Hälso- och sjukvårdsnämnden. 20 oktober 2016

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsnämnden 20 oktober 2016 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum 2016-10-20 Sekreterare Elin Gottfridsson Kallelse HSN 2016/398 Kallelse till hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 20 oktober 2016, klockan 09.00 12.00 Konferensrum: Rügen (1441), Visborg Tid för justering: 26 oktober kl. 10 Föredragningslista Förslag på justerare: Susanne Redig (M) Ärende 1 Muntlig rapport från sjukvårdschefen 2 Muntlig rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören 3 Muntlig information: Förbättringsarbetet säkra ansvaret i vårdprocessen 4 Intern remiss. Remisspromemoria - Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) HSN 2016/449 5 Processkartläggning utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin HSN 2016/380 6 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2016 HSN 2016/200 7 Utvecklingsarbete vårdcentralen Hemse/Klinte HSN 2016/466 8 Fastställande av sammanträdesplan 2017 HSN 2016/477 9 Månadsrapport september HSN 2016/9 10 Psykiatrins fortsatta utvecklingsarbete HSN 2014/248 11 Utvärdering av sommaren 2016 HSN 2016/451 12 Rekommendation om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. HSN 2016/402 13 Verksamheten informerar: Infektions- och lungenheten inom VO-medicin 14 Informations- och anmälningsärenden Kommentar Nytt ärende Bilaga Bilaga Nytt ärende Bilaga Ny bilaga Nytt ärende Bilaga Ny bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Informations- och anmälningsärenden finns i särskild pärm på sammanträdet. 15 Övriga frågor Stefaan De Maecker Ordförande Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse HSN 2016/449 13 oktober 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern remiss. Remisspromemoria - Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lämna förvaltningens svar som sitt eget. Sammanfattning har getts möjlighet att lämna synpunkter på remisspromemoria åldersbedömning tidigare i asylprocessen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått ärendet remitterat till sig från regionstyrelsen för synpunkter. I promemorian lämnas förslag till ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket ska bedöma en utlännings ålder tidigare i asylprocessen än vad som görs i dag. Det föreslås att om det råder oklarhet om en asylsökande utlänning som uppger sig vara ett ensamkommande barn är under 18 år eller inte, ska Migrationsverket så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Migrationsverket ska enligt förslagen i promemorian ge sökanden tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning innan ett tillfälligt beslut fattas om att den sökande ska anses ha fyllt 18 år. Det föreslås också att Migrationsverkets tillfälliga beslut ska kunna överklagas. Promemorian innehåller dessutom förslag till ändringar i utlänningsförordningen som bl.a. innebär att Migrationsverket ska informera utlänningen om att konsekvensen av ett nekat samtycke till medicinsk åldersbedömning utan godtagbar anledning kan bli att han eller hon bedöms ha fyllt 18 år. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2017. Bedömning Hälso- och sjukvårdsnämnden delar departementets bedömning att barn inte ska bo tillsammans med vuxna asylsökande i boenden för ensamkommande barn. Liksom att resurser avsatta för barn inte ska gå till vuxna. Därmed är Hälso- och 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 4

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse HSN 2016/449 sjukvårdsnämnden också positiv till att åldersbedömning kan ske i osäkra fall, på ett rättssäkert sätt och tidigt i processen. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar inte ställning till de metoder som Socialstyrelsen utrett i en systematisk översikt över metoder för radiologisk åldersbedömning (2016). Hälso- och sjukvårdsnämnden vill dock understryka att det är av yttersta vikt att det tydligt regleras var undersökningarna ska genomföras och hur de kommer att finansieras. Vidare måste prioriteringsordningen gälla, dvs. undersökningar för åldersbedömning ska inte prioriteras i förhållande till undersökningar av medicinska skäl. Dessutom vill hälso- och sjukvårdsnämnden framhålla att åldersbedömningar har synnerligen stora konsekvenser för individerna. Det ställer därmed stora krav på de myndigheter som hanterar dessa ärenden. Hälso- och sjukvårdsnämnden vill betona nödvändigheten av att regering och myndigheter noga följer utveckling och forskning för att kunna utvärdera om medicinsk åldersbedömning leder till rättssäkra beslut om asylsökande personers ålder och identitet. Beslutsunderlag Remisspromemoria åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) Tjänsteskrivelse daterad 13 oktober 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-RS Lisa Stark, folkhälsochef 42 (2)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Lisa Etzner Leif Ohlsson Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Tjänsteskrivelse Ärende SON 2016/298, HSN 2016/380 25 augusti 2016 Processkartläggning utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att upphäva beslut om betalningsmodell avseende utskrivningsklara patienter inom psykiatrin, HSN 493 (HSN 2013/175). Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att återgå till idag gällande reglering avseende betalningsansvar i Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård inom den psykiatriska slutenvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att bevaka lagförslag och eventuell ny lagstiftning avseende betalningsansvar, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med socialförvaltningen beskriva vilka gemensamma utvecklingsinsatser som genomförts för att säkra processen för samordnade vård- och omsorgsplaneringen i den psykiatriska slutenvården. Redovisas vid gemensamt au i juni 2017. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med socialförvaltningen återkomma med uppföljning av antal samordnade vård- och omsorgsplaneringar som genomförts, antal patienter där betalningsansvar övergått till Socialförvaltningen och om möjligt antal vårdavvikelser med koppling till samordnad vård- och omsorgsplanering som rapporterats under perioden. Redovisas vid gemensamt au i juni 2017. Socialnämnden beslutar att upphäva beslut om betalningsmodell avseende utskrivningsklara patienter inom psykiatrin, SON 111 (SON 2014/405). Socialnämnden beslutar att återgå till idag gällande reglering avseende betalningsansvar i Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård inom den psykiatriska slutenvården. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att bevaka lagförslag och eventuell ny lagstiftning avseende betalningsansvar, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen beskriva vilka gemensamma utvecklingsinsatser som genomförts för att säkra processen för samordnade vård- och omsorgsplaneringen i den psykiatriska slutenvården. Redovisas vid gemensamt au i juni 2017. Socialnämnden och beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen återkomma med uppföljning av antal samordnade vård- och omsorgsplaneringar som genomförts, antal patienter 1 (7) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 5

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende SON 2016/298, HSN 2016/380 25 augusti 2016 där betalningsansvar övergått till Socialförvaltningen och om möjligt antal vårdavvikelser med koppling till samordnad vård- och omsorgsplanering som rapporterats under perioden. Redovisas vid gemensamt au i juni 2017. Ärendebeskrivning Medarbetare inom socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningens psykiatri upplever att patienter och brukare ibland faller mellan stolarna då gränssnittet mellan psykiatri och socialtjänst inte är helt klarlagd. Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har därför gemensamt fått i uppdrag av förvaltningscheferna att se över process och rutin för samordnad vård- och omsorgsplanering samt utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatrin, där det finns behov av insatser och stöd från socialtjänsten vid hemgång. Bakgrund Betalningsansvarlagen infördes som en del av Ädelreformen. Lagen innebar att kommunen fick betalningsansvar för somatisk långtidssjukvård samt för medicinskt färdigbehandlade personer inom landstingens akutsjukvård och geriatriska vård. Betalningsansvaret kompletterades därefter med bestämmelser om medicinskt färdigbehandlade personer inom psykiatrin i samband med psykiatrireformen. Lagen innehåller bestämmelser om vårdplanering där slutenvården ska underrätta och kalla berörda enheter om en patient kan komma att behöva insatser efter slutenvården. En vårdplan ska upprättas (Samordnad vård och omsorgsplanering). Lagen innehåller bestämmelser om kommunens betalningsansvar, vilket infaller 30 dagar efter att kallelse till vårdplanering mottagits avseende patienter i psykiatrisk slutenvård. Det finns i skrivande stund ett förslag på att nu gällande betalningsansvarslag ska upphävas och ersättas av en ny lag, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. I det lagförslag som presenterats föreslås kommuner och landsting kunna samverka på ett tydligare sätt och anpassa sin organisation och sina överenskommelser till de lokala förutsättningar som råder. har under hösten 2015 beslutat att föregå den föreslagna nya lagstiftningen och ingick därför en lokal överenskommelse om att betalningsansvar ska övergå till socialtjänsten två dagar efter att patient är hemgångsklar. Vid patientärenden som bedöms komplicerade kvarstår som tidigare en tidsfrist om 30 dagar innan betalningsansvar inträder. Efter överenskommelsen beslutades har det varit svårt att definiera och avgöra vad som är ett komplicerat ärende, varför samtliga ärenden blivit hanterade som komplicerade med betalningsansvar efter 30 dagar. Detta har i sin tur lett till oklarheter i processen kring den samordnade vård och omsorgsplaneringen. Beredning En arbetsgrupp sattes samman innehållande representanter från socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen; Enhetschef funktionshinderenheten, myndighetsavdelningen, SOF Avdelningschef individ och familjeomsorgen, SOF Enhetschef enheten för psykisk funktionsnedsättning, SOF Enhetschef beroendevården, SOF 5 Utvecklingsledare, SOF 2 (7)

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende SON 2016/298, HSN 2016/380 25 augusti 2016 Enhetschef heldygnsvården, psykiatrin, HSF Enhetschef öppenvården och MÖT, psykiatrin, HSF Kurator psykiatrin, HSF Chefsöverläkare heldygnsvården, psykiatrin, HSF Enhetschef primärvården, HSF Kvalitetsstrateg, HSF Arbetsgruppen har träffats en handfull gånger under våren och sommaren för att tillsammans se över aktuell process och rutin. Processkartläggning Mål enligt socialtjänstlagen är att samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Inom hälso- och sjukvården är det övergripande målet enligt hälso- och sjukvårdslagen: en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det övergipande målet i patientlagen (SFS 2014:821) som började gälla den 1 januari 2015 stärks och tydliggör patientens ställning samt främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska om möjligt också medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Paragrafen har motsvarigheter till nuvarande bestämmelser i HSL och patientsäkerhetslagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens och socialförvaltningens uppdrag skiljer sig åt i vissa delar. Inom psykiatriska området har man i huvudsak i uppdrag att förebygga, utreda, behandla och följa upp sjukdomar och skador medan man inom socialtjänsten har i uppdrag att ge råd, hjälp, stöd och service till människor som på grund av funktionsnedsättning, sociala eller ekonomiska svårigheter är i behov av hjälp. Socialtjänstens insatser grundar sig i de flesta fall på biståndsbedömning, vilket innebär att beslut som fattas av socialtjänsten är möjliga för den enskilde att överklaga. Grunden för god vård är vård på rätt nivå och på rätt ställe. Vård på fel vårdnivå kan bli onödigt dyr och är inte anpassad till de behov som patienten har i den givna situationen. Patienter som blir kvar i slutenvård när de inte längre behöver sådan vård kan få konsekvenser för patientsäkerheten och är inte ett effektivt användande av resurser. Det kan även medföra att andra patienter som behöver slutenvårdens resurser inte får del av den i rätt tid. Ur individens perspektiv är slutenvården inte anpassad att ta hand om behov som patienten kan ha efter att slutenvården behandlat det som var orsaken till att patienten behövde heldygnsvård. Patientens behov kan troligen tillgodoses på bättre sätt på annan vårdnivå. Det finns inom, på samma sätt som i övriga delar av Sverige, exempel på extremsituationer där utskrivningsprocessen dragit ut på tiden på grund av försvårande omständigheter i det enskilda fallet. Nästan uteslutande handlar det om situationer där förvaltningarna helt eller delvis inte har haft full rådighet att ordna med insatser efter slutenvårdstiden. Det kan exempelvis röra sig om situationer 53 (7)

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende SON 2016/298, HSN 2016/380 25 augusti 2016 som beror på patientens livssituation, som att patienten saknar bostad att skrivas ut till. Situationer av denna karaktär, att väntetiderna kan bli långa och att det beror på faktorer som socialtjänst eller psykiatri/ primärvård inte kan råda över, är särskilt problematiska ur betalningsansvarslagens perspektiv. Lagen syftar ytterst till att skapa incitament för smidigt samarbete i normalfallen men ytterligheterna är svåra att förutse. Som ovan nämnts så finns ett förslag på att nu gällande betalningsansvarslagen ska upphävas och ersättas av en ny lag, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. I det lagförslag som presenterats föreslås kommuner och landsting kunna samverka på ett tydligare sätt och anpassa sin organisation och sina överenskommelser till de lokala förutsättningar som råder. Dagens konstruktion medför att vårdplanering ofta görs innan patient lämnar slutenvården. Den vårdplanering som ska göras enligt betalningsansvarslagen med berörda mottagande enheter tenderar idag att komma alltför tidigt i patientens återhämtning och rehabiliteringsprocess och blir ofta en punktinsats. Enligt förslaget ska upprättande av vårdplan i nuvarande form tas bort och ersättas med samordnad individuell plan (SIP). Huvudansvaret för kallelse till SIP kommer enligt förslag att ligga på den landstingsfinansierade öppna vården. Förslaget går också ut på att huvudmännen ska komma överens om vid vilken tidpunkt betalningsansvaret ska övergå till kommunen, vilket belopp kommunen i sådant fall ska betala samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister avseende belopp och övergången av betalningsansvaret. Om huvudmännen inte kommer överens på lokal nivå föreslås i lagförslaget en back-up-lösning, med en tidsram om tre dagar från det att behandlande läkare eller chefsöverläkare underrättar berörda enheter i kommunen innan betalningsansvar övergår från hälso- och sjukvården till kommunal verksamhet. har under hösten 2015 beslutat att föregå den föreslagna nya lagstiftningen och ingick därför en lokal överenskommelse om att betalningsansvar ska övergå till socialtjänsten två dagar efter att patient är hemgångsklar. Vid patientärenden som bedöms komplicerade kvarstår som tidigare en tidsfrist om 30 dagar innan betalningsansvar inträder. I gällande betalningsansvarslagen inträder betalningsansvar räknat från den dag socialtjänster mottagit kallelse till vårdplanering. I den lokala överenskommelsen har istället valt att räkna betalningsansvar från det att patient är hemgångsklar och vårdplan är justerad. Sedan denna överenskommelse beslutades av nämnderna i september 2015 uppger psykiatrin att de inte har haft ett enda ärende där betalningsansvar inträtt efter två dagar. Arbetsgruppen har därför inte kunnat identifiera vad som kan vara att se som komplicerade ärenden. Socialtjänsten har under arbetets gång signalerat att man upplever att psykiatrin vid olika tillfällen kallar till vårdplanering i ett för tidigt skede i patientens vårdprocess, där socialtjänsten ibland uppfattar patienten som för sjuk för att kunna delta vid planeringstillfället på ett adekvat sätt. Detta är en problematik som även lyfts fram som en konsekvens av den nuvarande utformningen av betalningsansvarslagen i betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Vidare har socialtjänsten under arbetets gång lyft problematiken att socialtjänsten ibland upplever att patienter blir utskrivningsklara i ett för tidigt skede, för att psykiatrin har brist på vårdplatser och behöver platsen till annan patient med svårare 54 (7)

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende SON 2016/298, HSN 2016/380 25 augusti 2016 problematik. När patient bedöms vara utskrivningsklar beror således inte alltid på den medicinska statusen utan mer på platstillgång inom psykiatrin. Psykiatrin beskriver liknande problematik utifrån sitt perspektiv, där psykiatrin ibland upplever att socialtjänsten fördröjer justering av vårdplan. Här har psykiatri och socialtjänst olika uppfattning av vad justering av vårdplan innebär för den enskilde och för verksamheterna, samt när i tid justering ska ske. Kunskap och respekt för varandra Respekt, förtroende och förståelse för varandras verksamhetsområden och kunskapsområden är A och O i denna process. Om vi inte känner tillförsikt till varandras kunskaper och arbete så kommer vi få svårigheter i samarbetet över gränserna. Under processkarläggningen har det blivit tydligt att det finns en bristande kunskap och förståelse för respektive förvaltnings arbete och dess bakomliggande lagstiftning. Bristande kunskap leder till avsaknad respekt för varandras professioner, vilket är ogynnsamt för samarbete och samverkan. För att patienter och brukare ska få så bra vård och omhändertagande som möjligt är det därför av stor vikt att respektive profession respekterar och litar till varandras kunskaper. Att inom en förvaltning försöka styra vad den andra förvaltningen ska eller bör göra är inte produktivt och därför inte gynnsamt för patienten eller brukaren. Under kartläggningen har det från arbetsgruppen framkommit att det har upplevts positivt att mötas och få en gemensam bild av hela processen samt en ökad kunskap om varandras verksamheter. Under arbetets gång har en del mindre förbättringsområden identifierats, där det är möjligt att genom små förändringar få till en smidigare process. Det har bl.a. handlat om att: det bör finnas uppdaterade och aktuella kontaktlistor inom respektive verksamhet se över, uppdatera och tydliggöra kriterier för inskrivning i psykiatrin det är viktigt att hitta fungerande mötestider för vårdplanering samtliga verksamheter som kan bli berörda kallas till vårdplaneringstillfället det finns tydligt och informativt material att presentera för klient/patient/brukare inför vårdplaneringstillfället Bedömning Arbetsgruppen föreslår att överenskommelse för betalningsansvar ses över, och att tidsfristen avseende övergång av betalningsansvar för utskrivningsklara inom psykiatrin förändras och nyanseras på ett tydligare sätt. Arbetsgruppen kan här se ett tydligt behov av att det finns definierat vad som t.ex. ska vara att se som komplicerade patientärenden. Arbetsgruppen har förståelse för, och delar till viss del, överenskommelsens syfte att få en jämlik och jämställd vård inom såväl somatik och geriatrik som psykiatri, med samma antal dagar innan betalningsansvar för socialtjänsten inträder. Det blir dock problematiskt när det för psykiatripatienter/brukare inte finns samma typ av insatser som det finns inom äldreomsorgen, med t.ex. korttidsplatser. Psykiatripatienter/brukare tenderar att ha annan typ av problematik som kräver andra typer av insatser, vilket gör det till ett 5 mer komplext gränssnitt än gränssnittet mellan somatik, geriatrik och socialtjänst. 5 (7)

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende SON 2016/298, HSN 2016/380 25 augusti 2016 Arbetsgruppen ifrågasätter därför om denna överenskommelse är tillämpbar, och föreslår att ser över överenskommelsen för att hitta en mer balanserad tidsfrist för betalningsansvar som är möjlig att förhålla sig till. Det är här viktigt att komma ihåg att socialtjänsten är lagstyrd och att det kan ta tid att utreda eventuella behov av framtida insatser. Att kräva att socialtjänsten ska utreda, bedöma och besluta om eventuell insats, samt hinna planera för verkställighet inom ett par dagar ses inte som rimligt. Vi bedömer vidare att det finns stora vinster att göra om vi kan få till en attityd- och kulturförändring, där respektive profession ser på sin egen möjlighet till förändring och förbättring, i stil med vad kan vi göra för att underlätta processen och förbättra situationen för patient/brukare istället för att se till vad andra ska och bör göra. Här anser vi att vi kan ha stor nytta av de grundvärderingar som finns framtagna till SIPmöten samt att skapa kunskap om varandras verksamheter. För att ytterligare förbättra vårdplaneringsprocessen lyftes förslaget att det redan vid vårdplaneringstillfället finns en aktuell ADL-bedömning, då det i de allra flesta fall krävs en sådan för att socialtjänsten ska kunna utreda och göra sin bedömning, istället för att socialtjänsten efter vårdplanering ska behöva begära in en sådan bedömning. På så sätt kan ledtider förhoppningsvis kortas ned något och processen kan fortlöpa på ett smidigare sätt. Ekonomi Något som vi även ser är av vikt för att få till ett fungerande samarbete är förståelsen för s ekonomiska läge. Vi behöver se helheten kring det ekonomiska läget, och inte endast den egna förvaltningens ekonomi. Att bolla patienter och brukare mellan förvaltningarna i ett försök att skjuta över kostnaden för patienten/brukaren på någon annan budget än den egna är inte i patientens bästa. Det är här viktigt att komma ihåg att vi arbetar med samma skattemedel i våra budgetar. utgör en och samma huvudman för såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård, vilket torde ge oss en unik möjlighet till så bra samarbete och samverkan som möjligt, där vi torde kunna arbeta patient-/brukarcentrerat utan att låta ekonomi styra. Pågående arbeten I maj 2015 genomförde socialförvaltningen i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen en kartläggning av behov av insatser för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning under 65 år, SON 2013/390. Under arbetets gång genomfördes intervjuer med chefer och personal inom socialförvaltningen och inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt patient- och brukarorganisationen NSPH. Vid den kartläggningen framkom önskemål från både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens sida att komma tillrätta med det glapp som ibland uppstår mellan psykiatrins utskrivning och socialtjänstens möjlighet till stöd och hjälp. Några av de förslag på insatser som i den kartläggningen lyftes fram var följande: korttidsboende startboende utökat boendestöd I december 2015 beslutade socialnämnden att ge socialförvaltningen i uppdrag att utöka boendestöd så att boendestödet även omfattar personer inom LSS-målgrupp samt att starta en ny boendeform för bostad med särskild service enligt SoL för 5 vuxna inom LSS-målgrupp, ett så kallat startboende, med sex till åtta platser där 6 (7)

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende SON 2016/298, HSN 2016/380 25 augusti 2016 personer med beslut om insatsen ges möjlighet att bo under två år, SON 164 (SON 2015/250). Inom socialtjänsten pågår således arbeten med att utveckla och bredda möjligheterna till stöd och hjälp inom ramen för socialtjänstens ansvarsområde. Inom hälso- och sjukvården pågår ett arbete med ett mobilt omvårdnadsteam, vilket utgör ett alternativ till inneliggande heldygnsvård och är ett komplement till den öppna psykiatriska vården. Pågående händelseanalys Under 2016 har en händelseanalys genomförts inom aktuellt område, vilken i skrivande stund inte är färdig och överrapporterad till uppdragsgivaren. Vi hade önskat att analysen skulle varit färdig så att vi kunde ta del av den till vår skrivning, då analysen skulle kunna tillföra ytterligare information och förslag på förbättringsområden. Vi har därför i våra förslag till beslut valt att förhålla oss relativt generella när vi föreslår översyn av befintlig överenskommelse. Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lisa Etzner Christina Godarve Ragnar Östermark Henrik Söderdahl Kajsa Åkerblad Therese Thomsson Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Marie Härlin Erling Åby Hedenius Malin Hallin Anders Grundvik Sara Matthing 57 (7)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Derwinger-Hallberg Verksamhetsledare Regional samverkan och stödstruktur Tjänsteskrivelse HSN 2016/200 7 oktober 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Staten och Sveriges kommuner och landsting är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Inom ramen för 2016 års överenskommelse inom psykisk ohälsa uppdras åt huvudmännen att gemensamt göra en analys av den psykiska hälsan i regionen och utifrån analysen identifiera angelägna utvecklingsområden på kort och lång sikt. Överenskommelsen är ställd till Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden i men uppdraget har hanterats av den gemensamma ledningen och styrningen Regional samverkan och stödstruktur RSSS i vilken ingår hälso- och sjukvårdsförvaltning, socialförvaltning, utbildnings- och arbetslivsförvaltning, kulturoch fritidsförvaltning tillsammans med ledningskontoret. Med anledning av det breda engagemanget och handlingsplanen som berör flera förvaltningar beslutades 4 oktober av RSSS förvaltningschefer och nämndordföranden att information om analys och handlingsplan skulle ges varje berörd nämnd under oktober månad. 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 6

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse HSN 2016/200 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 7 oktober 2016 I ärendet finns överenskommelsen från SKL samt analys av psykisk hälsa på Gotland och en till analysen kopplad handlingsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Anna Derwinger Hallberg LK och därefter SKL 62 (2)

Ledningskontoret Regional samverkan och stödstruktur Handlingsplan Ärende SON 2016/162 och HSN 2016/200 2016-09-30 Handlingsplan psykisk hälsa Gotland har som ett av flera visionsmål att gotlänningarna ska ha en god hälsa och må bäst i landet. Som ett led i det regionala arbetet mot det målet och i det regionala arbetet med statens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om psykisk hälsa, genomfördes under våren 2016 en analys av psykisk hälsa på Gotland. Slutsatser från analysen I jämförelse med riket finns en rad förutsättningar för hälsa som är bättre på Gotland än snittet i riket t ex upplevelse av trygghet och tillit samt tillgång till fritidsmöjligheter. Det självskattade psykiska välbefinnandet i befolkningen på Gotland är i nivå med riket. Men i nivå med riket betyder dessvärre att nästa var femte person på Gotland har nedsatt psykiskt välbefinnande. Dock är psykiskt välbefinnande i nivå med riket positivt med tanke på den i jämförelse med riket tuffare utgångspunkten; högre förekomsten av diagnossatta psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar för barn, unga och vuxna än i riket, förekomsten av självmord är något högre på Gotland än i riket, att sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökat, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri ser ökad psykisk ohälsa hos unga i ökad efterfrågan på deras tjänster. En utmaning på Gotland, liksom i riket, är att en femtedel av eleverna saknar kompletta betyg efter grundskolan och att en lika stor andel inte fullföljer gymnasiet. Det har betydelse för folkhälsan. Utifrån analyserad statistik syns inte tydliga skillnader mot riket gällande den äldre befolkningens psykiska hälsa på Gotland med undantag för en högre förekomst av demenssjukdom. Det ska dock framhållas att det finns en utmaning i rapportering av upplevd ensamhet bland äldre. Bland unga är det vanligare än i riket att leva med vuxen som har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Antalet anmälningar till socialtjänsten ökar och fler barn och unga på Gotland än i riket är placerade i familjehem eller på institution. Data gällande kriminalitet och utsatthet för våld bland flickor på Gotland oroar. Fler unga på Gotland än i riket har även sjuk- eller aktivitetsersättning och insatser enligt LSS. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 6

Ledningskontoret 2 (8) Förekomsten av psykisk ohälsa på Gotland gör att det är relativt vanligt i arbetslivet att medarbetare eller deras anhöriga har eller har haft psykisk ohälsa och vi ser ökat antal sjukskrivningar på grund av stress och ångest. Det kräver god kunskap och förebyggande åtgärder hos arbetsgivare, där är den största. Detta sammantaget gör att välfärdstjänsterna på Gotland behöver anpassas i högre grad än i riket för att ge kompensatoriskt stöd i olika avseenden för att ge förutsättningar för god hälsa hos hela befolkningen. I tider av prioriteringar finna anledning att fokusera på riskgrupper mer än generella insatser och barn och vuxna mer än äldre. I översynen av verksamheternas kompetens och insatser kan man på en övergripande nivå i analysen göra bedömningen att den generella förebyggande/identifierande nivån i de gotländska verksamheterna har god kunskap om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som gör att man upptäcker och hänvisar. Tillgängligheten till en bedömning i den specialiserade psykiatriska nivån är god. Vid behov får man inom vårdgarantins tid kvalificerad utredning och diagnos. Det som i analysen sticker ut som begränsat är en lättillgänglig behandlande och åtgärdande första linje och behandling i den specialiserade vården. Personer som upptäcks med psykisk ohälsa eller sjukdom behöver enkelt få tillgång till stöd och behandling. Den nu lägre tillgängligheten till primärvården eller annan första linje behöver i det sammanhanget åtgärdas. Men vi behöver också fråga oss vad som ytterligare kan göras i samhälle, arbetsliv och regionens verksamheter för att skapa en grundförutsättning och miljö som främjar psykisk hälsa. Givet den högre andelen personer med diagnosticerad psykisk sjukdom/funktionsnedsättning så är också stöd till anhöriga viktigt. Här behöver samarbete mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst kartläggas för att motverka sekundär ohälsa och eventuell sjukskrivning. Det ökade antalet anmälningar tillsammans med det jämfört med riket något högre antalet placeringar av unga gör att satsningar på socialpsykiatriskt team och Skolfam under de senaste åren varit väl riktade. Att flera barn på Gotland växer upp i familjer där minst en förälder har psykisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning och där kanske även barnen har särskilda behov ställer krav på socialtjänstens resurser och kompetens inte minst i samverkan med skolan. Att arbeta med familjer i komplexa livssituationer tar tid. Det arbete som startade inom den förra överenskommelsen om psykisk hälsa PRIO med fokus på personer med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning i behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver fortsätta. Här är SIP väsentlig för att stöd och insatser ska hållas samman och planeras i delaktighet med den som är berörd. Den samordnade styrningen och ledningen i Regional samverkans- och stödstruktur (RSSS) är en grundläggande förutsättning för samverkan och kunskapsstyrning mellan olika verksamheter och förvaltningar. 6

Ledningskontoret 3 (8) Handlingsplan psykisk hälsa Handlingsplanen för psykisk hälsa på Gotland baseras på slutsatserna av analysen av psykisk hälsa på Gotland. I slutsatsen till den analysen lyfts i texten särskilt markerade områden som angelägna att utveckla på kort (1 års) och längre (5 års) sikt. I det följande beskrivs område, åtgärd och ansvarig funktion. För att förtydliga inleds planen med aktiviteter riktade till alla åldrar för att sen inriktas på åldersgrupp. Område Aktivitet på 1 år Alla åldrar Aktivitet på 5 år Mål Indikator Ansvarig Delaktigh et Utveckla forum och former för delaktighet och dialog på såväl individsom verksamhetsni vå t ex genom e-tjänster Kontinuerligt arbete med former och metoder för utvecklingsarb ete i delaktighet och dialog Upplevd god delaktighet hos brukare, patienter och anhöriga Patientoch brukaren käter Förvaltningsc hefer i Regional samverkan och stödstruktur ansvarar för att utse ansvarig i respektive förvaltning samt för uppföljning Samordna d styrning och ledning Samordna d individuel l plan SIP Uppföljning av den samordnade analysgruppen s arbete i regional samverkansoch stödstruktur Revidering av överenskomm elser, rutiner och material kring samverkan och SIP Utbildning till Utveckling av instrument för uppföljning av samordnad ledning och styrning med brukarfokus Kontinuerlig uppföljning och utveckling av samverkan genom SIP via Regional samverkan och stödstruktur Effektiv samverkan via samordning av analyser och processer över förvaltningsg ränser med fokus på brukare med insatser från flera Den som är berörd ska uppleva delaktighet och samordning i SIP - Förvaltningsc hefer i Regional samverkan och stödstruktur RSSS Enkät SIP Förvaltningsc hefer i Regional samverkan och stödstruktur ansvarar för att utse ansvarig i 6

Ledningskontoret 4 (8) nya chefer och medarbetare i SIP Tydlig information till patienter, brukare och anhöriga om SIP (RSSS) respektive förvaltning samt för uppföljning Suicidpre vention Implementerin g enligt program för självmordsföre byggande arbete Fortsatt implementerin g samt uppföljning och revidering av program för självmordsföre byggande arbete Minskat antal självmord och självmordsfö rsök Socialstyr elsens register Folkhälsochef Jämlik hälsa Ta fram strategi för god o jämlik hälsa inom Region Gotland Framtagande av Regional utvecklingsstra tegi (RUS) inkl social hållbarhet och därpå följande arbete Minskade skillnader i hälsa i befolkninge n Hälsa på lika villkor Regiondirekt ör tillsammans med Folkhälsochef Barn 0-18 år Skolresult at För- och grundskolan och gymnasium på Gotland fokuserar särskilt på att utveckla tidiga insatser och integrerande arbetssätt för att ge alla barn och elever förutsättninga r inlärning Fortsatt arbete enligt plan, se år 1 Säkra hög kompetens hos såväl pedagoger som hos skolledningen i samtliga skolformer Fler elever med godkänd grundskola och genomförd gymnasieutb ildning Betyg åk 9 samt gymnasie -examen Direktör för utbildningsoch arbetslivsförv altningen Grundskolan 6

Ledningskontoret 5 (8) arbetar för en likvärdig fördelning av specialpedago gisk kompetens till region Gotlands skolor Skolfam utvecklar sitt stöd till placerade barn och ungdomars skolgång Elevhälsa Arbetar för att öka evidensbasera de insatser i elevhälsan Utveckling av psykosocialt program i grundskolan Fortsatt arbete enligt plan, se år 1 Säkra hög kompetens hos samtliga yrkesgrupper inom elevhälsan Förebyggand e av och tidig upptäckt och tidiga insatser vid psykisk ohälsa Elevhälso samtal Direktör för utbildningsoch arbetslivsförv altningen Utveckla mall för hälsoplan kring bl a riskgrupper Första linjens insatser Utveckling av första linjens insatser till barn och ungdomar genom att se över förutsättninga r för samverkan mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten Utveckla en integrerad verksamhet mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten med fokus på psykisk ohälsa Tillgängliga insatser vid psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Väntetide r i vården Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med socialdirektör 6

Ledningskontoret 6 (8) Familjstö d Kartläggning av socialtjänstens stöd och insatser för familjer i komplexa livssituationer Utveckling av metoder för långsiktigt arbete i familjer i komplexa livssituationer i samverkan med för- och grundskola och hälso- och sjukvård Tillgång till adekvata samordande insatser för familjer i behov av stöd Brukaren kät IFO Socialdirektör tillsammans med RSSS Socialpsyk iatri Uppföljning av socialpsykiatris kt team Med utgångspunkt från utvärderingen utveckla insatser för ungdomar med komplex psykosocial problematik Tillgång till adekvata insatser för ungdomar med komplex psykosocial problematik och deras familjer Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med socialdirektör Vuxna 18-65 år Boende Utveckla startboende för unga vuxna med neuropsykiatri sk problematik Utveckla boendestöd och samordning mellan insatser enligt SoL och LSS för samma målgrupp Skapa förutsättnin gar för självständigt boende för unga vuxna med neuropsykiat risk problematik Brukaren kät Socialdirektör Stöd unga vuxna Utveckla samverkan mellan verksamheter som möter unga vuxna Utveckla en integrerad verksamhet mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten med fokus på psykisk ohälsa hos unga vuxna God tillgänglighet till stöd och samverkan kring unga vuxna med psykisk ohälsa/sjukd om Väntetide r i vården Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med socialdirektör tillsammans med ledningen för RSSS 6

Ledningskontoret 7 (8) Tillgänglig het Anhöriga Produktionspl anering inom primärvård och psykiatri Göra en översyn av anhörigstöd vid psykisk ohälsa Utveckling av insatser och psykologisk behandling inom primärvården Utveckla anhörigstöd i samverkan socialtjänst och hälso- och sjukvård God tillgänglighet på såväl telefon som för bedömning och behandling vid psykisk ohälsa/sjukd om Väl känt och tillgängligt anhörigstöd vid psykisk ohälsa Väntetide r i vården Hälso- och sjukvårdsdire ktör - Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med socialdirektör Nyanländ a Äldre 65- år Kompetensutv eckla berörda enheter kring nyanländas psykiska hälsa Kontinuerligt preventivt arbete med integration i det gotländska samhället tillsammans med alla samhällets parter Tillgång till adekvat stöd vid psykisk ohälsa - Hälso- och sjukvårdsdire ktör tillsammans med RSSS Ensamhet Tidig upptäckt och stöd Förebyggande och hälsofrämjand e enheten i socialtjänsten har ett uppdrag att utveckla sociala arenor tillsammans med ideella organisationer Säkra kompetensen i Första hjälpen till psykisk hälsa hos medarbetare inom äldreomsorge n samt om psykisk ohälsa genom Fortsatt utveckling av olika aktivitets- och mötesarenor i samverkan Kontinuerlig kompetensutv eckling inom området psykisk ohälsa, sjukdom, funktionsneds ättning hos äldre Den som upplever ensamhet ska kunna få stöd i sociala sammanhan g Tidig upptäckt och tillgång till stöd eller behandling för äldre med psykisk ohälsa Hälsa på lika villkor Socialdirektör en och Kultur- och fritidsdirektör en - Socialdirektör en 6

Ledningskontoret 8 (8) Särskilt boende webutbildning en psyk e-bas och SPISS Översyn av framtida behov av särskilt boende för målgruppen äldre med demens och svår psykisk sjukdom och/eller funktionsneds ättning Förtydliga samverkansfor merna mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kring äldre med demens och svår psykisk sjukdom och/eller funktionsneds ättning Tillgång till boendeform er med särskild kompetens för dem med demens och svår psykisk sjukdom och/eller funktionsne dsättning - Socialdirektör en tillsammans med hälsooch sjukvårdsdire ktör Denna handlingsplan är framtagen inom Regional samverkans- och stödstruktur Gotland och kommer att årligen följas upp av densamma. Handlingsplanen är övergripande. Varje verksamhet har därutöver sin egen verksamhetsplan. 6

Ledningskontoret Regional samverkan och stödstruktur Anna Derwinger-Hallberg, Veronica Hermann Analys Ärende SON 2016/162 och HSN 2016/200 30 juni 2016 Psykisk hälsa på Gotland Innehåll Psykisk hälsa på Gotland... 1 1Inledning... 3 1.1 Definition av psykisk hälsa... 3 2 Metod... 3 3 Psykisk hälsa på Gotland... 4 3.1 Upplevd hälsa och psykiskt välbefinnande... 4 3.2 Registrerade diagnoser för psykisk hälsa... 5 3.2.1 Jämförelse mellan könen... 6 3.3 Sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa... 6 3.4 Psykisk hälsa hos unga... 7 3.5 Självmord... 7 4 Grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa... 7 4.1 Delaktighet och inflytande... 8 4.1.1.Utbildning... 8 4.1.2.Sysselsättning... 8 4.1.3 Ekonomi... 8 4.1.4 Tillit... 8 4.1.5 Socialt deltagande... 8 4.1.6 Ensamhet äldre... 9 4.2 Livsmiljö... 9 4.2.1 Socialt stöd... 9 4.2.2 Trygghet... 9 4.2.3 Våld... 9 4.2.4 Fritid... 9 4.2.5 Barn och ungas uppväxtförhållanden... 10 5 Sammanfattning av psykisk hälsa och faktorer som påverkar psykisk hälsa... 11 5.1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen... 12 5.2 Socialförvaltningen... 12 5.3 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen... 13 5.4 Kultur- och fritidsförvaltningen... 13 6 Pågående insatser i s verksamheter... 13 6.1 Förebyggande och främjande arbete för psykisk hälsa på Gotland... 13 6.1.1 Barn och unga... 13 6.1.2 Vuxna... 14 6.1.3 Äldre... 14 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland 6

Ledningskontoret 2 (25) 6.1.4 Regionövergripande handlingsprogram... 15 6.2 Tillgängliga tidiga insatser... 15 6.2.1 Barn och unga... 15 6.2.2 Vuxna... 16 6.2.3 Äldre... 17 6.3 Enskildas delaktighet och rättigheter... 17 6.4 Utsatta grupper... 18 6.4.1. Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck... 18 6.4.2 Barn som anhöriga... 18 6.4.3 Barn som är placerade... 18 6.4.4 Våld i nära relationer... 19 6.4.5 Personer med funktionsnedsättning... 19 6.4 6 Samsjuklighet psykiatriska/neuropsykiatriska tillstånd och missbruk... 19 6.4.7 Nyanlända... 20 6.5 Ledning, styrning och organisation... 20 6.5.1 Gemensam ledning och styrning... 20 7 Slutsatser... 21 7.1 Fortsatt arbete... 22 Bilaga 1 Registrerade diagnoser för psykisk hälsa i specialiserad.öppenvård... 23 6

Ledningskontoret 3 (25) 1 Inledning Psykisk hälsa är en av våra viktigaste välfärdsfrågor. Psykisk ohälsa ökar och är idag det vanligaste skälet till längre sjukfrånvaro och orsak till mer än var tredje sjukskrivning. Att drabbas av psykisk ohälsa och/eller sjukdom innebär ett lidande för den enskilda individen liksom för anhöriga inklusive barn. Därutöver är samhällets kostnader betydande. Kostnaden för den psykiska ohälsan i Sverige är ungefär 70 miljarder per år enligt OECD. Syftet med rapporten är att ge en bild av den psykiska hälsan på Gotland och problemområden. Rapporten kommer dels att vara underlag till den handlingsplan som redovisas till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under hösten 2016 som en del i överenskommelsen mellan staten och SKL om ekonomiskt stöd inom området psykisk hälsa. Rapporten kommer även att vara underlag som en del i s arbete med regional utvecklingsstrategi (RUS). 1.1 Definition av psykisk hälsa Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver hur psykisk hälsa bland annat handlar om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa, vilket i dag ofta används som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en psykisk diagnos. Även en person med psykiatrisk diagnos kan uppleva god hälsa och psykiskt välbefinnande med rätt bemötande, behandling och kompensatoriskt stöd. 2 Metod Data om förekomst av psykisk hälsa och faktorer som påverkar hälsa har hämtats från: uppföljningen av det folkhälsopolitiska programmet, 2015: länk Aktuell folkhälsostatistik: länk Nationella databaser, exempelvis KOLADA och socialstyrelsens statistikdatabas Verksamhetsdata från hälso- och sjukvårdsförvaltning, socialförvaltning, utbildnings- och arbetslivsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltning 6

Ledningskontoret 4 (25) Information om genomförda och pågående åtgärder i förvaltningarna inom de 5 områden som är aktuella i överenskommelsen mellan staten och SKL om psykisk hälsa: a) förebyggande och främjande arbete, b) tillgängliga tidiga insatser, c) enskildas delaktighet och rättigheter, d) utsatta grupper samt e) ledning, styrning och organisation. Länk till överenskommelsen Data som har tagits är framför allt kvantitativ. Till en sådan här analys hade det även varit värdefullt med kvalitativa data i form av anhörigas, brukares och patienters upplevelser av att leva med psykisk ohälsa på Gotland. Det har dock inte varit möjligt att samla in på ett systematiskt sätt inom given tidsram. Diskussion och analys av framtagen data gjordes sedan inom ramen för Regional samverkan och stödstruktur (RSSS), med deltagare från förvaltningarna och ledningskontoret. Därtill har samtal förts med Polisen på Gotland liksom FINSAM. Dialog angående framtaget underlag har förts med patient-, brukar- och anhörigföreningar genom NSPH Gotland (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). Därefter fortsätter arbetet att prioritera och planera åtgärder i två olika delar. Den första delen är att inom RSSS göra en handlingsplan på kort sikt (1år) och lång sikt (5år) för arbete riktat mot riskgrupper. De handlingsplanerna omfattar s verksamheter inom hälso- och sjukvård, kultur- och fritid, socialtjänst och utbildnings- och arbetsliv. Den andra delen är att ta med kunskap och framkomna behov från den här rapporten in i arbetet med att ta fram en regional utvecklingsstrategi (RUS). Psykisk hälsa kommer att ingå i mål/strategier för god och jämlik hälsa i RUS. En handlingsplan som utgår från mål i RUS kommer att tas fram för de närmaste fem åren. Handlingsplanen kommer att beröra alla förvaltningar i. Den kommer att ha bredare folkhälsofokus än den plan som tas fram via RSSS, för att prioritera och planera åtgärder som påverkar den psykiska hälsan för att bidra till god och jämlik hälsa i befolkningen. 3 Psykisk hälsa på Gotland 3.1 Upplevd hälsa och psykiskt välbefinnande Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision 2025 har som ett av fem övergripande mål att gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Under 2015 gjordes uppföljning av Gotlands folkhälsopolitiska program som innehåller delmål för folkhälsan utifrån Vision 2025. Uppföljningen visade att självupplevd hälsa och psykiskt välbefinnande i befolkningen på Gotland inte avsevärt skiljer sig mot hälsan i befolkningen nationellt. Enligt befolkningsenkät har ungefär 18 procent av kvinnorna och 14 procent av männen på Gotland nedsatt psykiskt välbefinnande. 7 procent av kvinnorna och 5 procent av männen upplever sin hälsa som dålig. 6

Ledningskontoret 5 (25) Det hade inte varit förvånade om Gotlands resultat varit något sämre än rikets. Det finns en del förhållanden i befolkningen på Gotland som gör att det är svårare att uppnå hälsoutfall i nivå med riket jämfört med andra län. Befolkningens åldersstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar möjligheten att nå hälsa i nivå med riket eller över genomsnittet. Förekomst av sjukdomar ökar vid stigande ålder. Medelåldern på Gotland är högre än i riket. Andelen personer över 55 år är större och andelen personer under 45 år är mindre jämfört med riket som helhet. Forskning visar även att det finns ett tydligt samband mellan social position och hälsa, den sociala gradienten. Ju högre social position en person har desto bättre är hälsan. Faktorer som påverkar social status är exempelvis yrkestillhörighet, utbildningslängd och inkomst. På Gotland är andelen personer med eftergymnasial utbildning lägre jämfört med riket. Upplevd hälsa och självskattat psykiskt välbefinnande mäts i den återkommande nationella folkhälsoenkäten. På Gotland precis som i riket är upplevd hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande olika i olika grupper i befolkningen. Det finns en ojämlikhet i hälsa. Det är vanligare med bättre självupplevd hälsa och psykiskt välbefinnande bland personer med lång utbildning, tjänstemannayrken och hög inkomst. Exempel på ojämlikhet i hälsa på Gotland är att: Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland kvinnor, i yngre åldrar och bland personer med låg hushållsinkomst. Det är mindre vanligt bland företagare/lantbrukare. Upplevd hälsa som bra är vanligare bland personer med längre utbildning och bland tjänstemän På Gotland är skillnaden i hälsa mellan olika grupper i vissa fall mindre än i riket. Det är något mindre ojämlikt. Exempel på det är att det är mindre vanligt med nedsatt psykiskt välbefinnande på Gotland bland personer med kort utbildning och personer med låg inkomst än i riket. Någon förändring i psykiskt välbefinnande och upplevd hälsa kan inte ses i befolkningen under de senaste åren. 3.2 Registrerade diagnoser för psykisk hälsa För att få en bild av förekomst av olika psykiatriska diagnoser har uppgifter hämtats från socialstyrelsens patientregister. Jämförelse har gjorts mellan antal patienter som har registrerad kontakt med vården på grund av psykiatrisk diagnos per 100 00 invånare, på Gotland och i riket. Vid sådana jämförelser av sjukdomsförekomst behöver hänsyn tas till åldersstrukturen i befolkningen eftersom förekomsten av olika diagnoser varierar i olika åldersgrupper. För att analysera förekomsten av diagnoser i förhållande till befolkningens ålder har så kallad indirekt survey använts. Det innebär att uppgifter om förekomst i olika åldersgrupper i riket har hämtats från patientregistret och utifrån hur många personer det finns i respektive åldersgrupp på Gotland har förväntat antal fall räknats ut. Det vill säga hur många personer med vissa diagnoser som skulle ha kontakt med vården under ett år på Gotland om förekomsten var på samma nivå som snittet i riket. Jämförelse har sedan gjorts med faktiskt antal personer 6

Ledningskontoret 6 (25) som haft kontakt med vården. Då ses eventuellt en differens mellan förväntat antal fall och hur det ser ut i verkligheten. Vid analys av statistiken från patientregistret behöver hänsyn tas till att den kan påverkas av olika verksamheters rutiner att registrera diagnoser rätt vid besök. Vid dessa beräkningar syns att fler personer på Gotland har registrerade psykiatriska diagnoser och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar än förväntat, i åldrarna 0-60 år (se bilaga). Vidare visar det sig att i denna åldersgrupp har fler personer vårdats för bruk av psykoaktiva substanser än rikssnittet. Det här mönstret ses inte för vuxna över 60 år. Däremot ses hög förekomst av demenssjukdomar bland de äldre. Hög förekomst av psykiatriska diagnoser, inklusive de som orsakats av psykoaktiva substanser och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ge en möjlig förklaring till den något högre förekomsten av självmord på Gotland jämfört med riket. Statistik från försäkringskassan visar att sjukskrivningarna på grund av stress och ångest ökar på Gotland. Länk. En möjlig förklaring till den högre förekomsten av psykiatriska diagnoser jämfört med riket kan vara att Gotland har längre tradition av kvalificerad diagnosticering av exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Något som tyder på det är att den högre andelen diagnoser finns i tre generationer. Såväl socialtjänst, hälso- och sjukvård som skola känner igen sig i att andelen personer med psykiska diagnoser och kognitiva svårigheter är hög på Gotland. Bedömning görs att den höga förekomsten jämfört med snittet i riket inte kan förklaras av organisatoriska eller strukturella orsaker i hälso- och sjukvården. I andra delar av landet ökar antalet diagnosticerade personer i takt med att kunskap och fokus läggs på dessa diagnosgrupper. 3.2.1 Jämförelse mellan könen Förekomsten av psykiatriska diagnoser i åldersgruppen 0-19 år är högre än förväntat för båda könen. Förekomsten totalt är vanligare bland pojkar än flickor. I åldersgruppen 20-59 år är förekomsten av psykiatriska diagnoser liksom i riket högre bland kvinnor än män. Även här är förekomsten för båda könen högre på Gotlands än riket. Slutligen, i åldergruppen 60 år och över ses inte motsvarande tydliga skillnader mellan könen i förekomst av psykiatriska diagnoser. 3.3 Sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa Antal sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa stiger på Gotland, vilket stämmer med bilden även i resten av landet. Sjukskrivningarna ökar mest i samband psykisk ohälsa som stress och ångest. I Försäkringskassans jämförelse av sjukskrivningar för psykiatriska diagnoser mellan kommuner (2016) placeras Gotland i mitten. Stress var orsak till drygt 40 procent av samtliga sjukskrivningar för psykisk ohälsa på Gotland under år 2015. Även sjukskrivningar för andra psykiatriska diagnoser har ökat sedan 2010 både på Gotland och i riket. 6

Ledningskontoret 7 (25) 3.4 Psykisk hälsa hos unga Elevhälsan rapporterar ökad psykisk ohälsa hos eleverna. 10 procent av barn och ungdomar på Gotland har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin per år. Barn- och ungdomspsykiatrin ser en ökning av antalet remisser/kontakter jämfört med för några år sen. I en undersökning i gymnasiet 2013 där man i samtliga klasser skattade psykisk hälsa av en grad som påverkar studierna fann man att cirka 20 procent upplevde olika typer av psykisk ohälsa. Den siffran är i linje med nationella undersökningar av psykisk ohälsa bland unga (16-25 år). MiniMaria som arbetar med unga (upp till 24 år) och missbruk rapporterar att samsjukligheten med psykiatriska tillstånd är hög hos missbrukande ungdomar. MiniMaria hade 2015 kontakt med 130 ungdomar. 2016 ser den siffran ut att öka. Ungefär 50 procent av kontakterna är med unga över 18 år. 3.5 Självmord Varje år tar mellan 6-15 per år sitt liv på Gotland, i snitt 10 personer per år. Räknas dödsfall av oklar anledning ihop med antal säkra självmord har det varit i snitt 4 kvinnor och 8 män per år under de senaste 15 åren. Förekomsten av självmord på Gotland är något högre än snittet i riket. Det syns tydligast bland män. Någon trend kan inte ses av att antalet varken ökar eller minskar. De är fler män än kvinnor som tagit sitt liv på Gotland precis som i riket. Av de personer som tagit sitt liv på Gotland var de flesta i åldern 40-79 år. Jämförs antal självmord med antal personer i befolkningen i olika åldersgrupper syns det att det är vanligast i åldersgruppen 40-59 år. Näst vanligast är det i åldersgruppen 80 år och äldre, trots att det handlar om få personer som tagit sitt liv i den åldergruppen. I åldersgruppen 0-19 år är det minst vanligt med självmord. Det är en sällanhändelse att en ung person under 24 år tar sitt liv på Gotland men vid jämförelse med antal per 100 000 invånare hamnar Gotland högt i statistiken varje år en så ung person tar sitt liv. Cirka 50 personer vårdas varje år på sjukhus efter självmordsförsök eller annan självskada. Det har ökat under de senaste åren. Det är vanligare bland kvinnor än bland män. Jämfört med antal personer i befolkningen i olika åldersgrupper är det vanligare bland yngre personer upp till 39 år. Unga kvinnor är en tydlig riskgrupp. Det är vanligare bland män på Gotland jämfört med riket. Det är också vanligare bland både unga (0-24 år) kvinnor och män på Gotland än i riket. 4 Grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa Hur vi mår och upplever vår hälsa, både fysisk och psykiskt, påverkas av en mängd faktorer i våra levnadsvillkor och livsmiljö. De kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer. Vid analys av statistiken för Gotland bedöms vissa faktorer viktiga att lyfta fram. De presenteras nedan. Aktuell folkhälsostatistik för Gotland och nationellt: länk. 6

Ledningskontoret 8 (25) 4.1 Delaktighet och inflytande 4.1.1.Utbildning Ungefär var 5:e flicka och pojke på Gotland uppnår inte kunskapskraven i grundskolans årskurs 9. Det är bättre resultat än i riket. Tydligast ses skillnad i bättre resultat för pojkar på Gotland jämfört med pojkar i riket. Av de flickor och pojkar som påbörjar gymnasiet på Gotland slutför inte en femtedel studierna. Det är något vanligare med avhopp bland flickor än bland pojkar på Gotland. Det är vanligare att pojkar på Gotland slutför gymnasiet än att pojkar i riket gör det. På Gotland är det en mindre andel av befolkningen än i riket som har eftergymnasial ytbildning. 4.1.2.Sysselsättning Sysselsättningen på Gotland har tidigare varit något lägre än riket, med arbetslöshet på ungefär samma nivå som i riket. Nu har arbetslösheten sjunkit på Gotland så att den är lägre än i riket och Arbetsförmedlingen bedömer att läget är gynnsamt. Ett problem är att det finns lediga arbeten där kompetensen inte finns hos de som är arbetssökande. Ohälsotalet 1 på Gotland ligger något högre än i riket, både för män och för kvinnor. Antalet unga personer (19-24 år) med sjuk- och aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa är högre på Gotland än i riket 4.1.3 Ekonomi Medianinkomsten för kvinnor är lägre än inkomsten för män. På Gotland är medianinkomsten lägre bland män jämfört med riket. Andelen personer med långvarigt ekonomiskt bistånd är lägre på Gotland än i riket. En förklaring är att det finns god tillgång till säsongsarbete så att vissa personer inte behöver försörjningsstöd hela året. Bland äldre är det inte särskilt vanligt med ekonomiskt bistånd och då mest i samband med större oförutsedda utgifter. 4.1.4 Tillit På Gotland uppger var femte man och kvinna att de inte litar på andra människor. Gotland är ett av de län där minst andel personer uppger att de inte litar på andra. Både på Gotland och i riket upplever yngre personer och personer med låg socioekonomisk position mindre tillit till andra. På Gotland är skillnaden för upplevelse av tillit mellan olika grupper mindre än i riket. Upplevelsen av att lita på andra är något mer jämlikt fördelad på Gotland. 4.1.5 Socialt deltagande På Gotland har 18 procent av kvinnorna och 22 procent av männen lågt socialt deltagande (mätt genom befolkningsenkät). Det sociala deltagandet minskar med åldern. Socialt deltagande ökar med stigande hushållsinkomst. Tjänstemän och företagare/lantbrukare har mer 1 Ohälsotalet visar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadepenning, rehabiliteringspenning och aktivitetsoch sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att summa av utbetalda dagar divideras med antal personer i befolkningen i åldern 16-64 år. 6

Ledningskontoret 9 (25) socialt deltagande än personer med arbetaryrken. På Gotland är de skillnaderna mindre än i riket. Det kan sägas som att det sociala deltagandet på Gotland är något mindre ojämlikt än i riket. På Gotland är det sociala deltagandet högre bland personer bosatta i Visby än på norra och södra Gotland. Lägst socialt deltagande har personer bosatta på norra Gotland. 4.1.6 Ensamhet äldre Mer än hälften av äldre personer som har hemtjänst eller bor i särskilt boende besväras av ensamhet. På Gotland är det i stort sett lika vanligt som i riket. 4.2 Livsmiljö 4.2.1 Socialt stöd Det är vanligare att män saknar socialt stöd än att kvinnor gör det, både på Gotland och i riket. På Gotland uppger 10 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i befolkningsenkät att de saknar socialt stöd. Det är ett resultat som inte skiljer sig från riket. 4.2.2 Trygghet På Gotland anger 25 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i befolkningsenkät att de ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Gotland tillhör de län där befolkningen är mest trygga. Upplevelse av otrygghet är vanligare bland personer i åldern 16-29 år och 65-85 år än i övriga åldersgrupper. Det är mindre vanligt bland företagare/lantbrukare och bland personer med hög hushållsinkomst. På Gotland är det vanligare med upplevelse av otrygghet bland personer som bor i Visby än på andra delar av Gotland. På Gotland är det mindre skillnad i upplevelse av trygghet mellan olika åldersgrupper och utifrån socioekonomiska faktorer än i riket. Tryggheten är något mindre ojämlikt fördelad på Gotland än i riket. 4.2.3 Våld I befolkningsenkät uppger 3 procent av kvinnor och män på Gotland att de utsatts för fysiskt våld senaste året. 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen uppger att de utsatts för hot om fysiskt våld. Resultatet på Gotland är i nivå med riket. Andelen personer som uppger att de utsatts för kränkande bemötande är större: 24 procent av kvinnorna och 16 procent av männen. Även här skiljer inte resultaten på Gotland sig från resultaten i riket. För äldre personer har undersökning inom projektet FREDA visat att 15 procent uppger sig varit utsatta för psykiskt eller fysiskt våld. 4.2.4 Fritid I medborgarenkät beräknas befolkningens svar kring fritidsmöjligheter i ett index mellan 0-100 där 100 är bäst. Resultatet på Gotland var hösten 2015 mellan 59 och 68. Lägst index fanns i åldersgruppen 25-34 år och högst i 6

Ledningskontoret 10 (25) gruppen 55-64 år. Det är högre resultat än snittet för de kommuner som ingick i undersökningen. Det är vanligare på Gotland att pojkar deltar i idrottsaktiviteter än att flickor gör det. Totalt sett deltar fler unga på Gotland i sådana aktiviteter jämfört med snittet i riket. 4.2.5 Barn och ungas uppväxtförhållanden På Gotland är fler barn inskrivna i förskolan jämfört med riket. Biblioteken på Gotland lånar också ut fler barnböcker än i riket. Ungefär 9 av tio flickor och pojkar känner sig trygga i skolan på Gotland, det är i stort sett i nivå med riket. Något som sticker ut lite är att pojkar på Gotland i årskurs åtta är mer trygga än flickor på Gotland och mer trygga än pojkar i riket. Ungefär var femte flicka och var tionde pojke i årskurs 9 anger att de varit utsatta för mobbning. Det är något mindre vanligt bland pojkar på Gotland. 8 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna i årskurs 8 anger att de varit utsatta för våld senaste året så att de behövt söka vård. Det är vanligare bland flickor på Gotland än i riket. Ungefär 12 procent av barnen på Gotland tillhör ekonomiskt utsatta familjer, det är på samma nivå som i riket. Var femte flicka och pojke i åldern 0-19 år har minst en långtidsarbetslös förälder, på Gotland och i riket. I åldern 0-22 år är det vanligare på Gotland än riket, med insatser enligt LSS, framförallt bland män. På Gotland är 12,4 per 1000 unga i åldern 0-22 år placerade på institution eller i familjehem. Det är något fler jämfört med riket. Inventering i socialtjänsten på Gotland 2013 (del av nationella PRIO utvecklingsarbetet) visade även att vi har fler personer med psykisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning som lever tillsammans med egna barn än snittet i riket. Socialtjänsten på Gotland noterar ett ökat antal anmälningar med orsaken missbruk/psykisk sjukdom hos förälder och/eller hos barnen och man ser att insatserna familjebehandling och stöd av familjepedagog ökar liksom insatser i familjer i komplexa livssituationer över längre tid. Gotland har också relativt många barn placerade. I Kolada finns statistik över lagförda brott hos personer i åldrarna 15-17 år. Här framkommer att pojkar på Gotland lagförs för brott i samma utsträckning som i riket. Däremot är det vanligare bland flickor på Gotland än i riket. I samtal med Polisen framkommer att det ofta handlar om droger och att ändrade arbetssätt numer gör att flickor uppmärksammas. Vidare uppger 6

