Den svenska narkotikasituationen

Den svenska narkotikasituationen en översikt över rapporteringen till EU:s narkotikabyrå Ökningen av sprututbytesprogram i Sverige 1986 2011 2012 2015 2016 2017 Inga planer för sprututbyte fastställda Start av sprututybytesprogram inom kort Aktivt sprututbytesprogram finns

Sammanfattning I den här publikationen sammanfattar vi rapporteringen av 2016 års data till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA). Många aktörer är involverade i det hälsofrämjande och narkotikapreventiva arbetet, men den största delen av arbetet sker på lokal nivå, i kommunerna där insatserna oftast samordnas av lokala ANDT-samordnare. År 2016 hade majoriteten av Sveriges 290 kommuner en anställd samordnare för narkotikapreventivt arbete. Andelen personer i befolkningen (16 64 år) som hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna var fortsatt låg. Fler män än kvinnor rapporterade cannabisanvändning. Det fanns även skillnader utifrån ålder, där fler i de yngre åldersgrupperna rapporterade att de använt cannabis jämfört med de äldre. Beslagsdata från 2016 visade att de flesta beslagen bestod av cannabis, men amfetaminer stod fortfarande för en betydande del av den svenska drogmarknaden. Även ett ökat antal beslag av narkotikaklassade läkemedel rapporterades. Av de som under året fick behandling för sitt narkotikabruk sökte de flesta för blandmissbruk, det vill säga användning av flera olika substanser där det inte går att identifiera en primärdrog. När primärdrog angavs gällde det i första hand gruppen opioider, följt av hypnotika och lugnande samt cannabis. År 2016 minskade antalet narkotikarelaterade dödsfall för första gången på tio år. Antalet var dock fortsatt högt och majoriteten gällde överdoser. Mer än 90 procent av fallen med känd toxikologi involverade opioider, men sannolikt har fler droger bidragit till dödsfallen utöver opiater. 2

Förebyggande insatser en viktig del i ANDT-arbetet Förebyggande insatser på kommunal nivå organiseras ofta av lokala ANDT-samordnare, och under den senaste femårsperioden syns en ökning i andelen kommuner med lokala samordnare för det narkotikaförebyggande arbetet. År 2016 hade 81 procent av kommunerna en samordnare för narkotikapreventivt arbete, 66 procent hade en styrgrupp för ANDT-förebyggande arbete och 65 procent hade ett eller flera politiska program som inkluderar ANDT-förebyggande arbete. I det förebyggande arbetet är det viktigt att kommunerna samarbetar med andra lokala myndigheter och ideella organisationer. År 2016 rapporterade 80 procent av kommunerna att de har insatser för att minska narkotikaanvändande bland unga, baserade på samarbete mellan polis, socialtjänst, öppenvård och föräldrar. Det var en ökning från 69 procent år 2011. Den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin) 2016 2020 lägger vikt vid att utveckla ett långsiktigt, strukturerat och kunskapsbaserat förebyggande arbete. Strategin har ett tydligt jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, och den betonar att det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet bygger på insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Regeringen gav år 2016 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja genomförandet av ANDT-strategin. I det uppdraget ingår att inom ANDT-området verka för en nationell samordning och ett effektivt och kunskapsbaserat arbete, ansvara för en samlad verksamhetsrapportering, förvalta och vidareutveckla de uppföljningssystem som behövs samt ta initiativ till och utforma insatser som ska bidra till att uppnå strategins mål. 81 % 66 % 65 % 81 % av kommunerna har en samordnare som arbetar med narkotikapreventivt arbete 66 % av kommunerna har en styrgrupp för ANDT-arbetet 65 % av kommunerna har ett eller flera politiska program som innefattar ANDT-preventivt arbete 3

Cannabisanvändning är vanligast i yngre åldersgrupper Cannabis är den substans som flest i befolkningen använt. År 2016 rapporterade drygt 3 procent av befolkningen i åldern 16 64 år att de hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna, och nivån har varit ungefär densamma sedan 2009. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att ha använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Det var även vanligare i de yngre åldersgrupperna. Runt 7 procent av 16 24-åringarna och närmare 8 procent av 25 34-åringarna rapporterade att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Bland 35 44 åringar och 45 64-åringarna hade 2 procent respektive knappt 1 procent använt cannabis, och bland 55 64-åringarna var andelen ännu lägre. Faktorer såsom bostadsort och socioekonomiska förhållanden har också betydelse för omfattningen av cannabisbruket. 1 Användningen är vanligare i större städer än i mindre städer och i glesbygd. Andelen som använt cannabis var även högre i gruppen med låg inkomst, jämfört med de som hade medelhöga eller höga inkomster. På motsvarande sätt var det vanligare att ha använt cannabis i gruppen med endast förgymnasial utbildning, jämfört med de som hade gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Dessa data har dock varierat stort under de senaste 10 åren och det är svårt att fastställa hur skillnaderna mellan utbildningsgrupperna utvecklats över tid 4,8 % Förgymnasial utbildning 3,5 % 2,7 % Eftergymnasial Gymnasial utbildning utbildning Andel (16-64 år) som använt cannabis de senaste 12 månaderna efter utbildningsnivå % 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 Större stad Mindre stad Glesbygd 6,9 % 7,7 % Cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna efter ålder 5,6 % 2,7 % 3,6 % Låg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst 2,0 % Andel (16-64 år) som använt cannabis de senaste 12 månaderna efter personlig inkomst 0,8 % 0,2 % 16 24 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år 1 Denna statistiska analys är baserad på data som viktats för att representera populationen i Sverige. 4

