Barn- och ungdomsförvaltningens arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i förskola och skola Årlig rapport 2018 Maj 2018 Rapportnr: Bun 2018/156
2018-05-02 1 (16) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 1.1. Förskolans och skolans värdegrundsuppdrag... 2 1.1.1. Främja, förebygga och åtgärda... 3 1.1.2. Enheternas systematiska kvalitetsarbete... 3 1.2. Huvudmannens uppdrag... 4 1.2.1. Barn- och elevkonsulentens uppdrag... 4 1.2.2. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete... 4 2. RESULTAT OCH ANALYS 2017... 5 2.1. Anmälda fall av kränkande behandling... 5 2.1.1. Anmälningsplikten... 5 2.1.2. Rutiner för anmälan av kränkande behandling... 5 2.1.3. Uppföljning föregående rapport... 5 2.1.4. Rapporterade fall i grundskola, fritidshem och fritidsklubb... 6 2.1.5. Rapporterade fall i förskola och pedagogisk omsorg... 6 2.1.6. Stödtelefonen... 7 2.1.7. Sammanfattande analys... 7 2.2. Anmälningsärenden... 8 2.2.1. Rutiner för anmälningsärenden som rör brister i förskola och skola... 8 2.2.2. Uppföljning föregående rapport... 9 2.2.3. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier... 9 2.2.4. Särskilt stöd, tillsyn och rätten till utbildning... 10 2.2.5. Klagomålsärenden... 11 2.2.6. Nationell statistik för anmälningsärenden... 11 2.2.7. Sammanfattande analys... 11 2.3. Huvudmannens förebyggande och främjande arbete... 13 2.3.1. Nätverket för likabehandlingsarbete... 13 2.3.2. Uppföljning av enheternas Plan mot kränkande behandling... 13 2.3.3. Sammanfattande analys... 14 3. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN 2018/2019... 14 3.1.1. Fortsatt stöd och utbildningsinsatser om LISA... 14 3.1.2. Stödtelefonen... 15 3.1.3. Rutiner för uppföljning av anmälningsärenden... 15 3.1.4. Trygghet och studiero... 15 3.1.5. Nätverket för likabehandling... 15 4. REFERENSER... 16
2018-05-02 2 (16) SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är en del av barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Rapporten belyser det utvecklingsarbete huvudmannen bedriver i syfte att stödja förskolors och skolors åtgärdande, förebyggande och främjande arbete med frågor som rör kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Sammanlagt för år 2017 har 836 händelser om kränkande behandling rapporterats till huvudmannen, av dessa gäller 748 skola och 88 förskolan. Det är en ökning med 145 procent i jämförelse med föregående år då totalt 341 händelser rapporterades. Anledningen till ökningen är troligen den utbildningssatsning som barn- och ungdomsförvaltningen genomfört under 2016 2017 i syfte att säkerställa att kränkande behandling anmäls och följs upp enligt Skollagen, kap 6 10. Då rutinen att anmäla kränkande behandling i rapporteringssystemet LISA är relativt ny så förekommer dock troligen fortfarande en underrapportering. På uppdrag av barn- och ungdomsnämnden inrättade förvaltningen under år 2017 en möjlighet för barn och elever att anmäla mobbning och kränkningar till huvudmannen via en stödtelefon. Under år 2017 har inga barn eller elever använt sig av stödtelefonen. Under 2018 bör barn- och ungdomsförvaltningen intensifiera arbetet med att informera om stödtelefonen innan vidare slutsatser dras. Nationellt har anmälningar till Skolinspektionen ökat under 2017. Den lokala statistiken för Järfälla kommun visar att antalet anmälningar har minskat i jämförelse med föregående år. Dock har antalet ärenden ändå ökat i relation till år 2015. Järfälla kommun får kritik i lite mer än hälften av alla anmälningsärenden. Det är vanligast att ett anmälningsärende handlar om kränkande behandling, därefter särskilt stöd. Ett genomgående mönster i samtliga anmälningsärenden är att vårdnadshavare upplever brister i hur skolan kommunicerar och samarbetar med vårdnadshavare. Ett fåtal enheter får återkommande hantera anmälningsärenden. Den centrala förvaltningen behöver se över hur uppföljning av anmälningsärenden genomförs, både på enhets- och huvudmannanivå. I nätverket för likabehandlingssamordnare har träffarna under 2017 framförallt handlat om de nya bestämmelserna i diskrimineringslagen. Barn- och elevkonsulenten har föreläst om vad förändringarna innebär i praktiken, tagit fram stödmaterial för enheterna samt erbjudit möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan enheterna. Nätverksträffarna har utvärderats av nätverkets samordnare som då lämnat förslag och synpunkter som ligger till grund för utvecklingsarbete under nästkommande verksamhetsår. 1. BAKGRUND OCH SYFTE 1.1. Förskolans och skolans värdegrundsuppdrag Förskolan och skolan har i uppdrag att förmedla kunskap och värden. Värdegrundsuppdraget har olika dimensioner dels har barn och elever rättigheter här och nu och dels ska de förberedas för ett framtida liv som aktiva samhällsmedborgare. I arbetet med värdegrunden ingår att skapa en trygg förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
2018-05-02 3 (16) 1.1.1. Främja, förebygga och åtgärda Enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) ska förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att motverka och förhindra kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet med skolans värdegrundsuppdrag kan beskrivas utifrån tre delar; främja, förebygga och åtgärda. Det främjande arbetet har fokus på det positiva, att skapa en tillitsfull och trygg skolmiljö och respekt för allas lika värde. Värdegrundsarbetet kan beskrivas utifrån perspektiven; om, genom och för. Barn och elever ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Dessa kunskaper får de genom demokratiska arbetssätt och där barns och elevers inflytande och delaktighet är centrala. Deras demokratiska kompetens utvecklas då för samhällets framtida demokrati. Det främjande arbetet är en naturlig del av det vardagliga arbetet, pågår kontinuerligt och riktas till alla barn och elever utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet handlar om att identifiera och avvärja specifika risker för kränkningar, diskriminering och trakasserier i varje enskild enhet. Det åtgärdande arbetet syftar till att upptäcka, utreda och åtgärda fall av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i förskola och skola. 1.1.2. Enheternas systematiska kvalitetsarbete Varje förskola och skola ska enligt bestämmelserna i skollagen och diskrimineringslagen genomföra ett fortlöpande arbete i fyra steg; undersöka, analysera, åtgärda samt följa upp och utvärdera. Arbetet ska ske i samverkan med barn och elever, samt med anställda inom verksamheterna. Genom att undersöka verksamheten säkerställs att de åtgärder som vidtas svarar mot enhetens specifika behov. Undersökningen ska kartlägga verksamhetens risker för kränkande behandling samt de sju lagstadgade diskrimeringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet och uttryck, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionshinder och ålder. Resultatet analyseras och ligger till grund för de förebyggande åtgärder som vidtas i syfte att undanröja upptäckta risker. Undersökningen ligger även till grund för de aktiva åtgärder som syftar till att utjämna skillnader i förutsättningar mellan olika grupper, det vill säga främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter. Uppföljning och utvärdering är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och ligger till grund för det fortsatta arbetet i nästkommande cykel. Enheterna ska dokumentera och redovisa varje steg i arbetet i en årlig Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, där redovisning av arbetet utifrån bestämmelserna i såväl skollagen som diskrimineringslagen kan förenas i ett och samma dokument. Utöver det förebyggande och främjande arbetet ska varje enhet också ha riktlinjer och rutiner för hur verksamheten anmäler, utreder och åtgärdar ärenden som rör kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
2018-05-02 4 (16) 1.2. Huvudmannens uppdrag I skollagen läggs ett stort ansvar för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier på förskolans och skolans huvudman. 1 Huvudmannens uppdrag är att ge skolorna de förutsättningar som behövs för att rektorerna ska kunna fullfölja sitt ansvar att leda och utveckla verksamheten. Huvudmannen ska även säkerställa att enheternas systematiska kvalitetsarbete tas tillvara på huvudmannanivå i syfte att utveckla enheternas verksamhet. 2 Huvudmannen har även ett särskilt ansvar för att skapa ändamålsenliga rutiner för ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och skolenheterna när det kommer till rapportering, hantering, dokumentation och uppföljning av det åtgärdande arbetet med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. 3 1.2.1. Barn- och elevkonsulentens uppdrag Funktionen barn- och elevkonsulent inom barn- och ungdomsförvaltningens centrala förvaltning har i uppdrag att representera huvudmannen i frågor som rör förskolans och skolans värdegrundsuppdrag och arbete med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Barn- och elevkonsulenten arbetar stödjande och rådgivande gentemot de enskilda enheterna. Bland annat handlägger barn- och elevkonsulenten anmälningsärenden till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet samt Diskrimineringsombudsmannen. På övergripande nivå arbetar barn- och elevkonsulenten med utvecklingsstöd riktat till samtliga enheter kring de aktuella frågorna, bland annat genom nätverksträffar. 1.2.2. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Den årliga rapporten är en del av barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete och syftar till att redovisa huvudmannens insatser för att stödja förskolors och skolors arbete med lika rättigheter för alla barn och elever. I rapporten redovisas och analyseras föregående års arbete med åtgärdande, förebyggande och främjande insatser. De fall av kränkande behandling som enheterna rapporterat in till huvudmannen under år 2017 redovisas. Rapporten innehåller även en redogörelse för de anmälningsärenden som inkommit till huvudmannen från Skolinspektionen, Barn- och elevombudet samt Diskrimineringsombudsmannen under år 2017. Enheternas eget systematiska kvalitetsarbete sammanställs utifrån granskningar av Järfälla kommuns förskolors och skolors Plan mot kränkande behandling. Slutligen redovisas även det arbete som genomförts under föregående år inom ramen för huvudmannens likabehandlingsnätverk för förskola och skola där representanter från samtliga enheter regelbundet bjuds in till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Utifrån de redovisade uppgifterna dras slutsatser som ligger till grund för att identifiera prioriterade utvecklingsområden som barn- och ungdomsförvaltningen arbetar vidare med under efterföljande verksamhetsår. 1 Enligt punkt 2.2.1 i Järfällas barn- och ungdomsnämnds delegeringsordning är huvudmannen barnoch ungdomsförvaltningens verksamhetschef. 2 Skolinspektionen (2018) Årsrapport 2017 Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen. 3 Skolverket (2015) Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar.
