Vetenskapsdag 14 september 2016 Sundsvall Varmt välkommen till Vetenskapsdagen 2016 i Sundsvall Vetenskapsdagen handlar om att ge inspiration och verktyg till de elever som går tredje året på gymnasiet och ska skriva sitt gymnasiearbete. Det blir en dag med föreläsningar rörande högskolestudier, den vetenskapliga processen, samt ämnesindelade inspirationsföreläsningar med våra forskare/doktorander/studenter på Mittuniversitetet. Arrangörer är gymnasiesamverkansgruppen inom Regionalt Utvecklingsnätverk (RUN) vid Mittuniversitetet. Vetenskapsdagen har dock utformats och utvecklats tillsammans med lärare på ett flertal av regionens gymnasieskolor och arrangeras årligen både i Östersund och i Sundsvall. Tid och plats Vi håller på mellan klockan 10.1514.00 och bjuder alla deltagare (elever och lärare) på salladslåda och något att dricka under lunchtid. För stads- och campuskarta se: http://www.miun.se/universitetet/hittahit Parkerar gör man lättast på Folkets Park/Tonhallens parkering längs med Universitetsallén. Där är det gott om plats och billig avgift. Utvärdering Vi kommer att skicka ut en utvärdering till lärare/kontaktperson på respektive skola för att få in synpunkter, tips och idéer för framtida arrangemang. Förra utvärderingen visade tydligt att eleverna uppskattade arrangemanget men att de inte förstod syftet med dagen och kopplingen till gymnasiearbetet. Vi tror därför det även är viktigt med någon sorts förberedelse och uppföljning/återkoppling på den egna skolan/i klassen. Kontakt Åsa Bång (koordinator RUN, projektledare gymnasiesamverkan) E-post: asa.bang@miun.se Tel: 010-142 82 07 Vi hoppas på en trevlig och givande dag tillsammans med er!
Program På förmiddagen ges två pass med möjlighet att välja mellan sex olika föreläsningar/rundvandring per pass, se programöversikten nedan. Observera att en av föreläsningarna sträcker över bägge passen. Under lunchtid bjuder vi alla elever och medföljande lärare på salladslåda och något att dricka. Det kommer att erbjudas skink-, kyckling- eller vegetarisk sallad. Serveringen sker i ljusgården O-huset (plan 1). Under eftermiddagen ges inspirationsföreläsningar som utgår från de olika gymnasieprogrammen och eleverna inom samma program samlas i samma sal. Eftermiddagen börjar först med att några av Mittuniversitetets studenter berättar om vad det innebär att läsa på högskola/universitet. Efter det kommer en av våra forskare att berätta om den vetenskapliga processen och vad forskning egentligen innebär. Till sist ges tre kortare inspirationsföreläsningar på olika ämnen/teman. I programöversikten nedan går det att se upplägget, tid och plats. Längre ned presenteras varje föreläsning lite närmare. Observera att de elever som läser samhällsvetenskapliga programmet (SA) samt Tekniska programmet (TE) är uppdelade i två salar/program. Tid/Grupp VALBARA FÖRELÄSNINGAR ELLER RUNDVANDRING Sal O111 Sal L111 Sal M108 Sal O102 Sal N109 Sal M102 Huvudentré 10.1510.45 Om att räkna saker man inte 10.5011.20 kan se Du, jag och våra Neanderthalare Du, jag och våra Neanderthalare (O)jämlika villkor (O)jämlika villkor Invandring och delaktighet Invandring och delaktighet Människans överlevnad Människans överlevnad Emotion och empati Emotion och empati Rundvandring Rundvandring 11.2012.00 LUNCH SA Övriga Sal E409 SA Hedbergska Sal C306 PROGRAMFÖRELÄSNINGAR EK Sal C310 NA Sal N109 TE Övriga Sal M108 TE V-malm + Ådalsskolan Sal M102 HU/ES Sal O102 12.0012.05 Välkommen Välkommen Välkommen Välkommen Välkommen Välkommen Välkommen 12.0512.20 12.2012.50 vad innebär 12.5013.00 BENSTRÄCKARE 13.0013.50 Sara Ö. Helene Z-D. Johan + Alexandra Tanja B. Anna-Sara F. Karin K. Dick S. Lina B. Stylianos P. Jennie S. Torsten V. Reza S. 13.5014.00 AVSLUTNING Stefan F. Reza S. Enkeleda B. Enkeleda B. Philip L. Stefan F. Jörgen M. Mikaela C. Linda T.
