Anteckningar från möte i Gymnasienätverket

Gymnasienätverket Göteborg 14 juni 2018 Anteckningar från möte i Gymnasienätverket Tid: Torsdag 14 juni kl. 13.00-16.00 med lunch 12.00 på Restaurang Olive Garden Plats: Femman, GR, Anders Persons gata 8, Göteborg Gymnasienätverket Sammansättning Karl-Olof Petersson, Ordförande Mathias Lind Dennis Pavlovic Kristina Bergman Alme Mikael O Karlsson Annika Forsler Per Lindberg Egil Gry Jonas Fransson Cristine Lysell Göran Careborg Leif Gardtman Lena Hellsten Lena Almqvist Helene Petersson Katarina Lindgren Margaretha Allen, Sekreterare Partille Ale Alingsås Göteborg, Schillerska gymnasiet Göteborg, Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Skånegatan Göteborg, Gymnasieområde Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö GR Syfte/uppdrag: Nätverkens representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - initiera regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till Utbildningschefsnätverket, - byta idéer, erfarenheter och kunskaper till gagn för den egna kommunens verksamhet såväl som för det regionala samarbetet, - på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra insatser såsom utredningar, projekt, kunskapsöversikter etc. - bevaka verksamhetsområdets utveckling nationellt och

internationellt och pröva tanken på samagerande där så är relevant, - årligen avlägga kort verksamhetsrapport. Ärendelista 1. Föregående mötes anteckningar samt reflektioner från det gemensamma mötet mellan nätverket och gruppen för fristående gymnasieskolor Kommande möten bör kortas ner och bli mera stringenta. Fokus ska vara på gemensamma frågor inom GR som t ex Gymnasiemässan. Representationen upplevs som ojämn med olika roller bland deltagarna. Skulle det vara bättre att bjuda in chefer för skolkoncernerna? Deltagarna i mötet får tillgång till mycket statistik på lika villkor. Eftersom fristående skolor ingår i gymnasieantagningen finns det en medfinansiering. GR-kommunerna ingår i nätverket via kommunalförbundet och samverkansavtalet. Utgångspunkten med ett gemensamt möte per termin har varit att vi alla som är till för eleverna inom GR ska kunna byta erfarenheter. Kanske ska detta tydliggöras i en syftesparagraf? AUt funderar på detta. Förslag finns om att alternera ordförandeskapet vid mötestillfällena. Förslaget till gemensam mötestid fastslogs men förslaget är att dela tiden i två delar; en gemensam och en för respektive grupp. 2. Den nya gymnasielagen laget runt om hur kommunerna hanterar den. Nyinsatt fråga som lyfts av Mölndal. Drygt 900 unga personer beräknas vara berörda av den senaste gymnasielagen inom GRs område. Frågan gällde vilka dokument som krävs av en skola/elev för att den ska kunna söka. Stenungsunds kommun har fått ett förtydligande från en tjänsteman på Migrationsverket gällande vad en elev ska bifoga till sin ansökan när det gäller studier. Någon form av intyg från skolan som visar att eleven antingen studerar nu eller har studerat tidigare var svaret. Mer detaljerade anvisningar kommer med ansökningshandlingarna. Ansökan kan göras från 1 juli till och med 30 september. Olika dokument från Migrationsverket, Länsstyrelsen och SKL kan bringa klarhet i vissa delar som också gäller annat än intyget och skolgången. Dessa handlingar skickas snarast via mail ut till nätverket. 3. Kompletteringar kring utbudet inför 2019, matrisunderlag, Sekreteraren Göteborgs kommun har skickat in en del smärre justeringar i version 2 av utbudsmatrisen. Se bifogade bilder som sammanfattar förändringarna. 4. Skolinspektionens arbete med att följa upp skolenheternas kompensatoriska insatser reflektioner och laget runt Mölndal Skolinspektionen tittar särskilt på hur huvudmannen agerar. Detta har de studerat i 30 kommuner. De anger t ex socioekonomiskt index som ett verktyg.

