Likabehandlingsarbete. Årlig rapport
|
|
- Eva Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2016 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2016/117
2 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete och syftar till att belysa förskolors och grundskolors arbete med lika rättigheter för alla barn och elever. I årets rapport presenteras bland annat hur arbetet fortskridit i kommunens likabehandlingsnätverk för förskola och grundskola samt hur många inrapporterade fall av kränkande behandling enheterna skickat till huvudmannen. Sammanlagt för år 2015 har 160 händelser om kränkande behandling rapporterats till huvudmannen. Enligt kommunens arbetsmiljö- och fastighetssamordnare har enheterna blivit bättre på att rapportera händelser, men i förhållande till antalet barn och elever i Järfälla kommun, är det fortfarande få anmälda incidenter överlag. Den nationella statistiken visar att anmälningarna endast ökat marginellt i antal. Den lokala statistiken för Järfälla kommun visar att antalet anmälningar minskat marginellt jämfört med föregående år. Klagomålen som inkommit till barn- och ungdomsförvaltningen har ökat. I samband med att föregående års årliga likabehandlingsrapport lades fram, framförde barn- och ungdomsnämnden de områden där man önskade att åtgärder skulle vidtas för att komma till rätta med problemen. Dessa områden var: Att skapa bättre förutsättningar för ett gott bemötande av föräldrar, barn och elever i förskola och skola. För att komma till rätta med detta har man bland annat använt sig av det kommungemensamma dokumentet Tillsammans tar vi ansvar. Likabehandlingssamordnarna har fått en föreläsning av en socialpedagog ifrån Järfälla barn- och elevhälsa om lågaffektivt bemötande. Att öka skolelevers delaktighet i utformandet av likabehandlingsplanerna. Den samlade bilden bland samordnarna i kommunens likabehandlingsnätverk är att eleverna är och har varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanerna. Dock behöver skolpersonalen hjälpa eleverna att förankra förståelsen för arbetet. Verka för att rutinen för anmälan om kränkande behandling följs och att sådana händelser anmäls enligt skollagen, 6 kap 10. Rutinerna för hur rapportering av kränkande behandling har repeterats både vid chefsträffar och i likabehandlingsnätverken. En del skolor har anlitat barn- och ungdomsförvaltningens arbetsmiljö- och fastighetssamordnare för att särskilt gå igenom det incidentrapporteringssystem som finns för detta. Antalet anmälda händelser är fortsatt lågt. Det pågår ett arbete med att omarbeta rapporteringssystemet så att det blir lättare att använda. Eftersom den sistnämnda punkten fortfarande inte är uppfylld bör ytterligare åtgärder vidtas för att detta åtgärdas under innevarande och kommande läsår. Övrigt fokusområde bör ligga på ökad trygghet på skoltoaletterna och i dusch- och omklädningsrummen i de fristående och kommunala grundskolorna som finns i kommunens lokaler.
3 1. BAKGRUND Förskolan och skolan har i uppdrag att förmedla kunskap och värden. I arbetet med värdegrunden ingår att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Värdegrundsuppdraget har olika dimensioner dels har barnen och eleverna rättigheter här och nu och dels ska de förberedas för ett framtida liv som aktiva samhällsmedborgare. Enligt skollagen och diskrimineringslagen (2008:567) ska förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska formuleras i en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Det är viktigt att tydliggöra att det är ett likabehandlingsarbete som ska bedrivas och genomsyra verksamheten och att själva planen är en dokumentation över hur arbetet bedrivs och utvärderas. Funktionen barn- och elevkonsulent inom barn- och ungdomsförvaltningens centrala förvaltning har i uppdrag att på olika sätt stödja arbetet med likabehandling och motverkande av kränkningar. På individnivå arbetar barn- och elevkonsulenten stödjande gentemot verksamheterna och på organisations- och systemnivå svarar barn- och elevkonsulenten för rådgivning, information och utbildning kring de aktuella frågorna. Utöver detta handlägger barn- och elevkonsulenten anmälningsärenden till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. 2. SYFTE Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete och syftar till att belysa förskolors och grundskolors arbete med lika rättigheter för alla barn och elever. De utvecklingsområden som framkommer genom rapportens sammanväganden ligger sedan till grund för kommande års arbete. 3. SKRIVELSER SOM BERÖR LIKABEHANDLINGSARBETET Under 2015 har ett kommungemensamt dokument och en rapport tagits fram som berör likabehandlingsarbetet; Översyn av skoltoaletter och Tillsammans tar vi ansvar. Översyn av skoltoaletter Elever i Järfälla kommun har genom de årliga barnhearingarna under flera år uttryckt missnöje med skoltoaletterna och duschmiljöerna/omklädningsrummen i sina skolor. Barn- och ungdomsnämnden gav mot bakgrund av detta barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av det aktuella läget samt att föreslå åtgärder. Översynen visade att det finns skolor med mer eller mindre stora behov av att rusta upp sina skoltoaletter. Det framkom också indikationer på att det idag finns för få toaletter i flera skolor, att städningen av skoltoaletterna behöver ses över, samt att elevernas känsla av otrygghet i hög utsträckning handlar om att toalettdörrarnas lås går att öppna utifrån. För duschmiljöerna är det ett stort problem att flera elever inte vågar duscha med rädsla för att bli filmade, samt att det ofta är oroligt i omklädningsrummen.
4 Rapporten godkändes av nämnden i december 2015 och de förslag på åtgärder som presenterades där arbetar man nu inom förvaltningen med att verkställa. De åtgärder som involverar likabehandlingsarbetet ställer krav på att likabehandlingssamordnarna för respektive enhet i grundskolan under nuvarande och kommande läsår ska vidta extra åtgärder för att komma tillrätta med den oro och otrygghetsproblematik som finns både på skoltoaletterna och i duschutrymmen och omklädningsrum i skolorna. De extra åtgärderna ska baseras på vad enheternas kartläggning visar. Detta arbete ska dokumentars och rapporteras till barn- och elevkonsulenten som i sin tur rapporterar en samlad beskrivning av hur arbetet fortskridit genom nästa årliga likabehandlingsrapport. Tillsammans tar vi ansvar I 2013/14-års kvalitetsuppföljningar, då kallade enhetskonsultationer, var det flera enheter som efterlyste en diskussion om ansvarsfördelningen mellan professionen, vårdnadshavaren och barnet eller eleven. Diskussionen handlar om det som har kallats det sociala kontraktet. Bakom begreppet det sociala kontraktet döljer sig en tanke att det finns en överenskommelse mellan olika parter, i detta fall föräldrar, barn och elever samt pedagoger, om vad som kan förväntas av varandra i den pedagogiska verksamheten. Under våren 2015 gjordes en översyn av det kommungemensamma arbetet med det sociala kontraktet. I samband med den reviderade upplagan av Trygghet och arbetsro uppdaterades texten som handlar om berört område. Under rubriken Tillsammans tar vi ansvar återfinns ett material som har kunnat användas vid till exempel föräldramöten, elevsamtal och andra forum som handlar om ansvar och förväntningar i förskolan och skolan. Generellt kan sägas att det har bedrivits och bedrivs ett arbete kopplat till det sociala kontraktet bland enheterna, om än i olika utsträckning. Det finns en vilja att ta fram gemensamma spelregler som alla kan ställa upp på även om mycket behöver förtydligas. Både för förskola och grundskola är begreppet i allra högsta grad relevant då flertalet enheter har påtalat att föräldrainflytandet behöver diskuteras - hur kan man finna en balans där föräldrar har inflytande men samtidigt inte går in i professionens roll och vardag? I samband med att en uppföljning av arbetet gjordes i december framkom att rektorer och förskolechefer fortsatt att arbeta med frågorna, främst i samband med höstens föräldramöten. De beskrev att det tyckte att det hade varit användbart och ett bra avstamp i dialogen kring ansvarsfördelning och förväntningar. Nästan alla tyckte att det var för tidigt att uttala sig om de sett några generella effekter och underströk vikten av att detta behöver hållas levande och arbetas med kontinuerligt. Från den centrala förvaltningens håll påbörjades ett arbete under våren med att ta fram ett kompetensutvecklingsförslag som syftade till att stödja skolledarna i arbetet med de bakomliggande orsakerna till att Tillsammans tar vi ansvar togs fram. På grund av omorganisationen i förvaltningen har detta fått vänta. Genom att återuppta arbetet med detta kan kunskaper erbjudas skolledarna inom områden de själva uttryckt att de önskar fördjupad förståelse inom. Detta gäller främst för att nå bättre samarbete i relation till de barn/elever och föräldrar där utamningarna kan vara större än vanligt.
5 4. KVALITETSSÄKRING GENOM LIKABEHANDLINGSNÄTVERKEN De kommunala verksamheterna startade läsåret 2013/2014 två likabehandlingsnätverk, ett för förskola och ett för grundskola. Det är kommunens barn- och elevkonsulent som håller i dessa sammankomster och bidrar med aktuell information. De fristående förskolorna ges återkoppling kring likabehandlingsarbetet i samband med de tillsynsbesök som genomförs vartannat eller vart tredje år. Deltagarna i nätverket är likabehandlingssamordnare som av sin chef har fått i uppdrag att driva likabehandlingsarbetet inom sin verksamhet. Alla kommunala föroch grundskolor ska ha representation i nätverket. Syftet med nätverket är att kvalitetssäkra likabehandlingsarbetet, möjliggöra och främja erfarenhetsutbyte samt att likabehandlingssamordnarna förmedlar vidare nyheter till sin egen verksamhet. 4.1 Fokus läsåret 2015/2016 Inom nätverken har man genom åren delat erfarenheter kring flera olika områden, mobbning, maktlekar och jämställdhetsfrågor är några exempel. Man har också arbetat med nätmobbning. Då detta fortfarande är ett problemområde kvarstår det som en utmaning för skolorna att hantera. Inom både förskole- och grundskolenätverken har det, baserat på förra årets slutsatser genom denna rapport, funnits en stark vilja bland samordnarna att följa upp de utvecklingsområden som då uppmärksammades och som barn- och ungdomsnämnden givit den centrala förvaltningen i uppdrag att tillsammans med enheterna undersöka vidare och åtgärda. Dessa utvecklingsområden har varit: bemötande, delaktighet i utformandet av likabehandlingsplaner samt rapportering av kränkande behandling. Bemötande Baserat på att föräldrar, genom föregående års klagomåls- och anmälningsärenden, uttryckte ett missnöje med hur de blivit bemötta av chefer och/eller personal i förskolan eller skolan gav Barn- och ungdomsnämnden den centrala förvaltningen i uppdrag att arbeta för att åtgärda detta. Detta är givetvis svårt att nå omedelbara och mätbara resultat kring, men några insatser har gjorts för att komma framåt i den processen. Ett sådant arbete har varit arbetet med att använda Tillsammans tar vi ansvar i mötet med föräldrar och elever. Detta har lyfts på olika sätt, varav ett har varit genom nätverken. Sammanfattningsvis menade samordnarna att det fanns några viktiga åtgärder att vidta för att föräldrarna ska kunna känna att de får ett gott bemötande: återkoppling, tydliga rutiner för när och hur samtal kan äga rum. Inte minst beskrevs det som en framgångsfaktor i relationen mellan pedagoger och föräldrar när pedagogerna berättar om positiva saker som har hänt eleverna och barnen. Den andra träffen för läsåret ägnades åt att ta del av en föreläsning om lågaffektivt bemötande av Åsa Davidsson, socialpedagog på Järfälla barn- och elevhälsa. Föreläsningen baserades på Bo Hejlskov Elvéns och Ross Greens teorier om hur man genom medvetna val i dialog med andra individer kan främja goda lösningar där alla går vinnande ur samtalet. Föreläsningen var mycket uppskattad och flera samordnare kontaktade Åsa för att komma och föreläsa på deras enheter. Öka skolelevers delaktighet i utformandet av likabehandlingsplanerna.
6 I Rädda Barnens undersökning Ung röst deltog cirka 500 elever i Järfälla kommun. Där framkom att endast sex procent av eleverna ansåg att de varit delaktiga i utarbetandet av likabehandlingsplanerna. Detta lyftes i föregående års rapport om likabehandling som ett utvecklingsområde och har diskuterats i nätverken. Nätverkssamordnarna framförde att den låga siffran för elevernas delaktighet i utarbetandet av likabehandlingsplanerna- sex procent, kunde förklaras med hur frågan var ställd eftersom det är svårt att hjälpa eleverna att koppla samman begreppen med det faktiska innehållet. Alla samordnare kunde bekräfta att eleverna och barnen varit och är delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanerna. Några trodde dock att eleverna skulle kunna göras mer delaktiga om de får känna att de äger texten och innehållet själva. På någon skola planerar man därför att involvera eleverna i själva skrivandet av planen framöver. Andra exempel på hur man kan jobba med detta togs upp. Exempelvis beskrevs det från en skola att personalen gestaltar genom att dramatisera olika problemsituationer för eleverna och sedan diskuterar med barnen vad de tycker och känner för att sedan använda detta i arbetet med att upprätta och sammanställa likabehandlingsplanen. Det är sammanfattningsvis nätverkssamordnarnas bedömning att eleverna är delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanerna, men att utmaningen ligger i att hjälpa dem att förstå att de är delaktiga i framtagandet och utformandet av likabehandlingsplanerna. Verka för att rutinen för anmälan om kränkande behandling följs och att sådana händelser anmäls enligt skollagen, 6 kap 10. Den sista punkten som handlar om att verka för att rutinerna mot kränkande behandling följs och rapporteras i enlighet med vad lagen föreskriver diskuterades under läsårets första träffar. Rutinerna för rapportering av kränkande behandling har repeterats både vid chefsträffar och i likabehandlingsnätverken. En del skolor har anlitat barn- och ungdomsförvaltningens arbetsmiljö- och fastighetssamordnare för att särskilt gå igenom det incidentrapporteringssystem som finns för detta. Den samlade bedömningen är att antalet anmälda händelser är fortsatt låg. Det pågår ett arbete med att omarbeta rapporteringssystemet så att det blir lättare att använda. Detta beräknas vara klart i läsårsstarten för 2017/2018. I årets rapport redovisas alla inrapporterade händelser som gäller kränkande behandling för förskola, fritidshem och grundskola, fördelat på respektive enhet (se nedan). 4.2 Kvalitetsuppföljning, likabehandlingsplaner I samband med att verksamhetscheferna, chef för Utveckling och stöd och barn- och ungdomsdirektören årligen besöker enheterna i kommunen granskas enheternas likabehandlingsplaner av barn- och elevkonsulenten. Barn- och elevkonsulenten ger skriftlig återkoppling gällande likabehandlingsplanerna vilket förmedlas vidare till förskolechef och/eller rektor i samband med besöket. Sammanfattningsvis håller likabehandlingsplanerna god kvalitet, men i några fall har kartläggningsarbetet påbörjats för sent, vilket har inneburit att giltiga planer inte funnits på plats vid terminsstart. Det är av yttersta vikt att alla enheter har god systematik i detta arbete så att lagkravet om att ha en plan baserad på aktuell kartläggning bland barnen och eleverna finns att utgå ifrån under hela läsåret. Flera av verksamheterna hade inte synliggjort skärpningen av diskrimineringslagen gällande tillgänglighet i sina likabehandlingsplaner. Detta ska finnas med i planerna.
7 5. KRÄNKNINGSÄRENDEN I JÄRFÄLLA KOMMUN, JAN DEC 2015 Sammanlagt har 160 händelser om kränkande behandling registrerats och skickats till huvudmannen mellan 1 januari 2015 och 31 december Utöver detta har, enligt uppgifter till den centrala förvaltningen, cirka fem- tio händelser inträffat och dokumenterats hos förskolan eller skolan, utan att ha skickats till huvudmannen. Enhet Hot och våld/våld fr annan elev Psykosocial skada/annan kränkande behandling Hot och våld/ hot/ tvång av annan elev Hot och våld/hot/tvång av extern person Psykosocial skada/mobbning Psykosocial skada/trakasserier Hot och våld/tvång av personal Tillbud att bli skadad av person Aspnässkolan 1 2 Barkarbyskolan Berghemskolan Björkeby 8 händelser enl uppgift rapporterade via blankett men ej med i statistiken Fastebol-Högby Fjällen 2 6 Herresta/Karlslund 4 Iljansboda Kolarängen 1 3 Källtorp 1 Lund Mälarskolan Neptuni Nyberg Olovslund Sandvik 2 1 Skälby Tallbohov 2 1 Ulvsättra Vattmyra
8 Viksjö Fördelning av olika händelser: Hot och våld/våld från annan elev Psykosocial skada/annan kränkande behandling Hot och våld/hot/tvång av annan elev Psykosocial skada/trakasserier Hot och våld/ hot/tvång av extern person Psykosocial skada/mobbning Tillbud att bli skadad av person Hot och våld/tvång av personal 82st 41st 18st 11st 3st 3st 1st 1st De flesta ärenden som rapporterats handlar om olika situationer när en elev på olika sätt hotat eller slagit en annan elev. Av skolpersonalens rapportering att döma sker de flesta händelser mellan lektioner, på raster och i samband med förflyttningar mellan olika aktiviter. Ett exempel på det kan vara på väg till idrotten eller på väg in från rasten. Enligt det som rapporteras av personalen är bristande tillsyn av personal den vanligast angivna orsaken till att händelsen inträffat. Detta stämmer överens med bilden av att händelser sker i miljöer och sammanhang där få vuxna ska ha uppsikt över flera barn som är utspridda över en större yta. För barn och elever som är i stort behov av struktur och förutsägbarhet utgör dessa så kallade mellanrumstider en hög risk för att händelser ska uppstå. När det gäller psykosocial skada så handlar dessa händelser främst om olika typer av ret, glåpord kopplat till utseende samt utfrysning. I dessa står ofta ingen tydlig orsak till det inträffade. Hot/tvång av annan elev består till största del av hot som uttryckts i affekt. I flera av de händelserna har elever fått tag i knivar som de använt att hota med. Bland de händelser som faller under psykosocial skada/ trakasserier- har elever sagt elaka och nedsättande kommentarer om någons hudfärg. I några av fallen gäller de rapporterade händelserna beskrivningar av elever som känt sig utsatta under längre tid. Gällande ovan statistik bör nämnas att LISA-systemet, där dessa händelser har rapporterats, endast omfattar sådana händelser som sker under skolpliktstid. Detta innebär att förskola och fritidshem egentligen inte behöver rapportera händelser där. För dem finns andra rutiner. En del av dessa har ändå valt att rapportera i LISA. Av dessa går det inte av statistiken att i detalj utläsa vilka händelser som skett på fritidshemstid eftersom flera händelser sträcker sig över både skol- och fritidshemstid. Både skola, fritidshemmen och förskolorna ska rapportera händelser genom att skicka in kopia av incidentrapport till huvudmannen. Det har kommit in för få incidentrapporter från förskola och fritidshem till huvudmannen för att denna statistik ska kunna analyseras. Ett förmodande är att det finns händelser dokumenterade i de olika verksamheterna, men att dessa inte har kommit huvudmannen till del. I samband med sammanställandet av denna rapport ombads verksamheterna att inkomma med sådana uppgifter, men detta är ett utvecklingsområde. Det som är mest framträdande i statistiken över registrerade händelser är att det mellan de olika enheterna är stora skillnader i antal inrapporterade händelser. Det finns andelning att tro att en del händelser inte har registreras, trots att de enligt skollagen, kap 6 ska göras. Detta antagande stämmer överens med den bild som
9 framträder i samband med de ärenden som inkommer till kommunen då vårdnadshavare anmäler till Skolinspektionen. I flera av dessa fall har det inte upprättats incidentrapporter kring händelserna bakom anmälningarna. Ibland har incidentrapport skrivits men inte skickats vidare till huvudmannen. I samtal med en del förskolechefer och rektorer framträder bilden att det råder oklarheter kring hur man definierar vad som är en kränkning. Detta väcker funderingar kring hur barn- och ungdomsförvaltningen kan arbeta vidare med att säkerställa att: alla anställda är väl förtrogna med anmälningsplikten och tar ansvar för att denna följs, enligt Skollagen, kap 6 10, att alla anställda är väl förtrogna med Järfälla kommuns rutiner för anmälan av kränkande behandling och tar ansvar för att denna följs alla förskolechefer och rektorer är väl insatta i deras övergripande och särskilda ansvar enligt punkterna ovan och tar ansvar för att dessa följs huvudmannen säkerställer att alla anställda har får utbildning i LISA-systemet samt förbättrar de administrativa rutinerna. 6. ANMÄLNINGSÄRENDEN TILL SKOLINSPEKTIONEN 6.1 Anmälningsförfarande Det är Skolinspektionen som tar emot anmälningar gällande upplevda missförhållanden i förskolan och skolan. Bakom anmälan står oftast en vårdnadshavare, men det är fritt för vem som helst att anmäla till Skolinspektionen. Det första som kontrolleras är om anmälan först har skickats till huvudmannen. När det framkommer att en anmälare inte först gått via huvudmannens klagomålshantering beslutas det i de allra flesta fall att huvudmannen själv får ta över utredningen. Av de anmälningar som Skolinspektionen väljer att hantera görs det en utredning kring vad anmälningarna handlar om. Beroende på ärendets innehåll skickas det sedan vidare till den instans eller myndighet som är bäst lämpad att utreda vidare. De anmälningar som gäller kränkande behandling skickas alltid vidare till Barn- och elevombudet för utredning. 6.2 Anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet - hela riket Skolinspektionen publicerade i februari i år statistik över de anmälningsärenden som inkommit till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Statistiken visar att anmälningarna under 2015 har ökat marginellt från föregående år. Det är anmälningar om upplevd kränkande behandling som utgör störst del av de anmälningar som kommer in, följt av anmälningar där anmälaren upplever att en elev inte får det stöd i skolan som eleven behöver. I de beslut som har fattats av Skolinspektionen och Barn- och elevombudet har det också skett en ökning med 33 procent av andelen fall där kritik riktats mot förskolorna och skolorna. Kritiken har då oftast gällt att det konstaterats att
10 kränkningar ägt rum. Det har i flera fall också konstaterats att anmälningsskyldigheten hos ansvariga i skolan inte har följts, trots lagens föreskrifter. Av de inkomna anmälningsärendena för 2015 är det fortsatt pojkar i grundskolan som är överrepresenterade bland anmälningarna. De anmälningar som inkommer för flickors räkning handlar som för pojkarna i huvudsak om kränkande behandling eller otillräckligt stöd. Gentemot de andra skolformerna som exempelvis förskolan riktas inte lika många anmälningar, dock handlar de anmälningar som inkommer också oftast om kränkande behandling eller otillräckligt stöd. Av de totalt anmälningar om upplevda missförhållanden som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet tog emot år 2015 konstaterades brister i stycken Anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet Grundskolor Anmälningar Fjällen KB kritik/föreläggande avslutat KB kritik/föreläggande öppet KB- personal öppet Fastebol KB- personal kritik/föreläggande avslutat Aspnäs KB kritik/föreläggande avslutat KB-personal öppet Källtorp Rätt till utbildning/ nedlagt elev bytt skola Olovslund SS föreläggande öppet KB kritik/föreläggande avslutat Viksjö SS kritik/föreläggande öppet Karlslund KB kritik/föreläggande avslutat Förskolor Allmogen SS öppet KB- kränkande behandling SS- särskilt stöd Ovan redovisas 2015 år anmälningsärenden som har utretts eller där utredning fortfarande pågår av Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet. Barn- och elevombudet utreder enbart ärenden som gäller kränkande behandling. Under år 2015 har tolv anmälningar riktade mot Järfälla kommuns för- och grundskolor inkommit. För 2014 inkom tretton anmälningar. Ett av de tolv ärendena som gällde rätt till utbildning avskrevs då eleven bytte skola. Av de elva återstående ärendena har det konstaterats brister i sju fall och kommunen har begärts inkomma med beskrivningar över hur man arbetat för att åtgärda dessa. Tre ärenden är ännu inte färdigutredda. Sammanlagt har slutgiltigt beslut fattats i fem fall. 1
11 Av de anmälningar som inkommit har åtta handlat om upplevd kränkande behandling (fyra flickor, fyra pojkar) och i dessa har brister konstaterats av BEO i sex av fallen. De övriga två är inte färdigutredda. I tre av fallen har kränkningarna utförts av personal. Kritiken som har framförts har gällt skolans skyldighet att utreda om kränkning har ägt rum, att följa upp händelser, att vidta åtgärder för att motverka upplevda kränkningar, att händelser inte har rapporterats till rektor eller att rektor inte rapporterat till huvudmannen. Det finns också ett fall där huvudmannen kritiserats för att en skola ej haft giltig likabehandlingsplan. Tre fall gäller särskilt stöd (två pojkar, en flicka) och i dessa har det riktats kritik mot skolan och huvudmannen för att behov om särskilt stöd ej har utretts samt att åtgärdsprogram inte har utvärderats. En anmälan som gällde hög sjukfrånvaro bland personal delegerades till huvudmannen att utreda. Mer om denna i stycket nedan. 7. Klagomål Grundskolor Karlslund Viksjö Förskolor Aspnäs förskola Gårds förskola SS-särskilt stöd Klagomål frånvaro av personal SS SS SS Bristande tillsyn Av de fem ärenden som under 2015 hanterades i Järfälla kommuns egen klagomålshantering hos barn- och ungdomsförvaltningen handlade tre om otillräckligt stöd i för- eller grundskolan. De två övriga klagomålen gällde bristande tillsyn och frånvaro av personal. Av dessa är det endast det sistnämnda som ursprungligen var en anmälan till Skolinspektionen, men som gav kommunen i uppdrag att utreda. De övriga fyra klagomålen har föräldrarna skickat in direkt till Järfälla kommun för att få utrett efter att de ansett att samtal med enheten inte givit önskade resultat. Det har inte identifierats brister i några av klagomålen, förskolorna eller skolorna har följt Skollagen. I några av klagomålen har det dock framgått att kommunikationen och dialogen mellan personal och föräldrar har varit ett utvecklingsområde för förskolan eller skolan. Både i Skollagen och Läroplanen för förskolan (lpfö 98) understryks vikten av dialog mellan förskolan och hemmet. Genom en förtroendefull och fungerande kontakt med hemmen kan förskolan skapa förståelse för sin verksamhet och för de olika inslag som ingår där inkom endast ett klagomål till Järfälla kommun, vilket betyder att klagomålen har ökat under I rapporten för likabehandling för 2014 lämnades felaktigt uppgiften att elva fall av klagomål inkommit.
12 8. FOKUSOMRÅDEN FÖR 2016/2017 Kränkningsärenden För läsår 2016/2017 bör den centrala förvaltningen utarbeta en strategi för hur arbetet med nedanstående punkter kan bedrivas så att upplevda händelser om kränkande behandling anmäls och följs upp enligt Skollagen, kap alla anställda är väl förtrogna med anmälningsplikten och tar ansvar för att denna följs, enligt Skollagen, kap 6 10, att alla anställda är väl förtrogna med Järfälla kommuns rutiner för anmälan av kränkande behandling och tar ansvar för att denna följs alla förskolechefer och rektorer är väl insatta i deras övergripande och särskilda ansvar enligt punkterna ovan och tar ansvar för att dessa följs huvudmannen säkerställer att alla anställda får utbildning i LISA-systemet samt förbättrar de administrativa rutinerna. Skoltoaletter, duschar och omklädningsrum Likabehandlingssamordnarna för respektive enhet i grundskolan ska leda arbetet med att se till att extra åtgärder vidtas för att komma till rätta med den oro och otrygghetsproblematik som finns både på skoltoaletterna och i duschutrymmen och omklädningsrum i skolorna. Detta gäller även de fristående grundskolorna som finns i kommunens lokaler. De extra åtgärderna ska baseras på vad enheternas kartläggning visar. Detta behöver vara ett fokusområde för likabehandlingssamordnarna resterande del av vårterminen och under nästa läsår. Arbetet som bedrivs ska dokumenteras och rapporteras till barn- och elevkonsulenten som i sin tur rapporterar en samlad beskrivning av hur arbetet fortskridit genom nästa årliga likabehandlingsrapport.
Likabehandlingsarbete
Likabehandlingsarbete årlig rapport Rapportnr: Bun 2017/124 2017-03 2017-03-10 1 (13) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. NÄTVERK FÖR LIKABEHANDLINGSARBETE... 3 3.1. Fokus för
Likabehandlingsarbete
Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens
Barn- och ungdomsförvaltningens arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i förskola
Barn- och ungdomsförvaltningens arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i förskola och skola Årlig rapport 2018 Maj 2018 Rapportnr: Bun 2018/156 2018-05-02 1 (16) Innehåll SAMMANFATTNING...
Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling andra halvåret 2017
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Westerling Johan Datum 2018-01-12 Diarienummer UBN-2017-0168 Utbildningsnämnden Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling andra halvåret 2017 Förslag
Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN
2011-08-30 RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN BUN 2014/0288 003 Handläggare Mia Wiman-Olsson Sakkunnig, utbildningskontoret
Årlig rapport - Likabehandlingsarbetet
Årlig rapport - Likabehandlingsarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen Dorry Nordström April 2011 2011-03-21 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. REDOVISNING...3 2.1. Skolinspektionsärenden...3
Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till Barn- och ungdomsnämnden. 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna utredningen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2017-03-10 Barn- och ungdomsnämnden Utredning om stödtelefon Dnr Bun: 2017/123 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till Barn- och ungdomsnämnden 1. Barn-
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2018
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Boekhout Sophie Datum 2018-09-10 Diarienummer UBN-2018-5244 Utbildningsnämnden Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2018 Förslag
Tillsyn utifrån individärenden statistik över anmälningar och beslut 2018
Tillsyn utifrån individärenden statistik över anmälningar och beslut 2018 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Inkomna anmälningar och beslutade ärenden 2018... 5 Fortsatt ökning
och likabehandlingsplan läsåret 2014-15
Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,
Förskolan Västanvinden
Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning
Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Hindås förskola 190401-200401 HK2200, v1.0, 2016-11-16 Upprättad den 13 Mars 2019 2! (! 9) Om Hindås förskola Förskolan har barn i åldrarna
Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn
Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2017
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Westerling Johan Datum 2017-08-31 Diarienummer UBN-2017-3899 Utbildningsnämnden Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2017 Förslag
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING och DISKRIMINERING på INGELS SKOLA. Bedrivs kontinuerligt och utan förekommande anledning.
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING och DISKRIMINERING på INGELS SKOLA Främjande Förebyggande Åtgärdande Kränkande behandling (skollagen) Positiva, stärkande inslag. Riktas mot alla. Bedrivs kontinuerligt och
Arbete mot diskriminering och kränkande behandling inom för- och grundskola
Arbete mot diskriminering och kränkande behandling inom för- och grundskola Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2014-10-15 av Kommunstyrelsen 131 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Barn
FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2013-09-17 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2013/2014 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn och
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan
Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan en årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller för Södra Utmarkens Grundskola Förskoleklass Fritidshem 171001-180930
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
Inledning Enligt Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn, också kallad barn och elevskyddslagen (1 april 2006), skall en plan mot diskriminering och kränkande behandling
Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19
Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19 Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling Skolas plan
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2019-09-20 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2019/2020 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn
Järfälla kommun för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax:
ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9
ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning
Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering
Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola årskurs 1-6 och skolbarnomsorg Läsår: 2018 2019 Innehållsförteckning
PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Orrelyckan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola
PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Orrelyckan, Läsåret 2017/2018 Orrelyckans Förskola Innehåll Bakgrund... 2 Vad står begreppen för?... 2 Diskriminering... 2 Trakasserier... 2
Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Varje kommun har enligt skollagen 1 och diskrimineringslagen 2 en skyldighet att skydda barn och elever mot kränkningar. I framtagna
Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015
Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy
Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014
Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande
Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2016
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Westerling Johan Datum 2016-09-07 Diarienummer UBN-2016-3455 Utbildningsnämnden Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2016 Förslag
Riktlinje. Arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskola, skola och fritidsverksamhet UN 2016/4001
Riktlinje 2016-12-14 Arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskola, skola och fritidsverksamhet UN 2016/4001 Antagen av Utbildningsnämnden den 14 december 2016. Dokumentet ersätter tidigare
Skatan LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 18/19
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2019-02-28 Skatan LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 18/19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan
FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2018-11-20 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för
Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och
Likabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Äppelgården Vision På Äppelgården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans
Beslut för fritidshem
Dnr 44-2016:11271 Morups friskola, förskola o fritidshem ekonomisk förening Org.nr. 769607-4181 st yrelsen@morupsfriskola.se för fritidshem efter tillsyn av Morups friskola, förskola o fritidshem ekonomisk
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Publiceringsår Statistik över anmälningsärenden 2017
Publiceringsår 2018 Statistik över anmälningsärenden 2017 2 (10) Statistikrapport Diarienummer: 2017:7122 Foto: Monica Ryttmarker 3 (10) Statistik över anmälningsärenden 2017 Vem som helst kan göra en
Beslut för förskola. rn en, Skolinspektionen. efter tillsyn i Götene kommun. Beslut Dnr : Götene kommun
rn en, Skolinspektionen j Dnr 43-2016:10690 Götene kommun barn.utbildningsnamnden@gotene.se för förskola efter tillsyn i Götene kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mobbning i skolan
1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-12-21 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mobbning i skolan Dnr: UN 16/100 Sammanfattning
Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling
Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Nystads förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Nystads förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
Rutiner vid kränkande behandling i i förskola
I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För Pedagogisk omsorg Läsår 2012/2013 Vision All förskoleverksamhet inom enheten ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling. Våra verksamheter
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.
Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun
Dnr 43-2014:7993 Kils kommun kommun@kil.se Beslut för förskola efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun 2(10) Dnr 43-2014:7993 Tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun har genomfört tillsyn
Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan
Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritidshem Läsår: 2015/16 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem
FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2017-01-03 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2016/2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-06-30 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan
Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,
Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan
Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra
Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud
2018-11-21 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/653-644 Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud Inledning Varje kommun har enligt 26 kap. 4 skollagen (2010:800) tillsyn över
Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Djuptjärns förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
Beslut för fritidshem
Stockholms kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Stockholms kommun Tillsyn i Stockholms kommun Beslut 2 (10) har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-12-08 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Bullerbyns förskola Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vision... 2 Lagutrymmen /Definitioner av begrepp... 2 Utvärdera
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling
Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande
Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012
Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012 1 Flera dokument som beskriver arbetet på förskolan: Kvalitetsredovisning Lokal arbetsplan
Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef
Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman
Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling
Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier
Kärralundsgatan 19 plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Kärralundsgatan 19 Kärralundsgatan 19 plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Planen gäller förskoleverksamhet Förskolechef: Johan Forsstrand
FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Handlingsplan vid frånvaro
Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2017:5779 Mjölby kommun mjolbykommun@mjolby.se för grundsärskola efter tillsyn i Egebyskolan L i Mjölby kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (7) Skolinspektionens
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY FÖRSKOLA 2011 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande
LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun
LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka
Riktlinjer vid frånvaro
1 av 9 Barn- och utbildningschef, Bilaga 1 Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-09 83 Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Karlsborgs kommuns förskolor och grundskolor Riktlinjer
Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering
Datum för upprättande av planen: Diarienummer: Förkole-/skolenhet: Grönkulla förskola Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering Uppdrag Enligt 3 kap. diskrimineringslagen
Övergripande plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018/2019
Barn- och utbildningsnämnden Övergripande plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018/2019 Postadress: E-post: barn.utbildningsforvaltningen@askersund.se Askersunds kommun Tel.nr.:
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen omfattar Romelanda Förskoleenhet där förskolorna Tyfter och Diseröd Förskola ingår och gäller fr o m 5/8 2019 t o m 31/12-2020 Bakgrund och lagstöd
Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Ljungna förskola planen gäller för år 2018 Upprättad den 180102 2 (7) Ljungna förskola Den lilla förskolan med det stora hjärtat Ljungna förskola
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-3 och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolhagens förskola
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagens förskola Läsår 2017-2018 Innehåll Innehåll... 1 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...
LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen
Brunflo ht 2015 omarbetad och reviderad LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på Brunflo Syds förskolor Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen En trygg förskola för alla
Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret
BF 221 1 2018-09-20 Bildningsförvaltningen Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018-19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans
Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018
Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samt
Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan
Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Öst Dirigentens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dirigentens förskola
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Öst Dirigentens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dirigentens förskola Reviderad 2017 1 Innehållsförteckning Plan mot diskriminering
Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN Olympiaskolan Plan för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Gäller januari 2018 till september
Alla barn är lika olika
Alla barn är lika olika Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola Alla barn på förskolan skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla. Förskolans ledning och personal
Beslut för förskola. efter tillsyn i Haninge kommun. NN, Skolinspektionen. Beslut Dnr : Haninge kommun
rn ip NN, Dnr 43-2016:10334 Haninge kommun för förskola efter tillsyn i Haninge kommun, Besöksadress: Sveavägen 159 Dnr 43-2016:10334 2(6) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen
Rumskulla skola och fritidshem
Barn- och utbildningsförvaltningen Rumskulla skola och fritidshem Område VÄST PLAN MOT DISKRIMNERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla skola och fritidshem Läsåret 2014/2015 Innehåll: 1.
Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014
Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy
Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret
Långasjö Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-17 Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015-16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling