Ronneby kommun 20 16 Årsredovisning
Integration i fokus Flera framgångsrika insatser i samarbetet med olika aktörer har bidragit till en ökad integration. Nyanlända entreprenörer stöttas att bli självförsörjande i starta eget-projektet SEFI. Och i Integration på landsbygden matchas nyanländas kompetens och intressen med bostad, praktik och jobb utanför Ronnebys tätort. Efter intervjuer, speed-dejting och vassa matchningar fick även hundra personer med utländsk bakgrund anställning i kommunala verksamheter under ett år. Ronneby syns och hörs Det finns mycket som vi kan vara stolta över och marknadsföringen av vår kommun sker på olika sätt. Nya invånarmagasinet Ronneby Magasinet lyfter fram människorna i kommunen och låter läsaren följa med bakom kulisserna hos både kommunala verksamheter och privata företag. Vi har även varit på plats på olika evenemang och mässor som till exempel Ronneby NU, Mångkulturella dagen och Öppet hus i Belganet. Konstgräsplan lyfter Brunnsvallen Brunnsvallen har fått en ordentlig upprustning. Numera går det att spela fotboll året om på den nya miljövänliga konstgräsplanen i korkgranulat. Även området runt planen har rustats upp med ny belysning och fler träd. Här kan medborgare i olika åldrar idrotta och spela fotboll. Vinterstad i ljus Ny julbelysning lyste upp decembermörkret och visade upp Ronneby och Kallinge i sin vackraste vinterskrud. Den stämningsfulla belysningen med ett glimrande ljustak, ljusklädda trädkronor och ljusstjärnor är bara några exempel på vad Ronnebybor och besökande fick njuta av. Invigning av Listerbyskolan Större, fräschare, energismartare och roligare skolgård. Och helt enligt bästa miljöklassningskategorin. Glädjen och stoltheten hos eleverna på Listerbyskolan var stor på invigningen i september. Eleverna har varit med och lämnat idéer till ombyggnaden av skolan som nu är den första skolan i Sverige som uppfyller alla krav enligt hållbarhetsperspektivet Cradle to Cradle.
Vi bygger för framtiden Planerna för den nya stadsdelen Kilen, som är tänkt för både handel, bostäder, kontor och kultur, fortsätter att utvecklas med sikte på byggstart 2017. För de yngre medborgarna satsas det på lek och skoj. Snart står nämligen stans största lekpark vid Snäckebacken klar. I Hulta satsas det på fler barnomsorgsplatser. Den nya förskolan byggs mitt i naturen och här ska barnen få möjlighet att uppleva och lära om naturen på ett unikt sätt. Modernt storkök Gymnasieskolan Knut Hahn har fått kommunens mest moderna storkök med sunt material och smarta energilösningar. En ombyggnad och uppfräschning av skolrestaurangerna på bland annat Kallingeskolan och Fredriksbergsskolan har gjort det mysigare och ökat trivseln. Att utveckla kvaliteten på maten inom skola och omsorg fortsätter. Och naturligtvis satsas det på ekologisk och klimatsmart mat. Att äta ska vara en lustfylld helhetsupplevelse. Digitala nycklar inom hemtjänsten Nu är det slut med stora nyckelknippor. Hemtjänstpersonalen använder istället mobiltelefonen som nyckel hos vårdtagaren. Det digitala låset monteras enkelt på vårdtagarens dörr - en smart lösning som effektiviserar och skapar större trygghet för äldre vid larmuttryckningar och underlättar för personalen vid hembesök. Högre växel i fiberutbyggnad Arbetet med att erbjuda fiberanslutning till invånarna i kommunen intensifierades under. Vid slutet av året hade 3 104 Ronnebybor tillgång till bredband via fiber. Den högre växeln ligger kvar och under 2017 kommer alla tätorter i kommunen anslutas till det lokala fibernätet Ronnebyporten. På rätt väg Fler företag väljer att etablera sig i Ronneby, bland annat i Viggenområdet. Business Ronneby som utvecklar affärsidéer och företag invigdes i mars. Stolta ambassadörer besökte mässor för att berätta om kommunens behov av rekrytering, traineeprogram för socionomer och framtida möjligheter till anställning. Inom skolan satsade man på inspirerande föreläsningar och speed-dejting mellan studenter och skolledare för att locka nya medarbetare. Ett lyckat koncept som gav utdelning.
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 6 Omvärldsanalys 6 Uppföljning av övergripande mål 11 Finansiell analys 17 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 22 Viktiga frågor och händelser för kommunens utveckling 22 Framtidsbedömning 23 Personalbokslut 24 Sammanställd redovisning för kommunkoncernen 28 Ekonomisk redovisning 30 Redovisningsprinciper 30 Resultaträkning 33 Balansräkning 34 Finansieringsanalys 35 Noter 36 Driftredovisning 41 Investeringsredovisning 42 Ord- och begreppsförklaringar 44 Verksamhetsredovisning 45 Kommunstyrelsen 45 Revisionen 54 Miljö- och byggnadsnämnden 55 Fritids- och kulturnämnden 56 Utbildningsnämnden 59 Äldrenämnden 65 Socialnämnden 68 Överförmyndarnämnden 71 Kommunens företag 72 Miljöbokslut 80 Kommunens organisation 82
Fem år i siffror Allmänt 2012 2013 2014 2015 Befolkning 31 dec 27 788 27 871 28 221 28 697 29 207 - varav 0-5 år 1 744 1 764 1 858 1 914 1 953 - varav 6-15 år 2 806 2 887 3 014 3 221 3 414 - varav 16-18 år 947 911 890 901 960 - varav 19-64 år 15 573 15 425 15 438 15 582 15 747 - varav 65-79 4 894 5 041 5 174 5 188 5 206 - varav 80 år och äldre 1 824 1 843 1 847 1 891 1 927 Kommunalskatt % 22,04 22,36* 22,36 22,36 22,36 *Skatteväxling m a a övertagande av hemsjukvård Ekonomi 2012 2013 2014 2015 Skatteintäkter, generella 1 291,8 1 353,4 1 391,4 1 464,3 1 589,1 statsbidrag, utjäm- ning, mm, (mkr) Verksamhetens nettokostnader -1 243,3-1 330,6-1 383,1-1 446,5-1 568,0 (mkr) Finansnetto (mkr) -11,3-9,0-4,0-0,7 5,4 Årets resultat kommunen 37,2 13,8 4,3 17,1 26,5 (mkr) Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 2,9% 1,0% 0,3% 1,2% 1,7% Årets resultat i koncernen (mkr) Nettoinvesteringar, kommunen (mkr) 53,9 22,1 23,5 18,9 24,9 61,9 47,9 84,1 116,5 107,8 Tillsvidareanställda 2012 2013 2014 2015 Antal anställda 2 149 2 193 2 129 2 153 2 236 Andel kvinnor % 83,3 83,5 83,7 83,7 84 Antal årsarbetare 1 965 2 009 1 967 2 014 2 102 Allmänt Utfall för kommenteras i förvaltningsberättelsen. 5