Användning av nya psykoaktiva substanser bland skolungdomar minskar År 2016 reglerades 61 nya psykoaktiva substanser (NPS), varav 22 som narkotika och 39 som hälsofarlig vara. Vidare rapporterades 46 nya NPS, som inte förekommit i Sverige tidigare, till EU:s system för tidig varning. De flesta substanserna som reglerades som narkotika hörde till substansgruppen fenetylaminer (t.ex. substanser med hallucinogena eller amfetaminliknade effekter). Substansgruppen katinoner (syntetiska varianter av Khat) utgjorde den största delen av de substanser som klassificerades som hälsofarlig vara. 0,9 % 0,5 % Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som använt någon form av NPS har minskat sedan 2014. 2 Även skillnaderna mellan pojkar och flickor har minskat i båda årskurserna. Den mest använda typen av NPS är syntetiska cannabinoider. Årskurs 9 NPS-användning kunde kopplas ihop med flera narkotikarelaterade dödsfall under 2016, men det är ofta svårt att härleda dödsorsaken till en specifik substans eftersom NPS kan ha använts tillsammans med alkohol och andra droger. Antal klassificeringar 2016 30 3,4 % 1,9 % 25 20 15 Narkotika Hälsofarlig vara Gymnasiet år 2 Skolungdomar som har använt nya psykoaktiva substanser någon gång 10 5 0 Bensodiazepiner Cannabinoider Fenetylaminer Katinoner Opioider Tryptaminer Övriga För att klassificera en ny substans som hälsofarlig vara krävs att den används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning och att den medför fara för människors liv eller hälsa. För att klassificera en ny substans som narkotika krävs t.ex. att den har konstaterat beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekt, ett krav som saknas för hälsofarlig vara. Både läkemedel och hälsofarliga varor kan klassificeras som narkotika om kraven anses uppfyllda. 2 Det framgår av enkäten Skolelevers drogvanor som genomförs regelbundet bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 5

Majoriteten av personer i behandling använder mer än en substans År 2016 fick närmare 37 000 personer narkotikarelaterad vård 3 på sjukhus eller institution. De flesta av patienterna var män. Mer än hälften var 15 34 år, och den största åldersgruppen var 25 29-åringar. Vanligast var att patienter i narkotikarelaterad vård under 2016 hade använt flera olika droger och att en primär drog inte kunde identifieras. När en primär drog angavs gällde det oftast droggruppen opioider, följt av hypnotika och lugnande samt cannabis. Mönstret när det gäller primär drog ser ungefär likadant ut för både öppen- och slutenvård. Tillgången till LARO 4 varierar över landet och Socialstyrelsen bedömer att tillgången är god i drygt hälften av Sveriges landsting. LARO-läkemedel kan endast skrivas ut av läkare med specialistkompetens för den typen av behandling. Behandlingen kan fortgå på SiS 5 -institutioner och på fängelser om en person redan får denna behandling eller får den ordinerad av läkare. År 2016 var 4 136 individer registrerade i läkemedelsregistret med ett recept för någon av de mediciner som används inom LARO. Vanligast förekommande primär drog som rapporterats av individer i narkotikarelaterad vård 1. Opioider 69% 2. Hypnotika och lugnande 31 % 3. Cannabis Individer i narkotikarelaterad vård fördelade på kön Individer i narkotikarelaterad vård fördelade på ålder 15 19 år 20 24 år 25 29 år 30 34 år 35 39 år 40 44 år 45 49 år 50 54 år 55 59 år 60 64 år Ålder vid start av behandling 2016 7 % 16 % 18 % 15 % 12 % 9 % 8 % 8 % 6 % 4 % Åldersfördelning i % 3 Dessa data är baserade på statistik från Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse. En individ kan förekomma i båda källorna och då räknas mer än en gång. 4 Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende 5 Statens institutionsstyrelse. 6

Narkotikaanvändningen är låg i Sveriges fängelser Den 1 oktober 2016 hade 30 procent av de intagna på fängelse ett känt narkotikamissbruk och 18 procent ett känt blandmissbruk. 6 Drygt hälften (51 procent) av alla intagna hade använt narkotika under de senaste 12 månaderna före fängelsevistelsen. Utöver vanliga narkotikatest genomfördes en större narkotikascreening under 2016 som visade en låg användning i fängelse (1,5 procent positiva prov). Kriminalvården genomför också flera åtgärder för att förebygga narkotikabruk inne på fängelserna, till exempel narkotikahundar, visitering av intagna och besökare samt narkotikatest. Dessutom får personalen utbildning i narkotikakunskap, inklusive sätt att upptäcka tecken på narkotikapåverkan. Kriminalvården har en strategisk roll inom förebyggande insatser för personer med ett narkotikabruk, eftersom ett stort antal personer som använder narkotika varje år kommer i kontakt med den myndigheten. Narkotikabrott står för drygt en fjärdedel av alla fängelsedomar. Även andra brott, såsom våldsbrott och stölder, kan vara narkotikarelaterade. Kriminalvården erbjuder behandlingsprogram för intagna som har narkotikaproblem, och arbetar med att utvidga sin uppsökande verksamhet så att hjälp kan erbjudas redan i häktet. Syftet med behandlingsprogrammen är att minska risken för återfall både i missbruk och i kriminalitet. 26 % Narkotika 30 % 41 % 52 % 8 % Stöld Intagnas huvudbrott Våld Använt narkotika de senaste 12 månaderna före fängslande (2016) 6 Enligt Kriminalvårdens rapport Kriminalvård och statistik 2016. 7

Cannabis och amfetamin är de två mest beslagtagna substanserna Sverige är främst en marknad för narkotika som producerats utomlands och smugglats in i landet. De flesta beslagen görs i den södra delen av landet på grund av närheten till kontinenten och strategiska transportpunkter såsom hamnar och broar. Vanligt är också smuggling via postförsändelser, något som är förknippat med försäljning av narkotika på internet och som ökat kontinuerligt under de senaste åren. År 2016 gällde de flesta beslag cannabis, följt av narkotika klassade läkemedel och amfetamin. Bland beslagen av narkotikaklassade läkemedel var bensodiazepiner den vanligaste substansgruppen. Beslag av kokain har ökat sedan 2008, medan antalet beslag av heroin minskat. Båda utgör dock fortfarande en mindre del av marknaden. Syntetiska opioider såsom fentanyl, fentanylanaloger och tramadol utgör en allt större del av opioidbeslagen. Drygt 93 000 brott mot narkotikalagstiftningen rapporterades under 2016, vilket är en minskning jämfört med 2015. Antalet brott som rapporteras beror mycket på polisens och tullens prioriteringar och insatser. Narkotikabrott i Sverige som rör produktion gäller främst mindre odlingar av cannabis, och annan drogproduktion är ovanlig. De mest beslagtagna substanserna 2016 49 % 26 % 13 % Cannabis Narkotikaklassade läkemedel Amfetamin 8

Antal anmälda brott mot narkotikalagstiftningen 102 000 100 000 98 000 96 000 94 000 92 000 90 000 88 000 93 547 anmälda brott mot narkotikalagstiftningen 2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Typ av anmälda narkotikabrott 2016 Framställning Smuggling Langning 1% 3% 8% 12 631 Antal anmälda brott mot narkotikarattfylleri 39% Innehav 50% Användning 9

