GEOTEKNISKT PROJEKTERINGSUNDERLAG

GEOTEKNISKT PROJEKTERINGSUNDERLAG NOLTORPSKOLAN, ALINGSÅS, FABS AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Erik Warberg Larsson Fredrik Andersson Fredrik Johnson

Kund: Kundens kontaktperson: Fabs AB Lina Karlsson Konsult: Projektansvarig: Fredrik Johnson Handläggare: Erik Warberg Larsson Konsultens projektnummer: 128188 Tillhörande dokument: Namn Datum RAPPORT-47913-v.1.0 Markteknisk undersökningsrapport 2018-05-22 2(10)

Innehållsförteckning 1 Objekt...4 1.1 Befintliga samt blivande anläggningar...4 2 Syfte, begränsningar och geoteknisk kategori...5 3 Underlag...5 3.1 Tidigare utförda undersökningar...5 3.2 Nu utförda undersökningar...6 4 Markförhållanden...6 4.1 Jordlagerföljd...6 4.2 Hydrogeologiska förhållanden...6 5 Geotekniska egenskaper...7 6 Rekommendationer...8 6.1 Grundläggning...8 6.2 Schakt...8 6.3 Fyllning...9 6.4 Dränerande kapillärbrytande lager...9 6.5 Stabilitet...9 6.6 Sättningar...9 6.7 Geohydrologi...10 6.8 Erosion...10 6.9 Kontroll...10 6.10 Markradon...10 6.11 Rekommendationer för fortsatta arbeten...10 3(10)

Geotekniskt projekteringsunderlag 1 Objekt har på uppdrag av Fabs AB utfört en geo- och miljöteknisk undersökning inför detaljplanen för en planerad utbyggnation av Noltorpskolan, Alingsås. Skolan är belägen på fastighet Noltorpskolan 1 och begränsas i norr och öst av en gång- och cykelbana, i syd av en fotbollsplan och i väst av ett mindre skogsområde. Figur 1. Karta över tätorten Alingsås med Noltorpskolan markerat med en röd cirkel (Eniro kartor, 2018-0409) 1.1 Befintliga samt blivande anläggningar Området utgörs i dagsläget av ett relativt plant skolområde där stora delar av ytan utgörs av byggnader och asfalt. Väster om området återfinns en trädbeklädd höjd. Tre större huskroppar återfinns inom fastigheten. Vid tillfället för fältundersökningen återfanns även modulhus i fastighetens södra delar. Utförda undersökningspunkter har inmätts på nivåer mellan +67,9 och +69,9. Området har tidigare utgjort åkermark, se Figur 2. Figur 2. Historiska flygfoton 1955-1967 (Vänster), 2011-2014 (Höger) I skrivande stund planeras befintlig skolbyggnad byggas ut enligt Figur 3. En sporthall planeras i fastighetens sydöstra hörn och delar av befintlig skolbyggnad planeras rivas för att ge plats åt de planerade utbyggnationerna. Projektet är, i skrivande stund, i detaljplanskedet och planerad byggnation kan komma ändras. 4(10)

Geotekniskt projekteringsunderlag Figur 3. Urklipp ur "preliminär skiss, Utemiljö" 2018-02-14 2 Syfte, begränsningar och geoteknisk kategori Syftet med undersökningen är att klargöra de geo- och miljötekniska förutsättningarna inför detaljplan för den planerade utbyggnationen. Samtliga konstruktioner inom objektet bedöms kunna tillhöra Geoteknisk Kategori 2 (GK2) och Säkerhetsklass 2 (SK2). 3 Underlag Vid upprättande av denna rapport har följande material nyttjats: Digitalt material i form av baskarta tillhandahållen av Kunden Jorddjups- och Jordartskarta från SGU 3.1 Tidigare utförda undersökningar Geoteknisk undersökning, Göteborgs förorter, 1973-04-19 5(10)

3.2 Nu utförda undersökningar Geo-Gruppen AB har satt ut undersökningspunkterna i anslutning till fältarbetet. Använt koordinatsystem är Sweref 99 12 00 och höjdsystem RH 2000. För det geotekniska fältarbetet har Geo-Gruppen AB i Göteborg svarat. Totalt utfördes 9 undersökningspunkter. PM Labtek har under maj månad 2018 utfört laboratorieundersökningar på både störda och ostörda jordprover. 4 Markförhållanden 4.1 Jordlagerföljd Enligt SGUs jordarts- och jorddjupskarta består undersökningsområdet huvudsakligen av glacial lera med ett jorddjup på ca 1 till 20 meter. Berg i dagen finns registrerat väst om undersökningsområdet. Enligt nu utförda fältundersökningar består den generella jordlagerprofilen inom området av ett lager fyllnadsjord ovan lera. Fyllnadsjorden består till stor del av grus och sand och är ca 0,5 till 2,0 meter mäktigt. Lagret har en uppmätt vattenkvot på ca 6 % till 8 %. Lerlagret är ca 2 till 16 meter mäktigt och har i de övre 2 till 3,5 metrarna en utvecklad torrskorpa. Lagrets mäktighet bedöms som minst i områdets västra del och ökar mot öst. Lagret har en sandig och siltig karaktär och en uppmätt vattenkvot på ca 16 % till 31 % och konflytgräns på ca 37 % till 46 %. Ett strömningsförande skikt har påträffats vid platsen för undersökningspunkt SC1805 till SC1809. Lagret bedöms vara ca 1 till 1,5 meter mäktigt och befinna sig på ca 10 till 13 meters djup, motsvarande nivå ca +54 till +58. Berg har inte verifierats men tolkas återfinnas på ett djup om ca 3,5 till 17 meter under markytan, motsvarande nivå +51 till +66. Minsta djup till berg har påträffats i områdets västra delar. 4.2 Hydrogeologiska förhållanden Ett grundvattenrör installerades under fältarbetet. Beteckning Installationsdatum Filternivå Filtermaterial SC1809GW 2018-04-18 +58,6 Strömningsförande skikt Figur 4. Installerat grundvattenrör 6(10)

Grundvattenröret installerades i det strömningsförande skiktet i undersökningspunkt SC1809. Grundvattennivån har avlästs på ett djup av ca 0,65 meter under markytan, motsvarande nivå +67,85. Beteckning Avläsningsdatum Djup / Nivå Avläsningsdatum Djup / Nivå SC1809GW 2018-04-23 0,6 m / +67,9 2018-05-03 0,7 m / +67,8 Figur 5. Avlästa grundvattennivåer Fri vattenyta har avlästs i utförda skruvprovtagningar. Vattenytan har påträffats på mellan 1,2-4,5 meter under markytan, motsvarande nivå +64,9 till +66,9. 5 Geotekniska egenskaper De naturliga jordarterna inom det aktuella området bedöms tillhöra tjälfarlighetsklass 4 samt materialtyp 5 och den naturliga vattenkvoten varierar mellan 6 % och 31 %. Tabell 1. Uppmätta värden för påträffade jordlager. *z=vertikalt djup räknat från överkant aktuellt lager. Odränerad Mäktighet Vattenkvot Konflytgräns Materialtyp/ Jordart Sensitivitet skjuvhållfasthet [m] [%] [%] Tjälfarlighetsklass [kpa] Fyllnadsjord 0,5-2 6-8 Lera Torrskorpelera 4-8 m.u.my. 8-17 m.u.my Strömningsförande lager 2-16 2-3,5 4 9 0,5 1,5 16-31 27-31 16-41 31-38 37-46 38-46 32-46 45-53 9-33 8-9 - >50 50 50 + 3,3z* 5 7(10)

6 Rekommendationer Förutsättningarna för grundläggningsrekommendationer baseras på föreslagen utbyggnad med lättare huskonstruktion om maximalt 2 våningar i byggnadshöjd samt idrottshall om ca. 13 meters byggnadshöjd. För större laster alternativt högre byggnadshöjder rekommenderas en omvärdering av eventuellt behov av förstärkt grundläggning. 6.1 Grundläggning Grundläggning föreslås utföras med platta på mark, alternativt plintar vid större punktlaster. All organisk samt tjälfarlig jord skall schaktas bort ner till tjälfritt djup innan grundläggning utföres. Grundläggningen skall ske på icke tjälfarligt material och schaktbotten skall packas så att bärigheten och den dimensionerande bärförmågan uppfylls enligt EN 1997-1 kapitel 6, Plattgrundläggning. All organisk jord skall bortschaktas under byggnad och hårdgjorda ytor. Ett dränerande och kapillärbrytande lager skall utläggas under och runt blivande byggnader och ett materialskiljande lager skall installeras mellan samtliga tillförda massor och den naturliga jorden. Grundläggning av byggnadens stomme kan ske med plattor eller plintar. På grund av varierande lerdjup bör samtliga större grundplattor grundläggas mitt och kantförstyvat. Förstärkningarna bör då läggas parallellt med ökningen av lerdjupet (ca. västligtöstligt). Området innehåller tjälfarliga jordar och ledningar rekommenderas därför att grundläggas på frostfritt djup, alternativt frostskyddsisoleras. 6.2 Schakt Då befintligt material innehåller siltigt material kan schaktning försvåras av dess flytbenägenhet i vattenmättat tillstånd, vilket kan leda till ytuppmjukning och utflytning vid t.ex. regn. Schakter som ska stå öppna längre tid bör skyddas mot erosion. Vid djupare schaktning vintertid bör schaktbotten frostskyddas för att förhindra överhängande frusen jord. Vid tillfälliga schakter grundare än 1,5 m kan schaktslänter utföras utan restriktioner om entreprenören vidtar åtgärder för att undvika brott i schaktgropen. Vid schakter i fyllnadsjorden till mellan 1,5 och 2,5 m djup kan släntlutning förutsättas ställas enligt 1:2 utan föregående stabilitetskontroll. Schakter i lerlagret till mellan 1,5 och 3 meter kan utföras med släntlutning 1:1 utan föregående stabilitetskontroll. Detta kräver dock att släntkrön ej belastas och att entreprenören bedömer släntlutningen ur arbetsmiljösäkerhetssynpunkt utifrån Svensk Byggtjänst och SGI:s skrift Schakta säkert. Alternativt kan schakter som utföres grundare än 3 m utföras inom avstyvad spont alternativt schaktsläde. Samtliga schakter djupare än 3 m samt permanenta slänter skall föregås av en kontrollberäkning för att säkerställa fullgod stabilitet. Om brantare släntlutningar efterfrågas kan provgropar utföras. Provgroparna skall utföras i likvärdiga förhållanden avseende både storlek, jordart, belastning, väder och tid. Grundvattnet skall vara avsänkt minst 0,5 m under schaktbotten under hela schaktarbetet. 8(10)

I gränsen mellan fyllnadsjord och naturlig lera kan ytligt grundvatten strömma, vilket kan leda till att länshållning i schakten krävs samt att erosionsskydd erfordras. Terrassen skall utformas så att vatten avleds och att stående vatten undviks. Samtliga schaktbottnar skall hållas torra. För att undvika underminering av befintlig byggnad bör schaktning intill denna ej utföras djupare än underkant befintlig grundplatta. Vid djupare schakter i närhet av den befintliga byggnaden bör dessa begränsas till ett djup motsvarande en lastspridning på 1:1 från 0,5 meter utanför underkant befintlig grundplatta. Schakten bör då även utföras etappvis om både korta och små etapper. Figur 3. Godkänt schaktdjup [z] beroende på avstånd [x] från befintlig grundläggning. 6.3 Fyllning I det fall packning ska utföras intill befintlig byggnad rekommenderas att denna besiktigas med avseende på eventuella befintliga sprickor samt att maximalt tillåtna vibrationer under byggnadstiden bestäms. Det rekommenderas även att den befintliga byggnaden kontrolleras kontinuerligt med avseende på rörelser och vibrationer. För att undvika materialvandring skall ett materialavskiljande lager läggas under all fyllnadsjord. 6.4 Dränerande kapillärbrytande lager Dränerande och kapillärbrytande lager utläggs under och runt byggnad. Under dräneringsskiktet läggs materialskiljande lager av geotextil. 6.5 Stabilitet Eftersom marken i området är relativt plan, grundläggningsnivåerna och jordegenskaperna gynnsamma, bedöms totalstabiliteten för planerad anläggning inom aktuellt område vara tillfredställande. Vibrationsalstrande aktiviteter samt erosion, speciellt i kombination med vatten, bör dock beaktas då jordlagren inom området innehåller silthaltiga jordar. 6.6 Sättningar Förutsättningarna anses som relativt goda inom området och inga större sättningar bedöms uppstå. Däremot kan mindre sättningar förväntas uppstå på grund av att lera påträffats i befintliga jordlager. För att undvika skador i anslutningen mellan befintlig och ny byggnad rekommenderas att tillkommande konstruktion utföres separat och ansluts till befintlig genom dilatationsfog eller likvärdig icke-lastöverförande metod. Sättningarna kan beräknas utifrån härledda skjuvhållfastheter och utförda CRS-försök. 9(10)

En översiktlig sättningsanalys har utförts. Beräkningen visar att en utbredd last om 20 kpa, motsvarande ca. 1 meter uppfyllnad eller en byggnad om 2 våningar, efter lång tid ger upphov till ca. 2 mm sättning per meter lera. I beräkningen har hänsyn ej tagits till lastfördelning mot djupet, krypning eller brukstid, vilket kan betraktas som en extra säkerhet. Vidare har en översiktlig beräkning utförts för en punktlast om 600 kn fördelat över en styv 2x2- plintfot (150 kpa). Beräkningen visar att sättningar på ca 25 mm kan förväntas. Vid beräkning har lerdjupet förutsatts vara 10 meter, ingen krypning och lång brukstid. Lastfördelning mot djupet har beaktats. Sättningarna kan minskas genom justering av plintfotens storlek. Nya, mer ingående, sättningsberäkningar krävs i projekteringsskedet. 6.7 Geohydrologi Det bedöms att området utgörs av två separata grundvattenytor, ett i den ovanliggande fyllnadsjorden och ett i det strömningsförande lager som påträffats på ca 10 till 13 meters djup. I gränsen mellan fyllnadsjord och naturlig lera kan ytligt grundvatten strömma. 6.8 Erosion Då befintligt material innehåller siltigt material kan schaktning försvåras av dess flytbenägenhet i vattenmättat tillstånd vilket kan leda till ytuppmjukning och utflytning vid t.ex. regn. Schakter som ska stå öppna längre tid bör skyddas mot erosion. 6.9 Kontroll Närliggande byggnader rekommenderas besiktigas och kontrolleras både före, under och efter byggnation med avseende på vibrationer under packningsarbetet och risk för underminering vid schaktarbetet. 6.10 Markradon Inga markradonundersökningar har utförts inom aktuellt område, varför radonundersökningar rekommenderas. Tillförda massor bör även kontrolleras med avseende på radon för att säkerställa att radonhalten inte höjs. 6.11 Rekommendationer för fortsatta arbeten Besiktning av befintliga byggnader med avseende på sprickor och sättningsskador både före, under och efter packnings- och schaktarbeten. Markradonundersökning 10(10)