appendix #3 2010 Untitled-1.indd 1
ledare Samtidigt som terminerna börjar gå mot sitt slut med sol som lockar bort en från tentaplugget börjar MSF:s nya verksamhetsår ta fart. I mitten av mars hölls fullmäktigemötet i Linköping med många bra diskussioner och en ny styrelse samt årets verksamhetsplan och budget klubbades igenom. Innan man kan påbörja något nytt måste man avsluta det gamla och därför vill jag börja med att tacka den gamla styrelsen. Verksamhetsberättelsen över 2009 års arbete är gedigen och arbetet tillsammans med styrelsen har varit både varit givande och givit mig massa glädje och fina vänner. Den avgående ordföranden Yosef Tyson ska känna sig stolt. Den nya styrelsen har sedan dess tillträdde i mars haft sitt uppstartsinternat där vi planerat hur vi ska genomföra verksamhetsplanen på bästa sätt. Efter att ha suttit i två fantastiska styrelser fanns självklart oron för att inte ha ett lika bra gäng i år igen men det känns som att fullmäktige än en gång lyckats välja en grupp människor som brinner för att göra saker och ting bättre som jag både hoppas och tror kommer att göra ett bra arbete 2010. Fullmäktige beslöt att MSF:s fokusfråga 2010 ska vara AT och grundutbildningen vägen till legitimation och denna kommer att genomsyra årets arbete. Utbildningsdepartementet håller i dagarna på att och skapar direktiv för en utredning kring grundutbildning och AT. Detta grundar sig i framförallt tre saker. Det är många som gillar AT men dess målbeskrivning har inte uppdaterats på 10 år. Detta gör att variationen på vad en AT-tjänst innebär är stor över landet som målbilden av vad man faktiskt ska kunna när man får sin legitimation är otydlig. Detta tillsammans med att specialisttjänstgöringens målbeskrivning precis omarbetats gör att det finns ett stort behov att även utreda AT. EU-kommissionen har dessutom åter igen fört fram klagomål kring att Sveriges läkarutbildning inte uppfyller direktivets krav om en sexårig grundutbildning. Även Riksrevisionens utredning av bristspecialiteten psykiatri kom appendix fram till att psykiatridelen i utbildningen är för kort och vill även de göra om grundutbildningen. MSF har träffat utbildningsdepartementet och diskuterat utredningens direktiv och är även representerade i Läkarförbundets utredningsgrupp kring AT. MSF tog på repskapet i höstas ett dokument kring vår syn på grundutbildning och AT som man kan hitta på vår hemsida. Vi anser att läkarutbildningen börjar dag ett på grundutbildningen och fortsätter sedan fram till pension och det är på tiden att man definierar vad man ska lära sig var. Att grundutbildningen idag är förberedande till en AT med otydlig målbeskrivning samt syfte förlorar både grundutbildning och AT på. Verksamhetsåret är ungt men jag vill till sist trycka på tre saker som redan dragit igång och arbetas intensivt med. Handledningsenkäten skall skickas ut till hösten och denna håller på att uppdateras för att bli det kraftfulla verktyg i utbildningsdebatten som den har potential till att vara. Har du åsikter eller idéer kring denna enkät är du mer än välkommen att kontakta mig eller Karl Hagman som är ansvarig för enkäten 2010. Hemsidan har även uppdaterats och gjorts om för att passa styrelsens nya sätt att arbeta. Nu är våra lättare att hitta dokument om vad vi tycker och nu finns det en ny flik där vi i styrelsen kan kommentera saker mellan Appendixutskicken. Så vill du veta vad MSF tycker så titta in på www.slf.se/msf och är det något du saknar så kontakta mig! Slutligen vill jag lyfta fram MSF och Läkarförbundets nya pris årets handledare. Detta har skapats som ett komplement till dagens priser på orterna för att uppmärksamma just den kliniska handledningen. Idag finns det en hel del handledning som brister på våra sjukhus men också mycket otroligt bra handledning som uppskattas för lite. Så nominera dina bra handledare som goda exempel så hoppas vi på detta sätt lyfta fram vikten av bra handledning så att läkarutbildningen blir så bra som den kan bli! Med hopp om ett bra MSF-år Maria Ehlin Kolk maria.kolk@slf.se MSF Ordförande Medicine Studerandes Förbunds nationella tidning, #3 / 2010. Redaktör och ansvarig utgivare: Kjartan Thorarinsson, appendix@msfstockholm.se MSFs nationella styrelse år 2010: Ordförande Maria Ehlin Kolk, Vice ordförande Anders Lundberg, Andre Vice Ordförande Karl Hagman, Styrelseledamot Göteborg Andrea KJELLGREN, Styrelseledamot Linköping Ida Johansson, Styrelseledamot Skåne Mathias Blom, Styrelseledamot Stockholm Kjartan Thorarinsson, Styrelseledamot Uppsala Johan Skogö, Styrelseledamot Umeå Mihai Radulescu Kansli: Linn Linnquist, MSFs kansli Box 5610, 114 86 Stockholm, 08-790 33 84, linn.linnquist@slf.se Adressändring? Skicka ett mejl till medlem@slf.se med din nya adress. Hemsida: www.slf.se/msf 1 Untitled-1.indd 2
Nationella handledarpriset MSF lanserar tillsammans med läkarförbundet ett nationellt handledarpris för grundutbildningen. foto: Mihai Radulescu Bra klinisk handledning är enormt viktigt för oss under vår läkarutbildning. MSF arbetar kontinuerligt med att förbättra handledningen på läkarutbildningarna. Handledningsenkäten visar hur handledningsklimatet är på utbildningarna i förhållande till studenttäthet och har funnits i mer än ett decennium och är en etablerad del av handledningsdebatten. I programråden för läkarutbildningarna där MSF är delaktiga tas handledningen upp och diskuteras lokalt på just din studieort. Nationellt finns MSF representerat i Läkarförbundets Utbildnings och Forskningsdelegation, SACO:s studieråd och vi skriver remissvar till makthavarna angående handledningens betydelse. Ett gott undervisningsklimat där studenterna får ta plats och är delaktiga i det kliniska arbetet är målsättningen både för oss studenter och våra program- och kursansvariga. MSF anser att god handledning och bra handledare ska premieras på sjukhusen och att det ska finnas ett ännu bättre studentklimat. Det ska vara attraktivt och belönande att vara en bra handledare. Tänkt till exempel vad det skulle göra för utbildningsklimatet för oss studenter om bra handledning resulterade i högre lön. Denna verklighet är tyvärr en bra bit bort men som student kan man uppmuntra sina handledare mer direkt genom att själv ge feedback till denne. Konstruktiv feedback till både mer eller mindre motiverade handledare gör dem påminda om sin handledarroll. Säg alltid något som de gjort bra och ibland någon som de kan göra bättre. Att ge positiv kritik till en ointresserad handledare gör kanske att de tycker handledningen blir roligare och kanske börjar intressera sig mer. För att uppmuntra handledare och ytterligare höja statusen för klinisk handledning har MSF i år tillsammans med Läkarförbundet tagit fram ett nationellt handledarpris för handledning av läkarstudenter under grundutbildningen. Nomineringar skickas in under vårterminen och sommaren och i MSF:s lokalförbund utser lokala vinnare som nomineras vidare till det nationella priset. Den nationella pristagaren, kort och gott årets handledare 2010, utses av en jury tillsatt av läkarförbundets Utbildnings- och Forskningsdelegation. Vinnare utses på Medicinska Rikstämman den 3 december under ett symposium om handledarskap arrangerat av MSF. Det finns tre olika vägar till nominering Gott handledarskap under en lång period Punktinsatts som gett/inspirerat till bättre handledning Gett stöd åt handledare och möjliggjort handledning Nominera den bästa kliniska handledare du haft under din kliniska utbildning! Skicka ett mejl till aretshandledare@slf.se eller till din lokala MSF-förening med en motivering av varför du tycker handledaren tillhör en av Sveriges bästa. Uppge handledarens namn, ditt namn och vilken termin du går samt en motivering. Gå gärna ihop i grupp och ge flera exempel eller situationer där handledaren utmärkt sig. Mihai Radulescu aretshandledare@slf.se MSF Förbundsstyrelsedamot appendix 03/2010 2 Untitled-1.indd 3
Vem vågar lyssna på studenterna? preklinenkäten Läkarstudenter får äntligen chans att tycka till om de tidigare delarna av utbildningen. Vågar man lyssna på studenternas åsikter och vem avgör vad som är utbildningskvalitet? Vid 2008 års fullmäktigemöte beslutades att Medicine Studerandes Förbund skulle ta fram en enkät för att utvärdera de prekliniska terminerna av läkarutbildningen. Enkätens syfte skulle vara att fylla det tomrum av nationell jämförelse mellan Sveriges medicinska fakulteter som finns för de tidigare terminerna. Tanken med enkäten är att den ska bli en motsvarighet till MSF:s handledningsenkät, som utvärderar den kliniska utbildningen inom medicin och kirurgi. Den ska fungera som ett verktyg för att hitta möjliga fel och brister, men även visa på vad som fungerar på universiteten. Behovet av en liknande enkät på de tidigare terminerna har funnits länge, men blivit mer aktualiserat i och med de senaste årens utökning av läkarutbildningen. Förhoppningen är att enkäten och dess resultat ska hjälpa lokalavdelningarna att påverka ansvariga för utbildningen likväl som att ligga till grund för MSF:s inställning och politik i frågor som rör den tidigare delen av läkarutbildningen. Under 2008 lades grunden till enkäten och 2009 har arbetet med preklinenkäten fortsatt från idéstadiet via ett utkast till idag en verklig enkät. Hösten 2009 skickades ett förslag på en enkät ut till MSF:s lokalavdelningar för bedömning, och efter värdefulla kommentarer togs beslut om att enkäten skulle delas ut till studenter under eller precis efter sin sista prekliniska termin. Enkäten har idag besvarats av läkarstudenter vid samtliga lärosäten i Sverige, utdelning och resultatinmatning har utförts av respektive lokalavdelning. Under våren har fokus för arbetet med enkäten varit att utvärdera och granska de resultat som framkommit nationellt samt för respektive lokalort. 2009 års Preklinenkät var en pilotomgång, där en del småfel och brister i enkätens uppbyggnad upptäcktes, men genererade även intressanta och signifikanta resultat. I och med årets arbete finns nu underlag för att Preklinenkäten ska kunna fungera som ett kraftfullt verktyg för bevakning av kvalitetsförändringar som ett komplement till handledningsenkäten på de lägre terminerna. En fortfarande olöst fråga är dock enkätens namn, då benämningarna preklinisk respektive klinisk del av läkarutbildningen frångåtts i många sammanhang. Preklinenkäten 2009 delades ut till studenter i slutet av den prekliniska delen av läkarutbildningen på samtliga lärosäten i Sverige, vilket innebar termin fyra eller fem, med syfte att på nationell nivå jämföra utbildningskvaliteten mellan orterna. Framöver möjliggörs även jämförelser av förändringar över tid för de enskilda lärosätena samt nationellt. Stressnivån hos läkarstudenterna varierar stort beroende på studieort. Vid Karolinska institutet och Linköpings universitet känner sig dubbelt så många studenter mycket stressade över sina studier jämfört med övriga lärosäten. Dessa studenter uppskattar även sin studiebörda som störst, bland Linköpings- och Stockholmsstudenterna lägger majoriteten ner över 50 timmar per vecka 3 Untitled-1.indd 4
Martin Holmbom martin.holmbom@slf.se f d Förbundsstyrelseledamot MSF Linköping på sina studier, i snitt 10 timmar mer än läkarstudenterna i Uppsala och Göteborg. När det gäller huruvida lokaler och utrustning är tillräckliga för antalet studenter ses tyvärr stora brister på samtliga orter. Exempelvis anser 79 % av de tillfrågade i Göteborg att det råder brist på grupprum, och i Lund/Malmö och Linköping anser 58 respektive 59 % att det råder brist på föreläsningssalar. Det finns även brister när det gäller tillgång till kurslitteratur och datorer som varierar mellan orterna. När det gäller studenttäthet svarar 30 % av de tillfrågade studenterna att storleken på klassen påverkar studierna negativt. Vid samtliga lärosäten uttrycker majoriteten av studenter att det finns brister i tydlighet av målbeskrivningar, och då framförallt på orter med problembaserat lärande. På de studieorter där studenterna bedömde målbeskrivningarnas kvalitet som låg var även omdömet av kvaliteten på tentamina låg. Nationellt uppgav studenterna att tentamina motsvarade målbeskrivningarna till 50-75 %. Vid Linköpings universitet uppgavs motsvarande siffra till 25-75%. I Göteborg och Stockholm bereds studenterna störst möjlighet att forska, och här uppmuntras även mest till forskning under utbildningen. På frågan om huruvida de under den prekliniska utbildningen lyckats nå upp till den kunskapsnivå beträffande teoretiska kunskaper, som de förväntar sig behöva inför den senare delen av utbildningen, anser studenterna på samtliga orter att de har lyckats i ganska hög grad. Vad avser praktiska kunskaper anser majoriteten i Göteborg och Umeå att man endast lyckats i låg grad. Vid samtliga orter uttrycker 87 % av tillfrågade studenter att det finns behov av att förbättra den teoretiska delen (varav 24 % stort behov), och 93 % uttrycker behov av förbättring av den praktiska delen (varav 46 % stort behov). Dock anser studenterna att de praktiska moment som finns; som dissektioner, obduktioner, patientburen undervisning, laborativa moment samt praktik på vårdcentral, överlag håller god kvalitet på samtliga orter. Studenterna är överlag relativt nöjda med sin prekliniska utbildning Mest nöjda är läkarstudenterna i Uppsala, tätt följt av Stockholm och Linköping. Minst nöjda är studenterna i Umeå och Göteborg. Den samlade bedömningen av teoretiska och praktiska moment på en 10-gradig skala visade en skillnad på 1,4 enheter. Uppsala: 7.86 Stockholm: 7.80 Linköpings: 7.32 Lund/Malmö: 6.94 Göteborg: 6.48 Umeå: 6.45 det är viktigt att det finns ett verktyg för att säkerställa och bevaka utbildningskvaliteten Sverige har en erkänt mycket bra läkarutbildning som vi kan vara stolta över. Söktrycket har genomgående varit högt trots att antalet utbildningsplatser ökat med ca 30 % de senaste åren. Resultaten av enkäten visar dock att studenterna anser att det finns vissa brister i utbildningen, vilka framförallt bottnar i brist på resurser. Det finns även skillnader mellan orterna, något som förhoppningsvis skulle kunna förbättras i och med det pågående arbetet med en nationell kunskapsbas samt gemensamma examinationsmodeller för läkarutbildningen. Vi anser att det är viktigt att det finns ett verktyg för att säkerställa och bevaka utbildningskvaliteten även på de tidiga terminerna av läkarutbildningen. Mot bakgrund av preklinenkätens utfall bör utformning, distribution och sammanställning av enkäten diskuteras utifrån vad som bäst passar den svenska läkarutbildningen och MSF:s organisation. Den läkarbrist som finns i Sverige, som i internationell jämförelse har en hög läkartäthet, skiljer sig över landet och gäller framför allt specialister inom allmänmedicin och psykiatri. Denna brist kan inte lösas enbart genom att utöka antalet platser på grundutbildningen, nu senast genom en ny medicinsk fakultet i Örebro, utan kräver en motsvarande ökning av antalet AT- och ST-block. MSF:s åsikt är att utökning av antalet utbildningsplatser måste ske med bibehållen kvalitet och för detta behöver tillräckliga resurser tillföras. I vår enkät framkommer en del oroande resultat som visar på brister och behov av förbättring, vilket vi vill påtala samt fortsätta bevaka. Sverige behöver tillräckligt många bra läkare. För detta krävs att grundutbildningen, AT och ST även fortsättningsvis håller en god hög kvalitet. appendix 03/2010 4 Untitled-1.indd 5
Läkarutbildningens framtid är årets fokus fullmäktige Frågan om läkarutbildningens framtid var huvudnumret när Medicine Studerandes Förbund (MSF) kallade till årsmöte, så kallat representantskap, i Linköping 13-14/3. Förbundet sätter nu ned foten för att se till att läkarutbildningen ska utvecklas i rätt riktning för såväl framtidens läkarstudenter som de som studerar nu. Från grundutbildning till AT Årets fokusfråga, från grundutbildning till AT, innebär att MSF kommer att lägga särskild kraft på att övervaka och påverka läkarutbildningens uppbyggnad inför framtiden. Det system som används i Sverige idag med en fem och ett halvt år lång grundutbildning som följs av allmän- och specialisttjänstgöring (AT resp. ST) är ur många perspektiv inte hållbart. Inte bara avviker det från den europeiska standarden med sex års grundutbildning och därefter specialisttjänstgöring, det finns även oroväckande skillnader inom det svenska systemet. Den verkliga akilleshälen utgörs av AT, den enda delen av läkarutbildningen som har tre huvudmän; Socialstyrelsen, landstingen och högskolorna. Det tredelade ansvaret innebär en oroväckande stor variation när det gäller handledning, löner, ansvar och förväntningar på AT-läkaren. MSF vill därför att det ska göras en översyn av gränslandet mellan grundutbildningen och AT: borde de integreras? Ska AT tas bort? Ska något flyttas från AT till grundutbildningen, eller kanske tvärtom? Kvaliteten på utbildningen en jämförelse Hur bra är egentligen utbildningen på de olika utbildningsorterna och vad skiljer dem åt? Vartannat år skickar MSF ut en enkät till alla studenterna på medicin- och kirurgikurserna för att ta reda på svaret på just den frågan. Enkätsvaren har blivit ett av de viktigaste underlagen för MSF:s arbete med att utveckla den svenska läkarutbildningen på nationell nivå, men även ett verktyg för individuella studenter som önskar jämföra studieorter och sjukhus. Enligt beslut på fullmäktige kommer MSF att fortsätta arbetet med enkäterna men anpassa dem till dagens situation, då de flesta utbildningar utvecklats radikalt sedan den första enkätens införande. Vidare beslutades att försöket med en enkät på den prekliniska delen av utbildningen ska permanentas. Höstens undersökning, som gick ut till de som avklarat preklin HT09, visade på stor skillnad på bland annat hur nöjda studenterna var med sin utbildning och hur stressade de kände sig. Färsk men ambitiös styrelse tar över Den avgående styrelsen med Yosef Tyson i spetsen avgick med flaggan i topp och lämnade efter sig en välskött organisation. De och ersätts av en ny styrelse som leds av Maria Ehlin Kolk, tidigare vice ordförande och med lång erfarenhet av utbildningsfrågor. Den nya styrelsen har många utmaningar framför sig, däribland omdaningen av utbildningsenkäterna (se ovan), utveckling av 5 Untitled-1.indd 6
stödet till lokalavdelningarna och den förändring som kårobligatoriets avskaffande utgör. Den kanske största utmaningen är kanske det snabbt ökande medlemsantalet, framförallt tack vare utökat antal utbildningsplatser och rekryteringen till MSF Utland. Fler medlemmar ställer större krav på en professionell organisation, särskilt i en tid då fackets roll ifrågasätts och omvärderas av många. Lokalt stöd Stöd till lokalföreningarna var en viktig fråga under fullmäktige. MSF Stockholm motionerade om att förbundet centralt ska finansiera namnskyltsutdelning till medlemmarna. Huvudargumentet som anfördes var att MSF centralt måste stötta lokalavdelningarna bättre och att namnskyltarna är en av de viktigaste och mest centrala möjligheterna att ge den typen av stöd. Förbundsstyrelsen yrkade avslag med hänvisning till att MSF redan har för avsikt att ge utökat stöd. Hur detta stöd ska vara utformat är i nuläget inte fastställt och är en av förbundsstyrelsen högprioriterad fråga. MSF Utland Avdelningen för medlemmar som studerar till läkare utomlands, MSF Utland, har vuxit explosionsartat det senaste året. Fullmäktige diskuterade att det i dagsläget inte är helt klart hur MSF ser på utlandsmedlemmarnas medlemsform, förmåner och demokratiska rättighet. Detta kritiserades hårt av framförallt MSF Uppsala och MSF Stockholm som menade att det är viktigt att medlemmarna i MSF Utland har demokratiska möjligheter att påverka organisationen. Diskussionen resulterade slutligen i att förbundsstyrelsen ska se till att MSF Utlands representant till FUM 2011 utses demokratiskt. Styrelsen kommer även att se över övriga aspekter av medlemskapet, såsom förmåner. Klinisk handledning Den kliniska handledningen på läkarutbildningen har länge varit en av MSF:s viktigaste frågor. FUM beslutade om ytterligare initiativ för att uppmuntra kvalitativ handledning på kliniken, denna gång genom att inrätta ett pris till de handledare som gör hedervärda insatser. Nationella handledarpriset för grundutbildningen delas ut till en handledare på respektive utbildningsort som sedan kvalificerar sig till det nationella priset. Priset kan delas ut till de som uppfyllt något av tre kriterier: 1) Gott handledarskap under en lång period 2) punktinsatts som gett/inspirerat till bättre handledning och 3) gett stöd åt handledare och möjliggjort handledning. Alla läkarstudenter kan nominera sina handledare. Förhoppningen är att priset kan bidra till att lyfta upp betydelsen av god klinisk handledning och utbildning. ANders Lundberg Vice ordförande msf anders.lundberg@slf.se appendix 03/2010 6 Untitled-1.indd 7
Örebro Universitet startar läkarutbildning Vårterminen 2011 blir Örebro den sjunde universitetsorten med läkarutbildning i Sverige. Vägen hit har inte alls varit självklar och MSF har en viktig roll i att bevaka kvalité och studentinflytande för de läkarstudenter som kommer att utbildas på denna nya fakultet. Örebro har sedan länge haft en vilja att få starta ett läkarprogram. Enligt ett pressmeddelande har denna strävan pågått i femton år, men formella ansökningar till högskoleverket (HSV) om att få starta ett läkarprogram har bara gjorts två gånger tidigare innan denna den tredje ansökan godkändes. De två första ansökningarna avslogs av HSV. Första gången ansågs den tänkta utbildningen inte ha tillräckligt många, tillräckligt kompetenta lärare. Den andra gången ansågs den medicinska fakulteten vara ofullständig trots att flera professorer rekryterats. Den allmänna åsikten vid Örebro Universitet var då att det krävdes ett samarbete med ett universitet med ett redan etablerat läkarprogram för att kunna bygga upp den typ av organisation som HSV krävde. Men enligt Dagens medicins hemsida kunde inte ett sådant samarbete komma till stånd inom landets gränser eftersom de andra medicinska fakulteterna i landet hellre såg att de egna fakulteterna fick fler utbildningsplatser än att Örebro påbörjade en helt ny utbildning. Detta löste Örebro Universitet genom att inleda ett samarbete med universiteten i Maastricht och Glasgow, något de menar borgar för att utbildningen kommer vara synnerligen väl anpassad till Bolognaprocessen, en bedömning som HSV delar. Läkarförbundet och MSF har länge ansetts vara en bromskloss i Örebro Universitets strävan att få starta en läkarutbildning, detta menar bland annat Mikael Hasselgren, då verksamhetschef vid primärvårdens FoUenhet i Värmland och tidigare MSF-aktiv i en insändare i Läkartidningen. Men Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm hävdar motsatsen, Vi har inte motsatt oss detta. Jag är övertygad om att Örebro universitet nu kommer att kunna erbjuda en fullvärdig bra läkarutbildning. Men med detta beslut måste det också följa resurser till lärosätet har hon citerats i Dagens medicin. MSF:s ordförande Maria Ehlin Kolk välkomnar också Örebros läkarutbildning, men poängterar att man måste bevaka konsekvenserna av beslutet. Det är viktigt att de studenter som idag är placerade på de sjukhus Örebros läkarutbildning tänker använda för klinisk utbildning får utbildning på annat ställe med lika god eller bättre utbildningskvalité samt god klinisk handledning. Självklart måste man även bevaka att Örebro universitet uppfyller de visioner de har för god utbildningskvalité samt klinisk handledning som de ställt upp i sin ansökan. Av denna anledning har MSF beslutat att initiera en kontakt med Örebro studentkår. Syftet från MSF:s sida är att Örebros läkarstudenter skall ha ett stort inflytande över sin utbildning redan från början. Det unga läkarprogrammet skall med hjälp av samarbete med övriga lokalsektioner kunna dra lärdom av övriga utbildningsorter där MSF ju redan är etablerade. När läkarprogrammet drar igång i Örebro vårterminen 2011 är tanken att mycket av det organisatoriska arbetet redan skall vara avklarat så att studenterna redan från början kan ägna sig åt elevinflytande och kritisk granskning av utbildningskvalitén såsom sker vid övriga orter. Även frågan kring de studenter som idag är utplacerade inom Örebros läkarutbildnings är viktig. MSF nationellt hade under verksamhetsåret 2009 klinisk handledning som fokusfråga, och det är fortsatt en hjärtefråga för förbundet. I dagsläget har i huvudsak studenter från Linköpings universitet kliniska placeringar vid Örebro Universitetssjukhus, men även Uppsala Universitet har några få platser där. Det kommer att bli en utmaning för de respektive universiteten att ersätta dessa platser liksom för Örebro att expandera utanför Närkes gränser. Detta eftersom de flesta sjukhus i närområdet redan härbärgerar kandidater. Exempelvis åker studenter från Uppsala till såväl Värmland, Södermanland som Dalarna. MSF anser att det är avgörande att klinikerna inte blir överbefolkade eller den kliniska utbildningen lidande när denna process sker, och på några års sikt kommer klinikplaceringarna, som redan är en viktig fråga för MSF att bli ännu viktigare. Skall det utbildas fler läkare än det gör idag, vid kliniker som i många fall redan anses överfyllda, måste alla parter samarbeta så att det kan göras på ett sätt som ger en god utbildning för berörda studenter. Universitetsutbildningarnas konkurrens får inte ske på befintliga eller framtida studenters bekostnad. Utbyggnaden måste alltså sättas under lupp och i den processen blir organiserade studenter den viktigaste aktören som 7 Untitled-1.indd 8
copyright: USÖ, redigerad av appendixredaktör Sverige har inte för få läkare, utan att de läkare som finns arbetar med fel saker. granskar universiteten och landstingen. Att utvärdera och granska utbildningen är en av MSF:s viktigaste uppgifter. Även Örebros läkarstudenter kommer i framtiden få utvärdera vad de fått ägna sig åt på sina klinikplaceringar som en del av MSF:s kontinuerliga utredningsarbete bestående av bland annat handledningsenkäter och intervjuer med handledningsansvariga. Likaså måste de teoretiska aspekterna av utbildningen kontinuerligt utvärderas. Örebro kommer att bedriva sin utbildning enligt modellen för problembaserat inlärande (PBI). Detta är ett koncept som redan nyttjas med varierande omfattning på Sveriges läkarutbildningar. Linköping är den ort som nyttjar PBI i störst utsträckning och Örebros ambition är att likna Linköping i det avseendet. Det är viktigt att studenter får utvärdera samtliga aspekter av sin utbildning. Studentutvärdering är dels en kvalitetssäkring, dels ett studiesocialt skydd så att kravbilden inte blir orimlig. MSF kommer verka för att Örebros utbildning granskas på samma vis som övriga utbildningar och eftersom MSF verkar nationellt möjliggör det jämförelser med andra universitetsorter. Under 2009 genomfördes MSF:s enkät för utvärdering på de lägre terminerna för första gången på de sex nuvarande fakulteterna och intentionen är att fortsätta med detta på samma sätt som med MSF:s handledningsenkät. Att Örebro får starta läkarutbildning är naturligt om man ser till arbetsmarknadens uppskattade framtida behov. Samstämmiga rapporter indikerar att en rådande läkarbrist kommer att bestå åtminstone till år 2025. Högskoleminister Tobias Krantz menar att regeringen har sedan tidigare byggt ut läkarutbildningen med 25 procent. I och med Örebro universitets läkarutbildning kan vi lägga till ytterligare en tioprocentig utökning.. Dessa rapporter har dock mötts av en kritik som bygger på att Sverige inte har för få läkare, utan att de läkare som finns arbetar med fel saker. Dessutom finns det en utbildningskvalitetsaspekt i denna utökning eftersom Sverige inte bara behöver fler läkare utan fler bra läkare. Den läkarbrist som finns i dagsläget gäller nästan uteslutande vidareutbildade läkare, detta beroende på ett för litet antal utbildningsplatser såsom AT- och ST-block. MSF:s förhoppning är att de studenter som utbildas vid Örebros läkarprogram skall möta en yrkeskarriär utan flaskhalsar eller andra hinder för vidareutbildning. Med redan från början, när Örebro startar sin läkarutbildning vårterminen 2011 vill MSF verka för att det sker på bästa möjliga vis för alla inblandade. Johan Skogö MSF Förbundsstyrelsedamot johan.skogo@slf.se appendix 03/2010 8 Untitled-1.indd 9