Hepatit C vanligt bland personer som injicerar droger Bland personer som injicerar narkotika är infektionssjukdomar såsom hepatit C och hepatit B vanliga. Dessa virus och även andra, som till exempel hiv kan spridas genom delning av injektionsverktyg (kanyler, sprutor etc.). Flera landsting erbjuder därför sprututbytesprogram för att minska smittorisken. Genom sådana program kan personer som injicerar droger byta sina använda injektionsverktyg mot nya oanvända verktyg samt få tillgång till basal hälso- och sjukvård såsom testning, vaccination och behandling för sjukdomar. År 2017 fanns det 14 aktiva sprututbytesprogram i Sverige. Med regeringens ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler i mars 2017, togs det kommunala vetot bort och åldern för deltagande i programmen sänktes från 20 år till 18 år. Under 2018 väntas fler landsting starta sprututbytesprogram. Antalet personer som årligen diagnostiserats med hiv i Sverige har legat på en i stort sett oförändrad nivå under de senaste fem åren. År 2016 rapporterades 430 diagnostiserade hivinfektioner i Sverige. 16 procent av fallen hade smittats i Sverige och av dessa anger 13 procent att de smittats genom injicering av narkotika. Merparten av de 2148 fall som diagnostiserats med hepatit B 2016 hade smittats utomlands, 4 procent hade smittats i Sverige. Bland de som smittats i Sverige är injicering av narkotika den näst vanligaste smittvägen (22 procent) efter heterosexuell kontakt (30 procent). Andelen som anger injicering av narkotika som smittväg har varit i stort sett oförändrad under de senaste fem åren. För relativt många av de diagnostiserade infektionerna finns dock ingen uppgift om smittvägen. År 2016 rapporterades totalt 1 884 diagnostiserade hepatit C-infektioner, av dem hade 51 procent smittats i Sverige. Injicering av narkotika var smittvägen i 65 procent av de fall som smittats i Sverige. Diagnoserna med okänd smittväg har ökat under de senaste åren. Antalet rapporterade fall som smittats via injicering av narkotika har minskat under de senaste fem åren, framför allt bland unga och unga vuxna 15 24 år. Fortfarande står dock den gruppen för en relativt hög andel av alla diagnostiserade fall som smittats via injicering av narkotika (20 procent), och det ger en indikation om att hepatit C fortfarande sprids bland unga. Andelen diagnostiserade fall som smittats i Sverige genom injicering av narkotika 65 % 22 % 13 % Hepatit C Hepatit B Hiv Totalt antal diagnostiserade fall som smittats i Sverige Andel av dessa fall som smittats i Sverige genom injicering av narkotika 10

Ökningen av sprututbytesprogram i Sverige 1986 2011 2012 2015 2016 2017 Inga planer för sprututbyte fastställda Start av sprututybytesprogram inom kort Aktivt sprututbytesprogram finns 11

Den narkotikarelaterade dödligheten har minskat men är fortsatt hög År 2016 syntes den första minskningen på tio år i antalet narkotikarelaterade dödsfall (totalt 590 stycken) som rapporterades till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA). 7 Minskningen med 11 procent från 2015 är en utveckling i rätt riktning, men statistiken måste följas under kommande år för att fastställa om det gäller ett trendbrott och vad det i så fall kan bero på. Likt tidigare år var män i majoritet, och merparten av dödsfallen för både män och kvinnor var oavsiktliga förgiftningar (överdoser), följt av förgiftningar med oklar avsikt och därefter suicid. Skillnaderna mellan män och kvinnor var störst när det gäller suicid med narkotika: 30 procent bland kvinnor jämfört med 9 procent bland männen. Lite mer än hälften av de narkotikarelaterade dödsfallen 2016 inträffade bland 20 39-åringar, men åldersfördelningen ser olika ut för män och kvinnor. De flesta dödsfall bland männen gällde åldersgruppen 25 29 år. Bland kvinnor skedde också en stor andel av döds fallen i åldersgruppen 25 29 år, men störst andel dödsfall inträffade bland de som var 65 år eller äldre. Andelen opioidrelaterade dödsfall har ökat, från 60 procent av det totala antalet narkotikarelaterade dödsfall 2005 till över 90 procent 2016. Samtidigt är allt fler av dödsfallen relaterade till bruk av flera olika substanser. Våren 2016 lämnade Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten in ett förslag på en åtgärdsplan för att förebygga narkotikarelaterade dödsfall. Åtgärdsplanen har resulterat i ett antal nya regeringsuppdrag till myndigheterna. Andel narkotikarelaterade dödsfall fördelat på ålder och kön 15 19 år 20 24 år 25 29 år 30 34 år 35 39 år 40 44 år 45 49 år 50 54 år 55 59 år 60 64 år 65+ Ålder kvinnor män 1% 2 % 9 % 13 % 8 % 6 % 9 % 10 % 8 % 9 % 8 % 11 % 19 % 16 % 16 % 7 % 7 % 8 % 5 % 4% 17 % 5 % 7 Här används det mått som EMCDDA använder. Det skiljer sig något från måttet i den svenska officiella statistiken (läkemedels- och narkotikaförgiftningar). 12

530 dödsfall var relaterade till opioider 8 93 % opiodrelaterat 7 % ej opiodrelaterat Dödsorsak fördelat på kön Förgiftning med oklar avsikt Suicid med narkotika Oavsiktlig förgiftning (överdos) Psykiska störningar och beteendestörningar 8 Baseras på totalt antal dödsfall med känd toxikologi 13

Varje år rapporterar Folkhälsomyndigheten ett antal uppgifter som rör narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikabyrå, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). Rapporteringen omfattar många områden såsom användning av narkotika, beslag, narkotikarelaterad vård och narkotikarelaterad dödlighet. Detta är den tredje årliga sammanställningen av den information som rapporteras till EU, och den syftar till att ge en överblick över den aktuella narkotikasituationen i Sverige. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, 2018. Artkelnummer: 04155-2017 Grafisk produktion: ETC kommunikation. Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund www.folkhalsomyndigheten.se