2018-05-02 5 (16) 2. RESULTAT OCH ANALYS 2017 2.1. Anmälda fall av kränkande behandling 2.1.1. Anmälningsplikten Ett av huvudmannens ansvarsområden är att skapa rutiner för ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och skolenheterna när det kommer till rapportering, hantering, dokumentation och uppföljning av det åtgärdande arbetet med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier motverkas. För att säkerställa att uppgifter om kränkande behandling utreds i den omfattning som krävs, samt att de vidtagna åtgärderna blir tillräckligt effektiva, inkluderar lagstiftningen bestämmelser om anmälningsplikt för alla som arbetar i förskolans och skolans verksamhet. 4 Anmälningsplikten formuleras på följande sätt: En pedagog eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektor ska i sin tur anmäla ärendet till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda anmälan och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 5 2.1.2. Rutiner för anmälan av kränkande behandling Under år 2016 omarbetade barn- och ungdomsförvaltningen rutinen för rapportering av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier för att motsvara anmälningsplikten i skollagen kap 6 10. Enligt den nya rutinen rapporterar samtliga verksamheter in anmälan om kränkande behandling i Järfälla kommuns digitala incidentrapporteringssystem LISA. När enhetens personal får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling ska händelsen skyndsamt anmälas i LISA och till rektor. Samtliga anställda har tillgång till en personlig inloggning i LISA där de kan anmäla händelser. Rektor ska efter att ha fått kännedom om händelsen anmäla händelsen till huvudman genom ett separat mail till verksamhetschef. Genom anmälan i LISA får även förvaltningens barn- och elevkonsulent kännedom om att händelsen inträffat. Rektor är därefter ansvarig för att utreda vad som inträffat samt vid behov vidta åtgärder. Vid behov kan rektor begära stöd från huvudmannen i arbetet. Ärendet ska dokumenteras i LISA. Hanteringen av händelser ska redovisas som en del i enhetens årliga kartläggning som ingår i enhetens Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Verksamhetschefen följer upp anmälda ärenden med rektor ett par gånger per år. 2.1.3. Uppföljning föregående rapport Skolinspektionen och Barn- och elevombudet har under perioden 2016 2017, inom ramen för handläggningen av 14 enskilda anmälningsärenden, kritiserat Järfälla kommun för att inte ha fullföljt anmälningsplikten. Under 2016 utarbetade barn- och ungdomsförvaltningen nya rutiner för att anmäla kränkande behandling samt en utvecklingsstrategi för att säkerställa att all personal i skola och förskola har kännedom om samt fullföljer anmälningsplikten i enlighet med skollagen kap 6 10. 4 Regeringens proposition 2009/10:165 5 Skollagen kap 6 10
2018-05-02 6 (16) I augusti 2016 inleddes en utbildningssatsning i incidentrapporteringssystemet. Förvaltningens arbetsmiljö- och fastighetssamordnare har under 2016 2017 utbildat samtliga 23 skolenheter, samt deltagarna i nätverket för förskolan. Under utbildningssatsningens genomförande har rapporterade fall av kränkande behandling i LISA ökat med 50 procent under 2016 och med 145 procent under 2017. 2.1.4. Rapporterade fall i grundskola, fritidshem och fritidsklubb Antalet rapporterade ärenden har ökat stort under år 2017 vilket framförallt bör betraktas som ett resultat av att allt fler enheter har implementerat rutinen att anmäla händelser i LISA. Samtliga skolenheter har rapporterat in händelser, men fortfarande skiljer sig rapporteringsfrekvensen mycket mellan olika enheter. En summering av antal anmälda kränkningar samt typ av kränkning redovisas nedan. Fördelning av händelser: 2016 2017 Hot och våld/våld från annat barn 30 81 Hot och våld/våld från annan elev 108 229 Hot och våld/våld från personal - 4 Hot och våld/våld av extern person 7 7 Tillbud att bli skadad av person, även oavsiktligt 41 105 Hot och våld/hot/tvång av personal 3 3 Hot och våld/hot/tvång av annan elev 23 52 Hot och våld/hot/tvång av extern person 2 3 Tillbud kring hot av person 15 25 Tillbud kring psykisk överbelastning, (hot, chock) 4 20 Psykosocial skada/mobbning 15 19 Psykosocial skada/sexuella trakasserier - 2 Psykosocial skada/trakasserier 12 64 Psykosocial skada/annan kränkande behandling 53 97 Totalt: 313 748 Antalet anmälda händelser som rör fysiskt våld har ökat mest i antal rapporteringar. De flesta ärenden som rapporterats handlar om olika situationer när en elev på olika sätt hotat eller slagit en annan elev. Även händelser som handlar om utfrysning och verbala kränkningar, samt trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, har ökat och ligger högt i relation till andra kategorier. Antalet fall av mobbning har ökat från 15 anmälningar år 2016 till 19 anmälningar 2017. Som orsak till varför händelser kan inträffa uppger personalen oftast bristande tillsyn av personal, detta gäller oavsett vilken typ av kränkning anmälan avser. Av samtliga 748 rapporterade händelser handlar det i 62 procent av fallen om att en pojke har blivit utsatt. Inom samtliga kategorier är pojkar överrepresenterade i jämförelse med flickor. Endast inom kategorierna psykosocial skada/annan kränkande behandling samt psykosocial skada/trakasserier är det i stort sett lika många flickor som pojkar som uppges ha blivit utsatta. 2.1.5. Rapporterade fall i förskola och pedagogisk omsorg När det gäller förskolorna har antalet rapporterade kränkningsärenden fortsatt att öka till 88 rapporterade händelser under 2017. Flera förskolor har fortfarande inga rapporterade kränkningsärenden. Nedan redovisas en sammanställning över rapporterade händelser:
