Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)



Relevanta dokument
Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/ (5) Opetuslautakunta OTJ/

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

KARTLÄGGNING AV 9-KLASSARNAS FÄRDIGHETER I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I ÅBO 2007 Yhteenvetoraportti N=132 Julkaistu: 14.5.

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

IKT-plan. Bosgårdsskolan Upprättad Senast reviderad

Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola

Strategi för IT i förskola och skola i Vingåkers kommun

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Digitalisering i skolan

Gun Oker-Blom 1

Programmering och digital kompetens

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun

IKT-plan Stocksunds RE

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

IKT- strategi

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Kartläggning gällande IT i undervisning

IKT-Plan. för Olofströms förskolor, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskola och gymnasiesärskola 2015/

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Vad är upphovsrätt och hur fungerar det? Lektionen är en introduktion till begreppet upphovsrätt. Vad är upphovsrätt och hur fungerar det?

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

Granska kändisar på nätet

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

IT - STRATEGI. Hagfors skolområde Antagen av Ledningsgruppen

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Granska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren

Digitalkunskap år 1-6

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

etwinning Det europeiska nätverket för lärare

utbildningsgarantier

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-plan för Förskolan Äventyret

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Copyright, Copyleft, Copytheft

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT-strategi

Plan över IKT som ett pedagogiskt verktyg för Östregårdskolan

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

Attityder till vuxenutbildningen

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

Handledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande

Utveckla din IT- kompetens

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

Nationell IT-strategi för skolan. Fredrik Hedström Pedagogik och kommunikationsutvecklare

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Information och kommunikation

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

Hur används nätet? (läsa diagram)

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

DTR Databashantering

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Vad skyddar upphovsrätten?

Leda digitalisering Ale ht17

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Fastställd av Ålands landskapsregering

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Handlingsplan IKT - Förskolorna i Falköpings kommun

IKT-Strategi BoU

Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

Transkript:

6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna förfrågan är ett redskap som hjälper skolan att sålla fram kunskapsutvecklingsbehoven för IKT och planera fortbildningar för kollegiet. I den grundläggande läroplanens grunder finns definierade de grundfärdigheter i informations- och kommunikations-teknologin som skolan måste garantera eleven. Dessa grundfärdigheter finns öppnade i Kunskapsnivåer för elevernas datatekniska kunskaper. Denna förfrågan grundar sig på dessa kunskapsnivåer och närmar sig lärarnas kunskapsbehov enligt dessa. Delområdena och frågorna baserar sig på grunderna i de gällande läroplanerna (Utbildningsstyrelsen 2003) och Helsingfors Stads Utbildningsverkets linjedragningar. Lärarnas kunnande kartläggs genom självutvärdering på en 6-nivåig skala: 1. nivån. Läraren besitter inte själv kunnande eller denna färdighet 2. nivån. Läraren klarar av utan stöd från annan person 3. nivån. Läraren kan visa denna färdighet för eleverna, men kan inte metodiskt stöda eller styra läroprocessen för denna färdighet 4. nivån. Läraren kan systematiskt styra och stöda utvecklande av kunnande som en del av en läroprocess. 5. nivån. Läraren kan aktivt styra och stöda tillämpandet av färdigheten i nya och annorlunda lärooch användningssituationer. 6. nivån. Läraren kan förverkliga en undersökande kollaborativ läroprocess i vilken färdigheten används som en naturlig del av det dagliga lärandet. Välj det alternativ som bäst beskriver din kunskapsnivå för IKT i undervisningen (1-6) och markera huruvida du vill ha fortbildning i. Kartläggningen är anonym. Ett sammandrag av resultaten fås på kollektiv nivå och med hjälp av den kan man planera hurdana fortbildningar som stöds som ett led i den kollektiva kunskapsutvecklingen för IKT. Praktiska grundfärdigheter Hantering av datorn och skrivande Praktiska grundfärdigheter 1. använda datateknisk apparatur och program mångsidigt och ändamålsenligt för olika användningssyften 2. känna igen de gemensamma principerna (logiken) för olika program och kan utnyttja vid användning av nya program 3. använda datorer och program enligt skolans regler 4. grunderna för filhantering 5. producera mångsidig text med ordbehandlingsprogram och följa goda seder för textbehandling