Reflektion: Prisbilden mellan kommuner inom GR är i allmänhet inte den lokala kommunens tilldelning. Man kan som huvudman fördela på annat sätt till egna elever i kommunen. GR:s modell för interkommunal ersättning bygger på bokslut där alla kostnader ingår. Priset blir då ett snitt. Alingsås Kommunen riktar pengarna dit de behövs. IM-eleverna använder en hel del stödmedel. En Göteborgsrektor säger att Härryda, Mölndal, Kungsbacka och Kungälv betalar om det finns särskilda behov av stöd. Lerum betalar inte. Man ser olika på detta. Stenungsund Kommunen har nyligen haft granskning. De gled igenom. Inspektionen försöker hitta hål mellan huvudman och rektor. Kungsbacka Kommunen har en socioekonomisk fördelning som Skolinspektionen var nöjd med. Uppsala har tagit fram denna modell. Huvudmannen tar ansvar för de elever som man anordnar för. Systemet får inte avslöja något eleverna. Reflektion: Kommunerna har olika budgetar. Det ser inte ut på samma sätt. Bygger det på bokslut, så kan det variera från år till år. Härryda Kommunen svarade också att man har en socioekonomisk modell och då var Skolinspektionen nöjd. 5. Den digitala världen Vad är på gång? Läromedelsfrågan, Johan Borvén GR Johan är chef för läromedelsavdelningen. År 2008 skrevs avtal med kommunerna och då var det mest analoga läromedel. Digitala läromedel växer konstant. Leverantörerna styr, men de gör olika. Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg finns numera. Skulle vi kunna samordna mera åt kommunerna? Styrning och effektivisering har präglat arbetet sedan lång tid. Ett nytt verktyg för de analoga medlen kommer. GDPR har också pushat på verksamheten. Ett förslag till hantering har lämnats till utbildningscheferna. En utredning pågår. Vi som jobbar i verksamhet bör ha styrmöjligheter snarare än leverantörerna. I förstudien träffade man de 15 största digitala leverantörerna. Hur följer vi lagen om offentlig upphandling om vi inte går via Läromedel? Leverantörerna är också intresserade av standardisering och sambruk. Det saknas ett bra och långsiktigt verktyg för detta. Skolon och leverantörerna talar inte samma språk. Tendensen är att det finns så kallade Gleerupsskolor och Studentlitteraturskommuner redan idag. I förstudien har man också pratat med SKL. Skolfederationen är också intresserad. Kan GR gå före? Marknaden växer kraftigt. I andra länder har man sett att när det väl skjuter fart så går det fort.

När ska vi sluta prata om analoga och digitala resurser som separata delar? Det finns en fördel med att docka ihop de analoga och digitala verktygen. De stora leverantörerna kanske bygger egna plattformar och slår då ut de mindre aktörerna. I Danmark styr staten läromedelsanvändningen. Svenska Staten, Koncernen Akademedia eller GR skulle kunna göra det i Sverige. Att vara den som är först ut i backen är bäst. GR har omfattningen och musklerna för att bli ledande. All IT-utveckling är förknippad med risk, men GR har många verksamhetsnära system redan idag. Kostnader uppstår. Olikheter i kommunerna råder. Kan alla vara med? Vilka standarder ska gälla för tilldelning av licenser? Fördelarna: Vana av systemutveckling samt att de mindre aktörerna får en arena även fortsättningsvis. GR kan pressa pris mot leverantörer, säkerställa i förhållande till LOU. Upphandling kostar en hel del slantar. 15 oktober går det nya beställningssystemet för analoga medier igång. Är det ok att ha fritextrutor i Molnet? Första förslaget handlar om att vi bygger ett tilldelningsverktyg. GR skulle kunna hantera frågor kring GDPR. Kan många personuppgifter ligga på GR? Kan vi vara med och sätta den nationella standarden? Inköpsportal och licenshantering är andra idéer. Man kanske får lägga till avtal under löpande ramavtalstid i en framtid. Det blir en investering. 7,6 miljoner beräknas detta kosta. (Mestadels personalkostnader) En uppskattad kostnadsbesparing per kommun har tagits fram. Sammanlagda kostnaden beräknas till 20,8 miljoner kronor. Intresset är mycket stort utanför regionen. Hösten 2015 gick GR över till streamad film. GR säljer idag läromedel för 70 miljoner per år. Speldatabas finns på också GR. Pedagogen som jobbar med t ex valet kan få tips på analoga verktyg, poddar, spel och annat som de kan jobba med i verksamheten. GR Läromedelsavdelning - en arena för lärande Reflektioner: Ordförande: Stordriftskraften. Om man inte är med på denna resa, så är man inte med alls. Det blir inte en engångskostnad utan utsmetat. Att hantera många som har kommunavtal bygger på varje kommuns förutsättning. Men man skulle kunna förändra klassrummet för eleverna. Kan man ha ett läromedel i Mölndal som används i Härryda?