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomi Den internationella återhämtningen går fortsatt långsamt. I de länder som har störst betydelse för svensk export beräknas BNP växa med 1,7 %, vilket är en svagare utveckling än historiskt. Den svenska kronan har försvagats under året och det bidrar till att exporten ändå förväntas öka med 3,5 % under 2017. SKL skriver i MakroNytt i december ; Svensk ekonomi fortsätter växa i god takt också nästa år. BNP ökar då med 2,5 procent jämfört med 3,4 procent i år. Sysselsättningen ökar samtidigt som arbetslösheten minskar ytterligare. År 2017 kan därmed beskrivas som ett högkonjunkturår. Därefter beräknas den ekonomiska utvecklingen återgå till mer normala och mer måttliga tal. Det betyder en betydligt långsammare tillväxt i skatteunderlaget än vad som noterats de senaste åren. Samtidigt är de demografiska utmaningarna fortsatt besvärliga. Det gör att ett betydande gap riskerar uppstå mellan kommunsektorns kostnader och intäkter. Den svenska ekonomin beskrivs nu vara i konjunkturell balans. Arbetsmarknaden har utvecklats positivt. En starkt bidragande faktor till återhämtningen har varit en stark inhemsk efterfrågan. Den offentliga konsumtionen har ökat snabbt under de senaste åren till följd av det stora antalet asylsökande. Svensk BNP beräknas växa 2,5% procent år 2017. Riksbanken för en fortsatt expansiv penningpolitik med negativt ränta. Inte förrän våren 2019 förväntas reporäntan bli positiv igen (Riksbankens penningpolitiska rapport 21 december ). Kommunsektorn Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Kostnader drivna av den demografiska utvecklingen ökar i snabbare takt än intäkterna. Detta kräver fortsatt effektivisering och prioritering i den kommunala verksamheten. Den stora flyktinginvandringen och ett ökat barnafödande har påskyndat den demografiska dramatiken och behov av omställning. Staten har till stor del kompenserat kommunerna för merkostnader genom att tillskjuta extramedel. Att lyckas med integrationen och ge nyanlända förutsättningar att på sikt bli självförsörjande är en viktig uppgift under kommande år. För kommunerna handlar det om att kunna ge en god kommunal service under delvis förändrade förutsättningar. En annan viktig fråga är tillgång på personal. Socialsekreterare och behöriga lärare är exempel på yrken där det är svårt att rekrytera personal. Skatteunderlag och utjämning SKL lämnade i december inte någon framåtsyftande bedömning av kommunernas ekonomi. De bedömningar som gjordes i oktober ligger i allt väsentligt fast. I tabellen nedan redovisas de antaganden som använts i kommunens budgetar för och 2017, vilka båda utgår från SKL:s oktoberprognoser. 2017 2018 2019 KF-budget 5,4% 4,4% 4,6% 4,3% KF-budget 2017 5,0% 5,2% 4,2% 4,2% Av tabellen ovan framgår att skatteunderlagets utveckling för perioden i stort sett förväntas vara oförändrad från budget till 2017, även om det skiljer något enskilda år. Ronneby har under haft den högsta kommunalskatten i Blekinge och inför 2017 är skatterna oförändrade i samtliga kommuner. 6
Utdebitering - kommunalskatterna: Kommun Landsting Riket, högst 35,11% Riket, lägst 29,19% Riket, medel 32,10% 20,75% 11,35% Blekinge 33,38% 21,19% 11,19% Karlskrona 22,10% Ronneby 22,36% Olofström 22,16% Karlshamn 22,21% Sölvesborg 22,27% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. Utdebitering 2017 - kommunalskatterna: Kommun Landsting Riket, högst 35,15% Riket, lägst 29,19% Riket, medel 32,12% 20,75% 11,35% Blekinge 33,38% 22,19% 11,19% Karlskrona 22,10% Ronneby 22,36% Olofström 22,16% Karlshamn 22,21% Sölvesborg 22,27% Källa: SCB kommunalskatterna 2017 Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 86 % av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserad för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen. Därtill finns strukturbidrag som är relaterat till befolkningsutveckling och sysselsättning. Nettot av inkomst-, kostnadsutjämning och strukturbidrag jämförs mot statens anslag. Är anslaget mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift. Kommunerna kan också få LSS-utjämningsbidrag. För detaljer om de generella statsbidragens storlek, se noterna. Regionen och länet Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer samarbetar med varandra i en rad olika sammanhang. Det kan handla om allt från biosfärområden till turismsatsningar. Flera projekt bedrivs med finansiering från EU. Befolkning Ronnebys befolkning har under ökat antalet invånare med 510 till 29 207. Det är inflyttning från utlandet som står för nettoökningen. 29 500 29 000 28 500 28 000 27 500 27 000 2012 2013 2014 2015 Diagram: Folkmängd 2012- Befolkning i åldersgrupper Allmänt 2015 Befolkning 31 dec 28 697 29 207 - varav 0-5 år 1 914 1 953 - varav 6-15 år 3 221 3 414 - varav 16-18 år 901 960 - varav 19-64 år 15 582 15 747 - varav 65-79 5 188 5 206 - varav 80 år och äldre 1 891 1 927 Tabell flyttnetto Ronneby Inflyttade Utflyttade Netto 1 978 1 409 569 2015 1 929 1 442 487 2014 1 672 1 325 347 2013 1 439 1 341 98 2012 1 338 1 391-53 7
Tabell födelsenetto Ronneby Levande födda Avlidna Netto 296 357-61 2015 304 316-12 2014 305 307-2 2013 270 284-14 2012 270 341-71 Nedanstående tabell visar de senaste årens förändring av befolkningen i Riket, Blekinge och Ronneby (källa:scb): Riket Blekinge Ronneby 1,46% 1,41% 1,78% 2015 1,06% 1,36% 1,69% 2014 1,06% 0,92% 1,26% 2013 0,93% 0,29% 0,30% 2012 0,77% -0,43% -0,44% Befolkningsutvecklingen i Ronneby har varit något starkare än i riket och i Blekinge som helhet. Näringsliv I Ronneby kommun finns enligt SCB,s statistik 2014 drygt 11.000 arbetstillfällen fördelade på 7.200 privata och 3.800 offentliga. Antalet sysselsatta i tillverkande företag är nästan dubbelt så hög som rikssnittet. Andra branscher med högre antal sysselsatta än rikssnittet är skogs-och jordbruk samt försvar och myndighet. Fördelningen kan förklaras av att Ronneby av tradition har haft och har en stark tillverkningsindustri med exportinriktning samt att Blekinge flygflottilj är stationerad i kommunen. Flottiljen tillsammans med övrig verksamhet kring flygstationen sysselsätter idag drygt 1 000 personer och kommer de närmaste åren att utökas med stationering av helikopterdivision och nyrekrytering av soldater, vilket innebär att ytterligare drygt 300 personer kommer att knytas till platsen. Ronneby är sedan 2013 en tillväxtkommun med starkt ökande befolkning vilket följer utvecklingen i övriga Blekinge. Detta tillsammans med tillgång till attraktiv mark och politiskt fokus på frågan har inneburit ett ökat intresse för nya verksamheter att etablera sig i kommunen. Dessa etableraringar genererar nya arbetstillfällen främst inom handel, företagstjänster och vård/omsorg, vilket är speciellt glädjande då dessa branscher sysselsättningsmässigt varit svaga i kommunen. En bedömning för 2017/2018 indikerar att detta kan generera närmare 400 nya arbetstillfällen under perioden. Behovet av nya bostäder är stort för Ronneby kommuns framtida utveckling och vi ser ett antal nya byggprojekt med start senare delen av 2017. Blekingeperspektivet är viktigt då samtliga kommuner ligger i samma arbetsmarknadsområde. Vi arbetar tillsammans idag kring besöksnäring och infrastruktur samt ser behov av utökat samverkan för att attrahera större etableringar, möta näringslivets behov av framtida kompetensförsörjning och att stärka sin konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Arbetsmarknad Ronneby kommun har i jämförelse med andra kommuner en generellt hög arbetslöshet och speciellt i ungdomsgruppen 20-24 år. Ett stort mottagande av nyanlända samt få första-instegs-jobb är bidragande orsaker till den höga arbetslösheten. Att inte få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden för första gången slår hårt mot ungdomsgruppen, men också våra nya svenskar har stora svårigheter att få sitt första jobb i Sverige. Under har arbetslöshetssiffrorna sjunkit för alla målgrupper i Ronneby. Mycket beror det på att vi befunnit oss i en högkonjunktur men vi ser också att de spetsinsatser kommunen valt att genomföra gör skillnad. Vi kan då speciellt lyfta fram projektet 100-i-jobb där 100 perso- 8
ner med utländsk bakgrund, som genomgått etableringens två år samt är aktuella för försörjningsstöd fått möjlighet att få sitt första arbete i Sverige. De har fått en 9-11 månaders anställning inom Ronneby kommuns verksamheter. När det gäller nya arbetstillfällen ser vi en liten ljusning då ett antal företag valt att antingen expandera eller etablera sig i Ronneby kommun. Förhoppningsvis kan en del av personerna i de tidigare nämnda målgrupperna få möjlighet till arbete i dessa verksamheter. Även inom kommunens egna verksamheter kommer det att skapas möjligheter till arbeten. Speciellt inom vård och omsorg kommer det att behövas mer personal, detta främst beroende på stora pensionsavgångar de kommande åren. Bostadsmarknad Det är av stort samhällsintresse att Ronneby har en bostadsmarknad som ligger i fas med efterfrågan då tillväxt är starkt kopplad till tillgången på bostäder. Fram till halvårsskiftet år 2015 hade Ronneby överskott av bostäder vilket avspeglat sig i bostadsbeståndets vakansgrad. Historiskt är detta starkt kopplat till den urbanisering och demografiska utveckling som sker, både regionalt och nationellt. Förändring genom urbanisering och koncentrerade tillväxtregioner och arbetsmarknader påverkar naturligtvis möjligheterna för Ronnebys egen tillväxt. Att verka i ett större omland innebär andra utmaningar för att stärka den egna konkurrenskraften. ett förändrat boende som nödvändigt. Det finns således stora utmaningar i att hålla balansen mellan olika generationers efterfrågan och behov och nogsamt studera vilken påverkan detta har på bostadsbeståndets sammansättning, d.v.s. balansen mellan hyresrätter, bostadsrätter, egna hem etc. Framgångsrik bostadsförsörjning stimuleras genom strategisk bostadspolitik. Med väl genomarbetade och politiskt förankrade översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram kan planberedskapen intensifieras, markreserv upprätthållas och därmed kan ledtider i plan- och byggprocessen kortas ned betydligt. Det är högkonjunktur inom byggnadsoch bostadsproduktionen. Kostnaderna för nyproduktion, som alltjämt legat högt, skjuter nu i rådande högkonjunktur i höjden. Det kostar i genomsnitt 22 000 kr/kvm BOA för att producera gruppbyggda småhus och cirka 25 000 kr/kvm BOA för att bygga lägenheter i flerbostadshus. I vissa fall kan man idag komma ned till 22 000 kr/kvm även för lägenheter i flerbostadshus men då används standardiserade lösningar och kvalitativ miniminivå. Ovan kräver dock att byggprojekten är i större skala så att produktionsvolymerna är stora nog för att skapa erforderlig konkurrens i entreprenaderna. För mindre byggprojekt tenderar kostnaderna nu att dra iväg mot 27 000 till 29 000 kr/kvm BOA. Fortfarande gäller att produktionskostnaderna ställs i relation till den lokala betalningsförmågan och betalningsviljan vilket innebär att utmaningen vid nyproduktion av bostäder för den lokala marknaden numera ökar. Nu ser vi trots allt en mycket kraftfull förändring på bostadsmarknaden, om än svårbedömt ur ett långsiktigt perspektiv. Vakansgraden har från halvårsskiftet år 2015 gått ner till under 1 %. Efterfrågan på bostäder är väldigt stor just nu, fortfarande främst beroende på nyanlända asylsökande men också på att alltfler äldre sannolikt ser Med anledning av det stora samhällsintresset för en bostadsmarknad i balans är det viktigt att produktionskostnaderna ses över i plan- och byggprocessens samtliga påverkbara led. Lika viktigt är det också att arbeta vidare med de bostadspolitiska mål som beslutats nationellt och regionalt 9
och bearbeta ner dem till lokalt långsiktiga mål för Ronnebys bostadsmarknad. Då kan en hållbar och långsiktig bostadsförsörjning stimuleras. 10
Övergripande analys av uppfyllelsen av kommunfullmäktiges strategiska målområden Enligt beslut i kommunstyrelsen har kommunens kvalitetsgrupp i uppdrag att, utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas uppföljningar och analyser, göra en översiktlig analys av kommunens måluppfyllelse. Fokus ska ligga på väsentliga avvikelser jämfört med uppställda mål. Av kommunfullmäktiges totalt 28 indikatorer har 7 målvärden uppnåtts 21 målvärden inte uppnåtts Den totala uppfyllelsegraden på 25 % måste anses som låg. När det gäller de strategiska målområdena Attraktivt boende och En bra skola är måluppfyllelsen särskilt låg och det är här, i flera fall, högt upp tills målvärdet nås. Det är viktigt att berörda nämnder och förvaltningar gör en ordentlig analys över de insatser som behöver sättas in. Historiskt, när det går att göra jämförelse med 2015, har tio värden blivit bättre och tretton värden sämre. Överhuvudtaget håller analyserna olika kvalitét; i vissa fall påminner de mera om korta kommentarer. Kvalitetsgruppen kommer att arbeta med att förvaltningar och enhetschefer ska ges bättre förutsättningar att analysera sin verksamhet. Det finns flera orsaker till den låga måluppfyllelsen: 1. Kommunens nya styrmodell med mål och indikatorer antogs i november 2015. Nämnderna hann inte ställa om till de nya förutsättningarna under. Fokus har därför för nämnderna legat på att anpassa nämndsmål och nämndsindikatorer inför 2017. Under 2017 arbetar även förvaltningarna och bolagen med verksamhetsplaner vilka syftar till högre måluppfyllelse. Utifrån detta är det troligt att måluppfyllelsen kommer att vara högre nästkommande år. 2. Många målvärden har varit mycket högt satta och därför, i vissa fall, nästan omöjliga att uppnå. Detta gäller framför allt de målvärden som sorterar under det strategiska målområdet En bra skola. Dessa målvärden berör kränkning och behörighet där givetvis inget annat än 0 respektive 100 % kan accepteras men då måste kommunen också godtaga att uppfyllandegraden blir låg. 3. Det finns indikatorer som kommunen inte styr över på egen hand utan andra faktorer påverkar t ex attityder och utvecklingen i samhället i stort. Exempel på denna typ av indikatorer är olika mätningar som Medborgarundersökningen. Här har också arbetet för att förbättra utfallet varit eftersatt. Med anledning av ovanstående vill kvalitetsgruppen därför ha en översyn av nuvarande indikatorer och målvärden inför budget 2018. Fokus bör vara på att ta fram indikatorer som kommunen styr över på egen hand samt som ger god hjälp för att bedöma om målet uppnås eller ej. Målvärdet måste vara möjligt att uppnå. Indikatorer som hämtas från attitydundersökningar eller som visar att vi följer lagen bör inte användas i målarbetet. Dessa indikatorer kan dock vara viktiga att följa och ett urval skulle t ex kunna redovisas separat i anslutning till målen. 11
1 Allmänt Nedan framgår uppföljningen av kommunfullmäktiges fastställda indikatorer som är kopplade till kommunens strategiska målområden. Ett fåtal indikatorer har följts upp även vid delårsbokslut. Nämnderna har egna mål och indikatorer som de följer upp. Denna uppföljning finns i varje nämnds och bolags förvaltningsberättelse. 2 Uppföljning av mål 2.1 Fler jobb Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Andel som får plats i förskola inom två månader från anmälan 94% 92% 75% Kommentar Trycket på förskoleplatser, särskilt i tätorten, gör att endast 75 % av alla fick plats inom önskad tid. Att jämföra med 94 % under 2015 och 95% under 2014. Nöjd kundindex, Insikt Företagsklimat - totalt (Insikt) 64 68 81 Kommentar Preliminärt värde. Dock mycket osäkert p g a få inkomna resultat. Stor betydelse för index är hur kommunens arbete med bygglov fungerar. Mer tillförlitliga siffror kommer under början av 2017. Andel självförsörjande hushåll sex månader efter att biståndsperioden inletts 53 % 75 % 76 % Kommentar Målet nått. Tre fjärdedelar av hushållen är självförsörjande inom sex månader. Handläggarna arbetar intensivt med att om möjligt hitta alternativa försörjningsmöjligheter under de första månaderna tex andra socialförsäkringsförmåner mm. Nyanlända hushåll som utgör knappt hälften av hushållen är oftast endast aktuella en kortare period i avvaktan på att övriga socialförsäkringsförmåner kommer igång. Andel personer med ett långvarigt behov av försörjningsstöd och behov av arbetsinriktade insatser som deltar i sysselsättning efter var och ens förutsättningar 64% 85% 57% Kommentar Målet ej nått. Socialförvaltningens praktiksamordnare är en resurs i arbetet med att få arbetslösa ut i sysselsättning. Enbart denna resurs är dock inte tillräcklig för att målet ska kunna uppnås. I december var det 100 personer som erhållit försörjningsstöd i mer än fyra månader och som var långvarigt arbetslösa. För att målet ska uppnås krävs en intensifierad samverkan med andra aktörer, såsom Arbetsförmedlingen och Finsam. 2.2 Attraktivt boende Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Service och tillgänglighet gällande e-post och telefoni 78 75 81 Kommentar Måttet bygger på det genomsnittliga värdet i en telefon- och emailundersökning som gjordes hösten och 12
Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall beskriver andel som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar, andel som får direkt svar via telefon samt hur bemötandet uppfattats. Ronneby har, på samma sätt som övriga kommuner, förbättrat sina värden. Åtgärder i detta arbete har varit nya riktlinjer samt en översyn av funktionsbrevlådor. Om medborgarkontoret och växeln fick fler möjligheter att svara på frågor skulle värdet troligen ytterligare förbättras. Andel bygglovsärenden som tas på delegation där handläggningstiden inte överstiger 60 kalenderdagar, räknat från det att den fullständiga ansökningen inkom till beslut - exkluderat de ärenden där förlängningsbehov meddelats 87% 92% 82% Kommentar Av 245 bygglovsärenden på delegation där förlängningsbeslut inte har fattats har beslut tagits inom 60 dagar i 200 fall. Antal timmar per vecka som huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation har öppet utöver 8-17 vardagar 42 45 38 Kommentar Fritid och kultur: Vi ligger något under uppsatt målvärde. Inga förändringar av öppettider har skett under. En ny biblioteksplan är beslutad som anger att tillgängligheten ska öka på våra filialer. Ronneby Miljö & Teknik AB: På grund av förbistring av frågeställning har tidigare antal timmar på återvinningsstationerna blivit fel. Kommunens webbinformation 83 83 65 Kommentar Före gjordes granskningen av en extern granskare på samtliga kommuners webbsidor. Fr o m har detta arbete delegerats till kommunerna själva. Detta innebär att vissa kommuner efterhand lade in uppgifterna på hemsidan i syfte att erhålla högre poäng. Tidigare fanns även en s k tvåminutersregel d v s om uppgiften inte går att hitta inom två minuter så blir det en bom. Därmed mättes även sökmotorns kraft och hur enkelt det var att