6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / 6. skriva tekniskt sett flytande och felfritt 7. presentera data i tabellform med hjälp av kalkyleringsprogram och kan bygga upp enkla formler, diagram och scheman med hjälp av programmet 8. skapa enkla bildspel med hjälp av ett presentationsprogram 9. använda e-post mångsidigt 10. arbeta i nätinlärningsmiljöer 11. känner till principerna för hur man skapar nättidningar och webbsidor 12. ta bilder med digital kamera, flytta bilderna till datorn och redigera dessa 13. lagra och spela upp ljud på datorn 14. principerna bakom programmering 15. utnyttja elektroniska tjänster 16. uppmärksamma ergonomins betydelse vid datorarbete Informationshanteringskunskaper Informationshanteringskunskaper 17. planera sin informationsanskaffning 18. självständigt söka mångsidigt källmaterial i datanäten 19. agera källkritiskt och söka svar på upphovsrättsliga frågor 20. jämföra, välja och utnyttja information från olika källor 21. förhålla sig kritiskt till medieinnehåll och reflektera över etiska värden, tillförlitlighet och betydelse i olika sammanhang 22. behandla, tolka och presentera information samt åskådliggöra resultaten mångsidigt och ändamålsenligt med hjälp av olika program 23. använda grundfunktionerna i kalkyleringsprogram 24. skapa enkla grafer av statistikuppgifter 25. åskådliggöra en presentation eller en studie genom att bygga upp ett bildspel med hjälp av presentationsgrafik 26. skapa synteser och dra slutsatser genom att producera ny information

6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / 7. Jag vill ha fortbildning i 6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Samarbets- och kommunikationskunskaper, datasäkerhet och etik Samarbets- och kommunikationskunskaper, datasäkerhet och etik 27. medverka aktivt och ansvarsfullt i olika kollaborativa nätmiljöer gemensamt kunskapsbygge 28. uttrycka sig mångsidigt och ansvarsfullt i kommunikation på nätet samt tolka andras meddelanden 29. förstå och respektera yttrandefrihet även vid kommunikation på nätet 30. förstå syftet och utgångspunkterna bakom olika former av kommunikation och tolka nätkommunikation utgående från 31. ge respons på nätet och utnyttja den respons man själv fått 32. följa principerna för datasäkerhet i all nätverksamhet 33. skydda sig mot skadligt material genom att skydda sig och sin maskin 34. skydda sig själv och sin integritet på nätet (sociala problem, nätidentitet) 35. uppföra sig etiskt och följa regler samt goda seder på Internet 36. grundprinciperna bakom upphovsrätten Övriga informations- och kommunikationstekniska kunskaper Övriga informations- och kommunikationstekniska kunskaper 37. använda olika program för snabbmeddelanden (t ex messenger, skype o s v) 38. använda olika sociala medier (t ex wiki, blog, flicker, youtube o s v) 39. använda digikamera 40. använda presentationsteknik och olika slags av-apparatur IKT i undersökande kollaborativt lärande lärarens kunnande

6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / IKT i undersökande kollaborativt lärande Läraren kan 41. Jag kan systematiskt stöda elevernas kollaborativa informations-uppbyggande på nätet. 42. Jag kan med hjälp av IKT genomföra ämnes-integrerande projekt och lärandeundervisning. 43. Jag kan planera och genomföra undervisning på nätet utgående från. 44. Jag kan utnyttja IKT till att styra elevernas lärande. 45. Jag kan pedagogiskt använda nätinlärnings-miljöns verktyg. 46. Jag kan stöda elevernas individuella lärande i nätinlärningsmiljön. 47. Jag kan tillämpa modellen för undersökande lärande. 48. Hurdan annan form av kunskapsutveckling tycker du att du / kollegiet behöver? FÖLJANDE FRÅGOR BEHANDLAS SEPARAT FRÅN KUNSKAPSKARTLÄGGNINGEN. DET GÅR EJ ATT IDENTIFIERA ENSKILDA SVARARE GENOM DESSA FRÅGOR. Utvecklingsbehov för ämnes- och temahelheter 49. Hur har man på skolan tagit i beaktande de varierande behoven för olika ämnen och temaområden i undervisningsanvändningen av IKT? Beaktas dessa som en del av lärmiljöerna?

50. Hurdana utvecklingsbehov inom undervisningsanvändningen av IKT finns i de läroämnen eller temaområden du undervisar i? (Kom ihåg att även nämna ämne eller temaområde) Källor: Grunderna i den riksomfattande grundläggande läroplanen. 2003, Utbildningsstyrelsen. Utbildningsväsendets linjeragningar för dataförvaltningen 2008-2011. Helsingfors, Utbildningsverket 2008. Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom den grundläggande utbildningen samt för elevernas basfärdigheter i informations- och kommunikationsteknik. Utbildningsstyrelsen, 2005. Skriv ut blanketten i skede så får du dina egna svar tillvaratagna! Tilläggsinformation angående kunskapskartläggningen av: Helsingfors stads mediecentral Kristian Roos (kristian.roos@edu.hel.fi) tel. 310 80028