Göteborg: Det finns analoga läromedel som inte är böcker. Finns det saker som lera (Kristina) eller kring Industriteknik (Per) som man kan köpa ihop? Johan: Idag finns 26 läromedelsföretag. Läromedia är ett stort företag i Örebro. Det finns taktila läromedel i systemet, men det är inte en stor del. Härryda: Nya lärare är ofta kreativa. De jobbar med gratismaterial som ibland är internationellt. Johan: Kollaborativt tänkande kan vara ett sätt. Det finns en referensgrupp på 77 pedagoger som är med och köper in. Många lärare gör egna filmer för undervisningen. De blir anpassade efter behoven. Tidplanen ligger på två år drygt. Det finns leverantörer som kan gå in med tillfälliga verktyg. Vill vi det eller ska vi vänta in till skarpt läge 2020? Johan Borvéns kontaktuppgifter: johan.borven@grkom.se Skolverkets Nationella digitala prov återkoppling från testkommuner Frågan tas upp vid kommande möte. 6. GRs Kompetensråd, Information från Johanna Redelius GR Gemensamma utmaningar? Omval på gymnasiet, långt ifrån gymnasiet, avhopp, matchningsproblematik, Samverkan mellan skola och arbetsliv, motivation och valkompetens. GR har kommit väldigt långt redan. Anna-Lena Johansson BRG är med i arbetet. Business Region Göteborg är en resurs både för Göteborgs stad och för övriga GRkommuner. De tog fram en rapport om kompetensförsörjning. Varför kan vi inte kraftsamla på regional nivå? Installatörsföretagen och Visita var andra parter som GR har samverkat med. Fler och fler aktörer hörde av sig. AF, Arbvux, BRG, Chalmers, Företagarna, GR, GU, LO, Unionen, Svenskt näringsliv, Trygghetsrådet, Trygghetsfonden, VGR, Västsvenska Handelskammaren. Arbetslivet vet inte alltid vad vi kan erbjuda. En avsiktsförklaring har skrivits. Vi ska bygga branschspecifika plattformar och strategiskt arbeta med kompetensförsörjning. Kunskapsunderlag, samarbetsytor. Collegekoncepten ägs av arbetslivet, kriterier och certifieringar styr. Varför kan man inte använda modellen på eget initiativ? Delregional processledare behövs. De organisationer som knackar på dörren är: Installationsbranschen, Besöksnäringen, Fastighetsbranschen, Handelsrådet, Byggbranschen (redan idag samverkan med gymnasiet men kanske också vuxenutbildning och YH). Rektor eller gymnasiechef bjuds in till dessa möten. Lindholmens tekniska gymnasium påtalar att gymnasieskolorna bör vara med. Så är det i collegen. I Göteborg finns också Samverkansförbund. Övergång mellan skola och arbetsliv och Elever i behov av särskilt stöd står i fokus.