hitta på hemsidan. Dessa förändringar gör att undersökningen inte går att jämföra mellan åren. Ny ronneby.se är beslutad att byggas under 2017, med lansering under juni 2017. De synpunkter som framkom i mätningen kommer att analyseras och beaktas i den nya webben. Nöjd regionindex - 55 48 Kommentar 48 är ett lågt resultat jämfört med snittet i riket som ligger på 60. Det är en viss försämring jämfört med 2014 då det var 52 i Ronneby. Denna förändring är dock inte statistiskt säkerställd. De områden som får lägst betyg är Rekommendation och Trygghet. Enligt SCB ger en förbättring på områdena Bostäder och Trygghet den största effekten för att våra invånare ska bli nöjda. Det är viktigt att kommunen tar ställning till hur medborgarenkäten ska behandlas. Nöjd medborgarindex - 55 50 Kommentar Målet är inte uppnått. NMI för samtliga deltagande kommuner i landet var 54. Jämfört med förra undersökningen 2014 är Ronnebys resultat en sänkning med 3 enheter men förändringen är inte statistiskt säkerställd. Måttet beskriver framför allt kommuninvånarnas syn på kommunens verksamheter och är på kort sikt mycket svår att förändra. Framför allt är det inte en fråga som kommunen ensam äger. De verksamheter som får högst betyg är Räddningstjänst (75), Vatten och avlopp (75) samt Renhållning och sophämtning (70). Lägst betyg får Stöd för utsatta personer (42). Verksamheter som bör prioriteras för att kommuninvånarna ska bli nöjdare är, enligt SCB, Miljöarbete, Äldreomsorgen, Idrotts- och motionsanläggningar, Gymnasieskolan, Stöd för utsatta personer samt Grundskolan. Nöjd inflytandeindex - 40 35 Kommentar Utfallet blev 35. Detta är en sänkning jämfört med 2014 då resultatet blev 37. Förändringen är dock inte 13
Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall statistiskt säkerställd. Måttet beskriver hur kommuninvånarna ser på kontakten med kommunens politiker och tjänstemän. På samma sätt som Nöjd-Region-Index och Nöjd-Medborgar-Index är detta ett mått som på kort sikt är mycket svårt att påverka eftersom attityder inte beskriver kvalitén på verksamheten utan präglas av vad som händer i samhället i stort. De värden som får högst betyg är Information (53) och Kontakt (47). 2.3 En bra skola Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Andelen elever i årskurs 9 som känner sig kränkta i skolan 26% 0% 11% Kommentar Andel elever (av de som svarat på enkäten) som känner sig mobbade eller utfrysta av andra elever. 10,9% av eleverna i åk 9 känner sig mobbade eller utfrysta. Pojkar = 5,5% Flickor = 15,2 % Snäck: Andelen elever som känner sig kränkta har halverats under detta läsåret. Vi kan dock se att mycket som händer i sociala medier tar eleverna med sig till skolan och så fortsätter konflikterna här. Det är svårt för EHT och lärarna att påverka. Andelen elever i årskurs 6 som känner sig kränkta i skolan 8% 0% 10% Kommentar Andel elever (av de som svarat på enkäten) som känner sig mobbade eller utfrysta av andra elever. 9,8 % av alla elever i åk 6 anser sig mobbade eller utfrysta. Pojkar = 11% Flickor = 8,5% Andelen elever som fullföljer gymnasiestudierna med slutbetyg inom 3 år 100% 67% Kommentar Andelen elever som inom 3 år tog examen var för Ronnebys del 67,3 %, Rikets kommunala gymnasier låg på 63,6 %. I Ronneby tog 82,1% av eleverna på de nationella programmen examen jämfört med 75 % av eleverna på rikets kommunala skolor. Av de elever som läste på högskoleförberedande program tog 90,9 % examen efter tre år, vilket är en hög siffra jämfört med rikets 76,5 %. Andel behöriga EHS 79% 100% 74% Kommentar Inklusive nyanlända elever. När det gäller Snäckebackskolan kan en del i förklaringen vara att vi har haft en stor del nyanlända där andelen ensamkommande domineras av pojkar. Skolan upplever att flickorna då är mer motiverade och ambitiösa. Den trenden kan skolan också se bland de svenska eleverna dock inte lika tydligt. Om det bara hade varit svenskfödda elever hade behörigheten legat på ca 95%. Skolan kommer att fortsätta att arbeta med språket, studiehandledning och andra insatser för att höja motivation och behörighet. Andel behöriga Yrkesprogram 80% 100% 76% Kommentar Inklusive nyanlända elever. När det gäller Snäckebackskolan kan en del i förklaringen vara att den har haft en stor del nyanlända där andelen ensamkommande domineras av pojkar. Skolan upplever att flickorna då är mer motiverade och ambitiösa. Den trenden kan skolan också se bland de svenska eleverna dock inte lika tydligt. Hade Snäckebackskolan bara haft svenskfödda elever hade behörigheten legat på ca 95%. Skolan kommer att fortsätta att arbeta med språket, studiehandledning och andra insatser för att höja motivation och behörighet. Andel behöriga ES 80% 100% 76% Kommentar Inklusive nyanlända elever. För Snäckebacksskolans del kan en del i förklaringen vara att vi har haft en stor del nyanlända där andelen ensamkommande domineras av pojkar. Snäckebackskolan upplever att flickorna då är mer motiverade och ambitiösa. Den trenden kan man också se bland de svenska eleverna dock inte lika tydligt. Hade det bara funnits svenskfödda elever hade behörigheten legat på ca 95%. Snäckebackskolan kommer att 14
Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall fortsätta att arbeta med språket, studiehandledning och andra insatser för att höja motivation och behörighet. Andel behöriga NT 80% 100% 73% Kommentar Inklusive nyanlända elever. När det gäller Snäckebackskolan kan en del i förklaringen vara att den har haft en stor del nyanlända där andelen ensamkommande domineras av pojkar. Skolan upplever att flickorna då är mer motiverade och ambitiösa. Den trenden kan skolan också se bland de svenska eleverna dock inte lika tydligt. Hade skolan bara haft svenskfödda elever hade behörigheten legat på ca 95%. Snäckebackskolan kommer att fortsätta att arbeta med språket, studiehandledning och andra insatser för att höja motivation och behörighet. Andelen elever i årskurs 3 som känner sig kränkta i skolan 6% högst 0% 14% Kommentar Andel elever (av de som svarat på enkäten) som känner sig mobbade eller utfrysta av andra elever. Det är svårt utifrån utfallet att bedöma vad eleverna lägger i begreppet mobbad eller utfryst. Utfallet variera från 6% upp till 23%.Vi ser stora skillnader mellan skolor. Detta är första året vi ser en högre andel elever i de lägsta årskurserna. Det har på flera enheter varit fler incidenter och fler bråk än tidigare år. Enheterna arbetar nu med att ta fram olika aktiviteter för att minska andelen elever som känner sig kränkta. 2.4 En bra omsorg Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Andel brukare på särskilt boende som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 85% 88% 82% Kommentar Resultatet har analyserats och det finns en plan för ytterligare aktiviteter som kan bidra till ökad nöjdhet. Aktivitetsplanen kommer att följas upp månatligen under vårterminen för att säkerställa följsamheten av planen. Andel brukare inom hemtjänst som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 91% 95% 92% Kommentar Analys ska göras för att identifiera orsaker till att inte målet uppfyllts inom de berörda enheterna. 2.5 En bra socialtjänst Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning 73% 70% 79% Kommentar Målet nått. Insatser i öppenvård har beviljats, te x familjepedagogisk insats eller Trappansamtal. Antal dagar i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök 16 st högst 16 st 15 st Kommentar Målet är nått. Tiden, avser tiden från första telefonkontakten till beslut och innefattar väntetid till besök, väntetid för komplettering av alla handlingar innan beslut kan fattas samt utredningstid. 15 dagar är en genomsnittssiffra. Det finns beslut som fattas samma dag. 15
Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Kvalitén inom LSS grupp- och serviceboenden. 28% 76% 64% Kommentar Målet ej nått. KKiK, Kommunens kvalitet i korthet. Redovisning av 10 delmål för verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Genomsnittsvärdet av samtliga nyckeltal: 91%. Delmålet "Hot och våld mot brukare inte förekommit under de senaste 6 månaderna" har lägsta nyckeltal 64%. På tre boendeenheter har det förekommit hot och våld mellan brukare. Åtgärder för att förhindra hot och våld är att personal upprättat handlingsplaner och arbetat med den fysiska miljön för att minimera riskerna för sådana händelser i fortsättningen. Personalen har haft handledning och jobbat med riskbedömningar. Utbildning i lågaffektivt bemötande har genomförts under hösten. Delmålet "Den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden" har ett utfall på 74%. Det är inte alltid möjligt på vissa gruppbostäder att tillgodose en individuellt anpassad aktivitet utanför bostaden. Om flera brukare på samma boende önskar individuell aktivitet samtidigt är detta inte alltid möjligt att genomföra pga resursbrist. På tre boendeenheter har flera av brukarna stora omvårdnadsbehov vilket innebär att det ibland krävs dubbelbemanning vid förflyttningar i samband med aktiviteter utanför bostaden. En del av brukarna kan inte delta i aktiviteter utanför boendet på grund av fysisk ohälsa. 2.6 Bra kultur- och fritidsutbud Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Tillgång till kultur och fritid. Snitt NMI idrott, NMI kultur och NMI fritid - 65 59 Kommentar Vi ligger under uppsatt målvärde. Vi behöver en mätserie på några år för att kunna se en trend och kunna göra en analys. Många processer pågår inom alla områden för att höja kvaliteten på de verksamheter som ligger inom fritid och kulturområdet. 2.7 Ekonomi i balans Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Det planeringsmässiga överskottet av skatteintäkter och generella statsbidrag (inklusive fastighetsavgift) per år. Överskottet kan fördelas på resultat och/eller prognosreserv. 1,2% 0,3% 1,7% Kommentar Överskottet om 1,7% är bättre än budgeterat. En del av förklaringen är att staten skjutit till särskilda flyktingmedel (utbetalades december 2015) som förstärkt nämndernas budgetar och att det finns ett antal riktade statsbidrag som förvaltningarna själva sökt, som väl kompenserat uppkomna kostnader. När det gäller investeringar så finns en eftersläpning i genomförande och detta påverkar även kapitalkostnaden som blev lägre än budget. Det högre överskottet medför att kommunen kan finansiera en högre andel av investeringarna med egna medel, vilket verkar återhållande på kommunens skuldsättning och därmed exponering för ränteförändringar. Kommunkoncernens åtagande i förhållande till Kommuninvests limit för åtagande för Ronneby kommunkoncern 89% högst 90% 89% Kommentar Kommunkoncernens åtagande i förhållande till Kommuninvests limit för åtagande hamnade på 89%, dvs målet är uppnått. Genom att inte utnyttja tillgängligt låneutrymme fullt ut skapas en buffert för att kunna hantera oförutsedda investeringsbehov. 16
Indikatorer Utfall 2015 Målvärde Utfall Investeringsutgifterna får, för aktuell planperiod -2019, inte överstiga avskrivningarna för perioden 116mkr högst 76mkr 103mkr Kommentar Målet avser perioden -2019, men för det enskilda året har målet inte uppnåtts då investeringarna uppgick till 103 mkr och avskrivningarna till 76 mkr. Konsekvensen av att över tid investera mer än som skrivs av, är att kommunen ökar finansiella åtagandena för kommande generationer då investeringarna huvudsakligen finansieras genom upplåning. När en allt större del av kommunens intäkter går till att finansiera investeringar riskerar annan verksamhet att trängas undan. Finansiell analys Resultat Kommunen, exklusive bolag och kommunalförbund, redovisar ett resultat på +26,5 (+17,1) mkr. Budgeterat resultat för var efter tilläggsanslag och justeringar -2,0 mkr, dvs en positiv avvikelse med 28,4 mkr. års överskott motsvarar ca 1,7 % av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Omsättningen uppgick till 2 013 (1 807) mkr. En stor del av omsättningsökningen kommer från riktade statsbidrag som verksamheterna beviljats. 50 40 30 20 10 0 37 14 Diagram: Resultat III (mkr). Utdebiteringen av kommunalskatt har varit 22,36 (22,36) %. Sammantaget gav skatteintäkter och statsbidrag en positiv avvikelse mot budget på 12,6 mkr. Då är inräknat ej utfördelade 4 17 26 2012 2013 2014 2015 9,1 mkr av det extra statsbidrag som kommunen erhöll för flyktingmottagande om 49,1 mkr och som fördes över till år. I statsbidragen inkluderas här även kommunal fastighetsavgift och LSS. Procenttalen i tabellen nedan anger nyckeltalet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, mm, förutom självfinansieringsgraden. Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, mm Verksamhetens nettokostnader 2015 1 464,3 mkr 1 589,1 mkr -1 446,5 98,8 % Personalkostnader -1 064,3 72,7 % Avskrivningar Finansnetto Årets resultat kommunen 71,9 mkr 4,9 % -0,7 mkr 0,0 % 17,1 mkr 1,2 % -1 568,0 mkr 98,7 % -1 195,9 mkr 75,3 % 75,6 mkr 4,8 % 5,4 mkr 0,3 % 26,5 mkr 1,7 % Nettoinvesteringar 116,5 mkr 107,8 mkr Självfinansieringsgrad 100 % 100 % Det extra statsbidrag som delades ut till kommunerna för kostnader för flyktingmottagning ingår i generella statsbidrag. Resultatet överträffar det planeringsmässiga målet om 0,3 % av skatteintäkter, 17
generella statsbidrag, mm och är jämförelsevis med tidigare år ett förbättrat resultat. Resultatet påverkas negativt av att det bokförda värdet på området Kilen har skrivits ned med ca 8,2 mkr samt att en avsättning gjorts för framtida saneringskostnader av området med 3 mkr. Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal i den kommunala verksamheten som långsiktigt inte får överstiga 100%. Ett relationstal som är lägre än 100% ger internt tillförda medel till investeringsverksamheten, utöver det utrymme som de årliga avskrivningarna ger. uppgick nettokostnadens andel till 98,7 (98,8) %. Soliditet Soliditet är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan, och anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierat med eget kapital. Nyckeltalet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. 50 40 30 20 36 37 39 37 36 10 0 2012 2013 2014 2015 Diagram: Soliditet (%), kommunen Av diagrammet framgår att soliditeten minskat något från föregående år till 36%. De kortfristiga skulderna har ökat mer än det egna kapitalet. Om man lägger in pensionsförpliktelser som redovisas under ansvarsförbindelser vid beräkningen, så är soliditeten 1,2% (-1,8%). Förbättringen i soliditet inklusive pensionsförpliktelser beror dels på att förpliktelserna minskat med 26 mkr, dels att det egna kapitalet ökat med 26 mkr (årets resultat). Finansiering Kommunen har finansierat investeringsutgifter på 107,8 mkr genom verksamhetens kassaflöde. Investeringstakten i kommunen och övriga kommunkoncernen förväntas under de kommande åren öka då man ser ökade behov av kommunal service, bredband, VAnät, bostäder, osv. För att finansiellt kunna hantera investeringsvolymerna planeras att låta externa parter bygga och äga exempelvis vissa verksamhetslokaler och kommunen blir hyresgäst. Viss försäljning av tillgångar kan också komma i fråga. Syftet är dels att tillgodose de behov av investeringar som finns inom det låneutrymme som kommunkoncernen har tillgång till, dels att inte markant öka känsligheten för stigande räntenivåer som förväntas inom några år. Kommunens räntebärande skulder uppgick till 640 (614) mkr, medan de räntebärande fordringarna uppgick till 225 (245) mkr. Saldot på koncernkontot var positivt med 77 mkr. Vid utgången av året fanns ett skuldnetto om 338 (369) mkr. Den genomsnittliga kostnadsräntan har varit 0,6 (1,1)%. Kommunens lånestocks fördelning på ränteregleringstidpunkter fördelas enligt följande: Kommunen -1 år 38% 1-2 år 25% 2-3 år 25% 3-4 år 12% 4-5 år 0% 5- år 0% Kommunens borgensåtaganden avser i huvudsak den del av verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform. Dessa åtaganden 18
uppgick vid utgången av året till 1 474 mkr (1 424) mkr. Ökningen beror på ökad upplåning hos Ronneby Miljöteknik AB. Övriga borgensåtaganden uppgick till 0,7 (0,7) mkr. I december 2009 ingick Ronneby kommun en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest Sverige AB. Ronnebys andel av totala förpliktelser vid slutet av anges i not om Borgensförbindelser. Känslighetsanalys Nedanstående diagram visar hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Utdebitering kommunalskatt 50 Skatteunderlagets utveckling 1% Befolkningsutveckling 100 invånare Personalkostnader 1% Pris varor o tjänster 1% Diagram: Resultatpåverkan i mkr. Avstämning mot kommunfullmäktiges finansiella mål Ränta 1% 0 10 20 30 1. Överskottet ska vara minst +0,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Utfall +1,7 % (+1,2 %). Resultatmålet är realiserat för. 2. Kommunens åtagande i förhållande till Kommuninvests limit för åtagande för Ronneby kommunkoncern ska inte överstiga 90%. Utfall 89% (89%). Målet är uppnått för. Med detta sätt att räkna finns ett teoretiskt låneutrymme om ca 400 mkr för kommunkoncernen. 3. Investeringsutgifterna får, för aktuell planperiod -2019, inte överstiga avskrivningarna för perioden. Investeringarna uppgick till 108 mkr och avskrivningarna till 76 mkr. För året är målet inte uppnått och med hänsyn tagen till gällande investeringsplan kommer inte målet att uppnås under perioden -19 Det högre överskottet medför att kommunen kan finansiera en högre andel av investeringarna med egna medel, vilket verkar återhållande på kommunens skuldsättning och därmed exponering för ränteförändringar. Det bättre resultatet ger en bättre beredskap för oförutsedd kostnadsökningar och resultatmässiga underskott i framtiden. Med tanke på de investeringbehov som bedöms finnas under de kommande 6-7 åren så hade kommunen behövt ett större utrymme för att låna externa medel. Konsekvensen av ett otillräckligt låneutrymme är att kommunkoncernen kan bli beroende av att externa parter är villiga att göra investeringar i bl a verksamhetslokaler, bostäder och viss infrastruktur. För att klara finansieringen av kommande investeringar behövs sannolikt en mix av försäljning av tillgångar, extern nyupplåning och att externa parter är villiga att göra investeringar som hyrs ut till den kommunala verksamheten. Konsekvensen av att över tid investera mer än som skrivs av, är att kommunen ökar sina finansiella åtaganden för kommande generationer då investeringarna huvudsakligen finansieras genom extern upplåning. Med ökad låneskuld ökar också känsligheten för förändringar i räntenivå. När en allt större andel av kommunens intäkter går till att finansiera investeringar, riskerar annan verksamhet att på sikt trängas undan. 19
Avstämning mot Balanskravet Balanskravet regleras i kommunallagen 8 kap 5 innebärande att ett negativt resultat ska regleras och det redovisade egna kapitalet ska återställas inom de närmast följande tre åren. Årets resultat om +26,5 mkr ligger över kommunens resultatmål för. Det egna kapitalet har under 2000-talet stärkts med 186 mkr inklusive årets utfall, vilket ökat kommunens finansiella förmåga. Kommunens resultat i förhållande till balanskravet: +3,2 mkr. Semesterlöneskulden ökade med -5,6 mkr mer än budgeterat. Skatteintäkterna blev +3,5 mkr bättre och resultatet av fastighetsförsäljningar +4,1 mkr bättre än budget. Nämnderna Nämndernas nettokostnadsfördelning : ÄN 23% SN 16% ÖVR 0% KS/KF 9% KS/TF 8% FKN 4% MBN 1% Årets resultat enl resultaträkning samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 26,5 mkr -4,1 mkr 22,4 mkr 0 mkr 0 mkr 22,4 mkr Resultat efter avstämning mot balanskravet är +22,4 mkr, vilket motsvarar 1,4% av skatteintäkter och statsbidrag, mm. Kommunen har inget balanskravsresultat från tidigare år att reglera. Befintlig resultatutjämningsreserv specificeras i balansräkningen under eget kapital. Totalt uppgår reserven till 5,4 mkr. Pågående tvister För närvarande pågår en tvist med entreprenör avseende en ridanläggning. Till dess tvisten avgjorts antas att uppkomna kostnader kommer att ersättas. Driftredovisning Finansiering/centrala konton Centrala konton uppvisar en negativ budgetavvikelse med -0,4 mkr. De centrala kontonas avvikelse har uppkommit bl a genom en värdeförändring mm avseende området Kilen med -11,2 mkr, ej förbrukade flyktingmedel samt medel för oförutsedda utgifter med +15,1 mkr och finansnettot med För detaljerade beskrivningar av nämndernas ekonomiska utfall hänvisas till redovisningar i annat avsnitt i årsredovisningen. Nämnderna redovisar +28,8 mkr mot budget. Eftersläpningar i investeringsverksamheten ger ett överskott i kapitalkostnaderna på +3,9 mkr mot budget. Samtliga nämnder lämnar överskott mot budget. Utbildningsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på +0,7 mkr (+0,1%). Äldrenämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på +4,4 mkr (+1,3%). Hemtjänst och Myndighetsutövning visar överskott medan Särskilt boende och Sjukvård visar på överskridande. Socialnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på +10,9 mkr (+4,5%). Verksamheten Personlig assistans kostade ca 1 mkr mer än budget. Verksamhet Barnavård uppvisar ett överskott om drygt 8,5 mkr och Ekonomiskt bistånd 3,7 mkr. UN 39% Miljö- och byggnadsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse om +1,3 mkr (+7,6%). Trots något högre kostnader för bostadsanpassning visar nämnden över- 20
skott. Främst beror det på att tilldelade integrationsmedel inte kunnat användas fullt ut samt vakanser. Fritid- och kulturnämnden redovisade +0,8 mkr (+1,2%) mot budget, främst beroende på överskott i kapitalkostnader. Kommunstyrelsens tekniska förvaltning redovisar en budgetavvikelse på +2,6 mkr (2,1%). Eftersläpningar i investeringsverksamheten är det främsta skälet till överskott i kapitalkostnaderna med 2,1 mkr men lägre personalkostnad bidrar också till överskottet. Kommunstyrelsens kommunledningsförvaltning och Näringslivsenhet redovisar +7,8 mkr (+5,2%). Ej förbrukat anslag för arbetsmarknadsåtgärder och högre intäkter för FAS3 än beräknat är några av orsakerna till överskottet. Andra faktorer är högre intäkter samt lägre kapitalkostnader. Överförmyndarnämnden redovisar +0,3 mkr (+8,8%). 21
Investeringsredovisning Kommunens materiella investeringar uppgick till 108 (106) mkr. Kommunens investeringar understeg budget inklusive kompletteringsbudget med 59 mkr. Inför år stod flera verksamheter inför stora utmaningar med anledning av ett stort antal nyanlända flyktingar. Redan 2014 samlokaliserades stora delar av det kommunala mottagandet av flyktingar vilket stärkt mottagandet och den första introduktionen i det svenska samhället. I nästa steg finns stora behov av systematiskt integrationsarbete vilket kommer att intensifieras inom många verksamhetsområden. Diagram: Investeringsvolymer (mkr) i kommunen. Av de kommunala investeringar om 108 mkr som gjordes under stod ombyggnation av tillagningskök och ombyggnad av Listerbyskolan för de största posterna. För mer detaljerad information hänvisas till investeringsredovisningen. Självfinansieringsgraden för investeringarna ligger på 100% (100%). Viktiga frågor och händelser för kommunens utveckling Under 2015 lades en preliminär plan för kommunens arbete med att förtydliga och stärka mål- och resultatstyrningen. Denna plan har under börjat förverkligas och verkställas. Kopplat till bra underlag för framtida beslut arbetar kommunen också med att stärka sitt systematiska kvalitetsarbete. Med utgångspunkt från påvisade brister ska ett förändringsarbete initieras och genomföras. Grunderna i detta förändringsarbete är att processkartläggningar görs och utvecklas, synpunkts- och klagomålshantering systematiseras och att det införs beslutsstödsystem som underlättar och tydliggör kvalitativa och ekonomiska uppföljningar. Kommunens arbete med cradle to cradleinspirerat byggande blir alltmer uppmärksammat. I arbetet med byggandet av varumärket Ronneby den moderna kurorten ingår hållbar livsstil, cirkulär ekonomi och ekologiskt byggande som viktiga beståndsdelar. Målsättningen är att kommunen ska bli landets mest hållbara kommun. En fortsatt urbanisering, i det lokala perspektivet från landsbygd och mindre tätorter in till huvudorten riskerar att minska möjligheterna till god samhällsservice i kommunens ytterområden. Arbete pågår och ska fortsätta för att stärka, stödja och ge möjlighet till både boende och arbete, alternativa goda pendlingsmöjligheter, som en nödvändighet för att behålla en levande och varierad kommun. Näringslivets utveckling i kommunen och regionen är av stor betydelse, liksom goda möjligheter till kommunikationer. För kommunens del är det en viktig fråga att arbeta med attraktiva lägen för både boende och företagsetableringar. De goda omdömen och de tydligt förbättrade rankingplaceringarna som kommunen fått visar att det påbörjade arbetet leder åt rätt håll. Den kommunala ekonomin kommer att ha stora utmaningar i och med ett ökande antal barn i grundskoleålder och ett ökande 22