HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Verksamhetschefer enligt 29 HSL för vård och omsorgsboenden i Hässelby-Vällingby

Relevanta dokument
Leif Spjuth stadsdelsdirektör Annica Dominius avdelningschef

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läkarförbundets handbok för medicinskt ledningsansvarig läkare

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Framtida medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) organisation i Stockholms stads äldreomsorg

Ledningsansvar för verksamhetschef i hälso- och sjukvård samt tandvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Verksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Verksamhetschefens ledningsansvar - Hur det ser ut och hur det kan delas -

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Hur ska bra vård vara?

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Kvalitetsråd inom vård- och omsorgsboende

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Förändringar av nuvarande riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Framtida Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig rehabilitering (MAR) organisation i Stockholms stads äldreomsorg

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

ANMÄLAN AV SÄKERHETSRELATERADE UPPGIFTER M.M. ENLIGT PATIENTSÄKERHETSLAGEN (2010:659), PSL.

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Rutiner för f r samverkan

Information om upphörande av författningar om tvångs- och skyddsåtgärder

SOSFS 2008:18 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsens författningssamling

Maria Åling. Vårdens regelverk

Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Förslag till organisatorisk placering av Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR)

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Ansvar och kompetens för hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsförvaltningen

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Kungälvs kommun Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Stockholms läns landsting 1 (3)

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Förordnande av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Rutin fast vårdkontakt

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av äldreomsorg i Huddinge kommun

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

1. Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjer om delegering.

Rutin delegering av läkemedel

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Socialstyrelsens författningssamling

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Meddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Remiss av förslag till föreskrift

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En ny lagstiftning vad betyder det för oss?

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Transkript:

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Elisabeth Landström Telefon: 508 05 017 TJÄNSTEUTLÅTANDE 15 FEBRUARI 2012 SID 1 (10) DNR 7-129- 2012 SAMMANTRÄDE 20 MARS 2012 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Verksamhetschefer enligt 29 HSL för vård och omsorgsboenden i Hässelby-Vällingby Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden beslutar att utse verksamhetschef på Koppargårdens vård och omsorgsboende till verksamhetschef enligt 29 HSL. 2. Stadsdelsnämnden beslutar att utse enhetschefer på Koppargården, Liviagården och Skolörtens servicehus till verksamhetschefer enligt 29 HSL. Leif Spjuth stadsdelsdirektör Annica Dominius avdelningschef Sammanfattning Enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten. Denna verksamhetschef representerar vårdgivaren och det är således nämndens uppgift att utse verksamhetschefer inom kommunalt bedriven verksamhet. För närvarande är det äldreomsorgens avdelningschef som är verksamhetschef för Liviagården, Skolörtens servicehus och Koppargårdens vård- och omsorgsboende. Förvaltningen föreslår att nämnden utser enhetschefer på Koppargården, Liviagården och Skolörtens servicehus till verksamhetschefer enligt 29 HSL.

SID 2 (10) Bilaga: SOSFS 1997:8 (M) Socialstyrelsens allmänna råd: Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård. Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom avdelningen för äldreomsorg. Ärendet behandlas i samverkansgrupp den 8 mars 2012. Ärendet behandlas i lokala pensionärsrådet den 12 mars 2012. Ärendet Enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen ska det, där det bedrivs hälso- och sjukvård, finnas någon som svarar för verksamheten. Vårdgivaren har enligt 28 i HSL ansvar för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefens ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och ser till att den fungerar på ett tillfredställande sätt. Den medicinska ansvariga sjuksköterskan (MAS) är underställd verksamhetschefen inom kommunalt bedriven verksamhet. Vissa av den medicinskt ansvariga sjuksköterskan uppgifter är dock författningsmässigt reglerade i 24 i HSL och i utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan inte underställd verksamhetschefen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska svarar därför för: 1. att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, 2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, 3. att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälso- och sjukvårdsenheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Verksamhetens ansvarsområde bör inte vara större än att boende, anhöriga och personal rent faktiskt har möjlighet att vända sig till verksamhetschefen i olika frågor som rör verksamheten. Se bilaga 1. Bakgrund Enligt tidigare beslut i stadsdelsnämnden är äldreomsorgens avdelningschef verksamhetschef enligt 29 HSL för Hässelgårdens vård och omsorgsboende, Liviagården och Skolörtens servicehus.

SID 3 (10) Med anledning av ändring av regiform för Koppargårdens vård- och omsorgsboende måste ny verksamhetschef enligt 29 HSL utses. Samtidigt önskar förvaltningen ändra befattning för enhetschefer för Liviagården och Skolörtens servicehus till verksamhetschefer enligt 29 HSL. Hässelgårdens vård och omsorgsboende övergår till entreprenad den 1 mars 2012. Entreprenören beslutar själv om verksamhetschef enligt 29 HSL. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden utser enhetschefer på Koppargården, Liviagården och Skolörtens servicehus till verksamhetschefer enligt 29 HSL. - - - - -

SID 4 (10) SOSFS 1997:8 (M) Beslutades den 14 april 1997 Utkom från trycket den 29 maj 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Bilaga 1 Socialstyrelsens allmänna råd Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Den 1 januari 1997 infördes i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, nya bestämmelser om ledningen av hälso- och sjukvården. Bestämmelserna ställer krav på att ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet. De nya bestämmelserna innebär också ett krav på att ledningsansvaret skall vara tydligt såväl ur ett patient- som ett tillsynsperspektiv. Det skall därför inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Ett av de syften som ligger till grund för införandet av bestämmelserna om verksamhetschef är att det för patienter, anhöriga och personal liksom för tillsynsmyndigheten skall finnas en bestämd person att vända sig till rörande frågor kring verksamheten. Verksamhetschef är en ny funktion och kan inte direkt jämföras med någon tidigare befintlig befattning. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som ansvarar för att det utses verksamhetschefer för all den hälsooch sjukvårdsverksamhet som bedrivs av denne. Verksamhetschefens ansvar för verksamheten fråntar naturligtvis inte andra befattningshavare deras yrkesansvar. Bestämmelserna om verksamhetschef gäller ej för tandvården. För att tillgodose kravet på god tandvård bör dock även ledningen av verksamheten inom tandvården vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av tandvården. Dessa allmänna råd kan därför, i berörda delar, även vara behjälpliga vid organisering av ledningen av verksamheten inom tandvården. Lagstiftning Den 1 januari 1997 togs bestämmelsen i 14 HSL om chefsöverläkare bort och ersattes med nya bestämmelser i 28, 29 och 30 HSL under rubriken "Ledningen av hälso- och sjukvård" (se nedan). Samtidigt trädde lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården i kraft. 28 Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet.

SID 5 (10) 29 Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Inom psykiatrisk tvångsvård och vid tvångsisolering enligt smittskyddslagen (1988:1472) skall verksamhetschefens uppgifter utövas av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare) eller, vid tvångsisolering, av sådan befattningshavare som förordnats enligt 50 a smittskyddslagen. 30 Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Vem är vårdgivare? Med vårdgivare avses fysisk eller juridisk person som bedriver hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. Det är t.ex. Kriminalvårdsstyrelsen som är vårdgivarens representant för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom kriminalvården. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 respektive 22 HSL vårdgivarens representant. Inom en kommun är det t.ex. den kommunala nämnd som svarar för äldreomsorgen inklusive hälso- och sjukvården och den nämnd som svarar för skolverksamheten som är vårdgivarens representant för hälso- och sjukvården respektive skolhälsovården i kommunen. Inom såväl ett landsting som en kommun kan det finnas flera representanter för vårdgivaren. Enskild hälso- och sjukvård kan antingen bedrivas av en juridisk person (bolag, förening eller stiftelse) eller av en enskild yrkesutövare. För att en juridisk person skall anses vara vårdgivare krävs att det av bolagsordning, föreningsstadgar eller stiftelseurkund framgår att bolaget, föreningen eller stiftelsen skall bedriva hälsooch sjukvård. Var skall det finnas en verksamhetschef? Enligt 29 HSL skall det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten. Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård omfattar därför såväl de sjukdomsförebyggande åtgärderna som den egentliga sjukvården. Hälso- och sjukvården omfattar även åtgärder med anledning av barnsbörd och kroppsfel, abort och sterilisering m.fl. Till hälso- och sjukvården hör också sjuktransporter och att ta hand om avlidna. Begreppet hälso- och sjukvård är, enligt förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen (prop. 1981/82:97 s. 44), begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms

SID 6 (10) kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal (se också prop. 1995/96:176 s. 27). Bestämmelserna om verksamhetschef gäller för all hälso- och sjukvård med undantag för tandvården. Verksamhetschef skall finnas för hälso- och sjukvårdsverksamhet inom både den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. Verksamhetschef skall således även finnas för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av statliga myndigheter, skolhälsovård, företagshälsovård osv. Likaså har en ensam yrkesutövare, som inte är anställd i bolag etc., att i tillämpliga delar uppfylla de skyldigheter som åligger en verksamhetschef. Verksamhet vid t.ex. Syncentraler och hjälpmedelscentraler, SOS Alarm AB och apotek är att betrakta som hälso- och sjukvårdsverksamhet när direkt kontakt med patienter förekommer genom hälso- och sjukvårdspersonal. För sådan verksamhet skall det således finnas en verksamhetschef. Verksamhetsområde Vårdgivarna inom hälso- och sjukvården är fria att organisera och bedriva verksamheten efter lokala förutsättningar så att den tillgodoser lagens krav. Verksamhetsområden vilka leds av en verksamhetschef kan därför komma att uppvisa stora skillnader i storlek och omfattning. Vårdgivaren har enligt 28 HSL ansvar för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. De verksamhetsområden som skall ledas av verksamhetschefer skall ha en sådan struktur och omfattning att det med hänsyn till verksamhetens inriktning är möjligt för verksamhetschefen att upprätthålla dessa krav. Hänsyn måste också tas till verksamhetschefens kompetens och erfarenhet. Vårdgivaren bör indela hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv. En verksamhetschefs ansvarsområde bör inte vara större än att patienter, anhöriga och personal rent faktiskt har möjlighet att vända sig till verksamhetschefen i olika frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefens ansvar framgår dels av de bestämmelser som reglerar verksamheten, dels av vad som överenskommits mellan denne och vårdgivaren.

SID 7 (10) Eftersom verksamhetschefen representerar vårdgivaren är det vårdgivaren som bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar, inklusive resultatansvar, utöver det författningsreglerade ansvaret, respektive verksamhetschef skall ha. Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Enligt förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården skall verksamhetschefen dessutom svara för vissa administrativa uppgifter. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, ansvarar verksamhetschefen för att det för enheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen och främja kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och ser till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör, förutom att tillse att det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård, att tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt, att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver, att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser m.m. Verksamhetschefen har, antingen själv eller genom att anlita personer med lämplig kompetens, att säkerställa de krav som ställs på honom/henne. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för uppgiften. Vårdgivaren ansvarar också för att verksamhetschefen ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter så att patientsäkerheten är tillfredsställande och vården vid enheten har god kvalitet. Verksamhetschefens kompetens Vårdgivaren bestämmer vilka verksamheter som skall hållas samman under en chef och vilken kompetens denne skall ha. Avgörande för en persons lämplighet att inneha en befattning som verksamhetschef är dennes utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning.

SID 8 (10) Kompetenskravet på verksamhetschefen varierar självklart med omfattning och inriktning av verksamheten samt vilket ansvar som läggs på denne. Det väsentliga är att verksamhetschefen har de egenskaper samt den kompetens som krävs för att han/hon skall kunna leda verksamheten och tillgodose kravet på högsta möjliga patientsäkerhet inom verksamheten. Detta innebär bl.a. att verksamhetschefen bör ha organisations- och struktureringsförmåga, förmåga att kunna fatta beslut och kunna uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter i de fall han/hon som chef inte har den sakkompetens som krävs för att leda sådan verksamhet. Andra viktiga chefsegenskaper är samarbetsförmåga, initiativförmåga, förmåga att motivera och entusiasmera sina medarbetare samt att kunna hantera stressituationer. Särskild kompetens i vissa fall och för vissa uppgifter Inom vissa verksamheter som innehåller myndighetsutövning finns ett lagstadgat krav på att verksamhetschefens uppgifter skall utövas av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare), 29 andra stycket HSL. Detta gäller i verksamhet som innehåller psykiatrisk tvångsvård. Vid tvångsisolering enligt smittskyddslagen (1988:1472) skall verksamhetschefens uppgifter fullgöras antingen av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare) eller sådan befattningshavare som förordnas enligt 50 a smittskyddslagen. Kravet på chefsöverläkare inom psykiatrisk vård gäller vårdenheter där vård ges enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV). I första hand avses vårdenheter inom landstingens hälso- och sjukvård (jfr 15 LPT och 6 LRV). Chefsöverläkare skall även finnas på annan vårdenhet som med regeringens tillstånd meddelar psykiatrisk tvångsvård och på Rättsmedicinalverkets undersökningsenheter där rättspsykiatrisk vård meddelas. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret för ett visst verksamhetsområde. Om det inom detta område förekommer patienter som vårdas med stöd av LPT eller LRV, måste verksamhetschefen, för att kunna ha det samlade ledningsansvaret, vara läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). Det gäller också sådana verksamhetsområden där den slutna och den öppna vården bedrivs integrerat med gemensam personal. Inom psykiatrisk verksamhet där patienter inte vårdas med stöd av LPT eller LRV ställs samma krav på verksamhetschefens kompetens som inom den övriga hälso- och sjukvården. Verksamhetschef för sådan verksamhet måste således inte ha någon särskild hälsooch sjukvårdsutbildning.

SID 9 (10) Inom kommunalt bedriven verksamhet är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, i de fall de båda uppdragen inte är förenade, underställd verksamhetschefen (se prop. 1995/96:176 s. 104). Vissa av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppgifter är författningsmässigt reglerade i 24 HSL och 6 förordningen (1994:1290) om åligganden för hälso- och sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvården (ändrad 1996:943). I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan inte underställd verksamhetschefen. Verksamhetschefen kan därför inte ingripa vid fullgörandet av dessa uppgifter. Ledningsansvaret för verksamhetschefer inom den kommunala hälso- och sjukvården begränsas således av de uppgifter den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har enligt nämnda författningsrum. Verksamhetschefen ansvarar dock för att den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har den kompetens som erfordras för uppgiften och att hon har möjlighet att fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. I detta ansvar ingår att tillse att den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har tillgång till de resurser som krävs för att hon skall kunna fullgöra sina uppgifter. Verksamhetschefen bör fastställa former för fortlöpande samråd med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i frågor som gäller kvalitet och säkerhet liksom i frågor angående verksamhetens struktur och resursanvändning. I de fall en medicinskt ansvarig sjuksköterska är underställd flera verksamhetschefer bör dessa, i samråd med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, klargöra hur det medicinska ansvaret i verksamheten kan utövas på bästa sätt. I lagen (1995:831) om transplantation m.m. förutsätts att den person som är medicinskt ansvarig för verksamheten är en läkare. I lagen anges dessutom vissa uppgifter som den medicinskt ansvarige läkaren har. I de fall verksamhetschefen inte är läkare måste denne sålunda uppdra åt en läkare att ansvara för den medicinska verksamheten. Verksamhetschefens ledningsansvar inom denna verksamhet begränsas i sådana fall på motsvarande sätt som ledningsansvaret är begränsat i kommunerna. Ansvar för enskilda ledningsuppgifter Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan, och måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30

SID 10 (10) HSL. Det ingår i den kompetens som verksamhetschefen skall ha att veta när han/hon bör och kan överlåta ledningsuppgifter till annan för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Verksamhetschef som uppdrar åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter. Den befattningshavare som med stöd av 30 HSL tilldelats en viss ledningsuppgift bär själv ansvaret för att det med uppgiften förenade syftet uppnås. Verksamhetschefen har dock ansvar för sitt beslut att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift och skall dessutom bevaka att denna uppgift fullgörs på ett tillfredsställande sätt. Beslutet att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift skall återkallas av verksamhetschefen, om denne finner att detta strider mot patientsäkerheten eller verksamhetens målsättningar. Verksamhetschefens ledningsansvar är således ett och odelbart. En av verksamhetschefens ledningsuppgifter är ansvaret för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god vård. För denna ledningsuppgift krävs specifik sakkunskap motsvarande de behov som finns i den aktuella verksamheten. Vid enheter där medicinsk diagnos och behandling utgör det dominerande innehållet i verksamheten är det lämpligt att det medicinska omhändertagandet av patienterna leds av en person med god medicinsk sakkunskap inom det område som är aktuellt. Saknar verksamhetschefen denna kompetens, bör ansvaret att leda verksamheten i denna del överlåtas på befattningshavare med sådan kompetens. Vid enheter där det dominerande innehållet i verksamheten är av annan art är det på motsvarande sätt lämpligt att en person med god kompetens inom det aktuella området ansvarar för patientsäkerhet och god vård.