Utbildningsbranschen måste också komma på banan för att säkra rekryteringen. Förskolebranschen är på gång. Göteborgsregionens kompetensråd Ordförande (bransch), regional processledare (GR), Avsiktsförklaring (vad, vem, varför), Tydlig deltagarlista, mm mm. Se bifogade bilder. 7. ESF-projekt kring studie- och yrkesvägledningen Johanna Redelius GR GR SAMSYV Allas ansvar Syftet är att utveckla studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Härryda, Stenungsund och Partille kommuner är med i projektet. Man ska ta fram huvudmannaplaner. Vem bär ansvaret i respektive skolform? Syv:s ansvar, rektors ansvar. Lokala förutsättningar styr. De lokala processledarna gjorde en kartläggning på 1,5 månad. Så här ser det ut. Vi behöver förbättra. Arbetsgrupper tillsattes. De kommunala planerna finns, en generaliserbar modell tas fram från ax till limpa. Nu ska man provtrycka i ett antal skolor (både grundskolor och gymnasieskolor). Nu kan vi prata med dem som har varit med och få reaktioner. T ex hur en historielärare ser på detta med syv som hela skolans ansvar. Det kommer att vara en spridningskonferens om ett år ungefär. Göteborg har ett projekt som heter På lika villkor. Ett strategiskt instrument kring studie- och yrkesvägledning. 8. Kompetensförsörjning av lärare, Håkan Kollberg Linsens och Kristina Lindahl Enheten för utredning och lärarutbildning (EUL) (VFU-frågor och fortbildningsfrågor) Göteborgs Universitet medverkar med inspel idéutbyte Kontaktuppgifter: kristina.lindahl@gu.se och hakan.kollberg@gu.se Hur tänker vi kring lärarförsörjningen? Huvuduppdraget är ett samverkansuppdrag mellan skola och universitet. Det finns fyra olika lärarexamina på GU. Kompletterande pedagogisk utbildning ökar starkt. De personerna har läst ämnen tidigare. De söker på ett ämne men kan komplettera senare. Utbildningsvetenskaplig kärna ingår. VFU verksamhetsförlagd utbildning (30 poäng). Ämneslärarna går en femårig utbildning (en termin är VFU av detta). Stora avhopp görs från det långa lärarprogrammet (cirka 30 % avbryter). 400 studenter antas varje år. Analys av detta görs. Förstahandsvalet fick man inte. Då hoppar de av efter första VFUn. De som går mot år 7-9 med låga antagningssiffror hoppar också ofta av. Det är en otrolig arbetsmarknad för många nu. De som går på KPU är ofta över 30 år. Söktrycket mot samhällsvetenskap och historia är väldigt högt.

ULV -Utländska lärares vidareutbildning för personer med utländsk lärarexamen. VAL Vidareutbildning av lärare utan lärarexamen för yrkesverksamma lärare som saknar lärarexamen. Vidareutbildning för personer med lärarexamen Speciallärarprogrammet Specialpedagogiska programmet Ämnesstudier för utökad ämnesbehörighet, som fristående kurser eller inom Lärarlyft. Yrkeslärarprogrammet läser man på halvfart på distans. Där får man genomgå VFU i egen tjänst. Utbildningsvarianten tar 3 år i stället för 1.5 år på heltid. 15 100 nya lärare behövs i VGR och Halland. Varje år utfärdas 1000 lärarexamina vid GU. Nationellt saknas nästan 8000 lärarstudenter varje år. Dimensionering hur stor kan lärarutbildningarna bli? Utbildningskapacitet - Universitetets kapacitet att ge program är inte oändlig Skolhuvudmännens möjligheter att tillhandahålla VFU-platser med behöriga lärare som ges tid och förutsättningar att handleda elever är avgörande. Väldigt få VFU-platser erbjuds i biologi och kemi. Andra ämnen med riktigt dålig tillgång till platser är dans, teater, geografi och sociologi. Det är även sämre tillgång till VFU-platser inom bild, historia, religionskunskap, teknik, tyska, företagsekonomi och juridik. Det har blivit bättre tillgång till VFU på de kommunala skolorna, som också har högre behörighet på sina lärare. Nu är problemen större på de fristående skolorna. Lokala lärarutbildare är nyckelpersoner i en lärarutbildning med hög kvalitet. Vi behöver många lokala lärarutbildare. Det finns en ny handledarutbildning om 7,5 poäng. En ny överenskommelse är på gång. Ska det stå att man ska ha gått igenom denna utbildning eller att det ska ske på sikt? Det skulle också kunna vara en stegutbildning. Ofta är studenterna ute två och två. Stockholms stad går in med lika mycket ersättning till skolorna för deras studenter. Ersättning till skolhuvudmannen inom GR är totalt 18.500 kr/student. Ersättningen betalas ut en gång per år. 541 kr/hp och student.

Tipsades om Korsvägen - En sida för fortbildning av lärare. Där finns mycket och allt är gratis. Gå in på skolämne och sök vad som finns. Vecka 44 är det ämnesdag. Den går av stapeln tisdagen varje år. 1200 lärare deltog förra året. 28 olika ämnen fanns med. www.korsvagen.gu.se GU har tät kontakt med Skolverket för att ha koll på vad som det ges statsbidrag för. Regionalt utvecklingscentrum RUC Alla uppdrag som Skolverket gör går via RUC. Nationella och regionala nätverk finns mellan RUCen i landet. De är också aktörer i lärarutbildningen. På GU finns nu 5392 studenter, man samverkar med 317 skolhuvudmän och deras 2500 lokala lärarutbildare. Samordningsnämnden för lärarutbildning, SOL Nämnden hanterar t ex fortbildnings- och VFU-frågor. Tidigare nämnd överenskommelse kommer att hamna på deras bord. GR kan få bättre statistik om Yrkeslärarutbildningen via dagens gäster. 9. Tankar inför kommande möten; Vilken information och vilken diskussion vill vi ha under höstens tre möten? Sekreteraren mailar ut fråga till var och en om hur ett drömscenario för höstens nätverksmöten skulle kunna se ut. 10. Övriga frågor Göteborg ställde fråga om läsårstider. Laget runt visade att det endast är Göteborg som har den hantering som beskrevs. Övriga har andra modeller. Lisa Sipari, GR, testade tankar kring ett eventuellt ESF-projekt. ESF Väst lyser ut projektpengar igen för unga som är lite utanför. YRK-INprojektet som SKL äger pågår med liknande målgrupp. Vad skulle kunna vara en ny ingång? YRK-IN verkar fungera bra. Kan vi bredda det till att samarbeta mellan IM, vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbildning för unga med mera motiverande saker att göra för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Framförallt också att få med mera av elevhälsa och syv. Härryda påpekar: Även socialtjänst Finns det intresserade kommuner som kan gå in? Ansökan ska vara inne senast 3 september. GR behöver tydliggöra lite mera vad det innebär. Det behöver finnas en lokal processledare. Meddela Lisa om intresse finns. Lisa.sipari@grkom.se Härryda bjöd in till gratis teater. Göteborgs stad subventionerar föreställningar av Jihadisten för skolor och den stöds av kommunens samordnare mot våldsbejakande extremism. Avsändare till erbjudandet är Johan Gry, regissör och en av pjäsförfattarna tillsammans med Joel Nordström och Wahid Setihesh. Särskild inbjudan kommer att mailas ut till gymnasienätverket.

Tider för au och nätverksmöten hösten 2018 fastställdes till: AU 21/9 kl. 14.00-15.30, möte 2/10 kl. 13.00-16.00 Au 23/10 kl. 14.00-16.00, möte 16/11 kl. 13.00-16.00 Au 27/11 kl. 14.00-16.00, möte 11/12 kl.12.00-16.00 OBS planera för återbesök från Helsingborgs kommun. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. Anmälan sker via länk i mailet. /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket