SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Relevanta dokument
AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder


Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Prevention och behandling vid

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Utbildning för samtal om bra matvanor

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

KOL och rökavvänjning

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Levnadsvanor i praktiken

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

DIETISTERS SAMTAL OM LEVNADSVANOR. Projektgruppen Karin Kauppi, Christin Anderhov Eriksson, Maria Franzén, Cecilia Hellberg, Satu Kettunen

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

PROTOKOLL. Landstingets kansli FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)


Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Vad händer på Socialstyrelsen?

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes

Transkript:

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1

Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre vård av kroniskt sjuka

KRONISK SJUKDOMAR NON COMMUNICABLE DISEASE, NCD Icke smittsamma sjukdomar Världen Europa Sverige 2014-2017

NATIONELL STRATEGI FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA KRONISKA SJUKDOMAR 44 % av befolkningen minst en kronisk sjukdom. Vården till dessa patienter står för cirka 80 % av den totala kostnaden för hälsooch sjukvården. Enheten för vårdanalys

Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har 2 av 3 minst två kroniska sjukdomar Många går att förebygga 90% av dem som dör i kronisk sjukdom hade en diagnos som går att förebygga Elisabet Rothenberg

NATIONELL STRATEGI FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA KRONISKA SJUKDOMAR (2014-2017) Regeringens vision: Med fokus på kroniska sjukdomar bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård Förbättringsområden 1. Patientcentrerad vård 2. Kunskapsbaserad vård 3. Prevention och tidig uppmärksamhet

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER

50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män i Sverige har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Elisabet Rothenberg

OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR 80 % av all kardiovaskulära sjukdom 30 % av all cancersjukdom 90 % av all diabetes typ 2 Tobaksbruk, fysisk inaktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor ökar alla risken att dö i en kronisk sjukdom. Kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor WHO 2013

HUR VANLIGA ÄR OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR I SVERIGE? Daglig rökning 13 % Riskabla alkoholvanor 14 % Ohälsosamma matvanor 20 % Otillräcklig fysisk aktivitet 35 % Elisabet Rothenberg

SVERIGE

DRF AKTIVITETER HÖSTEN 2015 Projektet har fått ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen under åren 2013-2015 för att delta i implementeringen av riktlinjerna. Almedalen Fysioterapeuternas konferens Medicinska riksstämman Workshop tillsammans med dietistutbildningarna och referensgrupper Uppdatera DRFs hemsida kring levnadsvanor Stark för kirurgi stark för livet Hälsosamma levnadsvanor hos barn och unga Habilitering Interprofessionell samverkan reumatiska sjukdomar Cancerprevention, cancersurvivals Regionala konferenser, SoS Revidering av webbutbildning, SoS

REGIONALA KONFERENSER - MÖJLIGHET ATT VISA VAD KAN DIETISTER BIDRA MED? Formalisera och professionalisera arbetet med matvanor och nutrition Struktur för arbetet med ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor (riskgrupper, alla) Samma krav på evidens, utredning, behandling och uppföljning som annan behandling. Utveckla strukturer för teamsamverkan vid kroniska sjukdomar så som diabetes, fetma, KOL, Hjärtkärlsjukdom och reumatiska sjukdomar. Bidra med Kost- och nutritionskompetens i teamet Kunskapsresurs i frågor gällande hälsosamma matvanor både för patienten, övrig vårdpersonal, beslutsfattare. Framtagning av lokala riktlinjer, vårdprogram Utbildningsresurs

LYFT MATENS BETYDELSE STOR RISKFAKTOR FÖR SJUKDOMSBÖRDAN BLAND BÅDE MÄN OCH KVINNOR I SVERIGE 2013 http://www.healthdata.org/sweden

Webbutbildning Matvanor Enkät ht 2012 till samtliga lansting/regioner Om vilka yrkesgrupper som jobbar med Matvanor och på vilken nivå de pratar matvanor Träff med fokusgrupper 1 grupp ssk 1 tvärprofessionell grupp (ej läkare och dietist) Förstudier Studieresa Washington DC Socialstyrelsen besökt Kaiser sjukhus samt Prof. J Stevens Träff med referensgrupper Samtliga professioner Expertgrupp Dietist, läkare, sjuksköterska Workshop 5 april Processa ämneskunskapskrav och utbildningsmål 2 personer från varje profession Kravspecifikation för utbildning Grovmanus där referensgrupper får lämna synpunkter Klart 2013/2014

STARK FÖR KIRURGI STARK FÖR LIVET Tagit fram en informationsskrift om god nutrition inför kirurgi riktad till vårdpersonal i samarbete med Svenska Läkarsällskapet Informationsskriften ska bidra till att höja kunskapen om hälsosamma matvanor i förebyggande och behandlande syfte för optimal hälsa Höj kunskapen om vikten av nutritionsbehandling för optimalt nutritionsstatus före och efter kirurgi.

BARN OCH UNGA INOM HABILITERING Ökad teamsamverkan i arbetet mellan dietister och andra professioner. I samarbete med arbetsterapeuter utveckla en konkret modell som kan bidra till att öka kunskapen om hälsosamma matvanor i vardagen. Målgruppen är barn och ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning men även föräldrar och personal inom LSS, habilitring och psykiatri.

NUTRITIONENS BETYDELSE VID CANCERPREVENTION- OCH BEHANDLING Öka kännedomen om nutritionens betydelse vid cancerprevention och cancerbehandling Översätta och publicera WCRFs råd kring cancerprevention Inleda samarbete med RCC kring matvanor och nutrition.

REUMATISKA SJUKDOMAR TEAMSAMVERKAN Patienter med ökad risk för eller med tidiga tecken på reumatisk sjukdom Identifieras i primärvården och snabbt för stöd med förebyggande åtgärder samt tidig diagnostik och behandling. Patienter som träffar det reumaspecialiserade teamet Erhåller individanpassad information om levnadsvanor. Rutiner för att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor samt strukturer för åtgärder samt uppföljning. Alla professioner inom specialiteten besitter kompetens vad gäller levnadsvanornas betydelse för den reumatiskt sjuka patientens hälsa.

SoS LANDSTING SKL RCC DRF SAMVERKAN Övriga professionsföreningar Folkhälsomyndigheten SLV HFS

EKONOMI 2013-2015 Projektet har fått ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen under åren 2013-2015 för att delta i implementeringen av riktlinjerna. Dietisternas Riksförbund (DRF) har fått 2 miljoner kronor 2013 1,5 miljoner kronor 2014 1,85+0,4 miljoner kronor 2015 Totalt 5,75 miljoner kronor

2016 Under 2016 satsar regeringen 150 miljoner kronor på olika insatser för bättre vård till personer med kroniska sjukdomar. Regeringen ingår en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ger uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Socialstyrelsen får 30 miljoner kronor i stimulansmedel till professionens organisationer och andra relevanta organisationer för att: stödja implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder För allmänna insatser som ska bidra till att vården blir mer kunskapsbaserad, patientcentrerad och i högre grad fokuserar på prevention och tidig upptäckt av kroniska sjukdomar. Det är 10 miljoner kronor mer än 2015.

ANSÖKNINGAR 2016 Cancerprevention Pedagogiska måltider för goda matvanor på sjukhus Nutrition vid kirurgi Personcentrerad vård Almedalen Sjuksköterskedagar