Brukarstyrd Inläggning. Bakgrund Bakgrund. Sofie Westling, överläkare och projektledare

Relevanta dokument
Brukarstyrd inläggning

Implementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se

Utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se

Brukarstyrda inläggningar Patienter och vårdares förförståelse och erfarenheter

Trasiga Töser som Tillfogar sig Trauma. Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö

Självvald inläggning vid psykos. Projektledare Maria Smitmanis Lyle Mentordelprojektledare Jonas Pils

Erfarenheter, utveckling och vägar framåt. Nationell konferens om självskadebeteende Norra Latin, Stockholm, 8 9 november 2017

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Introduktion till: Presentation av Sofie Westling, huvudförfattare och med. dr. samt Lisa Cederlund, projektledare Södra Noden

DBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet. Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Om självskadebeteende och bemötande

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Återhämtningsguiden. JESSICA ANDERSSON, projektledare & författare CONNY ALLASKOG, initiativtagare & författare

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

Det är detta vi vill uppnå!

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Vad har vi åstadkommit? Några exempel

Innovation och beprövad erfarenhet. Växjö,

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Självskadeprojektet för VGR och Örebro


Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

VUP:Stor klinik på SÄS

Fastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Emotion regulation individual. Johan Bjureberg Leg. Psykolog Doktorand Centrum för psykiatriforskning

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Nätverksform utveckling pågår En väg in. BUP eller Första linjen Förebyggande råd och stöd

En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Handlingsplan för år 2015

BEHANDLING AV SJÄLVSKADANDE PATIENTER I HELDYGNSVÅRD: IMPLIKATIONER AV TILLGÄNGLIG FORSKNING

Självmordsriskbedömning

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Fler vägar in Breddad Rekrytering IPS IRL

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Södra nodens uppstartskonferens den 23:e januari Självskadebeteende - möten och metoder för en effektivare psykiatri i södra Sverige

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Självskada att identifiera, diagnostisera och rätt behandla självskadebeteende

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Nordisk konferens Lugna Rummet - program, foton och

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

ISAS Del 1. Beteenden

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Bättre vård mindre tvång del 2

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE

Sofie felaktigt placerad på rättspsyk

Kan en klinisk bibliotekarie bidra till användning av evidensbaserad vård?

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Välkommen till avdelning 242 Information till patient och närstående

Barnperspektivet inom Beroendevården

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Samtalsteman om alkohol

Emotionsregleringsterapi vid självskadebeteende. Johan Bjureberg Leg. psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning

BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Sammanfattning Tema A 3:3

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Bättre vård mindre tvång

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

PSYKIATRIN I PRAKTIKEN

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Effektiva insatser för barn med autism

Transkript:

Brukarstyrd Inläggning Sofie Westling, överläkare och projektledare Sofie.westling@med.lu.se Bakgrund Bakgrund Varannan individ som vårdas inom psykiatrin har skadat sig det senaste halvåret Av de som skadat sig inom psykiatrin har 90% suicidtankar 50% har gjort suicidförsök Självskadebeteende och suicidförsök är vanligt förekommande inom heldygnsvården Mycket begränsad behandlingsforskning på heldygnsvård Åtgärder som är tänkta att vara suicidpreventiva som x-vak och tvångsvård saknar effekt eller verkar om något förvärra självskadebeteendet (Bowers et al, 2006; SBU, 2015; Bjärehed, 2014; Lundh, 2013; Odelius & Ramklint, 2014) 1

Bed op Recept (BOR) Nederländerna Bed op recept (1) Används i Nederländerna sedan ca 30 år Kontraktsförhandling: Individen Ansvarig behandlare i öppenvård Sjuksköterska från heldygnsvård Individen själv fattar beslut om när inläggning ska ske (Helleman et al, 2013; Helleman et al, 2014) Bed op recept (2) Maximal tid och frekvens Inläggning och utskrivning görs av sjuksköterska Optimalt är olåst avdelning Ingen visitation individen ansvarar själv för sin säkerhet Individen ansvarar själv för sina mediciner Kontinuerligt arbete för att stärka individens autonomi (Helleman et al, 2013; Helleman et al, 2014) 2

Mål med Bed op recept Förebygga suicid och självskada Hjälpa individen att ta kontrollen över sin situation Undvika långvariga inläggningar och drop-out från terapier Stödja individen i att upprätthålla viktiga relationer och åtaganden utanför vården (Helleman et al, 2014) Evidens? Aldrig utvärderad i en större studie Utbredd användning i Nederländerna Mindre kvalitativa studier visar positiv effekt Rekommenderas som krisstrategi i Nationella kliniska riktlinjer i NL (Helleman et al, 2013; Helleman et al., 2014; Koekkoek et al., 2010; Stövind et al., 2012) Brukarstyrd inläggning Ett skifte mot ökat inflytande och autonomi för patienten 3

Brukarstyrd inläggning Utarbetad tillsammans med sjuksköterska från Nederländerna som disputerat på BoR (M. Helleman) Standardisering av de erfarenheter som gjorts inom kvalitativ forskning Utveckling av instrument för säkring av metodtrofasthet och utvärdering (Liljedahl et al., 2017b) Brukarstyrd inläggning Kontrakt där individen själv får möjlighet att påverka vården och får information om ramarna utformas av individen, den primära vårdkontakten och en personal från heldygnsvården tillsammans vid ett tillfälle då individen inte är i kris. Individen bestämmer själv över inläggning: Maximalt tre nätter per inläggning Maximalt tre inläggningar per månad (Liljedahl et al., 2017b) Brukarstyrd inläggning En omvårdnadsintervention Planerar noggrant för att inte störa viktiga delar av individens liv Utvärderas halvårsvis för att kontinuerligt stärka individens autonomi (Liljedahl et al., 2017a) 4

Brukarstyrd inläggning för vem? Upprepat självskadebeteende de senaste 6 månaderna (minst 5 tillfällen) och/eller minst 2 suicidförsök Minst 3 symtomkriterier på Borderline Vänder sig i första hand till de svårast sjuka i självskadebeteende (Liljedahl et al., 2017a) Individen som vårdas... Ansvarar själv för sina mediciner och har med (för vårdtiden) i en dosett som förvaras i ett låsbart skåp på rummet Är ej påverkad, våldsam eller i behov av x-tillsyn Skadar sig inte under BI Visiteras inte ansvarar själv för sin säkerhet Ansvarar för att följa en checklista för vad som inte får införas på avdelningen (Liljedahl et al., 2017a) Personalen på avdelningen... Har ett varmt, välkomnande förhållningssätt Gör in- och utskrivning Gör ingen medicindelning Samtalar 15-20 min 1-2 ggr/dag med den som vårdas Överläkare finns tillgänglig som stöd för personalen men träffar inte individen (Liljedahl et al., 2017a) 5

Brukarstyrda inläggningar i Skåne en RCT (Brief Admission Skåne RCT BASRCT) BASRCT RCT: Randomized Controlled Trial Utvärdering med bästa möjliga metod 125 deltagare Individer lottas: Hälften får tillgång till BI + all sin vanliga behandling Hälften får tillgång till all sin vanliga behandling Datainsamling pågår t.o.m. augusti 2018 Resultat hösten 2018 (Liljedahl et al., 2017b) Utfallsmått Primärt utfallsmått: Antal vårddygn Sekundära utfallsmått: Tillfredsställelse med vården hos både individer som får vård och personal, och i ett senare skede även anhöriga Antal självskador/självmordsförsök Funktionsnivå i vardagen Tvångsvård/tvångsåtgärder Förmåga att hantera stress Förmåga att hantera känslor (Liljedahl et al., 2017b) 6

Hur går det? Svar från patienter och personal efter de första 104 inläggningarna Vad tycker patienterna? Varje BI utvärderas med onlineenkät I slutet finns 3 övergripande påståenden Svarsalternativ: 0= motsätter mig helt 1= motsätter mig delvis 2= instämmer delvis 3= instämmer helt På följande slides kommer sammanställning från de 104 första som fyllts i Vad tycker patienterna? Jag känner verkligen att besluten som fattades av mig, min kontaktperson och min behandlare när vi skrev BI-kontraktet, gav bästa möjliga resultat för mig, givet mina omständigheter. 7

Vad tycker patienterna? Trots att akuta kriser alltid är stressfyllda, känner jag det som att upplägget för att hantera kriser under BI var tillräckligt för att undvika stress och konflikt mellan mig och mina behandlare i psykiatrin. Vad tycker patienterna? Jag skulle inte tveka att rekommendera BI till vemsomhelst i min situation Vad tycker personalen? Varje BI utvärderas med onlineenkät I slutet finns 3 övergripande påståenden Svarsalternativ: 0= motsätter mig helt 1= motsätter mig delvis 2= instämmer delvis 3= instämmer helt På följande slides kommer sammanställning från de 112 första som fyllts i 8

Vad tycker personalen? Jag kände verkligen att de beslut vi tog under förhandlingen resulterade I bästa möjliga utfallet för individen, under rådande omständigheter Vad tycker personalen? Trots att akuta kriser alltid är stressande till en viss utsträckning känner jag att förutsättningarna som finns för att hantera kriser under BI var tillräckliga för att skydda min egen hälsa, avseende konflikt och stress. Vad tycker personalen? Jag skulle inte tveka att rekommendera arbete med BI till nyutexaminerade, dem jag handleder och andra som jag agerat mentor för. 9

Vad tycker patienterna? Jag skulle inte tveka att rekommendera BI till vemsomhelst i min situation Framåt? Framåt? Manualen publicerad och finns att köpa till självkostnadspris på LU bokshop Resultat från RCT under hösten 2018 Utveckling av Utbildning för Utbildare i syfte att vi positiva resultat kunna sprida metoden Pilot utbildning av Sundsvall och Borås i september 2017 Ny utbildning planeras februari/mars 2018 Anpassning av manualen för BUP har inletts i Skåne 10

2017-11-09 Frågor eller funderingar? Tack till: Mats Paulssons stiftelse Vetenskapsrådet Nationella självskadeprojektet Södra regionvårdsnämnden Stiftelsen Söderström-Königska sjukhemmet Stiftelsen Ellen och Henrik Sjöbrings minnesfond OM Perssons minnesfond Maggie Stephens stiftelse Forskargruppen Sophie Liljedahl, Ph. D., psykolog Marjolein Helleman, Ph. D., sjuksköterska Daiva Daukantaité, docent psykolog 11

Tack för er uppmärksamhet! 12