Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering

Den femte stats makten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering KUNGLIGA BIBLIO T EKET NATIONELL BIBLIO T EKS S TRATEGI

Den femte statsmakten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Redaktörer: Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein och Christina Persson Sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi KUNGLIGA BIBLIO TEKET NATIONELL BIBLIO TEKS STRATEGI

Den femte stats makten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Kungliga biblio teket Nationell biblio teks strategi http://nationellbiblio teks strategi.blogg.kb.se/ ISBN: 978-91-7000-341-7 Diarienummer: 1.1.5-2017-583 Materialet är fritt att använda Redaktörer: Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein och Christina Persson, Sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi Texter: Karolina Andersdotter: karolina.andersdotter@ub.uu.se Lars Burman: lars.burman@ub.uu.se Beate Eellend: Beate.Eellend@kb.se Andreas Fejes: andreas.fejes@liu.se Johan Hirschfeldt: jhirschfeldt@gmail.com Jonas Holm: jonas.holm@sub.su.se Fredrik Holmström: Fredrik.Holmstrom@skl.se Maria Jacobsson: maria.jacobsson@skl.se Jesper Klein: jesper.klein@mtm.se Stefan Pålsson: stefan@hyperfinder.net Carlos Rojas: carlos@swedenresearch.se Brit Stakston: brit@stakston.se Produktion & illustration: Helena Shutrick Tryck: LTAB, Linköping, augusti 2017

INNEHÅLL 7 Förord 11 KAPITEL 1. Inledning. Den femte statsmakten Erik Fichtelius 19 KAPITEL 2. Från sagor till cyberpunk. Medie rs utveckling och med borgarnas utbildnings behov Brit Stakston 67 KAPITEL 3. Biblioteken en femte funktion i den demokratiska rättsstaten Johan Hirschfeldt 87 KAPITEL 4. Det hållbara informa tions sam hället. Internationella perspektiv på det svenska biblio teks väsendets utmaningar och möjligheter Karolina Andersdotter 121 KAPITEL 5. Stad och land. Den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser för biblio teken Fredrik Holmström och Maria Jacobsson 141 KAPITEL 6. Bibliotekens roll för integration och språklig mångfald Carlos Rojas 171 KAPITEL 7. Folkbiblioteken vs den digitala bokmarknaden Jesper Klein 221 KAPITEL 8. Biblio teken och de till gängliga medierna Jesper Klein 243 KAPITEL 9. Skolbiblio teken. En lag erlokal eller pedagogisk resurs? Stefan Pålsson 291 KAPITEL 10. Är du fullärd lille vän?. Biblioteken och det livslånga lärandet Andreas Fejes 317 KAPITEL 11. Sju perspektiv på biblio teks utvecklingen vid universitet och hög skolor Lars Burman

343 KAPITEL 12. I digitaliseringens tidevarv. Biblioteken och det öppna vetenskapssystemet Beate Eellend 375 KAPITEL 13. Upphovsrätten och de veten skapliga bibliotekens utmaningar Jonas Holm 415 KAPITEL 14. Lever de svenska biblioteken upp till Bibliotekslagen? Eva Enarson, Erik Fichtelius, Krister Hansson, Jesper Klein, Christina Persson 465 KAPITEL 15. Sammanfattning och slutsatser Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein och Christina Persson

kapitel 1 Inledning Den femte statsmakten Erik Fichtelius Erik Fichtelius, nationell samordnare för en nationell biblioteksstrategi på Kungliga biblioteket. Tidigare VD för UR, politikreporter på Aktuellt, Ekochef och nyhetsreporter på Sveriges Radio. Författare och föreläsare. Donald Trump har elektrifierat luften. På varje sammankomst för biblio tekarier eller publicister efter den 20 januari 2017 dallrar luften av spänning. Denne president ställer allt på sin spets. Nyhetsjournalister i stora etablerade medie r ser allt tydligare sin uppgift i demo kratin och tar ett större ansvar för att rapportera det de vet, utan egen agenda eller egen politisk avsikt. Biblio tekarier ser sig allt tydligare som vårdare av fakta och kunskap. Biblio tekens samlingar, historiska arkiv och möjligheter till informa tions sökning blir en stark motvikt till falska nyheter och alternativa fakta. 1 Den våg av populism och propaganda som följer i Trumps spår föder en motreaktion och en aktivering av de demo kratiska institutionernas balanserande mekanismer. Hur kan och hur ska en demo krati skydda sig från en tyrann? Den frågan sysselsatte en gång de antika filosoferna och statsbyggarna. Platon och Aristoteles slet med frågan, Montesquieu formulerade sin maktdelningslära och de amerikanska grund lags fäderna kunde sin historia. Det gällde att bygga stabila institutioner som kunde balansera varandra. Ett system av checks and balances för att förhindra en tyrann att förstöra demo kratin. Med Trump i Vita huset utmanas systemet och institutionerna ställs på prov. Självständiga domare utmanar och underkänner presidentens 1. Timothy Snyder: On Tyranny Twenty lessons from the twentieth century, Tim Duggan books, New York 2017. Sidan 11 av 472

Kapitel 1. Inledning dekret. FBI viker inte ner sig, ens om chefen får sparken. Kongressen sprattlar även om republikanerna har majoriteten. Och pressen har fått blodad tand. Varje gång Trump twittrar en falsk nyhet får New York Times fler betalande prenumeranter. Dagen efter Trumps installation fylldes världens gator och torg av demonstranter. En stor grupp som protesterade i Washington var biblio tekarier: Alternativa fakta? Kolla med biblio teket! Falska nyheter? Tala med en biblio tekarie! På samma sätt som nyhetsmedie rna ser en större uppgift i denna utmaning ser biblio teks världen sin roll. Biblio tekens betydelse för det demo kratiska samtalet, för med borgarnas möjligheter att bygga sina uppfattningar på kunskap framstår i klart ljus. Biblio teken är en balanserande kraft i sam hället för att de demo kratiska institutionerna ska fungera. Åsiktsfrihet är en av grunderna för en fungerande demo krati. Biblioteken förser dem som vill bilda sig en uppfattning med underlag och kunskap. Vi talar just om att bilda sig en åsikt. Biblio teken är oberoende och har ingen egen politisk agenda. Det är dags att se biblio teken för vad de är i detta statsbygge: Den femte stats makten! I det amerikanska konstitutionella tänkandet laborerar man med fyra stats makter, som ska balansera varandra. Den lag stiftande, den verk ställande och den dömande makten är tre statliga institutioner där ingen står över den andre. Det är den finstämda makt balansen som prövas nu av en auktoritär president. Till det kommer den fria, oberoende pressen, den tänkta fjärde stats makten som i egen kraft och rätt, och med ett starkt konstitutionellt skydd, balanserar och kontrollerar de tre första makterna. I Sverige talar vi om den fria pressen som den tredje stats makten. Som juristen Johan Hirschfeldt redovisar i sitt bidrag till vår omvärlds analys har detta sin grund i det tidiga 1800-talets konstitutionella debatt i Sverige: DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-583 Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Sidan 12 av 472

I 1809 års regeringsform kom nämligen inte någon egentlig tydlig tredelning av makten till uttryck. I stället levde dualismen kungen riksdagen kvar. Domstolarna balanserades mellan de båda. Kungen i statsrådet utnämnde domare och svarade för den yttre administrationen av domstolarna, medan riksdagen kontrollerade också den dömande makten. Det gjorde riksdagen med flera organ: direkt med JO och opinionsnämnden och indirekt, såvitt gäller den verkställande maktens åtgärder med domstolarna, genom konstitutionsutskottet. Det var helt enkelt så att domstolarna i början av 1800-talet inte trädde fram särskilt starkt som en självständig makt utan mera som en förvaltningsgren i ämbetsmannastaten. Samtidigt föddes den moderna svenska dagspressen med Aftonbladet i spetsen för den sam hälls kritiska debatten. Det blev pressen som hos oss då döptes till den tredje stats makten. Uttrycket lär ha myntats av Erik Gustaf Geijer 1838: I den nyare (konstitutionen) har denna (fria) diskussion fått en ny, tredje mäktigt organ pressen. I samtidens press sägs sedan med hänvisning till Geijer att den periodiska pressen är tredje stats makten. 2 Det är problematiskt nog med olika ordningstal för den fria pressens roll i en demo krati i Sverige och USA. Vi väljer därför att kalla biblioteken för den femte stats makten. Det är en självständig balanserande kraft, som är oberoende av de andra makterna, och som ger medborgarna verktyg att fungera som just med borgare. Tony Marx, chefen för New York Public Library uttrycker det så här: 3 Biblio tek har alltid varit trovärdiga förmedlare av opartisk informa tion till med borgarna i stort. Det finns ingen annan institution som har denna uppgift. Vi är finansierade för detta uppdrag, av det allmänna och av privata givare. Denna uppgift är viktigare nu än någonsin, när så mycket av vår uppmärksamhet störs av det overkliga, när fakta inte längre är fakta som nu måste kontrolleras. Det biblio teken gör och alltid gjort är mer centralt nu, och vi har verktyg att leverera detta som är bättre än någonsin. USA:s konstitution skyddar detta helt enkelt genom yttrande frihet. Vi ger underlag et till dessa yttranden, och det är en viktig del av vår demo krati. Ben Franklin, vars porträtt hänger här på mitt kontor grundade Amerikas första folk biblio tek 50 år före oberoendet. Grundlags fäderna visste hur viktiga biblio teken var. Det har inte ändrats, tvärtom har det blivit än viktigare och potentiellt än mäktigare nu. 2. Hirschfeldt: Domstolarna som stats makt några utvecklingslinjer. https://johanhirschfeldt.files. wordpress.com/2009/02/vitterheten-3.pdf 3. Tony Marx, intervju med författaren New York 24-4-17. Sidan 13 av 472

Kapitel 1. Inledning Tony Marx, chef för New York Public Library. Foto: Erik Fichtelius. Biblio tekens och den bokliga kunskapens roll för demo kratin är oerhört påtaglig i USA:s institutioner. I den vackra marmorhallen vid ingången till stora läsesalen på Library of Congress i Washington finns fem betydelsefulla väggmålningar, som i allegorisk form fångar just detta. Själva placeringen understryker kunskapens och lärandets betydelse för demo kratin. Konstnären Elihu Vedder (1836 1923) fångade biblio tekens roll för demo kratin i fem tablåer under samlingsnamnet Governement. I den centrala målningen, ovanför porten in till läsesalen fångas idén om republiken som den ideala styrelseformen. DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-583 Entrehallen Library of Congress, Washington. Foto: Library of Congress. Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Sidan 14 av 472

Tablå 1. Governement Kunskapens beskyddarinna sitter på en stabil marmorbänk uppburen av lejon och antika valurnor. Hon håller en gyllene spira och en tavla med en inskription från Lincolns Gettygsburg address, om a governemnet of the people, by the people, for the people. Hon flankeras av kunskapens änglar med maktens symboler i sina händer. Foto: Library of Congress. Tablå 2. Good administration Regerandet kan utövas på två sätt, och få olika resultat. Till höger om ingången ser vi den goda regeringen. Den unge mannen till höger med en bok under armen lägger välinformerad sin röstsedel i en urna, rättvisan vägs på våg hos domaren med en uppslag en bok i knät och till vänster skiljer den unga kvinnan agnarna från vetet i ytterligare en urna Foto: Library of Congress. Sidan 15 av 472

Kapitel 1. Inledning Tablå 3. Peace and prosperity Lever vi upp till dessa ideal får vi fred och välstånd. Gudinnan Minerva sitter vid ett prunkande olivträd med två lag erkransar i sina händer för att belöna framgångarna. Vi ser symboler för konst, musik, arkitektur, ungdom och framtid. Foto: Library of Congress. Tablå 4. Corrupt legislation Detta kontrasteras i bilderna till vänster, med en korrumperad regim, där det råder höst. Rättvisan mäts inte i två vågskålar utan med en manipulerbar skala, där den rike mannen mutar makten. Han använder lag en till sin fördel, valurnan har välts, hans fabriker spyr ut rök, eller står stilla i arbets löshet till vänster, där den sysslolöse arbetaren förgäves söker hjälp. DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-583 Foto: Library of Congress. Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Sidan 16 av 472

Tablå 5. Anarki Denna korruption leder till anarki. Vår gudinna är naken och galen, fundamenten faller samman, hon trampar på bibeln, det trasiga kugghjulet och den krossade kvarnstenen visar hur industri och jordbruk förstörts, och alltihop riskerar att sprängas i luften av en bomb med tänd stubin. Foto: Library of Congress. Så går det utan demo krati, utan kunskap och rätt. USA:s grund lags fäder visste varför de ville bygga biblio tek. Samma grundtankar kring biblio teken och biblio tekens roll finns också bakom uppbyggnaden av den svenska biblio teks väsendet. Det är ingen tillfällighet att det finns kopplingar mellan grund lagsformuleringarna, biblotekslag en och instruktionerna till forsknings biblio tek och folk biblio tek. Bibliiotekens upppgift är att vara en viktig del i demo kratins funktion och försvaret för grund läggande värden och rättigheter. Låt oss från och med nu kalla biblio teken den femte stats makten! Sidan 17 av 472

Den femte stats makten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Så skulle man kunna sammanfatta denna rapport i fyra ord. Dessa begrepp återfinns i samtliga kapitel i denna omvärldsanalys. Författarna har oberoende av varandra återkommit till just dessa fyra områden. Biblioteksvärlden är en integrerad del av samhället och befinner sig i samma omvälvning som resten av världen. 2017 är demokratin hotad av auktoritära och högerextrema krafter i Europa och USA. De konstitutionella ramverken utmanas av en amerikansk president utan respekt för sanning och rättssystem. Därför blir medborgarnas möjligheter att bilda sig en uppfattning från olika och trovärdiga källor viktigare än någonsin. Samtidigt befinner sig medier runt om i världen i kris, och det blir därför också demokratins kris. Det hoppfulla är att förekomsten av alternativa fakta och falska nyheter väcker motkrafter till liv. Utredningen om en nationell biblioteksstrategi hävdar att bibliotekens roll för att försvara det demokratiska samtalet och en åsiktsbildning byggd på både fakta och pluralism är central. Vi vill tydliggöra detta genom att benämna biblioteken den femte statsmakten. Biblioteken är en oberoende, självständig neutral kraft som förser medborgarna med underlag och kunskaper för att fungera just som medborgare. Utredningens förhoppning är att denna omvärldsanalys ska utgöra ett underlag för en fördjupad och bred diskussion i hela samhället, och inte bara inom biblioteksväsendet, om vad som krävs i en nationell biblioteksstrategi. Utredningens ambition är att lämna ett utkast till nationell strategi våren 2018, som efter diskussion och analys kan leda till ett slutgiltigt förslag till Kulturdepartementet i mars 2019. KUNGLIGA BIBLIO TEKET NATIONELL BIBLIO TEKS STRATEGI http://nationellbiblio teks strategi.blogg.kb.se/ ISBN: 978-91-7000-341-7