2018-05-02 7 (16) Fördelning av händelser: 2016 2017 Hot och våld/våld från annat barn 14 38 Hot och våld/våld från annan elev 1 - Psykosocial skada/trakasserier 3 3 Psykosocial skada/annan kränkande behandling 3 11 Tillbud kring hot av person 1 1 Hot och våld/tvång av personal 1 - Tillbud att bli skadad av person, även oavsiktligt 8 35 Totalt: 28 88 Inom förskolan handlar de flesta rapporterade händelserna om fysiska kränkningar som rivningar, knuffar eller bitningar. I förskolans rapporterade händelser anges sällan plats. Som orsak till händelserna uppges ibland bristande tillsyn av personal. Av samtliga 88 rapporterade händelser handlar det i 58 procent av fallen om att en flicka har blivit utsatt. 2.1.6. Stödtelefonen Mot bakgrund av den barnhearing som hölls 2016 framkom att elever i kommunens skolor upplevt kränkningar och mobbning i skolan men inte alltid vågat säga till en vuxen. Efter hearingen fattade barn- och ungdomsnämnden ett beslut om att i enlighet med ett ordförandeförslag ge barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en stödtelefon för att underlätta för barn och elever att anmäla mobbning och kränkningar. I enlighet med skollagen anges det i förslaget att uppgifterna om kränkningen/kränkningarna direkt ska förmedlas till skolan för hantering. Genom skrivelsen Utredning om stödtelefon 6 har synpunkter vägts in från elever, förvaltningsledning, Järfälla Barn- och Elevhälsa (JBE) samt förskolechefer och rektorer. Aspekter som rör lagstiftning, facklig samverkan och befintliga förutsättningar har också beaktats i processen. Barn- och ungdomsförvaltningen ställde sig positiv till att i huvudmannens regi öppna ytterligare möjligheter för barn och elever att anmäla kränkande behandling. Utifrån rådande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar föreslogs att stödtelefonen inkorporeras i barn- och elevkonsulentens funktion under en prövoperiod för att sedan utvärderas. Under år 2017 har inga barn eller elever använt sig av stödtelefonen. I utredningen framförde eleverna själva synpunkter på att just en telefonlinje kan vara fel kommunikationsform för barn och ungdomar, vilket skulle kunna vara en tänkbar förklaring. I en uppföljning med enheterna har det dock även framkommit att kännedomen om stödtelefonen bland barn, elever, vårdnadshavare och personal är fortsatt mycket låg. Under 2018 bör barn- och ungdomsförvaltningen intensifiera arbetet med att informera om stödtelefonen innan vidare slutsatser dras. 2.1.7. Sammanfattande analys Barn- och ungdomsförvaltningen har under de senaste två åren arbetat för att säkerställa fullföljandet av anmälningsplikten enligt skollagen kap 6 10. Bland annat har nya rutiner tagits fram och samtliga enheter har utbildats om anmälningsplikten och kommunens system för incidentrapportering LISA. Arbetet har resulterat i att antalet rapporterade fall har ökat med 50 procent under år 2016 och med 145 procent under år 2017. Totalt anmäldes 836 händelser i LISA under år 2017. 6 Rapportnr: Bun 2017/123
2018-05-02 8 (16) Jämförelsetal att använda för tolkning av statistiken är exempelvis resultatet från Skolverkets långtidsstudie 7 som visade på att andelen elever som årligen uppger att de blir utsatta för kränkande behandling i skolan är ca 16 19 procent av eleverna. 16 19 procent av Järfälla kommuns elever motsvarar cirka 1400 1700 elever. Andelen elever som i Skolverkets studie som blivit utsatta för systematiska kränkningar/mobbning är ca 7 8 procent av eleverna vilket motsvarar ca 700 elever i Järfälla kommuns grundskolor. Andelen barn som blir utsatta för långtidsmobbning uppskatttas till 1,5 procent vilket motsvarar ca 130 elever i Järfälla kommuns skolor. Därmed framstår årets redovisade händelser som relativt låga siffror i förhållande till det totala antalet barn och elever i Järfälla kommuns förskolor och skolor. Det finns därmed anledning att tro att det finns ett mörkertal beträffande barn och elevers utsatthet för kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. På grund av att det tar tid för nya rutiner att implementeras kan det även fortfarande finnas en underrapportering av händelser som rör kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Antalet anmälda händelser kan därmed komma att öka ytterligare framöver. I en granskning av inkomna ärenden och utifrån uppföljning med enheterna framkommer även att det fortfarande finns en osäkerhet hos personal kring vilka händelser som utgör kränkande behandling och hur dessa händelser ska rapporteras. Många ärenden rapporteras under fel rubricering. Det är därför viktigt att huvudmannen fortsätter arbetet med att erbjuda stöd och information om anmälningsskyldigheten och LISA som incidentrapporteringssystem. 2.2. Anmälningsärenden 2.2.1. Rutiner för anmälningsärenden som rör brister i förskola och skola Det är Skolinspektionen, Barn- och elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO) som tar emot anmälningar om upplevda missförhållanden som rör barn eller elev inom förskola och skola. Myndigheternas olika ansvarsområden är uppdelade utifrån ärendets innehåll: kränkande behandling (BEO), diskriminering/trakasserier (DO), särskilt stöd och/eller rätten till utbildning samt blandärenden (Skolinspektionen). Bakom anmälan står oftast en vårdnadshavare som är missnöjd eller oroad över sitt barns skolsituation. En anmälan om förekomst av kränkande behandling utreds alltid av Barn- och elevombudet, men i övriga ärenden kontrolleras om anmälan först har skickats till huvudmannen. När det framkommer att en anmälare inte först gått via huvudmannens klagomålshantering beslutar ansvarig myndighet i de flesta fall att huvudmannen får ta över utredningen. I Järfälla kommun utreds klagomål som rör barn och elevers situation i förskola och skola av förvaltningens barn- och elevkonsulent. Klagomålsutredningen genomförs utifrån att anmälaren till klagomålet (ofta en vårdnadshavare) ges möjlighet att förmedla sina synpunkter till barn- och ungdomskonsulenten. Förskolechef/rektor får därefter bemöta innehållet i anmälan. Barn- och ungdomsförvaltningens avslutande kommentar i ärendet har utgångspunkt i gällande lagstiftning och praxis och kan leda till att skolan uppmanas vidta åtgärder för att komma tillrätta med de brister som utredningen visat alternativt att klagomålsärendet avslutas utan förslag på åtgärd. Om anmälaren upplever att huvudmannens utredning och åtgärder inte varit tillräckliga kan en ny anmälan göras till myndighet. 7 Skolverket (2011), Vad fungerar? Resultatet av utvärdering av metoder mot mobbning.