Ledningskontoret 11 (25) Polisen att de ser att flickor mer än tidigare finns i sociala sammanhang som innebär risk för kriminalitet. 5 Sammanfattning av psykisk hälsa och faktorer som påverkar psykisk hälsa Sammanfattningsvis kan sägas att den upplevda hälsan och det självskattade psykiska välbefinnandet i befolkningen på Gotland är i nivå med riket och att den inte förändrats se senaste åren. Skillnaden i psykiskt välbefinnande mellan olika grupper utifrån ålder och socioekonomi är mindre på Gotland än i riket. Ungas skolresultat är också i nivå med riket och till viss del även bättre. Resultatet är positivt med tanke på att förekomsten av diagnossatta psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar är större än i riket, att sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökat och att elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri ser ökad psykisk ohälsa hos unga. Dessutom är utbildningsnivån i befolkningen på Gotland lägre än i riket. Utbildningsnivå är en faktor som har tydligkoppling till psykisk hälsa. Det finns dock flera stora utmaningar på Gotland som påverkar möjligheten till god och jämlik psykisk hälsa. Det är trots allt nästa var femte person på Gotland som har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är många personer i befolkningen som lever med psykisk funktionsnedsättning eller diagnossatt psykisk ohälsa/sjukdom och sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar. Förekomsten av självmord är något högre på Gotland än i riket och det är vanligare med sjukhusvård på grund av självskada bland män och unga personer på Gotland jämfört med i riket. Var femte elev har inte godkända betyg från grundskolan och var femte elev som börjar gymnasiet fullföljer inte studierna. Ungefär var femte person har lågt socialt deltagande. En betydande del av befolkningen uppger att de saknar socialt stöd och en stor del äldre besväras av ensamhet. Ungefär var femte person upplever att de blivit utsatt för kränkande bemötande. Bland unga är det vanligare än i riket att leva med vuxen som har psykisk funktionsnedsättning. Antalet anmälningar till socialtjänsten ökar och fler unga på Gotland än i riket är placerade i familjehem eller på institution. Fler unga på Gotland än i riket har även sjuk- eller aktivitetsersättning och insatser enligt LSS. Det finns också faktorer som är gynnsamma på Gotland. Det finns goda möjligheter till fritidsaktiviteter och deltagandet bland unga inom idrottsföreningar är högre än i riket. Det är vanligare på Gotland jämfört med riket att barn är inskrivna i förskola. Befolkningen upplever trygghet och tillit till andra i högre grad jämfört med snittet nationellt. Det finns också mindre ojämlikhet i befolkningen när det gäller socialt deltagande, upplevelse av trygghet, tillit, hälsa och psykiskt välbefinnande. Detta sammantaget gör att välfärdstjänsterna på Gotland behöver anpassas i högre grad än i riket för att ge kompensatoriskt stöd i olika avseenden för att ge förutsättningar för god hälsa hos hela befolkningen. Det innebär också att det är relativt vanligt i arbetslivet att medarbetare eller deras anhöriga har eller 6

Ledningskontoret 12 (25) har haft psykisk ohälsa och vi ser ökat antal sjukskrivningar på grund av stress och ångest. Det kräver god kunskap och förebyggande åtgärder hos arbetsgivare, där är den största. Vidare har Gotland tuffare förutsättningar för att uppnå psykisk hälsa på grund av den sociala gradienten med sämre socioekonomiska förutsättningar som utbildningslängd och inkomst. Åtgärder inom utbildning, sysselsättning och arbetsliv kan på sikt påverka dessa grundförutsättningar och i sin tur hälsan på Gotland. 5.1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Väger man samman den lägre utbildningsnivån på Gotland med lägre socioekonomiska förutsättningar vilka man vet är riskfaktorer för psykisk ohälsa och till det lägger att Gotland har en väsentligt högre andel vuxna personer med psykisk sjukdom inklusive psykiska störningar och beteendestörningar till följd av bruk av psykoaktiva substanser, äldre med demens och en avsevärt högre andel vuxna personer och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så kommer det att påverka såväl vårdkonsumtion generellt som behovet av stöd och insatser från primärvård, specialistpsykiatri, beroendevård och re-/habilitering i den gotländska hälsooch sjukvården. Alla tre verksamhetsområdena är enligt genomlysning från SKL slimmade verksamheter på Gotland jämfört med andra delar av hälsooch sjukvården. Vårdkonsumtionen påverkas även av den högre andelen äldre i befolkningen på Gotland än i riket. Dessutom kommer fler och fler äldre att få diagnoser inom de närmaste åren när de som idag har diagnos blir äldre. Till detta kommer även ett ökat antal nyanlända som får uppehållstillstånd och vi vet att det är ofta första då som psykisk ohälsa bryter ut i den gruppen. 5.2 Socialförvaltningen Hög förekomst av neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser ställer krav på socialtjänsten. En inventering av hälsa, boende och sysselsättning hos personer med psykisk funktionsnedsättning som gjordes i socialtjänsten på Gotland 2013 visar att det finns ett behov av att utveckla sysselsättningsformer för dessa personer, anpassade boendeformer för personer med neuropsykiatriska svårigheter samt för komplex problematik. Att växa upp med föräldrar med psykisk sjukdom, funktionsnedsättning och/eller missbruk medför en ökad risk för att barnet också ska utveckla psykisk ohälsa. Därtill finns en hereditet som gör att föräldrar med egna svårigheter eventuellt har att hantera ett svårare föräldraskap till barn med egna svårigheter. Socialtjänsten erbjuder föräldrastöd och stöd till barn som anhöriga och i förekommande fall boendestöd eller hemtjänst. Runt personer med psykisk sjukdom, funktionsnedsättning och/eller missbruk finns anhöriga som i perioder behöver socialtjänstens anhörigstöd. En hög förekomst av demens på Gotland ställer högre krav på äldrevården jämfört med snittbehovet i riket. Därtill kommer även att andelen äldre med 6

Ledningskontoret 13 (25) diagnosticerad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kommer att öka under de kommande tio åren. 5.3 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Förskola, grundskola och gymnasium på Gotland har under många år arbetat med att utveckla pedagogisk kompetens i mötet med barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolresultaten på Gotland är i nivå med riket men man kan konstatera att utmaningen att kunna erbjuda olika typer av anpassningar för en inkluderande undervisning är större på Gotland än i riket som helhet. Ökad psykisk ohälsa bland unga och ökat antal nyanlända påverkar behovet av elevhälsan. 5.4 Kultur- och fritidsförvaltningen En högre förekomst av personer med psykiatriska diagnoser/funktionsnedsättning/missbruk i befolkningen medför att man ytterligare kan behöva anpassa verksamheter för att öka tillgänglighet till ungdomsverksamhet, kultur och fritid på Gotland. 6 Pågående insatser i s verksamheter Mot den bakgrund som beskrivits inledningsvis finns det anledning av försäkra sig om på vilket sätt verksamheter inom erbjuder a) förebyggande och främjande arbete, b) tillgängliga tidiga insatser, c) förutsättningar för enskildas delaktighet och rättigheter, d) stöd till utsatta grupper samt e) organiserar ledning, styrning och samverkan. Varje område belyses i det följande för såväl barn och unga som vuxna och äldre. 6.1 Förebyggande och främjande arbete för psykisk hälsa på Gotland Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och/eller sjukdom är av betydelse för såväl barn som vuxna och äldre. Nedan redovisas verksamheter som arbetar främjande riktat till olika åldersgrupper och i förekommande fall metoder eller procedurer de praktiserar. En viktig uppgift är att uppmärksamma riskgrupper. 6.1.1 Barn och unga Mödrahälsovården tillsammans med barnhälsovården på Gotland gör screening av psykisk ohälsa hos blivande och nyblivna föräldrar då man vet att psykisk ohälsa allvarligt kan påverka barnets tidiga anknytning och utveckling. Barnhälsovården, tillsammans med förskoleverksamheten inklusive den öppna förskoleverksamheten, är också viktiga upptäckare av psykisk ohälsa och/eller utvecklingsavvikelser hos de mindre barnen. Strukturer för upptäckt finns via samverkan i så kallade förskoleteam. Elevhälsan har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag enligt skollagen. Det betyder att elevhälsan arbetar på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå. På Gotland träffar t ex skolsjuksköterska barn och unga med regelbundenhet i så kallade elevhälsosamtal. I de samtalen finns även frågor om psykisk hälsa. Därtill uppmärksammar personal i skola och i kulturoch fritidsverksamhet barn och unga som inte mår bra och kan hänvisa dem vidare. 6

Ledningskontoret 14 (25) Det bör i sammanhanget understrykas att genomförda grundskole- och gymnasiestudier i sig är en förebyggande och främjande insats. Andelen elever på Gotland som avslutar åk 9 med godkänt i alla skolämnen är i nivå med riket och något högre i jämförelse med andra turism- och besöksnäringskommuner. Detsamma gäller grundläggande gymnasiebehörighet att söka yrkesprogram liksom slutförda gymnasiestudier. Förutom studieresultaten så är arbete mot mobbing och kränkningar och med trivsel och trygghet via värdegrund och likabehandling avgörande för en god arbetsmiljö i skolan. Barnhälsovårdens föräldrautbildning barnets första år tillsammans med socialtjänstens föräldrautbildning alla barn i centrum (ABC) är också en del av Gotlands förebyggande arbete för barn och unga. 6.1.2 Vuxna Även för vuxna är det viktigt att motverka psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa står för det största inflödet i sjukförsäkringen. Här har arbetsgivare ett stort ansvar och det behövs ökad kunskap hos såväl arbetsgivare som i befolkningen om faktorer som främjar psykisk hälsa i människors vardag och arbetsliv. Arbetet kommer att kunna hämta stöd i de nya arbetsmiljöföreskrifterna från Arbetsmiljöverket (2016) med inriktning på organisatorisk och social arbetsmiljö. är en stor arbetsgivare i regionen. Årligen genomförs medarbetarsamtal där upplevelse av arbetssituation och hälsa är möjlig att beröra. Vid behov finns företagshälsovårdstjänster individuellt eller i grupp. På organisatorisk nivå genomför en arbetsmiljöutbildning för nya chefer och deras skyddsombud. Utbildningen är totalt 3 dagar. I utbildningen ingår moment om ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet, systematiskt arbetsmiljöarbete SAM, arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, psykosocial arbetsmiljö, riskbruk och beroenden, hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete. Den årligen medarbetarenkäten har en psykosocialdimension som på vissa parametrar ligger under gränsen för vad som är godtagbart och där har åtgärder vidtagits. Arbetsmiljöarbetet sker enlighet med samverkansavtalet. Primärvården arbetar med hälsofrämjande arbetssätt genom att samtliga vårdcentraler har levnadsvanemottagningar dit medborgare som vill göra livsstilförändringar (remissfritt) kan vända sig eller får hjälp att vända sig i samband med andra besök i hälso- och sjukvården. Fokus är de fyra levnadsvanorna tobak, kost, fysisk aktivitet och alkohol. Men samtalet om livsstil blir bredare och den psykiska hälsan griper genom hela livet. De distriktssköterskor som arbetar med levnadsvanor har samtliga fördjupad kunskap i MI. 6.1.3 Äldre För att motverka isolering och öka möjligheterna till delaktighet i samhället har Socialförvaltningens förebyggande och hälsofrämjande enheten ett uppdrag att erbjuda mötesplatser och aktiviteter tillsammans med frivillig organisationerna. Därtill finns sedan ett antal år kompetens inom äldreomsorgen på Gotland i 6

Ledningskontoret 15 (25) första hjälpen till psykisk ohälsa (MHFA) ett sätt att upptäcka och vägleda vid psykisk ohälsa. 6.1.4 Regionövergripande handlingsprogram Det förebyggande och främjande arbetet med psykisk hälsa på Gotland syns även i det arbete som genomförs utifrån programmen mot våld i nära relationer och för arbete att förebygga självmord. Programmen ger underlag för systematiskt arbete i förvaltningarna och även för spridning av kunskap i befolkningen. 6.2 Tillgängliga tidiga insatser Barn, unga, vuxna och äldre med psykisk ohälsa måste kunna räkna med att kunna få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Det gäller såväl vård-, som stödinsatser. Vidare är det viktigt att säkerställa att kunskapsbaserade insatser kan erbjudas tidigt vid ohälsoutveckling. Detta gäller såväl vid psykisk ohälsa som att tidigt upptäcka och ge insatser i samband med psykisk sjukdom. Ett första steg för att kunna få hjälp är information och rådgivning. Detta finns på sjukvårdsupplysningen www.1177.se eller telefon 1177. 6.2.1 Barn och unga För att vårdnadshavare eller de som arbetar med barn och unga ska kunna vägleda till hjälp och stöd finns förutom sjukvårdsupplysningen även www.sagagotland.se som utifrån problembild ger vägledning till samtliga barnoch ungdomsverksamheters olika erbjudanden och stöd. Man får även en bra överblick över olika verksamheters olika målgrupper och insatsnivåer via översikten http://gotland.se/83442 som skapats inom BarnSam. Här finns även skola och kultur- och fritidsverksamheten med. Med första linjens verksamheter menas de av hälso- och sjukvårdens verksamheter dit man själv kan söka hjälp och stöd vid upplevd ohälsa. För personer över 18 år har primärvården ansvar för såväl psykisk som somatisk ohälsa. För barn och ungdomar finns första linjens bedömning, utredning, råd och insatser inom några av hälso- och sjukvårdens barn och ungdomsverksamheter. Detta uppdrag har förtydligats 2016. MiniMaria bedrivs i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten och möter unga personer med missbruk och ofta även psykisk ohälsa. Tillgängligheten till primärvården och BUP inkl första linjens PrimBUP är god (ca 90 procent) för barn och unga enligt data från väntetider i vården. För familjer, barn och föräldrar som söker stöd inom socialtjänstens verksamheter finns på samma sätt en katalog av öppna stöd och insatser man kan ta del av individuellt eller i grupp. Det handlar om t ex familjesamtal, föräldrautbildningar och stöd till barn och unga individuellt eller i gruppverksamheter. En särskilt viktig grupp är barn som anhöriga. Se http://gotland.se/87318 6

Ledningskontoret 16 (25) 6.2.2 Vuxna Med första linjens verksamheter menas de av hälso- och sjukvårdens verksamheter dit man själv kan söka hjälp och stöd vid upplevd ohälsa. För personer över 18 år har primärvården ansvar för såväl psykisk som somatisk ohälsa. Unga vuxna 18-25 år står för 13 procent av besöken som rör psykisk hälsa i primärvård (58 procent av dem är kvinnor). Ungefär 5 procent av den gotländska befolkningen har under ett år kontakt med primärvården för en diagnos som omfattar psykisk ohälsa och/eller sjukdom. Lika många, 5 procent, av den befolkningen hade av samma skäl kontakt med den specialiserade psykiatriska vården. Den något högre andelen av psykiska diagnoser (F-diagnoser ICD-10) i befolkningen kan möjligen förklara den relativt höga andelen besök i specialistpsykiatrin men andelen besök i primärvården syns relativt låg. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) bör fördelningen mellan specialistnivå och första linjens nivå vara ungefär 2-5 procent respektive 10-20 procent. Tillgängligheten till första kontakt och läkarbesök inom såväl den specialiserade psykiatrin som primärvården är god (85-90 procent). Förutom läkare och sjuksköterskor har vårdcentralerna på Gotland tillgång till psykolog och/eller psykoterapeut. Däremot är tillgängligheten inte tillräcklig för att komma fram på telefon till vårdcentral, vilket är en förutsättning för att kunna boka tid för första kontakt. Efter första kontakt är tillgängligheten inte heller så god som den behöver vara för fortsatta insatser. Det är relativt lång väntan på psykologisk/psykoterapeutisk behandling i både primärvården och psykiatrin. I primärvården uppgår väntetiden till cirka fyra månader, i psykiatrin kan väntan vara längre. I syfte att öka tillgängligheten till KBT-behandlingar pågår för närvarande ett pilotprojekt inom primärvården där patienter med ångestproblematik erbjuds KBT-behandling via nätet. I primärvården pågår också ett utvecklingsarbete som handlar om att personer med upplevd psykisk ohälsa snabbt får bedömning. 6

Ledningskontoret 17 (25) Socialtjänst öppna insatser riktade till vuxna handlar om föräldrastöd (se ovan), anhörigstöd och visst öppet stöd i samband med våld i nära relationer via familjefrid eller missbruk via alkohol- och drogrådgivning (ADR). Anhörigstödet är i sammanhanget värt att lyfta fram. Närmare var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående och man vet att anhörigskap både till egna barn, egen partner eller äldre närstående innebär en ökad belastning för individen som kan ge sekundär psykisk ohälsa och i flera fall egen sjukskrivning. Läs mer på http://www.gotland.se/anhorigstod. Anhörigstödet på Gotland utvecklades ursprungligen som stöd till äldre som vårdar en anhörig men har numera ett breddat uppdrag som omfattar även anhöriga till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Förutom anhörigstödet inom socialtjänsten på Gotland så finns även visst föräldrarespektive anhörigstöd inom specialistpsykiatri och habilitering. 6.2.3 Äldre För primärvård gäller samma för den äldre som den yngre vuxna befolkningen (se ovan). Anhörigstödet finns även för äldre i anhörigskap. Inom äldreomsorgen finns som sagt kompetens i första hjälpen vid psykisk ohälsa (MHFA) vilket ökar sannolikheten för att psykisk ohälsa bland äldre som har hemtjänst eller bor i särskilt boende ska uppmärksammas och kunna få kontakt med vården. 6.3 Enskildas delaktighet och rättigheter Med ny kunskap och nya skrivningar i lagstiftningen står vård och omsorg inför ett förändringsarbete som handlar om ett förändrat synsätt på brukaren/patienten från passiv mottagare till aktiv och delaktig medskapare. I möte med barn måste hänsyn tas till barnets mognad och ålder. För personer med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning som har behov av insatser från flera verksamheter och huvudmän är möjlighet till delaktighet särskilt central. När stöd och insatser ges från flera är samordnad individuell plan (SIP) en viktig åtgärd för att dokumentera och säkra samverkan. Läs mer om SIP på Gotland (alla åldrar) www.gotland.se/sip När man 2015 följde upp arbetet med SIP nationellt visade det sig att Gotland gjort högst andel SIP per 1000 barn (3,5/1000) i landet. På Gotland har familjens upplevelse av delaktighet i SIP följts upp efter varje möte och 90 procent upplevde god delaktighet i SIP arbetet 2015. För vuxna och äldre personer återstår fortfarande ett arbete att göra. Inom den tidigare överenskommelsen om psykisk ohälsa, PRIO, fanns ett särskilt fokus på målgruppen vuxna personer med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. På Gotland har detta förbättringsarbete skett i samverkan med brukar-, patient, och anhörigföreningarna via Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). Inom socialtjänsten gjordes 2013 en inventering av boende, sysselsättning och hälsa bland personer inom målgruppen. Utifrån analys av inventeringen kunde man ta fasta på ett utvecklingsarbete inriktat ökad delaktighet i både verksamhetsplanering och individuell planering (genomförandeplan), på meningsfull sysselsättning samt på vissa boendeformer. Psykiatrin har under samma period arbetat med 6

Ledningskontoret 18 (25) kvalitetsregister och förbättringar i samband med att barn, unga och vuxna vårdas med stöd av tvångslagstiftningen samt ökad delaktighet i utformningen av vårdplan. Psykiatrin arbetar också för att skapa och implementera modell för personcentrerad vård, vilket innebär att i högre grad fokusera på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård. Arbete som startat inom PRIO med fokus på denna utsatta målgrupp fortsätter i samverkan mellan socialtjänst och psykiatri och i dialog med NSPH. 6.4 Utsatta grupper Jämlik hälsa är ett av regeringens mål. Arbetet mot detta mål förutsätter medvetenhet om olika grupper och individers olika behov och förutsättningar. Man vet att vissa grupper har en förhöjd risk för psykisk ohälsa. Nedan nämns några och det arbete som görs på Gotland. 6.4.1. Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Under 2014 genomfördes insatser riktade till medarbetare inom hälso- och sjukvården med en ambition att få en spridning på alla nivåer. Liknande plan men med kompletterande riktade insatser till de som behöver mer spetskompetens har tagits fram i samverkan med Ledningskontoret för verksamhetsåret 2016. Även utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och socialförvaltningen har plan för ökad kompetens inom HBTQ-området. Kultur- och fritidsförvaltningens ungkulturhus Fenix arbetar systematiskt med HBTQ-frågor i möte med unga. Inom socialförvaltningens äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta är behov av kompetensutveckling kring HBTQ identifierat. 6.4.2 Barn som anhöriga Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen är sjuk. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i har rutiner för detta förhållningssätt och inom psykiatrin och några somatiska verksamheter finns kompetens i metoderna Föra barn på tal och Beardslees familjeintervention. 2016 bildades ett nätverk av barnombud i psykiatrin och inom socialtjänstens familjefokus för kontinuerligt kompetensutbyte. Socialförvaltningen erbjuder barn och ungdomsgrupper (Tryggve) http://gotland.se/59114 till stöd för barn i olika former av anhörigskap. 6.4.3 Barn som är placerade Antalet anmälningar på Gotland har ökat de senaste åren. Särskilt bland de yngre barnen (0-12 år) ser socialtjänsten en påtaglig ökning (140 procent för flickor och 76 procent för pojkar på 10 år). Ett högre antal anmälningar kan betyda att kunskapen hos dem som finns runt barnen ökat vilket är bra för barnen men det säger något om hur många barn man ser med oro på. I socialtjänstens verksamhetsdata ser man att insatsen familjebehandling eller familjepedagog har fördubblats de senaste tre åren. På Gotland är drygt 100 barn och unga placerade i familjehem eller HVB. 6