Valbara föreläsningar: 10.1510.45 samt 10.5011.20 Om att räkna saker man inte kan se, sal O111 Pia Heidtmann, universitetsadjunkt Det finns minst 10 personer i Sverige med exakt samma antal hår på kroppen! Hur vet man detta med säkerhet även om man inte hittar dem? Få beviset på några sådana lite förvånande saker i denna introducerande föreläsning till problemlösningsteknik inom diskret matematik. OBSERVERA denna föreläsning är en längre föreläsning och pågår from 10.1511.20. Du, jag och våra Neanderthalare, sal L111 Svante Holm, universitetslektor genetik? miljö? Den moderna människan (vi som lever nu) lever ett helt annat liv jämfört med en människa som levde någonstans på jorden för 50 000 år sedan. Vad vet vi om skillnader och likheter mellan dom och oss? Vilka genetiska likheter/skillnader finns det mellan män och kvinnor? Mellan smålänningar och norrbottningar? En likhet som finns mellan alla människor på jorden är att vi har en förmåga att kommunicera med språk i både tal och skrift. En av generna bakom språket är en gen som heter FoxP2. Alla är vi olika men ändå så lika. (O)jämlika villkor, sal M108 Karin Jarnkvist och Lasse Reinikainen, universitetslektor och universitetsadjunkt Sverige beskrivs ofta som ett av världens jämlika och jämställda länder. Samtidigt visar forskning att inte alla människor i Sverige har samma möjligheter i livet. Dessa olika livsvillkor kan påverka t ex hur en mår, var en bor och vilka en umgås med. Föreläsningen tar upp vilka problem ojämlikheten ger, varför den uppkommer och hur den kan motarbetas. Invandring och delaktighet, sal O102 Per Hammarström, universitetslektor Föredraget kommer handla om en del av Sveriges långa och brokiga invandringshistoria. Ni kommer få möta judiska invandrare som på 1800-talet lämnade Östeuropa för att söka sig en bättre framtid i Sverige. Många av dem bosatte sig i Norrlands skogsregion, inte minst i Sundsvall. Liksom invandrare i alla tider fick den judiska gruppen uppleva både delaktighet och utestängning, både öppenhet och fientlighet. Det finns många beröringspunkter mellan deras erfarenheter och de som dagens invandrare möter. Tanken är att föredraget ska visa, dels hur studiet av historien kan hjälpa oss att förstå vår egen tid, dels hur en historiker arbetar för att hitta ny kunskap om det förflutna. Människans överlevnad i extrema miljöer, hur fungerar sal N109 (Fälldinsalen) Angelica Lodin-Sundström, universitetslektor Hur kan vi överleva att dyka på ett andetag ner till 200 meters djup och klättra upp på de högsta höjderna av Mt Everest? Människokroppen är en sinnrik konstruktion med fantastiska resurser, kom och lär dig mer om hur det går till!
Forskning om emotion och empati, sal M102 Tanja Bänziger, universitetslektor; Ulrika Danielsson universitetslektor; Fara Tabrizi, universitetsadjunkt Vill du lära dig förstå, beskriva och förklara hur vi tänker, känner och beter oss i olika situationer, hur vi relaterar till andra människor i såväl privatliv som arbetsliv? Är du intresserad av hur våra drivkrafter och mentala förmågor kan användas och vad som till exempel kan främja hälsa och välbefinnande? egentligen empati och hur görs forskning om empati? Det finns olika sätt att beskriva empati och denna föreläsning fokuserar på "känslor som smittar". Hur påverkas Dina emotioner av en annan persons emotioner? Programföreläsningar: 12.0014.00 Naturvetenskapliga programmet, sal N109 (Fälldinsalen) Design och framtidens utmaningar Torsten Vesterlund, universitetslektor Sett ur ett framtidsperspektiv befinner sig vi och det moderna samhället i en svår situation med stora utmaningar. Teknisk utveckling och kortsiktiga designlösningar är en delorsak till hur det ser ut. Med ny kunskap och ett större perspektiv kanske vi kan designa nya lösningar för hur vi lever, konsumerar, förflyttar oss, kommunicerar osv. I en kort presentation ges en översiktlig bild av vad design är och vad design kan göra. Vackra tallskogar vid Höga Kusten Ett pågående forskningsprojekt Jennie Sandström, doktorand Följ med på en spännande resa till sanslöst vackra tallskogar på hällmarker vid Höga kusten! Här får ni ta del av ett forskningsprojekt som handlar om orörda skogar där träden kan bli 600 år gamla och överleva det mesta. Här får man även möta märkliga och mycket ovanliga skalbaggar som bara finns på 2 platser i Sverige. Ni blir även introducerade till dendrokronologi, till exempel hur man kan använda trädens årsringar för att datera bränder. Finding Higgs! Reza Salim, doktorand Have you ever wondered why we have masses? Everything in this universe is swimming through a giant invisible pool called Higgs field. All elementary particles, such as electrons, muons and quarks get their masses by interacting with the Higgs particles in the Higgs field. We are made of atoms and atoms are made of those elementary particles. So, a big portion of our masses comes from the Higgs boson. The existence of the Higgs boson was mathematically predicted by Peter Higgs and his colleagues in the 1960s. On 4th July, 2012, Higgs boson was discovered by using the most complicated and most expensive machine ever built by human, the LHC at CERN.
Tekniska programmet, sal M102 samt M108 Nästa generations intelligenta appar Stefan Forsström, universitetslektor Idag är vi så gott som konstant uppkopplade, till en sådan grad att våra smartphones nästan tar över våra liv. Men i vår omgivning finns fortfarande en hel del dumma saker. Smartphones och appar är bara det första steget i denna revolution, i framtidens Internet-of-Things kopplar vi upp alla våra saker och låter dem prata med varandra. Finding Higgs! Reza Salim, doktorand Have you ever wondered why we have masses? Everything in this universe is swimming through a giant invisible pool called Higgs field. All elementary particles, such as electrons, muons and quarks get their masses by interacting with the Higgs particles in the Higgs field. We are made of atoms and atoms are made of those elementary particles. So, a big portion of our masses comes from the Higgs boson. The existence of the Higgs boson was mathematically predicted by Peter Higgs and his colleagues in the 1960s. On 4th July, 2012, Higgs boson was discovered by using the most complicated and most expensive machine ever built by human, the LHC at CERN. Att forska på ljus Enkeleda Balliu, doktorand Många av oss är inte medvetna om vilken betydelse ljuset har för oss och det sätt vi lever idag utan tar mycket för givet. I denna presentation kommer flera exempel, där ljuset, och framförallt lasern, har en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen och det sätt vi lever idag. En intressant fråga är hur vi kommer att använda ljuset i framtiden, och hur kommer det att påverka vårt sätt att leva? Teknisk design Mekanisk och användbarhetsinriktad formgivning Philip Lundman, alumn Jag tänkte kortfattat summera mina två examensarbeten. Det första, mer användbarhetsinriktade, som gick ut på att formge ett nytt handverktyg och det senare, mer mekaniska, som gick ut på att undersöka och ge ett konstruktionsförslag på en sil i massaindustrin.
Samhällsvetenskapliga programmet, sal E409 samt C306 Virala nyheter vad är det som engagerar i sociala medier? Sara Ödmark, universitetsadjunkt Vilka är det som delar nyheter i sociala medier? Och vad är det de delar? Är det bara videoklipp på gulliga katter som folk vill se på Facebook? Den frågan har Sara Ödmark tittat närmare på. Sara Ödmark är adjunkt i journalistik och undervisar på Mittuniversitetet för studenter på Journalistprogrammet och Bildjournalistprogrammet. Konsekvenser av sexuella trakasserier: Kropp och själ i protest och ta ingen skit Heléne Zetterström-Dahlqvist, doktorand Jag har forskat på ungdomar 14-16 år (högstadiet) och forskningen handlar bland annat om hur sexuella trakasserier och psykisk ohälsa hänger ihop. Jag har ett genusperspektiv på hur jag förstår sexuella trakasserier som fenomen och problematiserar individualiseringen av psykisk ohälsa. Nygamla Moderaterna En jämförande fallstudie om Moderaternas förändring Johan Hedberg och Alexandra Karlsson, universitetsstudenter Föredraget handlar om hur vi kom fram till ämnet vi valde och hur vi gick tillväga för att skriva vår uppsats. Forskning om emotion och empati Tanja Bänziger, universitetslektor egentligen empati och hur görs forskning om empati? Det finns olika sätt att beskriva empati och denna föreläsning fokuserar på "känslor som smittar". Hur påverkas Dina emotioner av en annan persons emotioner? Design som gör skillnad Anna-Sara Fagerholm, universitetsadjunkt I en värld där över 1,5 miljoner människor svälter varje dag slänger vi enorma mängder mat. Så mycket som hälften av all mat som produceras går direkt i soporna. Och vi hjälps åt att slänga, antingen är det matproducenten, distributören, lagerhållaren, butikspersonalen eller vi själva därhemma som dumpar maten. Men varför? Forskning visar att förpackningen har den viktigaste rollen för att minska matsvinn. Den här föreläsningen visar hur design kan göra skillnad. För de många människorna. För en bättre värld. Ledarskribenters kommunikation med politiken Karin Karlsson, universitetsstudent Karin presenterar sin B-uppsats som handlar om hur ledarskribenter kommunicerade med varandra, med läsare och med politiker under 90-talskrisen. Uppsatsen är tänkt att undersöka om ledarskribenterna utnyttjade det rådande tumultet för att kasta smuts på olika partier, eller om de skrev informativt med syftet att upplysa läsarna.
Ekonomiprogrammet, sal C310 Nationalekonomi och fotboll, hur kan dessa två förenas? Dick Svedin, doktorand Nationalekonomi är något som berör oss alla. Bland annat när vi går på affären och handlar och i valet om vi ska gå på bio eller gå på fotboll. När det gäller forskning i nationalekonomi kan man till exempel studera vad som påverkar antalet besökare på evenemang, så som fotboll. Under föreliggande presentation kommer en studie i efterfrågan på fotboll att presenteras. Vem värderar fastigheter och hur tänker de? Lina Bellman, doktorand I Sverige är fastighetssektorn med sina kommersiella fastigheter bankernas enskilt största kredittagare. Bankerna har därför behov av information för att kunna bedöma och hantera de risker som kreditgivning med kommersiella fastigheter medför. Fastighetsbolag har på liknande sätt behov av kvalitetssäkrad information om sina fastigheter inför upprättande av årsredovisning. För att få sådan information görs normalt en fastighetsvärdering. I en studie har jag beskrivit och analyserat hur svenska auktoriserade fastighetsvärderare ser på de faktorer som avgör värdet på kommersiella fastigheter när värderingen görs inför upprättandet av årsredovisning. International opportunity experience, search and innovativeness Stylianos Papaioannou, doktorand Small and Medium sized companies are the backbone of the Swedish Economy as well as the Global Economy. Opportunities do not weigh equally in terms of potentials and value. Why certain firms are better equipped in developing innovative international opportunities than others?
Estetiska programmet och Humanistiska programmet, sal O102 Vad ville Jesus egentligen? Jörgen Magnusson, universitetslektor Att Jesus kom för att vi skulle få förlåtelse för våra synder är något som kristna trott på i nästan 2000 år. Men det är vanligt att en religionshistorisk undersökning leder till resultat som är av annan art än den som tron anger. I mitt föredrag ska jag visa på hur vi kan använda historievetenskapliga metoder och komma fram till en uppfattning som jag menar är historiskt mer trovärdig. What Does the Whale Say? Analyzing Animal Representations in Popular Culture Michaela Castellanos, doktorand From the mysterious fox in electronic dance music to the cuddly puppies in toilet paper ads, popular culture is full of animal representations. Yet they rarely make us think about actual animals instead, they communicate other ideas (e.g. what you should buy next!). We will watch a film clip together and explore what sounds and images are used to represent whales. What does the way the animals are shown on screen tell us about how we value them? What, if anything, might it say about how we see ourselves as human (rather than animal)? Mementos of America: How Swedish-American immigrants used photography to assert power over the American landscape and their identities. Linda Maria Thompson, universitetsadjunkt How did 19-Century Swedish American immigrants use photography and the backdrop of the West to construct their own sense of identity, empower themselves as colonialists, as well as the significance of the photographic image in their transition from Swede to American? What can we learn from their use of Photography and how does it relate to social media like Facebook and Instagram today?