2018-05-02 9 (16) I de fall där Skolinspektionen, BEO eller DO går vidare med att utreda en anmälan skickas en begäran om yttrande till huvudmannen för den förskola/skola som anmälan gäller. Järfälla kommuns barn- och elevkonsulent representerar huvudmannen i arbetet med att ta fram yttrandet i nära samarbete med en representant för elevens förskola eller skola, ofta förskolechef/rektor. Yttrandet undertecknas slutligen av verksamhetschef på barn- och ungdomsförvaltningen. Den ansvariga myndighetens utredning kan resultera i beslut innehållandes ett föreläggande där huvudmannen inom en bestämd tid förväntas åtgärda de brister som myndigheten konstaterat. Ett föreläggande kan i vissa fall förenas med skadestånd eller vite. Myndigheten kan även konstatera att huvudmannen inte brustit i sina skyldigheter gentemot elev. De anmälningsärenden som huvudmannen årligen hanterar ska analyseras i syfte att leda till utveckling av utbildningsverksamheten inom ramen för Järfälla kommuns systematiska kvalitetsarbete. 2.2.2. Uppföljning föregående rapport Under år 2015-2016 ökade både antalet anmälningsärenden och klagomålsutredningar. Det framväxande mönstret i anmälningsärenden sammanfattades på följande sätt i förra årets rapport: Anmälningarna har i huvudsak riktats mot några enskilda skolor Anmälningarna har främst gällt kränkande behandling, men också bristande särskilt stöd Anmälningar mot personal har ökat Bristande kommunikation och dialog mellan vårdnadshavare och personal utgör ett återkommande mönster oavsett om ärendet handlar om kränkande behandling, särskilt stöd, tillsyn, rätt till utbildning eller är ett övrigt klagomålsärende Barn och ungdomsförvaltningen fick därmed i uppdrag att under år 2017 följa och analysera utvecklingen i syfte att utarbeta strategier. Under år 2017 har barn- och ungdomsförvaltningen genomfört två utredningar vars innehåll och slutsatser ska användas i det fortsatta kvalitetsarbetet. Utredningarna Ordning och studiero i Järfälla skolor 8 samt Uppföljning av strukturen kring barn och elever i behov av särskilt stöd 9 belyser de utmaningar som kan finnas i förskolans och skolans uppdrag att bemöta och samarbeta med vårdnadshavare i svåra situationer som kan uppstå i en elevs skolsituation. Båda utredningarna har resulterat i förslag på hur barn- och ungdomsförvaltningen i egenskap av huvudman kan arbeta vidare med frågan. Rapporternas slutsatser har presenterats för skolledare under en träff som arrangerats av barn- och ungdomsförvaltningens centrala förvaltning och Järfälla Barn- och Elevhälsa (JBE). Under träffen genomfördes även en workshop för skolledare i syfte att inspirera till ett vidare utvecklingsarbete med dessa frågor på enheterna. 2.2.3. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier För Järfällas kommunala för- och grundskolor har det under år 2017 inkommit tolv anmälningsärenden som avser kränkande behandling. Tio av anmälningarna gäller grundskola och två anmälningar förskola. Hittills har Skolinspektionen/BEO fattat beslut i elva av tolv ärenden. Järfälla kommun har fått kritik i sju av elva ärenden. 8 Rapportnr: Dnr Bun 2018/68 9 Rapportnr: Dnr Bun: 2017/328
2018-05-02 10 (16) Anmälningsärenden 2017 Antal ärenden Kritik Grundskola, elev elev 6 3 Grundskola, personal elev 3 2 Grundskola, både elev och personal 1 1 Förskola, elev elev 1 1 Förskola, personal elev 1 - Totalt 12 7 Det är vanligast att Järfälla kommun får kritik i ärenden som handlar om kränkningar som utförts av andra barn/elever. I totalt fem ärenden får huvudmannen kritik för brister i den anmälningsskyldigheten som träder i kraft när personal får kännedom om att en elev upplevt sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. 10 I tre ärenden kritiseras Järfälla kommun för att ha brustit i skyldighet att motverka kränkande behandling genom att utreda vad som inträffat och vidta adekvata åtgärder. 11 I de ärenden som handlat om att en personal ska ha utsatt en elev för kränkande behandling får Järfälla kommun under 2017 kritik i två av totalt fem ärenden. I ett av dessa ärenden får huvudmannen endast kritik för att anmälningsskyldigheten mellan skola och huvudman inte har fullföljts. I ett fall har Järfälla kommun blivit skadeståndsskyldig till elev med anledning av de kränkningar eleven utsatts för av en lärare. I resterande tre ärenden har ingen kritik riktats gentemot Järfälla kommun. De tolv anmälningsärenden som rör kränkande behandling är fördelade på sju av Järfälla kommuns skol- och förskoleenheter. De flesta enheter har endast ett ärende var men tre skolenheter sticker ut med två eller tre ärenden var. Två av dessa enheter hade tre eller fyra anmälningsärenden även under år 2016. Könsfördelningen för barnet/eleven som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling är relativt jämn, sju pojkar och fem flickor. Genomsnittsåldern för de två anmälningar som rör barn i förskola är fyra år. Genomsnittsåldern för elever i grundskola är tio år. Inget anmälningsärende rör en elev på högstadiet. 2.2.4. Särskilt stöd, tillsyn och rätten till utbildning Under 2017 inkom fem anmälningsärenden som handlade om upplevda brister inom särskilt stöd i grundskola. Ett ärende har handlat om både brister i särskilt stöd och rätt till utbildning avseende elev i grundskola. Ett ärende handlade om bristande tillsyn i förskola. Skolinspektionen har hittills fattat beslut i sex av sju ärenden. Järfälla kommun har då fått kritik i fyra ärenden, ett ärende har avskrivits då eleven bytt skola och i ett ärende konstaterades inga brister. Den vanligaste anledningen till kritik är brister i genomförandet av utredning av en elevs behov av särskilt stöd samt brister i upprättande av ett åtgärdsprogram. 12 Anmälningsärenden 2017 Antal Kritik Grundskola, särskilt stöd 6 3 Förskola, tillsyn 1 1 Totalt 7 4 Av samtliga sju ärenden handlar fem ärenden om en pojke och två ärenden om en flicka. Åldersfördelningen är proportionerlig med två elever på högstadiet, två elever 10 Skollagen 6 kap, 10 11 Skollagen 6 kap, 6-7 12 Skollagen 3 kap 8-9