Ledningskontoret 19 (25) Sedan 2011 pågår ett nationellt initierat arbete att utveckla barn- och ungdomsvården. Inom socialtjänsten på Gotland har man systematiskt förbättrat utredningsmetodik (barns behov i centrum BBIC) och den kontinuerlig uppföljning av barn och unga med fokus främst på barn och ungdomar som är placerade i familjehem eller hem för vård eller boende(hvb). Förutom sociala faktorer har rutiner upprättats för uppföljning av hälsa och skolresultat. I det senare är Skolfam, som ger konsultativt stöd till familjehemmen och de placerade barnens skolor, en viktig satsning (http://gotland.se/skolfam ). Sedan två år tillbaka pågår även projektet socialpsykiatriskt team vars syfte är att genom intensiva insatser i hemmet förhindra placeringar av ungdomar. 6.4.4 Våld i nära relationer Våld i nära relationer är tillsammans med missbruk och/eller psykisk sjukdom/funktionsnedsättning något som berör såväl barn som vuxna och äldre personer. Socialtjänstens FREDA-verksamhet finns till för äldre personer och personer med funktionsnedsättning som utsatts för våld av en närstående (http://gotland.se/freda ). Inom Familjefrid finns socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn samt stöd till män, läs mer på http://gotland.se/62555. Familjefrid ger även stöd till medarbetare i andra verksamheter i Regionen i frågor om våld i nära relationer. 6.4.5 Personer med funktionsnedsättning Personer med stöd av socialtjänstens omsorg om personer med funktionsnedsättning via t ex särskilt boende och/eller daglig verksamhet är en grupp som man vet behöver uppmärksammas för såväl psykisk som somatisk ohälsa i en högre grad än vad som sker idag. LSS verksamheten har tillgång till handledning men har inte kompetensutvecklats med samma systematik som äldreomsorgen inom området psykisk hälsa. 6.4 6 Samsjuklighet psykiatriska/neuropsykiatriska tillstånd och missbruk Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykisk sjukdom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk. Mot bakgrund av den högre förekomsten av psykiatriska- och neuropsykiatriska tillstånd och missbruk på Gotland behöver verksamheter och metoder utvecklas för att bättre möta patienter med samsjuklighet. På Gotland har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen arbetat fram två överenskommelser som delvis rör den aktuella målgruppen. En överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar http://www.gotland.se/74619 och en överenskommelse avseende samverkan kring personer med missbruk http://www.gotland.se/83832 Ett samarbete mellan MiniMaria och vuxenpsykiatriska öppenvården har påbörjats och planen är till hösten 2016 avsätta psykologresurser från vuxenpsykiatrin till arbete på MiniMariamottagningen. Många av de unga vuxna som besöker MiniMaria har en samsjuklighet och målsättningen är att patienterna genom detta samarbete ska få bättre vård. 6

Ledningskontoret 20 (25) 6.4.7 Nyanlända Våren 2016 finns cirka 900 personer som sökt asyl (familjer och ensamstående vuxna) boende på ön. Migrationsverket har nio asylboenden. ansvarar för 205 ensamkommande barn och ungdomar. Dessutom bor cirka 50 ensamkommande barn och ungdomar från andra kommuner på privata boenden. Asylhälsan på Gotland har ansvaret för hälsoundersökningar av personer som under sin asyltid bor på Gotland. Ännu ser man inte där ett ökat inflöde av vuxna med psykisk ohälsa. För ensamkommande ungdomar sker hälsoundersökning på någon av Regionens vårdcentraler. I denna målgrupp har man i högre grad uppmärksammat psykisk ohälsa. BUP ser ett ökat behov bland nyanlända barn och ungdomar. BUP har för att möta efterfrågan från Haima, boenden för ensamkommande ungdomar, 2016 prövat en hälsoskola i samverkan med boendena. Inom utbildnings- och arbetslivsområdet finns integrationsenheten med a) stöd för personer som fått uppehållstillstånd och med b) stöd till nyanlända familjer med barn i för- och grund- och gymnasieskolan genom bland annat pedagogisk kartläggning inför skolstart. 6.5 Ledning, styrning och organisation Samverkan med brukar-, patient- och anhörigorganisationer sker på flera organisatoriska nivåer i. Tillgänglighetsrådet är regionens samlade samverkansforum. Där möter handikappföreningarna via representantskap politisk representant ur Regionstyrelsen. Därtill finns samråd där hälso- och sjukvårdsnämnd tillsammans med socialnämnd via nämndordföranden möter representanter för handikapporganisationerna. På verksamhetsledningsnivå möts ledning för psykiatri och socialtjänst och nätverket NSPH (Nationell Samverkan Psykisk Hälsa) och därtill finns även brukarråd i flera av berörda verksamheter. I dialog med NSPH har nyligen fastslagits ett behov av att under 2016 se över mötesformalia så som syfte, dagordning, ledning och dokumentation för att förbättra dialogen. 6.5.1 Gemensam ledning och styrning Den 29 oktober 2015 fattade Regionstyrelsen beslut om Regional samverkan och stödstruktur i region Gotland med placering på ledningskontoret tillsammans med verksamhetsledare. Beslutet bygger vidare på ett beslut i Regionstyrelsen från 26 maj 2011 i frågor om som rör samverkan och evidensbaserad praktik kring barn och ungdomar BarnSam. Den regionala samverkan och stödstrukturen (RSSS) styrs och leds av förvaltningschefer för socialförvaltning, hälso- och sjukvårdsförvaltning, utbildnings- och arbetslivsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltning samt ledningskontoret. RSSS är ett utskott till koncernledningsgruppen (KLG). Fokus i det gemensamma samordnings-, kunskaps- och utvecklingsarbetet är den verksamhetsnära effekten för barn, elever, brukare, patienter och anhöriga, så kallad evidensbaserad praktik. De närmaste åren är området psykisk hälsa 6

Ledningskontoret 21 (25) prioriterat med särskilt fokus på barn och unga via BarnSam. Den regionala samverkan och stödstrukturen rymmer tidigare beslutade gemensamma styrnings- och ledningssystem BarnSam och samordnad styrning och ledning socialtjänst och hälso- och sjukvård (SLS). 7 Slutsatser Sammanfattningsvis finns en rad grundförutsättningar för hälsa som är bra på Gotland t ex fritidsmöjligheter, trygghet och tillit och det självskattade psykiska välbefinnandet i befolkningen på Gotland är i nivå med riket. Men i nivå med riket betyder dessvärre att nästa var femte person på Gotland har nedsatt psykiskt välbefinnande. Å andra sidan är psykiskt välbefinnande i nivå med riket positivt med tanke på den i jämförelse med riket tuffare utgångspunkten; högre förekomsten av diagnossatta psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar för barn, unga och vuxna (men inte äldre) än i riket, förekomsten av självmord är något högre på Gotland än i riket, att sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökat, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri ser ökad psykisk ohälsa hos unga i ökad efterfrågan på deras tjänster. Vidare finns en utmaning i att en betydande del av befolkningen har lågt socialt deltagande och saknar socialt stöd. Dessutom är utbildningsnivån i befolkningen på Gotland lägre än i riket. Utbildningsnivå är en faktor som har tydlig koppling till psykisk hälsa. En utmaning på Gotland, liksom i riket, är att en femtedel av eleverna saknar kompletta betyg efter grundskolan och att en lika stor andel inte fullföljer gymnasiet. Det har betydelse för folkhälsan. Utifrån analyserad statistik syns inte tydliga skillnader mot riket gällande den äldre befolkningens psykiska hälsa på Gotland med undantag för en högre förekomst av demenssjukdom. Det ska dock framhållas att det finns en utmaning i rapportering av upplevd ensamhet bland äldre. Bland unga är det vanligare än i riket att leva med vuxen som har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Antalet anmälningar till socialtjänsten ökar och fler barn och unga på Gotland än i riket är placerade i familjehem eller på institution. Data gällande kriminalitet och utsatthet för våld bland flickor på Gotland oroar. Fler unga på Gotland än i riket har även sjuk- eller aktivitetsersättning och insatser enligt LSS. Förekomsten av psykisk ohälsa på Gotland gör att det är relativt vanligt i arbetslivet att medarbetare eller deras anhöriga har eller har haft psykisk ohälsa och vi ser ökat antal sjukskrivningar på grund av stress och ångest. Det kräver god kunskap och förebyggande åtgärder hos arbetsgivare, där är den största. Detta sammantaget gör att välfärdstjänsterna på Gotland behöver anpassas i högre grad än i riket för att ge kompensatoriskt stöd i olika avseenden för att ge förutsättningar för god hälsa hos hela befolkningen. I tider av prioriteringar 6

Ledningskontoret 22 (25) finna anledning att fokusera på riskgrupper mer än generella insatser och barn och vuxna mer än äldre. I översynen av verksamheternas kompetens och insatser kan man på en övergripande nivå i analysen göra bedömningen att den generella förebyggande/identifierande nivån i de gotländska verksamheterna har god kunskap om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som gör att man upptäcker och hänvisar. Tillgängligheten till en bedömning i den specialiserade psykiatriska nivån är god. Vid behov får man inom vårdgarantins tid kvalificerad utredning och diagnos. Det som i analysen sticker ut som tunt är en lättillgänglig behandlande och åtgärdande första linje och behandling i den specialiserade vården. Personer som upptäcks med psykisk ohälsa eller sjukdom behöver enkelt få tillgång till stöd och behandling. Den nu lägre tillgängligheten till primärvården eller annan första linje behöver i det sammanhanget åtgärdas. Men vi behöver också fråga oss vad som ytterligare kan göras i samhälle, arbetsliv och regionens verksamheter för att skapa en grundförutsättning och miljö som främjar psykisk hälsa. Givet den högre andelen personer med diagnosticerad psykisk sjukdom/funktionsnedsättning så är också stöd till anhöriga viktigt. Här behöver eventuellt samarbete mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst kartläggas för att motverka sekundär ohälsa och eventuell sjukskrivning. Det ökade antalet anmälningar tillsammans med det jämfört med riket något högre antalet placeringar av unga gör att satsningar på socialpsykiatriskt team och Skolfam under de senaste åren varit väl riktade. Att flera barn på Gotland växer upp i familjer där minst en förälder har psykisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning och där kanske även barnen har särskilda behov ställer krav på socialtjänstens resurser och kompetens inte minst i samverkan med skolan. Att arbeta med familjer i komplexa livssituationer tar tid. Det arbete som startade inom den förra överenskommelsen om psykisk hälsa PRIO med fokus på personer med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning i behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver fortsätta. Här är SIP väsentlig för att stöd och insatser ska hållas samman och planeras i delaktighet med den som är berörd. 7.1 Fortsatt arbete Rapporten kommer att vara underlag för tre olika utvecklingsarbeten: 1) Under hösten 2016 tas handlingsplan fram för arbete i Region Gotlands verksamheter för förbättrad psykisk hälsa. Det görs via Regional samverkan och stödstruktur (RSSS). Handlingsplanen kommer att redovisas till SKL som ett underlag för att ta del av ekonomiskt stöd inom området psykisk hälsa och innehåller aktiviteter på kort sikt (1 år) och längre sikt (5 år). 2) Under hösten 2016 tas strategier fram i för närmaste 5 årens arbete för att nå god och jämlik hälsa. 3) Under 2017 tas Regional utvecklingsplan (RUS) fram med mål för hållbar utveckling på Gotland på lång sikt. 6

Ledningskontoret 23 (25) Bilaga 1 Registrerade diagnoser för psykisk hälsa i specialiserad öppenvård Patienter i specialiserad öppenvård, per år, medeltal år 2011-2014 Tabellerna visar antal patienter per 100 00 invånare per år som haft kontakt med specialiserade vården (exempelvis i psykiatri, habilitering, akutmottagning) där psykiatrisk diagnos angetts som huvuddiagnos vid besöket. I en kolumn presenteras även beräkning av antal patienter fler eller färre än förväntat antal patienter på Gotland om resultatet skulle motsvara rikssnittet i respektive åldersgrupp. I tabellen visas förekomsten av samtliga diagnoser som anger psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, diagnos F00-F99 och även vissa utvalda diagnoser. Observera att en och samma person under ett år kan fått vård för flera av de redovisade diagnoserna. 6

Ledningskontoret 24 (25) 6

Ledningskontoret 25 (25) 6

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hans Brandström verksamhetsområdeschef primärvård Tjänsteskrivelse HSN 2016/466 3 oktober 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Utvecklingsarbete vårdcentralen Hemse/Klinte Tillfälligt minskat vårdutbud Klinte utbildningsenhet Nuläge Hemse/Klinte är redan idag en vårdcentral med två utbudspunkter. Klintes funktion som vidareutbildningsenhet för läkare är vilande sedan april 2016 på grund av läkarbrist. Primärvårdens vårdutbud kan inte heller erbjudas i sin helhet. Sedan 2011 är Klintes verksamhet förlagd till Hemse fredagar samt tio sommarveckor och tre julveckor. Klintes listningstal är i sjunkande från 4500 får ett par år sedan till idag 3390 personer (4021 poäng). I praktiken är redan hemsjukvårdspatienter och patienter boende på SÄBO motsvarande 300 poäng överförda till Hemse VC för att möjliggöra nodvändig kontinuitet av hemsjukvårdsläkare. Det låga listningstalet medger endast bemanning i Klinte med två vårdlag. Klinte vårdcentral är för liten för att kunna erbjuda ett komplett primärvårdsutbud till dem som idag är listade där. När vårdcentralen nu inte heller kan bemanna dessa två vårdlag med läkare mer än delvis kan inte tillgänglighet, patientsäkerhet och arbetsmiljö säkerställas varför läkarinsatser, akuta uppdrag och vissa specialinriktade sköterskeinsatser under en tid istället bör erbjudas i Hemse. Aktuellt rekryteringsläge läkare i Klinte: Sedan juni 2016 saknas helt ordinarie distriktsläkare och därmed även utbildningsläkare, AT och ST. Läkarbemanningen kan inte mer än delvis lösas med hyrläkare och blivit allt svårare på grund av Rekryteringsläget har blivit allt kärvare under året. v. 40, 1 hyrläkare tre dagar v. 41, 1 hyrläkare två dagar v. 42-46, 1 (möjligen 2 hyrläkare) v. 47-50, 1 hyrläkare som ej har full reell allmänläkarkompetens. 1 (3) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 7

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse HSN 2016/466 BVC: För att kunna bedriva vaccinationsverksamhet krävs utöver BVC-sköterskan ytterligare en sjuksköterska eller en läkare på enheten vilket kräver att viss BVC verksamhet kan behöva förläggs i Hemse fredagar. Sjukgymnastik: En av två sjukgymnaster är i tjänst. Förslag på kvarvarande vårdutbud i Klinte med bevarad patientsäkerhet Öppettider: Måndag-onsdag kl.8-17 Distriktssköterskemottagning begränsat utbud: Mottagning för blodtryckskontroll, levnadsvanor, inkontinens, suturer, enklare såromläggning, utprovning av stödstrumpor, omläggning piccline samt uppföljning av demens mellan läkarbesök. Exkluderar akut- och specialistbesök till distriktssköterska såsom vid diabetes- och hjärtsviktsmottagning vilka kräver nära läkarsamverkan. Undersköterskemottagning: provtagning mån-ons(transporter kostar, få prover) Terapeutmottagning: Uppföljningar utvalda patienter (ej nybesök, potentiellt hotfulla patienter eller andra patienter som kräver läkarsamverkan). Reception: bemannas med undersköterska Sjukgymnastik: Mottagning. BVC: Vägningar o mätningar, stödsamtal, sjukdomsförebyggande familjeutbildning, depressionsscreening, läkarbesk på BVC som sker vid vid 18 månaders ålder med tillhörande vaccinering ev alla dagar.vaccinationsbesök vid 3, 6, 9 mån som utgörs de flesta besöken förläggs till dagar då det finns ytterligare en sjuksköterska i Klinte. Närhetsperspektivet kan härmed delvis tillgodoses. Möjligheter för Hemse VC att tillfälligt utvidga verksamheten Hemse VC är i nuläget trångbodd. En förutsättning för en överföring av verksamhet till Hemse under en längre tid är att outnyttjade lokaler vid Hemse vårdcentrum kan tas i anspråk. Olika alternativ är möjliga enligt lokalstrategen. I dagsläget finns en tom korridor intill BVC. Dessa lokaler skulle passa bra som administrativa arbetsplatser (sekr), samt specialistmottagning DSK, psykosociala teamet, medicinsk fotvård mm. Medicinska sekreterare kan delvis omgrupperas till Klinte för att frigöra rum till behandlande personal i Hemse. Ytterligare en möjlighet är lokaler i direkt anslutning till väntrummet där SOF (som tidigare haft planer på att lämna just dessa lokaler) idag är hyresgäster. Utvecklingsmöjligheter under ett tillfälligt minskat vårdutbud i Klinte Hemse VC kan med fler läkare och sköterskor utveckla utbildningsmiljö för AT- och ST-läkare och sjuksköterskeelever och PTP-psykologer vilket kan förbättra rekryteringen på sikt. E-hälsotjänster med video eller annan digital uppkoppling från Klinte kommer att övervägas och testas för att möjliggöra vård på distans. Kan på sikt möjliggöra att vårdutbudet utökas igen i Klinte inklusive utbildningsenheten och läkarverksamheten. 72 (3)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse HSN 2016/466 Risker med att ha kvar visst vårdutbud på Klinte VC: Att stänga men ändå ha öppet blir otydligt för medborgaren. Erfarenheter från disktriktsköterskemottagning i Roma visar också att befolkningen har svårt att skilja på vårdcentralsverksamhet och begränsad verksamhet, vilket gör att patienter står i dörren med andra besvär än vad de kan få hjälp med. Detta angavs även som skäl maj 2015 i utredningen om att eventuellt ersätta Klinte VC med en trygghetspunkt i samma byggnad (Förslag att inte öppna trygghetspunkt i Klintehamn, 7 maj 2015, HSN 2014/532). Fördelar vid tillfälligt minskat vårdutbud i Klinte: Ökad patientsäkerhet Förbättrad arbetsmiljö Minskade kostnader för en av två hyrläkare genom samordningsvinster med framför allt Hemse VC - ca 180 tkr/månad, dvs 1080 tkr under 6 månader. Ökad möjlighet att välja bland flera läkare än om det endast finns en i tjänst vid Klinte VC. Bredare utbud. På sikt behöver möjligheterna utredas till olika e-tjänster (kry.se mm mm) anpassade för glesbygds VC med syfte att bl.a. främja hög tillgänglighet och kontinuitet. Hemse VC kan med fler distriktssköterskor, läkare och terapeuter utveckla teamsamverkan. BVC kan fortsätta bedriva sin verksamhet med kontinuitet på Södra Gotland. Samarbetet mellan sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare kan återupptas enligt HSF s plan. Nackdelar vid tillfälligt minskat vårdutbud i Klinte Närheten till vårdcentralen försämras för patienter listade vid Klinte. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 3 oktober 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Hans Brandström, verksamhetsområdeschef primärvård Viktoria Storm, enhetschef vårdcentralen Hemse/Klinte Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef 73 (3)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Elin Gottfridsson Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse HSN 2016/477 11 oktober 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Fastställande av sammanträdesplan 2017 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer sammanträdesplan 2017. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen lämnar förslag på sammanträdesplan 2017 för hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott (HSN-AU) och hälso- och sjukvårdsnämnden enligt följande: HSN-AU HSN 25 januari * 8 februari 15 februari: Dialogmöte mellan AU och förvaltning 8 mars 22 mars 5 april * 20 april 31 maj 14 juni 17 augusti, 6 september * 20 september 4 oktober * 18 oktober 17 oktober: Dialogmöte mellan AU och förvaltning 25 oktober 15 november 29 november 12 december * Gemensamt AU-sammanträde med Socialnämnden 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 8 Postadress SE-621 81 Visby E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse HSN 2016/477 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till HSFLG Funktionsansvariga Ledningskontoret Socialnämnden 82 (2)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2016/9 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 13 oktober 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Månadsrapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens månadsrapport. Sammanfattning Perioden januari oktober har ett ekonomiskt resultat på minus 66,5 miljoner. Nettokostnadsutvecklingen 2,8 procent. Kostnadsutvecklingen inom arbetskraftskostnader är efter februari månad 3,21 procent vilket är en fortsatt minskning jämfört med tidigare under året. Helårsprognosen efter februari är minus 80 miljoner. För att 2016 års resultat ska hamna på -80 miljoner krävs en nettokostnadsutveckling med 1,8 procent. Flertalet åtgärder pågår och har gett resultat samtidigt som andra kostnader ökar vilket innebär att allt arbete måste fortsätta för att minska kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 9

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2016/9 1 (7) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 oktober 2016 Ekonomisk månadsrapport efter september månad Alla siffror inom parentes är vad jag redovisade efter juli månad och där det finns tre siffror gäller det augusti, juli, juni, med augusti först. Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat för perioden är 66,5 miljoner (- 61-58,7, -54,8) Ekonomisk utveckling för perioden januari-september 2016 jämfört med samma period 2015 Nettokostnadsutveckling: 2,8 procent, (2,6; 3,2; 4,8) Extern kostnadsutveckling 4,1 procent, (4,7; 5,0; 6,2) Extern intäktsutveckling: 10,3 procent, (13,7; 15,9; 14,6) Personalkostnadsutveckling: 1,2 procent, (1,5; 1,5 ; 2,5) Arbetskraftskostnader: 3,21 procent, (3,95; 3,55; 4,38) Kostnadsutveckling utomlänsvård: 0 procent, (0; 3,6 ;12,) Kostnadsutveckling förskrivna läkemedel: 14,8 procent, (13,6; 14,7; 16,1) Kostnadsutveckling rekvisitionsläkemedel: 15,7 procent, (14,7; 14,8; 12,1) Kostnadsutveckling hyrpersonal: 37,7 procent, (45,7; 49,8; 49;63) Nettokostnadsutveckling enskilda månader: September: 4,0 % Augusti: 1,9 % (lägre nettokostnader än augusti 2015) Juli:- 3,6 % (lägre nettokostnader än juli 2015) Juni: 0% Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 9

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/9 2 (7) I september månad är det betydligt lägre utomlänsintäkter än 2015. Det finns en eftersläpning av fakturering som påverkar september månads utfall. I nuläget finns ca 10 miljoner som ännu ska faktureras. Det mesta avser vårdtillfällen från augusti månad, men det finns även vårdtillfällen från juni och juli som ännu inte är fakturerade. Viss eftersläpning brukar finnas under sommarmånaderna då antalet fakturor som ska skickas mångdubblas jämfört med övriga perioder under året. Detta samtidigt som sekreterarna har en stor arbetsbörda under semesterperioden. I år är eftersläpningen ovanligt stor men håller nu på att arbetas i kapp. 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Ackumulerad Utveckling i % Nettokostnadsutveckling Extern kostnadsutveckling 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Ackumulerad extern kostnadsutveckling 2014 2015 2016 Den externa kostnadsutvecklingen är den viktigaste utvecklingen att följa. Den externa kostnadsutvecklingen fortsätter att vara avtagande och är den lägsta för 9

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/9 3 (7) perioden vid jämförelse med de tre senaste åren. Under 2015 var den externa kostnadsutvecklingen uppåtgående från början på sommaren, medan den varit sjunkande från början på sommaren 2016. Utveckling av arbetskraftskostnader, ackumulerad 12,00% 10,00% Arbetskraftskostnadsutveckling 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 2013 2014 2015 2016 0,00% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Personalkostnadsutveckling 10,00% 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 2014 2015 2016 9

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/9 4 (7) Månadslöner Timlöner Övertid, mertid Schabloners läkare Kontant ersättning Jour och beredskap Sjuklöner kort Sjuklöner lång Hyrpersonal Konsulter Utfall jan-aug Utfall jan-aug Utveckling 2016 2015 293 683 293 934 0,0 % 32 860 31 030 5,9 % 6 263 5 695 10 % 6 461 6 468 0,0 % 20 582 20 891-1,5 % 5 029 4 648 8,2 % 2 727 2 310 18,1 % 50 699 36 823 37,7 % 9 741 9 457 3,0 % Kostnadsutvecklingen av arbetskraftskostnader och personalkostnader avtar, ökningstakten minskar. En låg kostnadsutveckling är positivt för ekonomin. Dessvärre är det kostnadsutvecklingen för egen anställd personal som har den lägsta ökningstakten, ackumulerat till och med september på 1,21 procent. Önskvärt vore att det istället var arbetskraftskostnaden som gjorde att kostnadsutvecklingen avtar dvs att kostnaden för hyrpersonal minskar. Hyrpersonalkostnader Kostnaden för hyrpersonal är för första gången lägre än samma månad 2015. I viss mån beror detta på uppbokningar i samband med delårsbokslut 2. 15000 Hyrpersonal per månad 10000 5000 0 2015 2016 9

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/9 5 (7) 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 Hyrpersonal läkare 2015 2016 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Hyrpersonal ej läkare 2015 2016 Den begränsning som är införd gällande hyrsjuksköterskor har en tydlig effekt även om det efter perioden fortfarande är högre kostnader 2016 än 2015 även för hyrsjuksköterskor. Den största ökningen jämfört med 2015 fanns under månaderna mars och april samt augusti. Behovet av hyrsjuksköterskor har varit betydligt högre under 2016 än 2015 Tkr Period budget 2016 Period utfall 2016 Avvikelse Period utfall 2015 % förändr. Förvaltningsledning 146 623 146 639-16 137 404 6,7 % Konkurrensutsatta 165 523 161 111 4 413 156 692 2,8 % vårdtjänster Läkemedel 5 245 13 580-8 335 9 301 46 % Sjukvård 705 422 767 563-62 140 756 349 1,5 % Tandvård 3 904 4 379-475 3 856 13,6 % HSF Totalt 1 026 718 1 093 271-66 553 1 063 601 2,8 % 9

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/9 6 (7) Sjukvårdsorganisationen har en låg nettokostnadsutveckling. Detta trots att det är här som all hyrpersonal med den höga kostnadsutvecklingen finns. Till del beror detta på ökade intäkter, men även utan de ökade intäkterna, främst för asylsökanden, så är kostnadsutvecklingen relativt låg. Det som ökar mest, receptförskrivna läkemedel, kostnadsförs inte på sjukvården utan på organisationsnivån Läkemedel. Den höga kostnadsutvecklingen på förvaltningsledning beror främst på två olika poster. Utbetalning till privata vårdcentraler i kompensation för primärvården i egenregins underskott och den ökade rättspsykiatriska vården. Tandvårdens kostnadsutveckling blir något missvisande då tandvården har en väldigt liten nettokostnad eftersom de flesta patienter betalar sin tandvård helt och hållet. En väldigt liten del av tandvårdens verksamhet är anslagsfinansierad och vid väldigt små tal blir procentsatsen något missvisande. Periodens avvikelse och utveckling av utomlänsvårdskostnader Under perioden är utomlänsvårdens kostnader i det närmaste samma belopp som motsvarande period 2015. Det innebär att utomlänsvården är kvar på samma höga kostnadsnivå som 2015, vilket inte är budgeterat. Avvikelsen för perioden minus 15,1 miljoner. Verksamheterna arbetar med att minska kostnaderna enligt den framtagna handlingsplanen för utomlänsvården. Kostnadsutvecklingen för den rättspsykiatriska vården har ökat med 6,7 miljoner vilket motsvarar 73 procent jämfört med samma period 2015. Periodens avvikelse och utveckling av läkemedelskostnader Läkemedelskostnaderna fortsätter att ha en kraftig kostnadsutveckling. Enligt statistik från SKL har Gotland en kostnadsutveckling för förmånsläkemedel på 11,9 procent efter augusti. Motsvarande siffra för hela riket är 9,3 procent. Det råder en variation mellan landstingen mellan lägsta, västernorrland på 4,3 procents utveckling och högsta, Sörmland, 15,5 procent. Gotland fortsätter att ha den högsta kostnaden per invånare för förmånsläkemedel. För receptförskrivna läkemedel har Gotland en kostnad per invånare som är något lägre än riksgenomsnittet. Avvikelsen för perioden gällande rekvisitionsläkemedel är minus 5 612 Tkr och avvikelsen för förskrivna läkemedel är 19 045 Tkr. Den stora negativa avvikelsen för förskrivna läkemedel uppvägs något av en positiv avvikelse när det gäller statsbidraget för läkemedel på 7 343 Tkr. 9

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/9 7 (7) Helårsprognos 2016 Helårsprognosen för 2016 kvarstår på 80 miljoner. Ett helårsresultat på 80 miljoner innebär en nettokostnadsutveckling för hälso- och sjukvården på 1,8 procent för 2016. Efter augusti är nettokostnadsutvecklingen för verksamheten som ovan angivit 2,8 procent. Detta innebär att den nedåtgående trend som nu syns på framförallt den externa kostnadsutvecklingen måste fortsätta och bli än mer nedåtgående för att 80 miljoner ska bli 2016 års resultat. Ett stort arbete pågår inom förvaltningen för att åstadkomma en fortsatt minskande ökningstakt av nettokostnaderna. Verksamhetsuppföljning Påminner på detta sätt även om den verksamhetsuppföljning som finns på internet. http://www.gotland.se/hsfstatistik Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör 9

Sida 1 Uppföljning 2016 september 82 Hälso- o sjukvårdsförv Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -89 058-66 491-58 752-7 739-62 603-84 016 Utomlänsintäkter -50 086-36 313-42 370 6 057-43 919-53 874 Bidrag -165 062-112 332-134 342 22 010-103 451-166 010 Interna ersättningsmodeller -98 589-73 581-87 678 14 097-74 303-100 962 Övriga intäkter externa -18 105-12 419-16 471 4 052-17 317-27 327 Övriga intäkter interna -67 078-50 855-52 640 1 785-42 248-58 078 Summa intäkter -487 978-351 991-392 253 40 262-343 842-490 269 Köpt verksamhet 233 195 161 126 173 504-12 378 169 853 249 907 Interna ersättningsmodeller 120 596 90 232 102 200-11 968 81 250 110 201 Personalkostnader 884 357 659 875 650 045 9 830 641 178 847 258 Hyrpersonal 50 699-50 699 36 823 53 327 Konsulter 13 097 9 746 9 741 5 9 457 13 853 Utbildning & resor 11 996 8 943 8 672 271 7 182 9 450 Läkemedel 191 805 129 960 151 535-21 575 134 960 207 441 Livsmedel 10 051 7 483 7 301 182 7 667 10 134 Tvätt 5 975 4 460 5 107-647 4 632 6 431 Sjukvårdsartiklar 47 607 35 498 38 844-3 346 36 684 50 241 Labtjänster 50 321 37 677 43 515-5 838 39 340 55 273 Hjälpmedel 23 664 17 648 22 941-5 293 20 554 29 215 Tele & IT kostnader 24 312 18 069 19 297-1 228 19 685 27 145 Lokalkostnader 134 645 101 445 104 514-3 069 105 586 139 686 Inventarier & material 12 275 8 746 9 725-979 10 049 13 355 Patientresor 40 942 29 298 32 292-2 994 31 738 44 121 Övriga tjänster 50 148 37 570 33 861 3 709 29 141 44 146 Kapitalkostnader 25 318 19 071 19 071 19 563 25 971 Finansiella poster 2 534 1 862 2 662-800 2 099 2 482 Sem-löneskuld 2 500 1 795 Summa kostnader 1 885 338 1 378 709 1 485 524-106 815 1 407 443 1 941 431 Netto 1 397 360 1 026 718 1 093 271-66 553 1 063 601 1 451 162

Sida 2 Uppföljning 2016 september 820 Förvaltningsledning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -24 200-18 150-16 801-1 349-17 185-23 864 Utomlänsintäkter -82 82-43 -43 Bidrag -13 433-10 358-22 733 12 375-7 042-16 529 Interna ersättningsmodeller -31-33 Övriga intäkter externa -4 473-3 289-3 472 183-3 146-5 288 Övriga intäkter interna -2 035-1 530-1 510-20 -1 526-2 035 Summa intäkter -44 141-33 327-44 598 11 271-28 972-47 791 Köpt verksamhet 17 080 12 374 18 131-5 757 10 843 16 831 Interna ersättningsmodeller 5 000 3 545 12 757-9 212 819 2 356 Personalkostnader 50 714 32 463 31 424 1 039 31 438 43 652 Konsulter 808 606 429 177 370 650 Utbildning & resor 3 588 2 706 1 880 826 1 646 2 393 Läkemedel 25 17 43-26 10 17 Livsmedel 50 39 62-23 65 90 Tvätt 2 300 1 728 2 409-681 1 976 2 694 Sjukvårdsartiklar 805 597 283 314 367 480 Labtjänster 1 136 855 967-112 819 1 154 Hjälpmedel 20 18 272-254 101 54 Tele & IT kostnader 9 170 6 850 6 314 536 7 445 10 393 Lokalkostnader 107 053 80 274 80 081 193 80 564 107 783 Inventarier & material 1 208 881 1 260-379 1 108 1 279 Patientresor 150 104 1 100-996 5 223 Övriga tjänster 39 515 29 890 26 206 3 684 21 916 33 499 Kapitalkostnader 7 768 5 851 5 851 5 606 7 444 Finansiella poster 1 533 1 152 1 768-616 1 279 1 508 Sem-löneskuld 2 500 1 795 Summa kostnader 250 423 179 950 191 236-11 287 166 376 234 296 Netto 206 282 146 623 146 639-16 137 404 186 505

Sida 3 Uppföljning 2016 september Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821 Konkurrens. vårdtjänster 9 Patientavgifter -13 050-10 289-8 050-2 239-8 468-11 208 Utomlänsintäkter -12 334-11 017-12 918 1 901-12 731-14 520 Bidrag -280 280 Interna ersättningsmodeller -2 198 2 198-18 -321 Övriga intäkter externa -150-111 -121 10-548 -713 Övriga intäkter interna -652 652-5 -220 Summa intäkter -25 534-21 417-24 219 2 802-21 771-26 982 Köpt verksamhet 93 100 62 507 61 666 841 58 212 87 900 Interna ersättningsmodeller 115 596 86 687 86 259 428 80 426 107 840 Personalkostnader 1 683 1 186 852 334 1 120 1 314 Utbildning & resor 100 67 29 38 34 63 Läkemedel 2 238 1 583 1 201 382 1 512 2 147 Sjukvårdsartiklar 37 25 16 9 12 20 Labtjänster 230 169 74 95 161 224 Hjälpmedel 2-2 4 4 Tele & IT kostnader 696 505 372 133 458 643 Lokalkostnader 10 388 7 784 7 927-143 9 313 12 076 Inventarier & material 71 50 143-93 68 154 Patientresor 32 000 22 962 23 636-674 23 355 31 957 Övriga tjänster 3 505 2 523 2 237 286 2 520 3 845 Kapitalkostnader 1 151 866 866 1 235 1 639 Finansiella poster 40 26 51-25 32 35 Summa kostnader 260 835 186 940 185 330 1 610 178 463 249 861 Netto 235 301 165 523 161 111 4 413 156 692 222 879

Sida 4 Uppföljning 2016 september 822 Läkemedel Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Bidrag -136 687-91 116-98 459 7 343-90 455-137 242 Övriga intäkter externa -530 530-1 340-2 226 Summa intäkter -136 687-91 116-98 989 7 873-91 796-139 468 Personalkostnader 1 139 821 543 278 783 1 093 Konsulter 50 36 21 15 28 28 Utbildning & resor 80 57 38 19 34 42 Läkemedel 143 000 95 330 111 809-16 479 100 081 156 038 Livsmedel 30 18 15 3 19 29 Sjukvårdsartiklar 47-47 95 104 Tele & IT kostnader 28 27 20 7 18 28 Inventarier & material 20 9 4 5 16 16 Övriga tjänster 80 63 71-8 23 23 Finansiella poster Summa kostnader 144 427 96 361 112 569-16 208 101 097 157 402 Netto 7 740 5 245 13 580-8 335 9 301 17 934

Sida 5 Uppföljning 2016 september 823 Sjukvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -805 805-1 979-2 258 Utomlänsintäkter -37 752-25 296-29 370 4 074-31 145-39 311 Bidrag -14 942-10 858-12 854 1 996-5 942-12 227 Interna ersättningsmodeller -88 571-66 072-77 738 11 666-66 148-89 754 Övriga intäkter externa -12 827-8 545-11 990 3 445-11 882-18 569 Övriga intäkter interna -65 043-49 325-50 479 1 154-40 717-55 824 Summa intäkter -219 135-160 096-183 235 23 139-157 814-217 943 Köpt verksamhet 122 765 86 063 93 412-7 349 100 222 144 576 Interna ersättningsmodeller 3 184-3 184 Personalkostnader 781 769 588 684 583 867 4 817 573 730 756 333 Hyrpersonal 50 699-50 699 36 823 53 323 Konsulter 11 784 8 777 8 805-28 8 685 12 720 Utbildning & resor 7 583 5 646 6 304-658 5 151 6 573 Läkemedel 46 205 32 792 38 315-5 523 33 187 48 996 Livsmedel 9 873 7 362 7 174 188 7 529 9 943 Tvätt 3 583 2 664 2 623 41 2 600 3 656 Sjukvårdsartiklar 43 040 32 196 36 045-3 849 33 692 46 092 Labtjänster 44 805 33 672 40 316-6 644 35 668 49 729 Hjälpmedel 23 644 17 630 22 657-5 027 20 431 29 125 Tele & IT kostnader 13 296 9 874 11 799-1 925 10 969 15 025 Lokalkostnader 13 505 10 615 13 764-3 149 12 951 16 148 Inventarier & material 9 986 7 126 7 529-403 7 978 10 708 Patientresor 8 792 6 232 7 554-1 322 8 376 11 937 Övriga tjänster 6 768 4 903 5 218-315 4 579 6 642 Kapitalkostnader 14 492 10 919 10 919 11 087 14 717 Finansiella poster 526 363 615-252 503 608 Summa kostnader 1 162 416 865 518 950 798-85 280 914 163 1 236 850 Netto 943 281 705 422 767 563-62 140 756 349 1 018 907

Sida 6 Uppföljning 2016 september 824 Tandvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -51 808-38 052-33 096-4 956-34 972-46 687 Bidrag -15 15-11 -12 Interna ersättningsmodeller -10 018-7 509-7 742 233-8 106-10 854 Övriga intäkter externa -655-474 -358-116 -400-532 Summa intäkter -62 481-46 035-41 211-4 824-43 489-58 085 Köpt verksamhet 250 182 296-114 575 600 Interna ersättningsmodeller 5 5 Personalkostnader 49 052 36 721 33 359 3 362 34 107 44 865 Hyrpersonal 4 Konsulter 455 327 486-159 373 454 Utbildning & resor 645 467 421 46 316 378 Läkemedel 337 238 166 72 171 244 Livsmedel 98 64 50 14 55 72 Tvätt 92 68 75-7 56 81 Sjukvårdsartiklar 3 725 2 680 2 453 227 2 518 3 545 Labtjänster 4 150 2 981 2 158 823 2 692 4 166 Hjälpmedel 10-10 18 32 Tele & IT kostnader 1 122 813 792 21 796 1 055 Lokalkostnader 3 699 2 772 2 743 29 2 758 3 680 Inventarier & material 990 680 788-108 879 1 198 Patientresor 1-1 1 4 Övriga tjänster 280 191 130 61 104 137 Kapitalkostnader 1 906 1 434 1 434 1 635 2 170 Finansiella poster 435 321 228 93 286 331 Summa kostnader 67 236 49 939 45 590 4 349 47 345 63 022 Netto 4 755 3 904 4 379-475 3 856 4 937

Sida 1 Uppföljning 2016 september Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 823 Sjukvård Patientavgifter -805 805-1 979-2 258 Utomlänsintäkter -37 752-25 296-29 370 4 074-31 145-39 311 Bidrag -14 942-10 858-12 854 1 996-5 942-12 227 Interna ersättningsmodeller -88 571-66 072-77 738 11 666-66 148-89 754 Övriga intäkter externa -12 827-8 545-11 990 3 445-11 882-18 569 Övriga intäkter interna -65 043-49 325-50 479 1 154-40 717-55 824 Summa intäkter -219 135-160 096-183 235 23 139-157 814-217 943 Köpt verksamhet 122 765 86 063 93 412-7 349 100 222 144 576 Interna ersättningsmodeller 3 184-3 184 Personalkostnader 781 769 588 684 583 867 4 817 573 730 756 333 Hyrpersonal 50 699-50 699 36 823 53 323 Konsulter 11 784 8 777 8 805-28 8 685 12 720 Utbildning & resor 7 583 5 646 6 304-658 5 151 6 573 Läkemedel 46 205 32 792 38 315-5 523 33 187 48 996 Livsmedel 9 873 7 362 7 174 188 7 529 9 943 Tvätt 3 583 2 664 2 623 41 2 600 3 656 Sjukvårdsartiklar 43 040 32 196 36 045-3 849 33 692 46 092 Labtjänster 44 805 33 672 40 316-6 644 35 668 49 729 Hjälpmedel 23 644 17 630 22 657-5 027 20 431 29 125 Tele & IT kostnader 13 296 9 874 11 799-1 925 10 969 15 025 Lokalkostnader 13 505 10 615 13 764-3 149 12 951 16 148 Inventarier & material 9 986 7 126 7 529-403 7 978 10 708 Patientresor 8 792 6 232 7 554-1 322 8 376 11 937 Övriga tjänster 6 768 4 903 5 218-315 4 579 6 642 Kapitalkostnader 14 492 10 919 10 919 11 087 14 717 Finansiella poster 526 363 615-252 503 608 Summa kostnader 1 162 416 865 518 950 798-85 280 914 163 1 236 850 Netto 943 281 705 422 767 563-62 140 756 349 1 018 907

Sida 2 Uppföljning 2016 september 82300 Sjukvård ledning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -797 797-1 973-2 247 Utomlänsintäkter -37 752-25 296-29 357 4 061-31 033-39 199 Bidrag -12 000-9 003-8 557-446 -2 081-5 190 Interna ersättningsmodeller -72 72-663 -1 734 Övriga intäkter externa -200-153 -1 117 964-965 -1 134 Övriga intäkter interna -89 89 Summa intäkter -49 952-34 452-39 990 5 538-36 715-49 505 Köpt verksamhet 10 000 9 850 9 024 826 6 675 11 495 Interna ersättningsmodeller -12 12 Personalkostnader 23 168 16 966 16 386 580 14 773 19 997 Konsulter 130 98 26 72 432 427 Utbildning & resor 700 531 439 92 376 474 Läkemedel 1 1 Livsmedel 30 18 22-4 28 32 Sjukvårdsartiklar Labtjänster 194-194 215 254 Hjälpmedel 2-2 1 1 Tele & IT kostnader 188 136 314-178 133 177 Lokalkostnader 122-122 16 17 Inventarier & material 50 36 29 7 37 45 Patientresor 8 000 5 665 6 915-1 250 7 678 11 031 Övriga tjänster 150 106 241-135 8 81 Finansiella poster 250 176 324-148 229 230 Summa kostnader 42 666 33 582 34 027-445 30 603 44 261 Netto -7 286-870 -5 963 5 093-6 112-5 244

Sida 3 Uppföljning 2016 september 82301 Öppen- & dagvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter Bidrag -50-36 -171 135-249 -362 Interna ersättningsmodeller -723 723 Övriga intäkter externa -3 270-1 782-1 783 1-2 139-4 194 Övriga intäkter interna -5 440-4 918-5 628 710-4 820-6 021 Summa intäkter -8 760-6 736-8 304 1 568-7 207-10 576 Köpt verksamhet 1 Personalkostnader 81 911 61 760 63 683-1 923 60 799 80 543 Hyrpersonal 3 198-3 198 550 1 108 Konsulter 42 9 160-151 38 80 Utbildning & resor 692 525 456 69 241 307 Läkemedel 807 564 851-287 927 1 345 Livsmedel 203 153 125 28 126 167 Tvätt 280 195 230-35 211 293 Sjukvårdsartiklar 4 229 3 159 4 211-1 052 3 485 4 710 Labtjänster 4 828 3 717 4 531-814 4 355 5 825 Hjälpmedel 2 785 2 085 2 509-424 158 229 Tele & IT kostnader 2 203 1 638 1 885-247 1 758 2 487 Lokalkostnader 6 025 5 021 6 197-1 176 5 256 6 383 Inventarier & material 1 883 1 332 1 255 77 1 325 1 983 Patientresor 7-7 6 8 Övriga tjänster 270 185 325-140 137 226 Kapitalkostnader 2 240 1 688 1 688 1 317 1 748 Finansiella poster 135 94 130-36 137 182 Summa kostnader 108 533 82 125 91 441-9 316 80 828 107 625 Netto 99 773 75 389 83 137-7 748 73 622 97 049

Sida 4 Uppföljning 2016 september Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82302 Habilitering/Rehabiliter 9 Patientavgifter Utomlänsintäkter -83-83 Bidrag -1 559-820 -844 24-812 -1 560 Interna ersättningsmodeller -148 148 Övriga intäkter externa -1 277-613 -1 898 1 285-1 501-2 833 Övriga intäkter interna -2 702-2 022-1 379-643 -1 499-2 082 Summa intäkter -5 538-3 455-4 269 814-3 895-6 557 Personalkostnader 62 869 46 835 45 316 1 519 45 739 60 822 Konsulter 1 228 909 1 070-161 916 1 192 Utbildning & resor 612 453 542-89 432 550 Läkemedel 2 100 1 575 1 690-115 1 787 2 529 Livsmedel 111 63 49 14 66 88 Tvätt 64 45 46-1 52 79 Sjukvårdsartiklar 275 192 236-44 206 292 Labtjänster Hjälpmedel 9 775 7 268 10 266-2 998 9 972 13 639 Tele & IT kostnader 1 097 807 916-109 870 1 175 Lokalkostnader 3 307 2 466 2 408 58 2 478 3 304 Inventarier & material 877 626 504 122 591 740 Patientresor 88 63 50 13 57 77 Övriga tjänster 132 94 97-3 106 129 Kapitalkostnader 290 218 218 333 441 Finansiella poster 1-1 1 Summa kostnader 82 825 61 614 63 408-1 794 63 605 85 058 Netto 77 287 58 159 59 140-980 59 710 78 501

Sida 5 Uppföljning 2016 september 82303 Service/Diagnostik Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Utomlänsintäkter -13 13 Bidrag -31 31-44 -65 Interna ersättningsmodeller -72 72 Övriga intäkter externa -3 880-2 919-3 000 81-2 679-3 883 Övriga intäkter interna -38 334-28 477-29 909 1 432-27 375-37 669 Summa intäkter -42 214-31 396-33 024 1 628-30 097-41 617 Köpt verksamhet 35-35 7 10 Personalkostnader 140 016 105 730 110 756-5 026 107 571 141 217 Hyrpersonal 68-68 428 475 Konsulter 1 274 957 993-36 1 420 1 944 Utbildning & resor 1 635 1 215 1 254-39 1 066 1 362 Läkemedel 4 446 3 152 3 965-813 3 504 5 533 Livsmedel 461 351 319 32 313 419 Tvätt 1 005 756 752 4 754 1 054 Sjukvårdsartiklar 19 163 14 364 16 293-1 929 14 672 20 559 Labtjänster 2 871 2 157 2 114 43 2 071 2 756 Hjälpmedel 100 72 71 1 65 91 Tele & IT kostnader 4 979 3 711 4 316-605 3 974 5 606 Lokalkostnader 2 623 1 968 2 180-212 2 148 2 713 Inventarier & material 2 715 1 984 2 671-687 2 770 3 578 Övriga tjänster 3 510 2 625 2 236 389 2 659 3 399 Kapitalkostnader 8 014 6 038 6 038 6 441 8 550 Finansiella poster 3-3 15 22 Summa kostnader 192 812 145 080 154 062-8 982 149 880 199 288 Netto 150 598 113 684 121 038-7 354 119 782 157 671

Sida 6 Uppföljning 2016 september 82304 Slutenvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -4 4 Bidrag -133-99 -106 7-279 -334 Övriga intäkter externa -3 000-2 183-1 909-274 -2 503-2 918 Övriga intäkter interna -322-243 -69-174 -88 Summa intäkter -3 455-2 525-2 087-438 -2 782-3 341 Köpt verksamhet 9 9 Personalkostnader 115 316 88 459 81 500 6 959 85 457 111 601 Hyrpersonal 15 923-15 923 9 602 14 899 Konsulter 52-52 13 13 Utbildning & resor 749 570 223 347 193 200 Läkemedel 218 144 135 9 468 596 Livsmedel 7 020 5 262 5 241 21 5 477 7 262 Tvätt 1 616 1 206 1 190 16 1 176 1 635 Sjukvårdsartiklar 3 726 2 775 3 189-414 2 731 3 702 Labtjänster 37-37 10 10 Hjälpmedel 675 498 385 113 412 552 Tele & IT kostnader 817 597 656-59 656 842 Lokalkostnader 349 299 1 335-1 036 1 510 1 644 Inventarier & material 1 195 844 740 104 856 1 095 Patientresor 64 48 55-7 82 122 Övriga tjänster 140 81 471-390 118 561 Kapitalkostnader 367 277 277 296 392 Finansiella poster 28-28 6 Summa kostnader 132 252 101 060 111 436-10 377 109 066 145 142 Netto 128 797 98 535 109 349-10 814 106 283 141 801

Sida 7 Uppföljning 2016 september Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82305 Med. & Oper.specialiteter 9 Patientavgifter -3 3-3 -4 Utomlänsintäkter -22-22 Bidrag -400-297 -260-37 -201-362 Interna ersättningsmodeller -2 022 2 022 Övriga intäkter externa -1 040 1 040-1 156-1 492 Övriga intäkter interna -300 300-482 -650 Summa intäkter -400-297 -3 626 3 329-1 865-2 530 Köpt verksamhet 96 065 64 940 69 826-4 886 78 151 113 752 Personalkostnader 123 379 91 630 100 194-8 564 95 570 125 360 Hyrpersonal 6 246-6 246 4 756 6 224 Konsulter 6 581 4 929 4 969-40 4 058 6 657 Utbildning & resor 1 510 1 119 1 783-664 1 298 1 761 Läkemedel 34 669 24 576 29 108-4 532 23 984 35 286 Livsmedel 14 13-13 20 21 Sjukvårdsartiklar 11 602 8 694 9 015-321 9 640 12 749 Labtjänster 23 062 17 274 22 441-5 167 18 518 26 171 Hjälpmedel 8 520 6 381 8 266-1 885 7 294 11 183 Tele & IT kostnader 912 686 705-19 771 1 047 Lokalkostnader 389 279 427-148 378 637 Inventarier & material 746 498 385 113 480 661 Patientresor 245 170 92 78 216 271 Övriga tjänster 1 923 1 365 1 440-75 1 186 1 778 Kapitalkostnader 651 491 491 788 1 046 Finansiella poster 9 36-36 43 65 Summa kostnader 310 277 223 032 255 438-32 405 247 150 344 669 Netto 309 877 222 735 251 812-29 076 245 285 342 139

Sida 8 Uppföljning 2016 september Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82307 Barn- & ungdomsmedicin 9 Bidrag -95 95-69 -86 Interna ersättningsmodeller -1 216 1 216 Övriga intäkter externa -50-45 -91 46-146 -166 Summa intäkter -50-45 -1 402 1 357-215 -252 Köpt verksamhet 9 160 6 184 6 732-548 6 701 7 494 Personalkostnader 32 629 24 455 23 602 853 23 833 31 654 Hyrpersonal 1 892-1 892 88 Konsulter 530 369 252 117 239 299 Utbildning & resor 280 189 312-123 312 362 Läkemedel 805 566 578-12 531 712 Livsmedel 220 153 135 18 127 171 Tvätt 100 72 66 6 67 98 Sjukvårdsartiklar 480 348 396-48 291 459 Labtjänster 2 008 1 506 1 895-389 1 433 1 949 Hjälpmedel 100 66 15 51 35 40 Tele & IT kostnader 309 228 220 8 201 268 Lokalkostnader 102 72 164-92 42 65 Inventarier & material 405 264 333-69 258 344 Patientresor 215 151 214-63 117 141 Övriga tjänster 85 54 75-21 62 73 Kapitalkostnader 362 272 272 197 262 Finansiella poster 2 2-2 Summa kostnader 47 792 34 949 37 155-2 206 34 446 44 479 Netto 47 742 34 904 35 754-849 34 231 44 228

Sida 9 Uppföljning 2016 september Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82308 Obstetrik/Gynekologi 9 Utomlänsintäkter -3-3 Bidrag -382 382-10 -85 Interna ersättningsmodeller -1 584 1 584 Övriga intäkter externa -140-100 -107 7-112 -156 Övriga intäkter interna -920-693 -720 27-773 -1 014 Summa intäkter -1 060-793 -2 793 2 000-897 -1 257 Köpt verksamhet 4 400 2 971 5 086-2 115 4 262 5 883 Personalkostnader 45 192 34 356 33 463 893 33 191 44 185 Hyrpersonal 4 001-4 001 1 251 1 590 Konsulter 259 198 193 5 552 562 Utbildning & resor 324 234 395-161 167 181 Läkemedel 886 603 646-43 661 940 Livsmedel 661 486 472 14 474 620 Tvätt 190 144 106 38 116 152 Sjukvårdsartiklar 1 235 918 941-23 846 1 152 Labtjänster 3 800 2 847 2 519 328 2 939 3 967 Hjälpmedel 78 57 75-18 78 102 Tele & IT kostnader 607 447 695-248 599 798 Lokalkostnader 200 138 243-105 245 301 Inventarier & material 457 335 372-37 308 438 Patientresor 21-21 5 9 Övriga tjänster 88 54 43 11 25 55 Kapitalkostnader 811 612 612 592 786 Finansiella poster 7-7 11 13 Summa kostnader 59 188 44 400 49 891-5 491 46 321 61 733 Netto 58 128 43 607 47 098-3 491 45 424 60 476

Sida 10 Uppföljning 2016 september 82309 Psykiatri Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -1 1-3 -6 Bidrag -800-603 -1 742 1 139-1 915-3 774 Interna ersättningsmodeller -883 883 Övriga intäkter externa -625-468 -1 014 546-448 -1 435 Övriga intäkter interna -17 17-15 Summa intäkter -1 425-1 071-3 657 2 586-2 366-5 230 Köpt verksamhet 3 140 2 118 2 707-589 4 417 5 930 Personalkostnader 69 577 53 069 52 160 909 50 991 67 216 Hyrpersonal 2 907-2 907 4 754 6 727 Konsulter 1 020 765 600 165 768 1 134 Utbildning & resor 456 342 531-189 647 851 Läkemedel 274 195 125 70 207 330 Livsmedel 1 062 801 745 56 827 1 075 Tvätt 80 63 69-6 46 88 Sjukvårdsartiklar 75 54 29 25 45 55 Labtjänster 980 732 691 41 741 1 190 Hjälpmedel 20 18 14 4 11 15 Tele & IT kostnader 641 471 879-408 732 997 Lokalkostnader 105 81 126-45 210 265 Inventarier & material 418 297 438-141 505 709 Patientresor 20 18 53-35 69 74 Övriga tjänster 165 117 111 6 201 230 Kapitalkostnader 1 757 1 323 1 323 1 122 1 491 Finansiella poster 2-2 3 5 Summa kostnader 79 790 60 464 63 511-3 047 66 297 88 380 Netto 78 365 59 393 59 854-461 63 931 83 150

Sida 11 Uppföljning 2016 september 82310 Primärvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -1-1 Utomlänsintäkter -4-4 Bidrag -666 666-283 -410 Interna ersättningsmodeller -88 571-66 072-71 018 4 946-65 485-88 020 Övriga intäkter externa -385-282 -32-250 -235-358 Övriga intäkter interna -17 325-12 972-12 369-603 -5 768-8 285 Summa intäkter -106 281-79 326-84 085 4 759-71 775-97 078 Köpt verksamhet 1-1 2 Interna ersättningsmodeller 3 196-3 196 Personalkostnader 87 712 65 424 56 808 8 616 55 804 73 738 Hyrpersonal 16 464-16 464 15 482 22 213 Konsulter 720 543 492 51 249 412 Utbildning & resor 625 468 368 100 420 525 Läkemedel 2 000 1 417 1 217 200 1 118 1 723 Livsmedel 91 75 52 23 71 88 Tvätt 248 183 164 19 179 257 Sjukvårdsartiklar 2 255 1 692 1 735-43 1 778 2 414 Labtjänster 7 256 5 439 5 895-456 5 388 7 608 Hjälpmedel 1 591 1 185 1 054 131 2 404 3 272 Tele & IT kostnader 1 543 1 153 1 212-59 1 274 1 629 Lokalkostnader 405 291 562-271 667 819 Inventarier & material 1 240 910 802 108 847 1 116 Patientresor 160 117 147-30 147 204 Övriga tjänster 305 222 178 44 75 109 Finansiella poster 130 93 82 11 65 84 Summa kostnader 106 281 79 212 90 429-11 217 85 967 116 214 Netto -114 6 344-6 458 14 192 19 136

Summa intäkter -25 534-21 417-24 219 2 802-21 771-26 982 Köpt verksamhet 93 100 62 507 61 666 841 58 212 87 900 Interna ersättningsmodeller 115 596 86 687 86 259 428 80 426 107 840 Personalkostnader 1 683 1 186 852 334 1 120 1 314 Utbildning & resor 100 67 29 38 34 63 Läkemedel 2 238 1 583 1 201 382 1 512 2 147 Sjukvårdsartiklar 37 25 16 9 12 20 Labtjänster 230 169 74 95 161 224 Hjälpmedel 2-2 4 4 Tele & IT kostnader 696 505 372 133 458 643 Lokalkostnader 10 388 7 784 7 927-143 9 313 12 076 Inventarier & material 71 50 143-93 68 154 Patientresor 32 000 22 962 23 636-674 23 355 31 957 Övriga tjänster 3 505 2 523 2 237 286 2 520 3 845 Kapitalkostnader 1 151 866 866 1 235 1 639 Finansiella poster 40 26 51-25 32 35 Summa kostnader 260 835 186 940 185 330 1 610 178 463 249 861 Netto 235 301 165 523 161 111 4 413 156 692 222 879 Sida 1 Uppföljning 2016 september 821 Konkurrens. vårdtjänster Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -13 050-10 289-8 050-2 239-8 468-11 208 Utomlänsintäkter -12 334-11 017-12 918 1 901-12 731-14 520 Bidrag -280 280 Interna ersättningsmodeller -2 198 2 198-18 -321 Övriga intäkter externa -150-111 -121 10-548 -713 Övriga intäkter interna -652 652-5 -220

Summa intäkter -401-300 -163-137 -271-437 Summa kostnader 9 026 6 209 5 039 1 170 5 860 8 540 Netto 8 625 5 909 4 876 1 033 5 588 8 102 Sida 2 Uppföljning 2016 september 821001 Privata specialister Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter 5-5 4-2 Utomlänsintäkter -401-300 -163-137 -267-428 Interna ersättningsmodeller -4 4 Övriga intäkter externa -1 1-8 -8 Köpt verksamhet 8 791 6 040 4 961 1 079 5 669 8 271 Interna ersättningsmodeller -1 1 Labtjänster 230 169 63 106 161 224 Inventarier & material 5 17-17 26 35 Övriga tjänster 3 11

Patientavgifter -58 58-36 -36 Utomlänsintäkter -600-510 -711 201-816 -993 Summa intäkter -600-510 -769 259-853 -1 029 Köpt verksamhet 16 000 10 666 11 251-585 10 806 16 195 Läkemedel 2 000 1 420 1 032 388 1 315 1 739 Sjukvårdsartiklar 2 1 1 Tele & IT kostnader 1 12 Lokalkostnader 2 2 Inventarier & material 69-69 23 Övriga tjänster 300 212 120 92 185 267 Summa kostnader 18 303 12 298 12 484-186 12 309 18 238 Netto 17 703 11 788 11 715 73 11 456 17 209 Sida 3 Uppföljning 2016 september Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821002 Njursjukvård privat regi 9 Labtjänster 12-12

Summa intäkter -18 433-15 159-17 053 1 894-14 734-18 339 Summa kostnader 144 210 105 375 105 343 32 98 940 135 719 Netto 125 777 90 216 88 290 1 926 84 207 117 380 Sida 4 Uppföljning 2016 september 821003 Primärvårdsbeställare Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Patientavgifter -12 950-10 214-7 925-2 289-8 310-10 732 Utomlänsintäkter -5 333-4 834-6 572 1 738-5 968-6 695 Bidrag -280 280 Interna ersättningsmodeller -2 195 2 195-18 -321 Övriga intäkter externa -150-111 -82-29 -438-591 Köpt verksamhet 32 060 21 370 21 599-229 19 366 29 344 Interna ersättningsmodeller 99 354 74 504 74 329 175 67 982 91 349 Personalkostnader 1 015 697 297 400 622 603 Utbildning & resor 5-5 Läkemedel 238 163 169-6 196 408 Sjukvårdsartiklar 5 4-4 5 6 Labtjänster Hjälpmedel 4 4 Tele & IT kostnader 175 127 23 104 122 169 Lokalkostnader 10 388 7 784 7 927-143 9 306 12 064 Inventarier & material 11 11 Övriga tjänster 254-254 257 341 Kapitalkostnader 935 704 704 1 051 1 395 Finansiella poster 40 26 32-6 19 22

Patientavgifter -100-75 -72-3 -126-162 Utomlänsintäkter -6 000-5 373-5 472 99-5 680-6 404 Övriga intäkter externa -38 38-103 -95 Övriga intäkter interna -652 652-5 -220 Summa intäkter -6 100-5 448-6 234 786-5 914-6 881 Köpt verksamhet 30 826 20 550 20 474 76 18 849 28 803 Utbildning & resor 75 59 17 42 23 49 Sjukvårdsartiklar 30 25 11 14 5 12 Tele & IT kostnader 393 295 295 281 378 Lokalkostnader 6 6 Inventarier & material 51 34 57-23 31 85 Patientresor 32 000 22 962 23 636-674 23 355 31 957 Övriga tjänster 3 200 2 311 1 860 451 2 074 3 227 Kapitalkostnader 212 159 159 181 240 Finansiella poster 19-19 12 12 Summa kostnader 66 787 46 395 46 529-134 44 818 64 768 Netto 60 687 40 947 40 295 652 38 904 57 887 Sida 5 Uppföljning 2016 september Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821004 Köpt ambulansverksamhet 9 Hjälpmedel 2-2

Patientavgifter -277 Övriga intäkter externa -18 Summa intäkter -296 Summa kostnader 19 430 14 544 13 787 757 14 359 19 508 Netto 19 430 14 544 13 787 757 14 359 19 212 Sida 6 Uppföljning 2016 september 821005 Tandvårdsenhet Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9 Köpt verksamhet 2 423 1 818 1 237 581 1 350 2 204 Interna ersättningsmodeller 16 242 12 183 11 931 252 12 445 16 491 Personalkostnader 668 489 555-66 499 711 Utbildning & resor 25 8 7 1 11 14 Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader 52 30 54-24 53 83 Lokalkostnader 4 Inventarier & material 15 16 1 15 Övriga tjänster 5 3-3

Köpt verksamhet 3 000 2 063 2 145-82 2 173 3 083 Tele & IT kostnader 75 53 53 1 2 Kapitalkostnader 5 3 3 3 5 Summa kostnader 3 080 2 119 2 148-29 2 178 3 089 Netto 3 080 2 119 2 148-29 2 178 3 089 Sida 7 Uppföljning 2016 september 821006 Sjukvårdsrådgivning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 9

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marie Härlin Ohlander, verksamhetsområdeschef psykiatri Ärendenr 2014/248 Handlingstyp Informationsärende 1 (5) Datum 20 september 2016 Psykiatrins fortsatta utvecklingsarbete Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar år förvaltningen att återkomma med en ny nulägesbeskrivning i samband med att verksamheten flyttar in i de nya lokalerna. Bakgrund och sammanfattning Nya metoder och arbetssätt har utvecklats och överlag går psykiatrin liksom övrig sjukvård mot att bli allt mer strukturerad, patientsäker och evidensbaserad. Genom att tidigare ge patienten rätt behandling kan en mer kostnadseffektiv vård bedrivas. Psykiatrin behöver därför göra ett paradigmskifte där patienten står än mer i fokus. Hur psykiatrin på Gotland ska genomföra detta har beskrivits i en utvecklingsplan som antogs av Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2014. I linje med patienters önskemål och den nya patientlagen ska verksamheten arbeta med att göra patienten och anhöriga än mer delaktiga i sin egen vård. Verksamhetens målsättning är att införa personcentrerad vård som grund. Heldygnsvården ska fokusera på att ge en god psykiatrisk omvårdnad medan öppenvårdens resurser och kompetens ska användas till de psykologiska interventionerna även under vårdtiden. På så vis etablerar patienten också tidigt en kontakt med öppenvården, något som kan bidra till en säkrare utskrivning med mindre risk för avbrott i vårdkedjan. Rapporten är en återredovisning av nuläget i utvecklingsarbetet. Målsättningen är att den nya organisationen ska vara implementerad fullt ut i samband med att vuxenpsykiatrin flyttar tillbaka in i nyrenoverade lokaler inför sommaren 2017. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 10

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr 2014/248 2 (5) Nulägesbeskrivning i utvecklingsarbetet Flödes- och processinriktad vård För att bättre möta patienternas behov ska den psykiatriska vården ställas om och tydligare fokusera på patientprocesserna. I enlighet med utvecklingsplanen arbetar psykiatrin för implementering av en processinriktad vård där vägen in till, och genom, psykiatrin är väl identifierad. Särskilt uppmärksammas flödet mellan heldygnsvård och öppenvård. I omställningen är sjuksköterskans funktion som fast vårdkontakt en central del i processen, detta som ett sätt att öka patientsäkerheten och förbättra kontinuiteten för patienterna i tider av läkarbrist. För att kunna fortsätta detta arbete ska en produktionsplan och kapacitetsplanering upprättas som verktyg för verksamhetsstyrning, arbetet är ännu inte påbörjat. Som en del i omställningen har all personal fått information om ett förslag till en ny, processinriktad organisation. Verksamhetens ledning har som målsättning att implementera det nya flödet i samband med återinflyttningen i de renoverande lokalerna. I övrigt har arbetet med att ändra om verksamhetens flöden fått skjutas upp till hösten 2016 då våren har ägnats åt att flytta och installera avdelning och mottagningar i provisoriska lokaler. Flytten har inneburit att arbetssätt och rutiner har fått ses över och anpassats till de tillfälliga förutsättningarna. 10

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr 2014/248 3 (5) Resultatfokuserad vård Genom att använda patientrelevanta resultat som en tydlig grund för förbättringsarbete och verksamhetsplanering ska kvalitet och kostnadseffektivitet öka. Verksamheten har under 2016 fortsatt arbetet med att använda data från psykiatriska kvalitetsregister. Ledningen har för vana att gå igenom statistik från Nationella Psykiatrikompassen (en nationell plattform där kvalitetsregisterdata publiceras) vid varje möte, detta som ett led i ledningens egna försök att ställa om kulturen och efterfråga medicinska resultat i högre utsträckning. Därtill har en arbetsgrupp bestående av sjuksköterskor och enhetschefer under våren initierat ett arbete med att förbättra registreringsproceduren. Evidensbaserad vård För att ge patienterna en vård av god kvalitet och använda resurserna på bästa sätt behöver arbetet med att införa fler evidensbaserade metoder fortsätta. Fokus är implementering i verksamheten. Den stora satsningen under föregående år var införskaffandet av SPiSS, ett webbaserat utbildningsprogram i suicidprevention. Under våren 2016 har alla medarbetare i verksamheten deltagit i strukturerade falldiskussioner där suicidkunskaperna har fördjupats. För att kunna mäta följsamhet till vårdprogram och riktlinjer har psykiatrin tidigare utbildat läkare och sjuksköterskor i markörbaserad journalgranskning, vilket möjliggör uppföljning och granskning av kvaliteten på de strukturerade suicidriskbedömningarna. Strukturerade granskningar ska genomföras i verksamheten under hösten 2016. Målstyrning, egenkontroll och kvalitetsuppföljning Tydliga och väl kända mål med process- och resultatmått är en viktig del i styrning och utveckling av verksamheten. För att få effekt måste målen och måtten vara väl kända av medarbetarna samt gå att följa kontinuerligt och frekvent. Förslag till verksamhetsplan för psykiatrin är framtagen, planen definierar både visioner och konkreta mål. Verksamhetsplanen behöver framöver kompletteras med mål för respektive patientprocess. 10

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr 2014/248 4 (5) Som en del i arbetet med egenkontroll har verksamheten tagit fram en patientsäkerhetsprocess som beskriver hur avvikelser ska hanteras och användas som underlag till förbättringsarbete. I processen ingår ett psykiatriråd, där chefer och representanter regelbundet träffas för att arbeta med identifierade risker och tillbud. Personcentrerad vård I enlighet med patienternas önskemål och intentionen i den nya patientlagen ska psykiatrin arbeta än mer med att öka patienternas delaktighet i sin vård. Verksamheten planerar att införa personcentrerad vård. Samarbete med Göteborgs universitet, GPCC (Göteborgs centrum för personcentrerad vård) fortgår. Nästa steg i implementeringen är att arrangera en utbildning där fler medarbetare engageras. Utbildningen ska starta under hösten 2016 och pågår fram till mars 2017. Medarbetarkompetens För att medarbetare och ledare inom psykiatrin ska ha bättre förutsättningar att bedriva en god vård där kvalitet och ständiga förbättringar står i fokus satsar psykiatrin på utbildning i medarbetarskap. All personal har fått en grundläggande utbildning i medarbetarskap/coachande ledarskap. Arbetet fortgår enligt planering med studiecirklar i medarbetarskap på respektive enhet inom psykiatrin. Studiecirklarna baseras på boken Ta din roll på jobbet, som innehåller kunskap om bland annat organisation, grupputveckling, rolltagande och kommunikation. Det är närmaste chef som ansvarar för att hålla i studiecirklarna, men även medarbetare är engagerade i planering och upplägg. I dagsläget har heldygnsvården svårt att upprätthålla arbetet med studiecirklar, detta på grund av omfattande resursbrister/vakanser. Vårdutbud i heldygnsvården Vårdutbudet i heldygnsvården ska utvecklas så att inneliggande patienter kan få tillgång till kvalificerad psykologisk-/psykopedagogisk behandling tidigt i vårdprocessen. Planen är att utse en arbetsgrupp bestående av medarbetare i öppenvården för att ta fram ett psykopedagogiskt material att utgå ifrån. Ingen pågående aktivitet pågår på grund av personalbrist/vakanser i öppenvården. 10

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr 2014/248 5 (5) Psykiatriskt omvårdnadsteam Verksamhetens målsättning är att så långt som möjligt behandla patienter i öppenvård och skapa ett bättre flöde mellan sluten- och öppenvård. Det psykiatriska omvårdnadsteamet startade den 1 december 2015 och är nu en implementerad verksamhet. Teamet är en akutresurs som alternativ till traditionell heldygnsvård och som komplement till mer sedvanlig öppenvård. Införandet av omvårdnadsteamet, i kombination med att heldygnsvården nu har en fast avdelningsläkare, bedöms vara förklaringen till de väsentligt kortare vårdtiderna inom heldygnsvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 10

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2016/451 1 (11) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 22 september 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av sommaren 2016 (vecka 25-33) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning och övergripande bedömning Mot bakgrund av utfallet efter mars månad fattade hälso- och sjukvårdsdirektören och sjukvårdschefen beslut om att minska användandet av hyrsjuksköterskor. Som en följd av detta fattades inför sommaren även beslut om att minska antalet öppna vårdplatser. Flera aktiviteter genomfördes bl a flytt av vårdavdelning och dialog med andra aktörer utanför förvaltningen. Sammantaget bedöms sommaren ha fungerat väl. Tydliga och kända planer har funnits ifall vårdplatsläget skulle bli mer ansträngt, vilket var farhågan då antalet vårdplatser drogs ner inför sommaren. Antalet besök vid akutmottagningen har varit fler, framförallt gäller detta patienter från andra landsting. En del av ökningen var väntad då patienter som tidigare tagits emot vid psykiatrin sedan mars månad tas emot jourtid vid akutmottagningen. För de medicinska sekreterarna har förändrade produktionsplaner respektive vakanser inneburit en utmaning som framförallt i primärvården fortsätter under hösten. Beläggningsgraden inom somatisk slutenvård har varit lägre än förra sommaren. Inom psykiatrisk heldygnsvård har svårt sjuka patienter medfört att belastningen tidvis varit mycket hög. Från olika verksamheter lyfts fram som lärdom inför nästa sommar att tydligare samplanering behövs mellan olika yrkeskategorier. Något som varit genomgående sommaren 2016, och som också ses på andra håll i landet, är att det varit svårare att rekrytera vikarier framförallt omvårdnadspersonal men även andra yrkeskategorier. Att kunna ge ordinarie personal välbehövlig semester samtidigt som antalet människor som vistas på Gotland ökar gör att sjukvården har ett stort behov av vikarier inom olika yrkeskategorier. Inför sommaren gick erbjudande ut om extra ersättning vid flytt av semester utanför perioden. Detta erbjudande renderade flytt av 14 veckor till semester utanför semesterperioden. Att ordna boende till vikarier är en utmaning som dessutom innebär höga kostnader. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 11

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/451 2 (11) Primärvård egenregi Under sommaren har färre personer än föregående år haft kontakt med primärvården. Minskningen ses för alla yrkeskategorier och gäller både besök och telefonkontakt. Minskningen avser uteslutande personer folkbokförda på Gotland, antalet personer folkbokförda i annat län har varit i nivå med tidigare år. Vid en jämförelse över tid avviker dock sommaren 2015 med fler besök jämfört med andra år. Sammantaget bedöms sommaren 2016 ha varit besöksmässigt gynnsam inom primärvåren (egenregi). Telefontillgänglighet till Primärvården Under juni-augusti har telefontillgängligheten till egenregins vårdcentraler varit i genomsnitt 85 %. Bäst telefontillgänglighet ses i augusti då egenregins vårdcentraler hade i genomsnitt 94 %. Jämfört med föregående år ringde under augusti fler personer, +638 (2015:9 652, 2016:10 290). Klinte utb.enhet Totalt antal samtal Hemse Totalt antal samtal Slite Totalt antal samtal Wisby Söder Totalt antal samtal Visby Norr Totalt antal samtal juni 87% 413 83% 2 758 98% 1 187 74% 2 633 51% 3 415 juli * * 84% 3 368 75% 1 716 85% 3 131 79% 2 430 augusti 100% 129 96% 3 001 91% 1 369 92% 3 180 89% 2 611 *Utbildningsenheten vid Klinte har sommarstängt under juli månad. 11

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/451 3 (11) Färre besök i primärvården egenregi Under sommaren 2016 har sammantaget färre läkarbesök genomförts i primärvården jämfört med föregående år (-806). Minskningen gäller uteslutande personer folkbokförda på Gotland. Efter förra årets sommar rapporterades dock att fler gotlänningar än tidigare haft läkarbesök i primärvården. Vid en jämförelse över tid sticker 2015 i detta avseende ut som ett år med fler besök än normalt. Samma mönster gäller läkarbesök såväl som besök vid andra yrkeskategorier. Läkarbesök primärvård egenregi personer folkbokförda på Gotland v.25-33 2012 2013 2014 2015 2016 7 312 7 131 7 769 8 371 7 555 11

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/451 4 (11) Antalet läkarbesök genomförda av personer som är folkbokförda i annat landsting är i princip samma som tidigare år. Liksom föregående år har det funnit en sommarmottagning vid Wisby söder. Föregående år provades förlängda öppettider vid Wisby Söder. Uppföljning visade dock att dessa tider inte efterfrågades av patienterna. Istället så vände sig patienterna till akutmottagningen. För att minska trycket vid akutmottagningen inrättades därför denna sommar en kvällsmottagning, vid akutmottagningen, på primärvårdsnivå mellan kl 16.00 19.00 under perioden 27 juni-12 augusti. Kvällsmottagningen har bemannats av distriktsläkare som utgått från vårdcentral Wisby Söder. Sammantaget har 267 besök genomförts vid kvällsmottagningen. Uppföljningen visar att akutmottagningen upplever att kvällsmottagningen inneburit att dessa patienter tagits omhand snabbare än om patienterna skulle följt ordinarie flöde. Patienterna har också kunnat tas emot på rätt vårdnivå. Sammantaget bedöms kvällsmottagningen som positiv. Av primärvården framhålls vikten av tydliga rutiner. Som en del av planeringen inför sommaren 2017 avser sjukvården att göra en djupare uppföljning av kvällsmottagningen. 11

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/451 5 (11) Akutmottagningen Antalet besök till akutmottagningen har varit fler än föregående år. Det är framförallt antalet besök genomförda av personer hemmahörande i annat landsting som ökat, vilket stämmer väl överens med det ökade besökstal som gäller för Gotland i stort. En del av ökningen beror också på att patienter som tidigare togs emot vid psykiatrins akutmottagning numera tas emot vid akutmottagningen. Fler besök vid akutmottagningen Antal besök till akutmottagningen fortsätter att öka, +160 besök för sommaren 2016 jämfört med föregående år. Sedan mars 2016 tar akutmottagningen under jourtid emot patienter som tidigare togs omhand vid psykiatrin. För v.25-33 utgör detta 88 besök. Trots att sommaren inneburit högt tryck på akutmottagningen så är bedömningen att verksamheten sammantaget fungerat väl. Att det alltid funnits ordinarie personal (sjuksköterskor och undersköterskor) i tjänst kombinerat med god kompetens på vikarier/inhyrda sjuksköterskor har påverkat positivt, liksom god kompetens på bakjourerna. Den sammantagna ökningen består både av veckor med fler respektive färre besök. Ökningen jämfört med 2015 ses framförallt under v.27-29. Ökningen gäller antalet besök genomförda av personer folkbokförda i annat landsting (+188) och stämmer väl överens om det ökade besökstal som media rapporterat om för hela Gotland. Personer folkbokförda på Gotland har ett något lägre besökstal denna sommar jämfört med föregående år (-28). 11

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/451 6 (11) 11

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/451 7 (11) Ökningen syns framförallt för de kirurgiska patienterna som ökat +13% jämfört med föregående sommar. 11

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2016/451 8 (11) Alla inkommande patienter till akutmottagningen bedöms och färgsätts för vidare process utifrån farlighetsgrad. Analysen för sommaren 2016 visar att det även denna sommar framförallt är patienter som bedömts med gul farlighetsgrad som ökat. Även patienter som bedömts med grön farlighetsgrad har ökat. Antalet patienter med röd farlighetsgrad har varit färre än föregående år -41. Av dem som bedömts som gul farlighetsgrad är fördelningen mellan vanliga besöksorsaker densamma som föregående år (juni-augusti). Som ovan nämnts har kirurgiska patienter ökat i antal. Inom denna specialitet är det framförallt patienter som bedömts som farlighetsgrad gul och grön som ökat, sammantaget +211 besök. 11