2018-05-02 11 (16) på mellanstadiet, två elever på lågstadiet och ett barn i förskola. De sju anmälningsärenden som rör särskilt stöd och tillsyn är fördelade på fem grundskolor samt en förskola. En grundskola har två ärenden och övriga enheter har endast ett ärende var. 2.2.5. Klagomålsärenden Under år 2017 har sju klagomålsutredningar genomförts av barn- och ungdomsförvaltningens egen klagomålshantering. Samtliga klagomål är från början anmälningar till Skolinspektionen som har överlämnats till huvudmannen för klagomålsutredning. Ett av klagomålen avser barn i förskola och de övriga avser elev i grundskola. Fyra av de klagomålsärenden som inkom under 2017 gällde bristande tillsyn av elev. Två ärenden avsåg bristande stöd i undervisningen. Ett ärende handlade om uteblivet utvecklingssamtal för en elev. Samtliga ärenden har redovisats till Skolinspektionen som därefter har bedömt att huvudmannen utrett klagomålet och vid behov vidtagit tillräckliga åtgärder. Ett återkommande mönster i flera klagomålsärenden har varit bristande kommunikation och samarbete mellan hem och skola. 2.2.6. Nationell statistik för anmälningsärenden Skolinspektionen publicerade i februari 2018 statistik över de anmälningsärenden som inkommit till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Totalt har 5013 anmälningar inkommit vilket är en ökning med 5 procent i jämförelse med föregående år. Utifrån de anmälningar som utreds vidare har kritik riktats gentemot skolan/huvudmannen i två tredjedelar av alla ärenden. Det är anmälningar om upplevd kränkande behandling som utgör den största delen (39 procent), följt av anmälningar där anmälaren upplever att en elev inte får det stöd i skolan som eleven behöver (22 procent). Vanligast bland kränkningsärendena är att elev kränkt elev. Det är även vanligare att brister konsteras i skolans hantering av ärenden där en elev har utsatt en annan elev för kränkande behandling, i jämförelse med ärenden där personal har utsatt en elev. Av de inkomna anmälningsärendena för 2017 är det fortsatt pojkar i grundskolan som är överrepresenterade bland anmälningarna inom samtliga kategorier. Mest markant är könsskillnaden när det gäller bristande särskilt stöd där anmälningarna avser dubbelt så många pojkar som flickor. Skolinspektionen konstaterar att den vanligaste orsaken till kritik i ärenden som rör kränkande behandling är att skolan/huvudmannen brustit i att motverka kränkande behandling genom att utreda, åtgärda och följa upp ett ärende som rör kränkande behandling tills dess att behov upphört. En av de vanligaste bristerna är även att skolan inte fullföljt den anmälningsskyldighet som finns från personal till rektor och från rektor till huvudman, vid kännedom om kränkande behandling. Sammanfattningsvis kan konstateras att Järfälla kommun följer samma mönster för anmälningsärenden som den nationella statistiken visar. 2.2.7. Sammanfattande analys Under år 2016 ökade antalet anmälningsärenden och klagomål med drygt 100 procent vilket föranledde att barn- och ungdomsförvaltningen fick i uppdrag att följa och analysera den vidare utvecklingen. Under år 2017 minskade dock antalet ärenden i förhållande till antalet ärenden under 2016, men i jämförelse med 2015 handlar det ändå om en tydlig ökning, särskilt inom området kränkande behandling.
2018-05-02 12 (16) Ärendetyp 2015 2016 2017 Kränkande behandling 8 19 12 Särskilt stöd 5 4 6 Klagomål 5 12 7 Övrigt 1 2 1 Totalt 19 37 26 I de anmälningsärenden som har handlat om kränkande behandling är åldersspridningen mycket ojämn med en genomsnittsålder på tio år. Inget av ärendena behandlar skolsituationen för en elev på högstadiet trots att kränkande behandling och mobbning enligt forskning är lika vanligt förekommande på högstadiet som bland yngre elever. Det är viktigt att varje skolenhet noggrant följer utvecklingen av ett sådant åldersrelaterat mönster och analyserar orsakerna i syfte att inte missa förekomst av kränkningar och mobbning bland de äldre eleverna. Vid en närmare granskning av de senaste årens statistik för anmälningsärenden i Järfälla kommun är det tydligt att det är ett fåtal enheter som återkommande hanterar anmälningsärenden. För att ytterligare kunna stödja skolorna i deras arbete bör rutiner tas fram för hur och när barn- och ungdomsförvaltningen ska agera när den centrala förvaltningen får upprepade signaler om upplevda brister i en skola, exempelvis genom klagomål eller Skolinspektionsärenden. I de fall som det föreligger brister i det åtgärdande arbetet runt en elev är det viktigt att huvudmannen har en nära dialog med berörd enhet. Huvudmannen behöver utveckla en strategi för hur ansvarsfördelningen mellan huvudman och enhet ska se ut när det kommer till uppföljning av anmälningsärenden. Vid sådana tillfällen bör förvaltningen i egenskap av huvudman även följa upp skolans värdegrundsarbete och skolans arbete med trygghet och studiero. Ett återkommande mönster i flera anmälnings- och klagomålsärenden har varit bristande kommunikation och samarbete mellan hem och skola. I utredningen Ordning och studiero i Järfälla skolor 13 framförde skolledare önskemål om ett större stöd från huvudmannen i svåra ärenden när skolornas arbete ifrågasätts och kritiseras av vårdnadshavare. Förvaltningen bör utveckla rutiner för ett utökat stöd till skolor som upplever att samarbetet med föräldrar är ansträngt och inte fungerar konstruktivt. Förvaltningen har under år 2017 även följt upp och utvärderat strukturen kring barn och elever i behov av särskilt stöd genom utvärderingen Uppföljning av strukturen kring barn och elever i behov av särskilt stöd. 14 Det har genom denna utredning förmedlats av både skolledare och Järfälla Barn- och Elevhälsa att det finns behov av att fördjupa kunskaperna inom bemötande av elever och vårdnadshavare med psykosociala svårigheter. Erfarenheten är att en ökad andel elever som omfattas av särskilt stöd också har en psykosocial problematik. En förutsättning för att kunna möta elever och vårdnadshavare är att lärare och annan personal har kompetens inom området. Huvudmannen bör därför under 2018 verka för att möta behovet genom att se över hur en sådan utbildningsinsats skulle kunna se ut och genomföras. Ytterligare en slutsats som utredningen pekar på är att Barn- och ungdomsförvaltningen bör se över hur funktionshinderperspektivet kan förtydligas och samordnas inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Detta för att säkerställa att eleverna får det stöd de har rätt till och ges likvärdiga möjligheter i skolan. Tanken är att detta ska 13 Rapportnr: Dnr Bun 2018/68 14 Rapportnr: Dnr Bun: 2017/328
2018-05-02 13 (16) generera ett tydligare beslutsunderlag som skapar bättre möjligheter att vidta välgrundade åtgärder. 2.3. Huvudmannens förebyggande och främjande arbete 2.3.1. Nätverket för likabehandlingsarbete Barn- och ungdomsförvaltningen startade läsåret 2013/2014 två nätverk, ett för förskola och ett för skola. Två gånger per läsår anordnar den centrala förvaltningen nätverksträffar där samordnare från såväl fristående och kommunala enheter träffas och diskuterar främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som rör kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Det är förvaltningens barn- och elevkonsulent som håller i dessa sammankomster vars syfte är att erbjuda samtliga enheter möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Deltagarna i nätverket är personal på skolorna som av sin skolledare har fått i uppdrag att driva arbetet inom sin verksamhet. Alla kommunala förskolor och skolor ska ha representation i nätverket. Inom både skolans- och förskolans nätverk har fokus under 2017 varit den förändring i diskrimineringslagen som trädde i kraft 1 januari 2017. Förändringarna i lagstiftningen ställer inte bara krav på att en verksamhet ska motverka diskriminering utan innehåller också anvisningar för hur arbetet ska bedrivas. Om detta har barn- och elevkonsulenten informerat vid båda nätverksträffarna under verksamhetsåret 2017, samt under en chefsträff med tema Diskriminering. Under nätverksträffarna har samordnarna även haft möjlighet att utbyta tankar, erfarenheter och idéer omuppdraget och det praktiska arbetet på enheterna. Den centrala förvaltningen har även utvecklat ett stödmaterial för verksamheternas arbete samt reviderat den mall som finns för Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Verksamheterna har utöver detta erbjudits möjlighet att bjuda in barn- och elevkonsulenten för stöd i arbetet, vilket några verksamheter utnyttjat. 2.3.2. Uppföljning av enheternas Plan mot kränkande behandling I förvaltningens systematiska kvalitetsarbete ingår att årligen granska samtliga enheters Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Detta för att identifiera eventuella brister och för att stödja och vägleda enheterna i arbetet med att skapa trygga förskolor, grundskolor och fritidshem för alla barn och elever. De fristående förskolornas planer granskas i samband med tillsynsförfarandet vartannat eller vart tredje år. Att ge verksamheterna vägledning och råd i arbetet med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är en del av tillsynen. Den senaste granskningen visar att förskolornas och skolornas planer generellt sett håller god kvalitet. Dock har den skärpning av Diskrimineringslagen som trädde i kraft 1 januari 2017, inneburit att alla verksamheter ännu inte hunnit anpassa planerna till de nya direktiven. Den centrala förvaltningen har därför tagit fram stödmaterial och reviderade mallar för verksamheterna att använda till hjälp för detta. Verksamheterna avgör själva om de vill använda sig av dessa. Ett identifierat utvecklingsområde kopplat till enheternas arbete med Plan mot kränkande behandling, är att undersöka hur verksamheterna följer upp rapporterade händelser i LISA. I systemet går det att urskilja mönster som upprepar sig kring platser, händelser och/eller individer/grupper. För att motverka och förebygga kränkande behandling bör rapporterade händelser i LISA användas som en del av kartläggning-
2018-05-02 14 (16) en i arbetet med skolors och förskolors plan mot kränkande behandling. Åtgärder bör sedan kunna vidtas baserat på vad verksamhetens samlade LISA-rapporter visar. 2.3.3. Sammanfattande analys En utvärdering av nätverksträffarna och av rollen samordnare som medlemmarna innehar, genomfördes under en nätverksträff. Utvärderingen visade att en majoritet av samordnarna upplever att det kan kännas som ett stort ansvar att driva frågorna på sina verksamheter och att det ibland saknas goda förutsättningar för att utveckla arbetet. Flera samordnare angav att mer tid för att reflektera med kollegor och för att kontinuerligt kunna bedriva ett systematiskt arbete skulle stärka uppdraget. De samordnare som har fler representanter i nätverket från samma verksamhet upplever sin roll som mer positiv och uppger i högre utsträckning att de har goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. De samordnare som upplever att förskolechefen/rektorn har ett stort engagemang för dessa frågor upplever sin roll och sitt uppdrag mer positivt än de som tycker att de fått ensamt för att driva frågan. Nätverksträffarna upplevs enligt samordnarna som positiva, mycket tack vare kombinationen av information/utbildning och erfarenhetsutbyte. Flera samordnare efterlyser mer tid för nätverksträffarna i syfte att skapa förutsättningar för en mer fördjupande kompetensutveckling inom olika områden. I utvärderingarna lyftes även en önskan om att barn- och elevkonsulenten startar en inspirationsbank som samlar olika arbetsmaterial, artiklar och rapporter utifrån olika teman som berör värdegrundsarbetet. Några enheter har även lyft behov om kommungemensamma riktlinjer för exempelvis kartläggningsarbetet på enhetsnivå. I nästa års granskning av enheternas planer bör särskilt fokus ligga på att följa upp implementeringen av de nya bestämmelserna i diskrimineringslagen samt hur LISArapporternas används i enheternas systematiska utvecklingsarbete. 3. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN 2018/2019 3.1.1. Fortsatt stöd och utbildningsinsatser om LISA Barn- och ungdomsförvaltningen har under den senaste två åren arbetat för att säkerställa fullföljandet av anmälningsplikten enligt skollagen kap 6 10. De nya rutinerna har implementerats på många enheter och antalet anmälda ärenden i kommunens gemensamma system för incidentrapportering har ökat. Dock finns fortfarande anledningen att tro att det finns en underrapportering av ärenden. I en granskning av inkomna ärenden och utifrån uppföljning med enheterna framkommer även att det fortfarande finns en osäkerhet hos personal kring vilka händelser som utgör kränkande behandling och hur dessa händelser ska rapporteras. Huvudmannen bör därför fortsätta arbetet med att erbjuda stöd och information om anmälningsplikten och LISA som incidentrapporteringssystem. Ett identifierat utvecklingsområde är att undersöka hur verksamheterna följer upp rapporterade händelser i LISA. I systemet går det att urskilja mönster som upprepar sig kring platser, händelser och/eller individer/grupper. För att motverka och förebygga kränkande behandling bör enheterna använda sig av statistiken som utgår från enhetens anmälningar i LISA. En analys av dessa händelser bör ingå i det årliga kartläggningsarbetet som ligger till grund för plan mot kränkande behandling. Åtgärder bör sedan kunna vidtas baserat på vad analysen av statistiken visar.
2018-05-02 15 (16) 3.1.2. Stödtelefonen Under år 2017 har inga barn eller elever använt sig av stödtelefonen. I utredningen framförde eleverna själva synpunkter på att just en telefonlinje kan vara fel kommunikationsform för barn och ungdomar, vilket kan vara en tänkbar förklaring. I en uppföljning med enheterna har det dock även framkommit att kännedomen om stödtelefonen är fortsatt mycket låg. Under 2018 bör barn- och ungdomsförvaltningen intensifiera arbetet med att informera om stödtelefonen innan vidare slutsatser dras. 3.1.3. Rutiner för uppföljning av anmälningsärenden Vid en närmare granskning av de senaste årens statistik för anmälningsärenden i Järfälla kommun är det tydligt att det är ett fåtal enheter som återkommande hanterar anmälningsärenden, framförallt gällande kränkande behandling. För att ytterligare kunna stödja skolorna i deras arbete bör rutiner tas fram för hur och när barn- och ungdomsförvaltningen ska agera i de fall den centrala förvaltningen fått upprepade signaler om upplevda brister i en skola, exempelvis genom klagomål eller Skolinspektionsärenden. I de fall som det föreligger brister i det åtgärdande arbetet runt en elev är det viktigt att huvudmannen har en nära dialog med berörd enhet. Vid sådana tillfällen bör förvaltningen i egenskap av huvudman systematiskt följa upp skolans värdegrundsarbete och skolans arbete med trygghet och studiero. 3.1.4. Trygghet och studiero Ett genomgående mönster i samtliga anmälningsärenden är att vårdnadshavare upplever brister i hur skolan kommunicerar och samarbetar med vårdnadshavare. Det har framkommit att skolledare önskar ett större stöd från huvudmannen i svåra situationer när skolornas inställning ifrågasätts och kritiseras av vårdnadshavare som motsätter sig ett samarbete. Förvaltningen bör därför utveckla rutiner för ett utökat stöd till skolor som upplever krävande situationer där samarbetet med föräldrar är ansträngt och inte fungerar konstruktivt. Det har även förmedlats av både skolledare och Järfälla Barn- och Elevhälsa att det finns behov av att fördjupa kunskaperna inom bemötande av elever och vårdnadshavare med psykosociala svårigheter. En ökad andel elever som omfattas av särskilt stöd upplevs även ha en psykosocial problematik. En förutsättning för att kunna möta elever och vårdnadshavare är att lärare och annan personal har kompetens inom området. Huvudmannen bör därför under 2018 verka för att möta behovet genom att se över hur en sådan utbildningsinsats skulle kunna se ut och genomföras. Ytterligare en slutsats som utredningen pekar på är att Barn- och ungdomsförvaltningen bör se över hur funktionshinderperspektivet kan förtydligas och samordnas inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Detta för att säkerställa att eleverna får det stöd de har rätt till och ges likvärdiga möjligheter i skolan. Tanken är att detta ska generera ett tydligare beslutsunderlag som skapar bättre förutsättningar för att vidta välgrundade åtgärder. 3.1.5. Nätverket för likabehandling Flera samordnare efterlyser mer tid för nätverksträffarna i syfte att få tid till mer fördjupande kompetensutveckling. I utvärderingarna lyftes även en önskan om att förvaltningen startar en inspirationsbank som samlar olika arbetsmaterial, artiklar och rapporter utifrån olika teman som berör värdegrundsarbetet. Några enheter har även lyft behov om kommungemensamma riktlinjer för kartläggningsarbetet på enhetsnivå. Barn- och ungdomsförvaltningen bör under år 2018, i nära dialog med nätver-
2018-05-02 16 (16) kets medlemmar, se över möjligheterna att utveckla stödinsatser i syfte att stärka det främjande och förebyggande arbetet på enhetsnivå. 4. REFERENSER Rapport: Dnr Bun 2017/328, Uppföljning av strukturen kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Rapport: Dnr Bun 2018/68, Ordning och studiero i Järfälla skolor. Regeringens proposition 2009/10:165, Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Skollag, SFS nr: 2010:800. Skolinspektionen (2018) Årsrapport 2017 Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen. Skolverket (2015), Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar.