UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2014

FULLMÄKTIGE 9.6.2015 BILAGA 1 59 SAMKOMMUNEN FÖR EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2014 REVISIONSNÄMNDEN 7.5.2015

2 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT... 3 1 SAMMANDRAG AV UTFALLET AV FULLMÄKTIGES BINDANDE MÅL FÖR ÅR 2014... 4 2 SJUKVÅRDSDISTRIKTETS STRATEGI OCH BUDGET- UTVÄRDERING AV UTFALLET... 11 2.1 Utvärdering av utfallet av de ekonomiska målen... 11 2.1.1 Utfallet av samkommunens budget... 11 2.1.2 Samkommunen sammanlagt utan affärsverk... 12 2.1.3 Affärsverket för akutvård och jour... 12 2.1.4 Affärsverket Åbolands sjukhus... 13 2.1.5 Affärsverket Tyks-Sapa... 13 2.1.6 Medbit Oy... 14 2.1.7 Västkustens arbetshälsa Ab... 14 2.2 Utvärdering av utfallet av verksamhetens effektivitet... 14 2.2.1 Produktivitet... 14 2.2.2 Totalkostnader... 19 2.3 Utvärdering av utfallet av verksamhetsmålen... 20 2.3.1 Patientorienterad service... 20 2.3.2 En rätt produktionsmall för vården, organisering av verksamheten och smidiga processer... 21 2.3.3 Ett intensivt universitetssamarbete... 23 2.3.4 En tydlig organisation... 24 2.3.5 Kunnig och välmående personal... 25 2.3.6 Utvecklad infrastruktur, verksamhetsutrymmen och teknik... 26 2.3.7 Verksamhetsmål för affärsverk och dotterbolag... 27 3 EKONOMISKA IAKTTAGELSER... 28 3.1 Åtgärder för iakttagande av budgeten och deras tillräcklighet... 28 3.2 Höjning av ersättningsansvaret för patientförsäkringen... 31 3.3 Åtgärder som det ekonomiska stabiliseringsprogrammet kräver i fortsättningen... 31 4 ÖVRIGA IAKTTAGELSER... 35 4.1 Störningarna i datakommunikationerna... 35 4.2 Kostnader orsakade av koncentrationen av instrumentvården... 36 4.3 Överföring av förlossningarna från Salo kretssjukhus till Åucs... 39 4.4 Jämförelse av verksamhetens effektivitet... 40 4.5 Jämförelse av sjukfrekvensen... 42 4.6 Iakttagelser gällande psykiatrin... 43 5 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE IAKTTAGELSER... 45 5.1 Byggnads- och utvidgningsprojekt... 45 5.2 Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen... 50 UNDERSKRIFTER... 51 Bilaga REVISIONSNÄMNDENS VERKSAMHET... 52

3 ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Sjukvårdsdistriktets verksamhetsår 2014 präglades av en målmedveten strävan till att förändra samkommunens verksamhetsstrukturer så, att man smidigare skulle kunna svara på de ständigt ökade krav som den kommunala ekonomin och lagstiftningen ställer. I fullmäktige godkändes 29.4.2014 en ny strategi, i den var en central punkt ett sjukhus som täcker landskapet. Under höstens lopp förbereddes i rask takt en organisationsförändring i enlighet med den nya strategin, enligt den anslöts Åucs Vakka-Suomi sjukhus och Salo och Loimaa kretssjukhus till Åucs 1.1.2015. Antalet vårdade patienter (skilda personer) var år 2014 större än någonsin tidigare och antalet var 4,1 % större än år 2013. En orsak var att antalet patienter på Affärsverket för akutvård och jour ökade med 10,8 % bl.a. genom avtal med nya kommuner. En annan orsak var det, att patienter gått över från den privata sektorn till den offentliga sektorn. Dessutom ökade antalet patienter som kom från kommuner som inte tillhör sjukvårdsdistriktet. Inkomsterna från utomstående kommuner ökade med 14,4 % jämfört med år 2013. På grund av att kosthållet i början av år 2014 lades ut minskade antalet anställda i sjukvårdsdistriktet. En stor del av den inbesparing på 216 kalkylmässiga tjänster som erhölls vid utläggningen uppnåddes visserligen inte, då arbetsinsatsen samtidigt på grund av den ökade efterfrågan märkbart ökade på annat håll. På grund av detta minskade de kalkylmässiga tjänsterna med bara 60. Man har fortfarande inte gjort upp någon utrymmesstrategi för samkommunen, där sjukvårdsdistriktets nuvarande innehav av utrymmen och det kommande utrymmesbehovet skulle ha analyserats och harmoniserats med det ekonomiska stabiliseringsprogrammet och samkommunenens investeringsförmåga. Den kontinuerliga snabba förändringen av vårdmetoderna i riktning mot öppenvård och satsningen på början av vårdkedjan (gemensam jour, akutvård, jourförordningen) kommer enligt beräkningarna att ytterligare minska behovet av vårdplatser. Betydelsefullt var, att man år 2014 kunde hejda skuldsättningen och skuldbördan minskade med 30 milj.. Från den ekonomiska stabilitetens synpunkt är soliditetsgraden fortfarande svag. Läget underlättas inte av att det efter den massiva utbyggnaden av T-sjukhuset och byggandet av Läkemedelsförsörjningens byggnad ännu finns ett behov av flera andra större byggnadsinvesteringar. Fullmäktige godkände i november 2014 projektplanen för det ersättande byggnadsprojektet för U-sjukhuset. Kostnadskalkylen för projektet är 158 milj.. Dessutom väntar åtminstone grundrenoveringen av bäddavdelningarna på Salo kretssjukhus och verksamhetsutrymmena för resultatområdet Psykiatri ännu på investeringsbeslut. År 2014 uppnåddes en positiv ekonomisk utveckling. Bokslutet var positivt och skuldbördan minskade. Under tioårsperioden 2012-2022 bör skuldbördan minskas i enlighet med det av fullmäktige godkända stabiliseringsprogrammet och ökningen av kommunernas betalningsandelar bör vara högst i medeltal +3,8 % per år. På grund av nya uppgifter som överförts från kommunerna (prehospital sjukvård och gemensam jour) och ibruktagandet av den nya utvidgningen av T-sjukhuset ökade medlemskommunernas betalningsandelar med hela +10,5 % år 2013. År 2014 höjdes akutvårdens servicenivå och resurserna under jourtid utökades, eftersom efterfrågan ökade. Ökningen av de intäkter som uppbars av medlemskommunerna (inklusive förändringarna i verksamheten) var till slut +4,6 %. Arbetet med att uppnå målen i stabiliseringsprogrammet och att följa det fortsätter. Reino Lindqvist ordförande för revisionsnämnden

4 1 SAMMANDRAG AV UTFALLET AV FULLMÄKTIGES BINDANDE MÅL FÖR ÅRET OBS! Numreringen av de bindande målen i tabellen nedan följer den numrering som använts i budgeten för år 2014. Om utfallet har rapporterats i bokslutets verksamhetsberättelse. Grön= uppnåddes, Gul = uppnåddes delvis eller nästan, Röd = uppnåddes inte. Av fullmäktige godkända ekonomiska budgetmål Ansvarig Sätt att mäta/målnivå (inkl. budgetändringar godkända av fullmäktige 29.4.2014 och 25.11.2014) Rapporterat resultat i versamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet Styrelsen Bindande nettokostnader för verksamheten (Samkommunen sammanlagt utan affärsverk) <463,8 M + 16,7 M = 480,5 M 470,05 M 470,05 M Direktionen för Affärsverket för akutvård och jour Räkenskapsperiodens överskott (Samkommunen sammanlagt utan affärsverk) >2,6 M Investeringsutgifter (Samkommunen sammanlagt utan affärsverk) <22,2 M Verksamhetens bindande nettokostnader (försäljningsintäkter från utomstående kommuner och övriga betalande avdras inte) <42,1 M + 1,4 M + 2,4 M = 45,9 M 4,33 M 4,33 M 12,86 M 12,86 M 45,2 M 45,2 M Räkenskapsperiodens överskott >0,4 M 1,8 M 1,8 M Investeringsutgifter <0,44 M 0,1 M 0,1 M Direktionen för Affärsverket Åbolands sjukhus Verksamhetens bindande nettokostnader <13,03 M + 0,47 = 13,5 M 13,06 M 13,06 M Räkenskapsperiodens överskott (underskott)>0 1,14 M 1,14 M Investeringsutgifter <0,34 M 0,29 M 0,29 M Direktionen för Affärsverket Tyks-Sapa Försäljningsintäkter från distriktets sjukhus <111,84 M + 3,0 M = 114,84 M 114,3 M 114,3 M Räkenskapsperiodens överskott (underskott) >0 0,54 M 0,54 M Investeringsutgifter <4,74 M 4,15 M 4,15 M

5 Av fullmäktige godkända verksamhetsmål i budgeten Av fullmäktige godkänt bindande mål Sätt att mäta/målnivå Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet Patientorienterad service Servicekvalitet Mål 1: Tjänsterna är av hög kvalitet, klara och involverande. Patienterna upplever servicen som utomordentlig. (Vitsordet 4 5 i kundbelåtenhetsenkäten) Tillgången på tjänster Mål 2: Tjänsterna produceras på rätt tid. De i vårdgarantin fastslagna tiderna överskrids inte. (100 %) Remisserna 99,3 %. Bedömning av vårdbehovet 98,5 %. Erhållande av vård 99 %. Information om tillgängligheten på vård på www-sidorna: - behandling av remisser - bedömning av vårdbehovet - erhållande av vård Finns på www-sidorna Effektiv verksamhet Produktivitet Mål 3: Produktiviteten förbättras. Personalbehoven har täckts genom överförningar av vakanser eller resurser. Kosthållet lades ut. Vakanserna i distriktet minskade jämfört med år 2013 Totalkostnader Mål 4: Totalkostnadernas reella ökning överensstämmer med programmet för stabilisering av ekonomin. Totalkostnadernas reella ökning är i enlighet med budgeten. Verksamhetskostnaderna i budgeten överskreds jämförbart med 2,2 %, 13,5 M. Verksamhetskostnaderna överskreds med 19,5 M, 3,1 %. Under året har förverkligats strukturella förnyelser som möjliggör kostnadsinbesparingar på lång sikt. Utläggningen av kosthållet, Ett sjukhus - projektet

6 En rätt produktionsmall, organisering av verksamheten och smidiga processer Mål 5: Sjukvårdsrelaterade tjänster och sjukvårdsdistriktets stödtjänster organiseras ekonomiskt och kvalitativt på en stabilare grund än för närvarande. Under året förverkligas den administrativa fusionen av sjukvårdsdistriktets och Åbo universitets laboratorieverksamheter så, att det är möjligt för de övriga sjukhusen i specialupptagningsområdet att ansluta sig till det nya gemensamma laboratoriet antingen på samma gång eller senare. Beträffande omorganiseringen av sjukvårdsdistriktets lokalvård fattas på basen av en separat utredning före utgången av juni 2014 beslut så, att man genom omorganiseringen uppnår inbesparingar och upprätthåller den kvalitetsnivå som verksamheten förutsätter. Beslutet verkställs under slutet av året. Fusionerades 1.1.2015 Beslut 20.5.2014 att utvecklas som egen verksamhet Ett intensivt universitetssamarbete Mål 6: Ett undervisningssjukhus och forskning på universitetsnivå lockar anställda, tryggar kunnandet och får nya patientkunder samt bibehåller sin ställning i spetsen för utvecklingen i landskapet. Biobankverksamheten och delcentret för det nationella cancercentret inleds. För att förbättra den specialiserade sjukvårdens konkurrensförmåga görs upp en spetsenhetsstrategi. Eftersträvad nivå: För strategierna har gjorts upp en verkställighetsplan med tidtabell. Man sörjer för en högklassig undervisning och forskning genom att förverkliga forsknings- och vetenskapsstrategin samt undervisnings- och skolningspolitiken i specialupptagningsområdet. Biobankverksamheten inletts, cancercentret på hälft Arbetsgrupp utsedd En tydlig organisation Mål 7: Sjukvårdsdistriktet är ett konkurrenskraftigt sjukhus, där verksamheten är ändamålsenligt koncentrerad och decentraliserad. Universitetssjukhusets bästa kompetens står till förfogande på alla verksamhetsställen. Under året förbereds en organisationsförändring som leder till att kretssjukhusens verksamhet blir en del av Åucs vårdlinjeorganisation och till följd härav finns i sjukvårdsdistriktet på landskapsnivå för varje patientgrupp en funktionellt och ekonomiskt ansvarig instans. Besluten om ibruktagandet av den nya organisationsmallen fattas före utgången av år 2014, Den eftersträvade nivån: Organisationsförändringen och den nya verksamhetsmallen förverkligas enligt den planerade tidtabellen. Den nya organisationen inledde sin verksamhet 1.1.2015

7 Kretssjukhusens samjour ansluts till att bli en del av affärsverket för akutvård och jour från och med den 1.1.2015. Förändringen i organisationen och verksamhetssättet förverkligas enligt den planerade tidtabellen. Försköts för Salo kretssjukhus del till år 2015 Kunnig personal Mål 8: Trivseln i arbetet är god och kunnandet är i vidsträckt användning. Man beslutar om skapande, provanvändning och ibruktagande av principerna och processen för individuell målsättning. Överenskoms om målen och principerna för ett motivationssystem i anslutning till den individuella målsättningen. Man gör upp, kommer överens om och tar i bruk ett program för att sporra till rörlighet. På hälft Överenskommet Utvecklad infrastruktur, verksamhetsutrymmen och teknik Mål 9: Sjukvårdsdistriktets byggnadsbestånd är på en säker och ändamålsenlig nivå Man avstår från onödiga utrymmen. I alla utrymmeslösningar beaktas möjligheten av att använda gemensamma utrymmen och apparater tillsammans med ägarkommunerna och Åbo universitet. Planerna för U-sjukhusets och psykiatrins ersättande byggnaders del har blivit klara och under året har fattats beslut om deras förverkligande. Försäljningen av tomma fastigheter framskred inte Beslut om T3-sjukhuset har fattats men inte om psykiatrins utrymmen Uppställda mål för affärsverk och dotterbolag Ansvarig Sätt att mäta/målnivå Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen till styrelsen och fullmäktige Revisionsnämndens utvärdering av utfallet Direktionen för Affärsverket för akutvård och jour Personalens välmåga och tillfredsställelse i arbetet ökar. Jourens verksamhet är kostnadseffektiv. Det genomsnittliga priset på ett jourbesök (totalkostnaderna/antalet patienter) sjunker år 2014 jämfört med perioden 4 12/2013 Åtgärder har vidtagits, ännu inga resultat Besökspriset sjönk med 22 %

8 Direktionen för Affärsverket Tyks-Sapa Direktionen för Affärsverket Åbolands sjukhus Personalproduktiviteten förbättras. Patientmängden ökar i förhållande till jourens vakansantal. Personalproduktiviteten förbättras. Jourens patientmängd ökar i förhållande till läkarnas aktiva arbetstimmar. I hela Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt tas i bruk enhetliga kriterier för jourvården. Affärsverket sörjer för ordnandet av akutvården i hela Egentliga Finlands svd på sätt som förutsätts i lagen och i beslutet om servicenivån. Serviceområdena erbjuder kvantitativt och kvalitativt tillräckliga sjukvårdsrelaterade jourtjänster så att de övriga resultatområdena ska vara i stånd till att uppfylla sina effektivitetsmål och övriga funktionella mål. Möjligheterna att utveckla service- och prissättningsstrukturen utreds. För affärsverkets prisers kostnadsmotsvarighet sörjs genom uppdateringar av kostnads- /verksamhetskalkyl. Vid verkställigheten av nya verksamhetsmallar sörjer man för personalens välbefinnande, arbetsförmåga, kunnande och förnyade kompetens. I affärsverket idkas aktiv utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och publikationsverksamhet inom alla servicesektorer på universitetsnivå. Det satsas på rekrytering av doktorandforskare och personer som utför fördjupande arbete. Hela affärsverkets genomsnittliga prisförhöjningsprocent får vara högst 2,2 % jämfört med år 2013. För att garantera en kvalitativt högtstående vård på jämställd basis till svenskspråkiga patienter i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt erbjuder Åbolands sjukhus heltäckande tjänster på grundläggande specialsjukvårdsnivå samt till tillämpliga delar tjänster på specialiserad nivå Utvecklingsrekommendationerna enligt SHQSsystemen för total kvalitetsledning förverkligas, målet är extern förauditering hösten 2014 Åbolands sjukhus uppdaterar sina vårdkedjor tillsammans med områdets hälsovårdscentraler, målet är en så ändamålsenlig arbetsfördelning som möjligt och på så sätt en kostnadseffektiv verksamhet både från sjukhusets och från kommunernas synvinkel sett. +10,4 % Patientmängden minskade i förhållande till läkarnas aktiva arbetstimmar Överförs till år 2015 Beslutet om servicenivån förverkligades nästan Delvis förverkligats 1,6 % Förauditeringen uppsköts till år 2015 Vårdkedjorna har delvis uppdaterats

9 Styrelsen för Medbit Oy Klientsynvinkeln Den ekonomiska synvinkeln Process-synvinkeln För att garantera en effektiv användning av resurserna i sjukhushelheten beslutar Åbolands sjukhus om organiseringen av specialiteterna. Planeringen av nya och ersättande utrymmen slutförs. Antalet ersatta patientskador per ingrepp hålls på en lika låg nivå som under tidigare år. Prisnivån för sjukhusets tjänster hålls i regel på samma nivå eller på en lägre nivå än prisnivån för motsvarande andra enheter. De resursökningar som i enlighet med det ekonomiska stabiliseringsprogrammet behövs för att trygga tillgängligheten på vård på det sätt som lagen förutsätter förverkligas genom interna resursöverföringar. Förverkligande av Egentliga Finlands svd:s funktionella ict-behov i enlighet med den gemensamma verksamhetsplanen. Medbit verkar som kundens interna informationsteknikkumpan vid fastställande av behoven, vid utvärdering av alternativen för förverkligande och ibruktagandet av dem. En förbättring av Medbits regionala synlighet. En ökning av nya för Egentliga Finlands svd:s synpunkt externa kundförhållanden och en ökning av faktureringsandelen för andra kundförhållanden än Egentliga Finlands svd så att minst 35 % av omsättningen kommer från andra kunder än Egentliga Finlands svd Det ekonomiska resultatet av vår verksamhet är positivt. Vårt mål är i alla fall inte att producera en stor vinst utan högkvalitativa och kostnadseffektiva tjänster. Vårt mål är att hålla den kontinuerliga kostnadsstegringen inom de ramar på 2 % som koncernen gett direktiv om. Kostnadskalkyleringen utvecklas till att bli transparent. Från och med början av år 2014 antecknas kostnaderna och inkomsterna enligt kund/leverantörs-, avtals-, produkt- och serviceprincip. Detta möjliggör en transparent prissättning från och med början av år 2015. Kvalitetssystemet utvecklas så, att de centrala processerna har beskrivits och de centrala mätarna har beskrivits och ibruktagandet har börjat. Förverkligande av de projekt som ingår i verksamhetsplanen för år 2014. På hälft Förverkligades delvis +1,3 M 0 % Uppgörandet av mätarna ännu på hälft Förverkligades delvis Förverkligande av de centrala utvecklingsförslag som ingår i tillgångs- och kontinuitetsplanen. Förverkligades delvis

10 Uppgörande av verksamhetsplanen för år 2015 tillsammans med Egentliga Finlands svd. Utvecklande av uppföljningen av projektportföljen. Projektleveranserna sker i enlighet med projektplanerna. Förverkligades delvis Tillgängligheten på tjänsterna i enlighet med avtalen. Störningar i dataförbindelserna störde tillgången Inlärningens och tillväxtens synvinkel Medbit Oy:s organisation ändras så, att verksamhetsmetoderna blir effektivare. I början av år 2014 flyttar bolaget till nya verksamhetslokaler. Organisationen förläggs i de nya utrymmena så, att de synergifördelar som uppstår då anställda som gör liknande arbete och som förläggs nära varandra förverkligas. Identifiering av de från Medbits och kundens synvinkel viktigaste kunskaperna eller brist på sådana och anskaffande av kunskap. På hälft Styrelsen för Västkustens arbetshälsovård Ab Västkustens arbetshälsovård Ab producerar på ett heltäckande sätt de företagshälsovårdstjänster som sjukvårdsdistriktet behöver. Västkustens arbetshälsovård Ab inleder förhandlingar med de övriga sjukvårdsdistrikten i specialupptagningsområdet angående produktionen av företagshälsovårdstjänster. Ibruktagande av elektronisk tidsreservering Årligen behandling av verksamhetsberättelsen och verksamhetsplanen. Genom aktivt stöd försöker man inverka på sjukfrånvaron och förtidspensioneringsavgifterna. Uppföljning var fjärde månad Utveckling av företagshälsovården enligt en god praxis för företagshälsovård.

11 2 SJUKVÅRDSDISTRIKTETS STRATEGI OCH BUDGETUTVÄRDERING AV UTFALLET 2.1 Utvärdering av utfallet av de ekonomiska målen 2.1.1 Utfallet av samkommunkoncernens budget Fullmäktige hade ställt upp bindande ekonomiska mål för samkommunen utan affärsverken och separat ytterligare för affärsverken (bindande nettokostnader, överskott och investeringsutgifter). På fullmäktiges sammanträden 29.4.2014 och 25.11.2014 luckrades de här målen upp. Med de här friare målen uppnåddes alla bindande ekonomiska mål år 2014. Däremot överskreds verksamhetskostnaderna för hela samkommunen (inklusive affärsverken). Av nedanstående schema framgår, att samkommunen inklusive affärsverken inte på flera år kunnat hålla sig inom målen för verksamhetskostnaderna i budgeten, inte heller år 2014 var så fallet. Verksamhetskostnaderna utgjorde sammanlagt 643,7 M, vilket överskred budgeten med 19,5 M (3,1 %). Utan en ändring i patientförsäkringsreserveringen (6,6 M ) som noterats som kostnad år 2014, hade överskridningen varit 13,5 M (2,2 %). De bindande nettokostnaderna för hela samkommunen (inkl. affärsverken) överskreds med 9,5 M (1,8 %) år 2014. Förutom den överraskande stora ökningen av patientförsäkringsreserveringen var orsaken till överskridningen av verksamhetskostnaderna den snabbare än beräknade ökningen på efterfrågan och den därav beroende ökningen av verksamheten. Patientmängden (skilda personer) har länge visat en stigande trend. Speciellt stor var ökningen år 2012 då primärhälsovårdens och den specialiserade sjukvårdens samjour inledde sin verksamhet, men stegringen av patientmängden har fortsatt rask också efter det. År 2014 ökade antalet vårdade patienter i hela sjukvårdsdistriktet med 4,1 %. Egentliga Finlands svd:s verksamhetskostnader, utfall och budget samt vårdade patienter 2010 2014 Källa: Sjukvårdsdistriktets direktör Olli-Pekka Lehtonen 28.1.2015 Personalkostnaderna överskreds med 3,5 M (0,9 %). Köp av tjänster överskreds med 13,1 M (11,5 %), av vilken nästan hälften bestod av förändring i ansvarsreserveringen för patientförsäkringen. Köp av tjänster ökade också på grund av reparationerna i U-sjukhuset för förbättrande av inomhusluften och på grund av den ökade patientmängden. Köp av material överskreds med 1,1 M (0,9 %).

12 På grund av den ökade patientmängden överskreds intäktsbudgeten för hela samkommunen med 16,6 M (2,4 %). Intäkterna från medlemskommunerna överskred budgeten med 7,9 M (1,5 %). Intäkterna från medlemskommunerna var 20,2 M (4 %) större än år 2013. Dessutom ökade akutvårdens försäljningsintäkter med 39,5 % (3,5 M ) jämfört med år 2013. Om de intäkter från medlemskommunerna som uppbärs från dem och försäljningsintäkterna från akutvården räknas ihop så ökade intäkterna från kommunerna med 23,7 M (4,6 %). Enligt det stabiliseringsprogram för ekonomin som fullmäktige godkänt är den tillåtna ökningen av betalningsandelarna från kommunerna under tioårsperioden 2012-2022 i genomsnitt 3,8 % per år. År 2014 kunde man genom intern finansiering finansiera driftsekonomin och investeringarna i sin helhet. Det finansiella överskottet blev 39,9 M. Långfristiga lån amorterades med 30,4 M och kortfristiga lån med 18,0 M. Den 31.12.2014 uppgick summan för de långfristiga lånen till 259,2 M (289,5 M den 31.12.2013). Tack vare den minskade skuldbördan förbättrades soliditetsgraden en aning och var 28,9 %. Revisionsnämnden konstaterar, att man inte uppnått målet då det gäller hela samkommunens verksamhetskostnader. Man fick inte ökningen av medlemskommunernas betalningsandelar att hållas inom ramarna för det genomsnittliga gränsvärdet i det ekonomiska stabiliseringsprogrammet. Den största orsaken till överskridningen var ökningen i patientantalet. Samkommunens ekonomiska ställning förbättrades i alla fall en aning år 2014 och man lyckades hejda ökningen av lånesumman. 2.1.2 Samkommunen sammanlagt utan affärsverk För samkommunen utan affärsverk hade uppställts tre bindande ekonomiska mål, vilka alla uppnåddes i enlighet med den reviderade budgeten. De bindande nettokostnaderna för verksamheten var 470,05 M, medan fullmäktiges 25.11.2014 ändrade mål var 480,5 M. Räkenskapsperiodens överskott var 4,33 M, då målet var minst 2,6 M. De förverkligade investeringsutgifterna utgjorde 12,86 M då målet var att investeringsutgifterna skulle stanna under 22,2 M. 2.1.3 Affärsverket för akutvård och jour För Affärsverket för akutvård och jour hade uppställts tre bindande ekonomiska mål, vilka alla uppnåddes i enlighet med den reviderade budgeten. De bindande nettokostnaderna för verksamheten var 45,2 M, då fullmäktiges 29.4.2014 och 25.11.2014 ändrade mål var 45,9 M. Räkenskapsperiodens överskott var 1,8 M, då målet var minst 0,4 M. Investeringsutgifterna var 0,1 M, då målet var under 0,44 M. Affärsverkets omsättning (försäljningsintäkter, utjämningsavgifter för dyr vård, avgifter för specialskyldigheter och övriga försäljningsintäkter) uppgick till sammanlagt 53,9 M. Den överskred med 4,7 M (9,6 %) budgeten. Jämfört med år 2013 ökade omsättningen med 23,1 %. Affärsverksamhetens övriga intäkter (avgiftsintäkter, understöd och bidrag samt övriga intäkter) uppgick sammanlagt till 2,1 M, vilket med 0,8 M (66,7 %) överskred budgeten. Försäljningsintäkterna från medlemskommunerna, vilket består av försäljningsintäkter från den specialiserade sjukvårdens och primärhälsovårdens jour, utgjorde 31,4 M, vilket är 110,4 % av budgeten. Överskridningen berodde på den oförutsedda större än beräknade användningen av jouren. Antalet vårdade patienter (skilda personer) ökade år 2014 med 10,8 % då de omgivande kommunerna i allt högre grad koncentrerade jouren utom tjänstetid till samjouren på T-sjukhuset. Dessutom kunde noteras, att patientströmmarna klart vände från t.ex. den privata sektorn till den offentliga sidan.

13 Kostnaderna för affärsverksamheten uppgick till sammanlagt 54,2 M, vilket är 108,2 % av det budgeterade. Budgeten överskreds med 4,1 M. Den mest betydande budgetöverskridningen skedde i personalkostnaderna (3,4 M ). Lönerna och arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter uppgick till sammanlagt 19,9 M, vilket är 120,9 % av det budgeterade. Jämfört med år 2013 ökade personalkostnaderna med 29,0 %. Antalet ordinarie vakanser i Affärsverket för akutvård och jour var 271,1 år 2014. År 2013 uppgick den ordinarie personalen till 212,6 personer, varvid ökningen är 58,5 vakanser. Akutvården utökades med 33,5 vakanser. Dessutom överfördes 25 vakanser till Affärsverket för akutvård och jour då samkommunens styrelse beslutade överföra de interna patienttransporterna till affärsverket räknat från den 1.5.2014. I jouren var personalökningen genom intern förflyttning endast 0,7 vakans. På initiativ av Åbo stad evaluerades sjukvårdsdistriktets beslut om akutvårdens servicenivå på nytt och om servicenivån fattades i sjukvårdsdistriktets fullmäktige 10.6.2014 ett nytt beslut för åren 2015-2017. Under beredningen framgick, att en fortsättning på 15 minuters beredskapen inte längre kunde betraktas som ett realistiskt alternativ och att alla enheters verksamhetssätt bör ändras till omedelbar avfärdsberedskap. De mest väsentliga ändringarna i servicenivån var att sänka målet för att uppnå patienten, att avstå från 15 minuters startberedskap nattetid samt en minskning av antalet enheter som är i verksamhet på natten. Den kraftiga ökningen av Affärsverket för akutvård och jours verksamhet fortsatte år 2014. Personalutgifterna ökade med nästan en tredjedel jämfört med år 2013. Personalen ökade med 58 vakanser, vilket berodde på akutvårdens resursökning och på att patienttransporterna inom samkommunen överfördes till Affärsverket för akutvård och jour. Revisionsnämnden konstaterar, att efter att hälsovårdscentralernas eftermiddagsjour och akutvård överförts från kommunerna till sjukvårdsdistriktet har motsvarande kostnader bortfallit ur kommunernas budgeter. På samma gång har servicenivån för områdets befolkning blivit jämlikare och delvis förbättrats. Man kan notera, att befolkningen mer än förut söker sig till samjouren i stället för till den privata sektorn. I budgeten måste man bereda sig på att efterfrågan på jourtjänster fortsättningsvis kan öka. 2.1.4 Affärsverket Åbolands sjukhus För Affärsverket Åbolands sjukhus hade uppställts tre bindande ekonomiska mål, vilka alla uppnåddes i enlighet med den 25.11.2014 reviderade budgeten. De bindande nettokostnaderna för verksamheten var 13,06 M då målet i den av fullmäktige 25.11.2014 reviderade budgeten var 13,5 M. Räkenskapsperiodens överskott var 1,14 M, medan målet var 0 och investeringsutgifterna var 0,29 M då målet var under 0,34 M. Intäkterna från affärsverksamheten utgjorde sammanlagt 16,0 M, vilket var 7,2 % mer än budgeterat och 5,2 % mer än år 2013. Intäkterna överskreds med 1,1 M. Försäljningsintäkterna från medlemskommunerna var 13,7 M, vilket är 8,2 % över det budgeterade och 10,2 % mer än år 2013. Försäljningsintäkterna från medlemskommunerna överskreds med 1,0 M. Kostnaderna för affärsverksamheten utgjorde sammanlagt 14,9 M, vilket var 99,8 av det budgeterade. 2.1.5 Affärsverket Tyks-Sapa För Affärsverket Tyks-Sapa hade uppställts tre bindande ekonomiska mål, vilka samtliga uppnåddes i enlighet med den 25.11.2014 reviderade budgeten. Försäljningsintäkterna från distriktets sjukhus var 114,3 M då fullmäktiges 25.11.2014 reviderade mål var högst 114,84 M. Räkenskapsperiodens överskott var 0,54 M då målet var 0. Investeringsutgifterna var 4,15 M då målet var under 4,74 M.

14 Jämfört med år 2013 ökade omsättningen med 2,0 %, av vilket försäljningen till distriktets sjukhus ökade med 1,2 % och försäljningen till distriktets utomstående ökade med 5,3 %. Före kundgottgörelser uppgick överskottet till 6,4 M, i vilket ingår en under tillfälliga intäkter antecknad extra ersättning på 2,1 M i försäkringsersättning för eldsvådan på A-sjukhuset. Efter kundgottgörelserna (5,8 M ) uppgick överskottet till 0,5 M, med vilket de tidigare årens underskott täcktes. Under året utreddes som ett samarbete mellan Egentliga Finlands svd och Åbo universitet grundandet av ett eventuellt laboratorieföretag, men som ett resultat av utredningsarbetet avstod man från bolagsformen. Åbo universitets laboratorieverksamhet anslöts 1.1.2014 till Affärsverket Tyks-Sapa som en ny verksamhet. Affärsverket Tyks-Sapa hade 1.1.2015 sammanlagt 983 och 1.1.2014 899 ordinarie tjänster och befattningar. Antalet ordinarie vakanser ökade med 86 personer. Från universitetets laboratorier överfördes vid början av år 2015 sammanlagt 77 personer till Affärsverket Tyks-Sapa. 2.1.6 Medbit Oy För Medbit Oy hade uppställts två bindande ekonomiska mål, vilka båda uppnåddes. Som mål hade uppställts, att det ekonomiska resultatet skulle vara positivt. Resultatet var 1,3 M. Det andra målet var att hålla kostnadsstegringen för de kontinuerliga tjänsterna vid koncernens direktiv på 2 %. Den prisförhöjning som uppbars år 2014 återställdes, varmed den slutliga prisförhöjningen på de kontinuerliga tjänsterna var 0 %. 2.1.7 Västkustens arbetshälsa Ab För Västkustens arbetshälsa Ab hade inte uppställts några bindande ekonomiska mål år 2014. 2.2 Utvärdering av utfallet av verksamhetens effektivitet 2.2.1 Produktivitet Målet var att produktiviteten skulle förbättras. Målnivån var att personalbehovet skulle täckas genom vakanseller resursöverföringar. Målet uppnåddes. Det genomfördes rikligt med resursförflyttningar och titelförändringar, så överfördes till exempel 11 sjukskötare till samjouren och Hjärtcentrets dygnet runt -jour inleddes med resursöverföring av två läkare och nio sjukskötare. För första gången sedan år 1996 minskade antalet tjänster och befattningar i sjukvårdsdistriktet. Arbetsinsatsen minskade med 1,1 %. Den största orsaken till detta var utläggningen av kosthållet den 1.1.2014. Samtidigt ökade antalet behandlade patienter med 4,1 %. På grund av bl.a. utläggningen av kosthållet minskade resultatområdet tekniska och underhållstjänster med 216 kalkylmässiga tjänster, men eftersom man på grund av den ökade patientmängden ökade arbetsinsatsen inom andra resultatområden så var den slutliga minskningen av arbetsinsatsen i sjukvårdsdistriktet år 2014 sist och slutligen bara 60 kalkylmässiga tjänster. Produktiviteten beskriver hur antalet prestationer utvecklats i förhållande till de använda resurserna. Produktiviteten berättar ännu ingenting om hur verkningsfull eller hur resultatrik verksamheten är. Enligt de analyser som Egentliga Finlands svd:s Ekonomitjänst gjort ökade totalproduktiviteten i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt inom den somatiska vården (Obs! Utan jouren och akutvården!) med 1,2 % år 2014 jämfört

15 med år 2013. Ökningen av totalproduktiviteten berodde på att prestationsmängderna ökade en aning snabbare än kostnaderna. Personalproduktiviteten har ökat redan i flera års tid, något som beror på att antalet prestationer från och med år 2010 årligen har ökat snabbare än arbetsinsatsen. Produktivitetsindex inom den somatiska vården utan jouren och akutvården åren 2007 2014 2007 = 100 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Personalproduktiviteten 2,1 % -1,2 % 1,8 % 1,2 % 0,4 % 3,2 % 1,3 % Totalproduktiviteten -0,1 % -2,4 % -0,5 % -0,6 % -0,8 % -0,3 % 1,2 % Källa: Ekonomitjänster/ Vesa Lamminen Utvecklingen av Egentliga Finlands svd:s totalproduktivitet inom den somatiska vården utan jouren och akutvården åren 2007 2014 (Indexerat 2007 = 100) Lähde: Talouspalvelut/ Vesa Lamminen Källa: Ekonomitjänster/ Vesa Lamminen Revisionsnämnden anser det vara positivt, att man år 2014 till sist kunnat hejda den försämring av totalproduktiviteten som fortgått i flera års tid. Orsaken till den ökade produktiviteten är förutom den betydande ökningen i klientmängden dessutom att en del brister i registreringen av vårduppgifter i efterhand korrigerats. I den jämförelse av produktiviteten på sjukhusen som Institutet för hälsa och välfärd utförde år 2013 noterade man, då de preliminära uppgifterna blivit klara, brister i de uppgifter som gällde Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. För att korrigera bristerna i produktivitetsuppgifterna och för att utreda felkällorna utfördes år 2014 i sjukvårdsdistriktet och i Medbit Oy ett omfattande arbete. Sålunda är produktivitetsuppgifterna för år 2013 tillförlitligare än uppgifterna för tidigare år. Från Medbit Oy har 3.11.2014 till Egentliga Finlands sjuk-

16 vårdsdistrikt levererats över 170.000 stycken korrigerade åtgärdskoder till Institutet för Hälsa och välfärds benchmarking-databas. De korrigerade uppgifterna förbättrade framför allt öppenvårdens produktivitet. Man kunde inte i efterskott tillräckligt korrigera bäddavdelningarnas uppgifter. De korrigerade uppgifterna ingår i Institutet för hälsa och välfärds statistikrapport Sjukvårdens produktivitet 2013, som utkom i januari 2015. En viktig orsak till felen i produktivitetsstatistiken var att man i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt använde sig av egna åtgärdskoder som avvek från de nationella koder som Institutet för hälsa och välfärd använde. Även om man i början av år 2013 i sjukvårdsdistriktet vid registreringen av åtgärderna skulle övergå till de nationella produktkoder som Institutet för hälsa och välfärd begagnade sig av, så har man internt kommit överens om en stor mängd åtgärder för vilkas del man fortsätter med de gamla koderna och faktureringssystemet ändras inte till den här delen. Under år 2013 hade ca 100.000 mellanprestationer antecknats med de gamla koderna, som inte registreras i Institutet för hälsa och välfärds statistik. I Institutet för hälsa och välfärds statistik saknas således ca 25 % av Egentliga Finlands svd:s mellanprestationer. Enligt en bedömning var ungefär hälften av de saknade prestationerna så betydande, att deras bortfall från statistiken var av verklig betydelse vid jämförelsen av det statistiska materialet. Enligt en beräkning som Medbit Oy gjorde i september 2014 minskade registreringen med egna koder Åucs DRG-viktade prestationsmängder med ca 7 % år 2013. I Institutet för hälsa och välfärds jämförelse minskade användningen av de egna koderna och felaktiga registeruppgifter tillsammans Åucs produktivitet med ca 10 % jämfört med den verkliga produktiviteten. Enligt revisionsnämndens åsikt är det synnerligen positivt att felkällorna i produktivitetsuppgifterna äntligen noggrant har utretts. Man bör också i fortsättningen sörja för att uppgifterna är korrekta. Sjukvårdsdistriktet bör heltäckande ta i bruk Institutets för hälsa och välfärds nationella prestationskoder och göra motsvarande ändringar i faktureringsprogrammet så att prestationstalen för sjukhusen i Egentliga Finlands svd ska bli tillförlitliga. Enligt den produktivitetsstatistik som Institutet för hälsa och välfärd publicerade i januari 2015 har produktiviteten för de offentliga sjukhusens specialsjukvårdstjänster (utom psykiatri) ökat med en procent åren 2009-2013. Mellan sjukhusgrupperna finns dock skillnader i hur produktiviteten utvecklats, även om det skett en utjämning jämfört med föregående år. På universitetssjukhusen ökade produktiviteten under den här tiden med 3 %. Centralsjukhusens produktivitet däremot sjönk med 1 % och de övriga sjukhusens (kretssjukhus eller motsvarande) med 2 %. Produktivitetsutvecklingen per sjukhusgrupp åren 2009-2013; index 2009=100 106 104 102 100 98 Yliopistosairaalat Keskussairaalat Muut sairaalat Yhteensä 96 94 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Sjukhusens produktivitet 2013 Statistikrapport 3/2015

17 Universitetssjukhusens produktivitetsökning åren 2009-2013 beror på att serviceproduktionen i episoder (output) mätt ökade mera än de reella kostnaderna (input). Produktiviteten ökade med 12 % och kostnaderna med 8 %. Utvecklingen av serviceproduktionen och kostnaderna på universitetssjukhusen 2009 2013; index 2009=100 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Sjukhusens produktivitet 2013 Statistikrapport 3/2015 Universitetssjukhusens produktivitet år 2013; sjukhustypens genomsnittliga produktivitetstal =100 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Sjukhusens produktivitet 2013 Statistikrapport 3/2015 Revisionsnämnden konstaterar, att Institutets för hälsa och välfärd statistik trots de korrigerade produktivitetstalen visar, att Åucs episodproduktivitet år 2013 fortfarande var svagast i jämförelsen mellan universitetssjukhuset och att DRG-produktiviteten var nästsämst. Som av nedanstående tabell kan konstateras, minskade skillnaden mellan Åucs episodproduktivitet och medeltalet märkbart från år 2012 till år 2013. Åucs svaga produktivitet år 2012 kunde delvis bero på den bristfälliga registreringen av vårduppgifterna. Att Tays episodproduktivitet ökade snabbare än de andras år 2012 förklaras, förutom av produktionsökningen, av förbättrad kvalitet på registreringen och på så sätt på det statistiska materialet.

18 Utvecklingen av episodproduktiviteten på universitetssjukhusen 2009 2013; index 2009=100 Yliopisto- Episodituottavuus sairaalat 2009 2010 2011 2012 2013 HYKS 100 104 104 103 103 KYS 100 107 105 102 100 OYS 100 101 100 102 101 TAYS 100 100 99 113 111 TYKS 100 102 101 98 101 Yhteensä 100 103 102 104 103 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Sjukhusens produktivitet 2013 Statistikrapport 3/2015 Delvis på grund av att kvaliteten på registreringen av vårduppgifterna förbättrades ökade Åucs produktionstal år 2013 snabbare än de deflaterade kostnaderna, något som höjde episodproduktiviteten jämfört med år 2012. Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Sjukhusens produktivitet 2013 Statistikrapport 3/2015 Från år 2009 till år 2013 ökade de kostnader som orsakats av vårdverksamheten reellt på alla universitetssjukhus. Kostnadsutvecklingen har varit måttligast på Hucs, där de reella kostnaderna (de deflaterade kostnaderna) åren 2009-2013 ökade med 3 %. Under motsvarande period har kostnaderna ökat mest på Tays (16 %). På Åucs har kostnadsökningen åren 2009-2013 varit lika stor som på universitetssjukhusen i medeltal, d.v.s. 8 % (deflaterat). Kostnadsutvecklingen i fasta priser på universitetssjukhusen åren 2009 2013; index 2009=100 Deflaterade kostnader Universitetssjukhusen 2009 2010 2011 2012 2013 HUCS 100 99 101 102 103 KYS 100 103 105 110 112 OYS 100 101 105 109 110 TAYS 100 105 111 111 116 ÅUCS 100 101 104 105 108 Totalt 100 101 104 106 108 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Sjukhusens produktivitet 2013 Statistikrapport 3/2015

19 Också serviceproduktionens mängd ökade på alla universitetssjukhus åren 2009-2013. Under den här tiden ökade de viktade (jämförbara) episodernas antal mest (28 %) på Tammerfors universitetssjukhus (Tays) och minst (6 %) på Helsingfors universitetscentralsjukhus (Hucs). År 2013 var användningen av den somatiska specialsjukvården 6 % större i kommunerna inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt än i hela landet i medeltal. De kalkylerade kostnaderna per invånare var 7 % större än jämfört med medeltalet för hela landet. Den kostnadsavvikelse från landets medeltal som den större användningen medförde var i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 26,2 M. Den kostnadsavvikelse från landets medeltal som berodde på ineffektivitet var enligt Institutets för hälsa och välfärd beräkningar 6,3 M. Den somatiska specialsjukvårdens ålders- och könsstandardiserade episoder och kalkylerade kostnader per invånare samt skillnaden i kostnaderna till landets medeltal per område år 2013 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Standardiserade episoder/inv., index hela landet=100: 106 Standardiserade kalkylerade kostnader/inv.,index hela landet=100: 107 Avvikelser för kostnaderna totalt /10 000 as: 686 911 Kostnadsavvikelse på grund av användning /10 000 inv.: 553 925 Kostnadsavvikelse på grund av ineffektivitet /10 000 inv.: 132 986 Befolkning: 473 096 Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Sjukhusens produktivitet 2013 Statistikrapport 3/2015 Revisionsnämnden konstaterar, att enligt Institutets för hälsa och välfärd beräkningar beror Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts större kostnader för den somatiska sjukvården än landet i medeltal (kostnadsavvikelse 69 euro/invånare) år 2013 i huvudsak på att befolkningen utnyttjar den specialiserade sjukvårdens tjänster i högre grad än på andra håll i landet i medeltal. Det är positivt, att skillnaden i kostnader som beror på ineffektivitet jämfört med övriga landet har minskat till mindre än hälften jämfört med år 2012 (kostnadsavvikelsen 34 euro/invånare år 2012 och 13 euro/invånare år 2013). Man strävar till att minska den större än genomsnittliga användningen av den specialiserade sjukvårdens tjänster bl.a. genom utvecklingsprojekt som inletts på Åucs Loimaa och Åucs Vakka-Suomi sjukhus, där man sammanslår specialsjukvårdens och primärhälsovårdens bäddavdelningar. De erfarenheter som man erhåller där bör utnyttjas också på annat håll i sjukvårdsdistriktet. 2.2.2 Totalkostnader Det bindande målet var, att de totala kostnadernas reella ökning skulle vara i linje med budgeten. Målet uppnåddes inte. Hela samkommunens verksamhetskostnader överskred budgeten med 19,5 M (3,1 %). Utan förändringen på 6,6 M i patientförsäkringsreserveringen som antecknats som kostnad för år 2014 hade överskridningen varit 13,5 M (2,2 %). Orsaken till överskridningen var bl.a. den ökade efterfrågan. Omfattningen på verksamheten överskred med 3,8 % målen. De för medlemskommunerna producerade vårdperiodernas antal överskred målet med 2,6 % och öppenvårdstjänsterna med 4,2 %. Nominellt ökade verksamhetskostnaderna med 3,4 % jämfört med år 2013, men jämförbart (då patientförsäkringsreserveringen och den ökning som den strukturella ändringen av akutvården och jouren medförde elimineras) bara 2,2 %. År 2013 var den jämförbara ökningen 3,0 % och år 2012 5,0 %. De bindande nettoutgifterna ökade år 2014 med 3,3 % och överskred budgeten med 9,5 M (1,8 %).

20 Ett annat mål var, att de strukturella reformer som på lång sikt möjliggör kostnadsinbesparingar förverkligas under året. Det här målet uppnåddes. Hösten 2014 bereddes en omfattande organisationsförändring med målet att ansluta den regionala specialiserade sjukvården att sortera under Åucs i enlighet med det av fullmäktige godkända bindande målet (Ett sjukhus projektet). Dessutom anslöts kretssjukhusens jourer till Affärsverket för akutvård och jour. Den nya organisationen trädde i kraft 1.1.2015. I jämförelsen mellan universitetssjukvårdsdistriktens verksamhetsförändringar var Egentliga Finlands svd på en genomsnittlig nivå. I Birkalands sjukvårdsdistrikt och i Norra Savolax sjukvårdsdistrikt var utgiftsökningen måttligare. Enligt en bedömning som framförts åt revisionsnämnden är en orsak till den knappare ökningen av utgifterna i nämnda sjukvårdsdistrikt det, att besluten om strukturförändringarna fattats och verkställts raskare än i Egentliga Finlands svd. Förändringar i universitetssjukvårdsdistriktens verksamhetskostnader från år 2013 till år 2014, % Källa: Ekonomitjänster/Ekonomidirektör Arja Pesonen Sjukvårdsdistriktets ekonomi behandlas mera detaljerat i punkt 3 Ekonomiska iakttagelser i utvärderingsberättelsen. Revisionsnämnden konstaterar, att de betydande ändringar som åren 2013 och 2014 gjorts i Åucs och den regionala specialiserade sjukvårdens organisationsstruktur och ledningssystem förväntas i fortsättningen dämpa ökningen av verksamhetskostnaderna. 2.3 Utvärdering av utfallet av verksamhetsmålen 2.3.1 Patientorienterad service För den patientorienterade servicen hade uppställts tre mål, av vilka patienttillfredsställelsen och informationen om tillgången på tjänster på www-sidorna uppnåddes. Det tredje målet, som gällde vårdgarantin, uppnåddes inte helt. Som mål hade uppställts, att de fastställda tiderna för vårdgarantin inte skulle överskridas. Av remisserna kunde 99,3 % behandlas inom den tid på tre veckor som lagen fastställer. I slutet av året kunde tre månaders gränsen för bedömning av behovet av vård uppfyllas till 98,5 %. Sex månaders väntan på vård uppfylldes till 99 %.

21 31.12.2014 väntade 11.564 personer på vård eller åtgärd i Egentliga Finlands svd, av dem hade 119 (1 %) väntat över den lagstadgade maximala tiden på 6 månader, 31.12.2012 var motsvarande siffra 11 (0,3 %) och 31.12.2013 137 (1,1 %). Det största antalet av dem som väntat längre än vårdgarantin var 31.12.2014 inom specialiteten neurokirurgi, 46 patienter (10,9 % av dem som väntade på neurokirurgisk vård). Styrelsen inrättade inom specialiteten neurokirurgi två tjänster till för specialläkare från början av år 2014 men man lyckades inte avkorta kön så att den uppfyller lagen. I ett brev daterat 27.10.2014 har Valvira uppmanat sjukvårdsdistriktet att fästa speciell uppmärksamhet vid tillgängligheten på vård inom specialiteten neurokirurgi och att skrida till alla möjliga åtgärder med vilka man skulle få tillgängligheten på vård på den nivå lagen förutsätter och att hålla den där också i fortsättningen. För övrigt konstaterar Valvira att vårdtillgängligheten i Egentliga Finlands svd år 2013 och efter det som helhet bedömt förverkligats rätt bra. Enligt de uppgifter som revisionsnämnden fått har man inom verksamhetsområdet Neurologi vidtagit åtgärder för att hålla sig inom ramarna för vårdgarantin. Från och med september 2014 utökades operationssalskapaciteten och den neurokirurgiska polikliniken ökade mottagningstiderna. Den operativa verksamhetens Lean-projekt har inletts. Syftet med det är att förbättra genomflödet i operationssalen. Den här processen är ännu på hälft. Enligt Institutets för hälsa och välfärd statistik var behandlingen av remisser i Egentliga Finlands svd år 2014 snabbare än medeltalet för hela landet. I Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt överskred 0,7 % av remisserna den fastställda tiden och i hela landet 1,3 %. Vid jämförelse av hanteringstiden för remisserna uppnåddes bland de 20 sjukvårdsdistrikten en delad tionde plats. Också vid bedömningen av vårdbehovet var Egentliga Finlands svds resultat bättre än i landet i medeltal. I egentliga Finlands svd hade 1,5 % av dem som stod i kö väntat längre än den fastställda tiden och i hela landet 4,2 %. I jämförelsen uppnåddes en sjunde plats. Däremot var antalet som väntat över 6 månader på vård i förhållande till invånarantalet större i Egentliga Finlands svd än i landet i medeltal. I Egentliga Finlands svd hade 2,1 personer/10.000 invånare väntat över den fastställda tiden och i hela landet 1,6 personer/10.000 invånare. I den här jämförelsen blev man på en trettonde plats bland de 20 sjukvårdsdistrikten. Revisionsnämnden konstaterar att det ännu finns rum för förbättringar i fråga om att följa vårdgarantins gräns om en maximal väntetid på sex månader. 2.3.2 En rätt produktionsmall för vården, organisering av verksamheten och smidiga processer För en rätt produktionsmall för vården, organiseringen av verksamheten och smidiga processer hade uppställts två bindande mål, vilka båda uppnåddes. Fusionen av sjukvårdsdistriktets och Åbo universitets laboratorieverksamheter förverkligades i enlighet med målet. Av den verksamhet som överförts från Åbo universitet grundades 1.1.2015 ett nytt serviceområde, Åucs Mikrobiologi och genetik, som sorterar under Affärsverket Tyks-Sapa. Det andra målet var, att man före utgången av juni 2014 på basis av en separat utredning fattar beslut om en omorganisering av sjukvårdsdistriktets lokalvård så, att man genom omorganiseringen uppnår inbesparingar och upprätthåller den kvalitetsnivå som verksamheten förutsätter. Styrelsen fattade 20.5.2014 beslut om att den fortsatta beredningen bör fokuseras på att i samarbete med personalen utveckla den egna verksamheten. Beslutet skulle verkställas under år 2014. Styrelsen fick dock först 16.12.2014 åtgärdsplanen för detta för kännedom.

22 Institutets för hälsa och välfärd rapport Den somatiska specialsjukvården 2013 publicerades i januari 2015. Av rapporten framgår, att antalet jourbesök per tusen invånare i Egentliga Finlands svd från år 2007 till år 2012 låg mycket nära medelvärdet för hela landet. År 2013, då primärhälsovårdens och den specialiserade sjukvårdens samjour inledde sin verksamhet i T-sjukhuset, gjorde antalet dock ett klart skutt uppåt. I Egentliga Finlands svd var antalet besök år 2013 klart större än i de övriga universitetssjukhusdistrikten. Den specialiserade sjukvårdens jourbesök per tusen invånare Hela landet Eg. Finlands svd PSHP HNS 2012 155 159 131 155 2013 163 227 121 157 Källa: Institutets för hälsa och välfärd rapport 1/2015 Den somatiska specialsjukvården 2013 Sådana vårdperioder på bäddavdelning, vilka börjat som jourbesök, var i proportion till invånarantalet färre än i något annat sjukvårdsdistrikt år 2013. Den somatiska specialsjukvårdens bäddavdelningsperioder i de olika sjukvårdsdistrikten per 1.000 invånare år 2013 Källa: Institutets för hälsa och välfärd rapport 1/2015 Den somatiska specialsjukvården 2013 Att observera är att också de elektiva (planerade) vårdperiodernas antal i proportion till befolkningen år 2013 minskade klart i Egentliga Finlands svds medlemskommuner jämfört med tidigare år och närmade sig medeltalet för hela landet (Egentliga Finlands svd 69 och hela landet 64 vårdperioder/1.000 invånare).

23 De elektiva (planerade) vårdperiodernas antal i proportion till befolkningen 2010 2013 Sairaanhoitopiiri 2010 2011 2012 2013 Hoito- Hoito- Päivä- Hoito- Hoito- Päivä- Hoito- Hoito- Päivä- Hoitojaksot jaksot / kirurgian jaksot jaksot / kirurgian jaksot jaksot / kirurgian jaksot lkm 1000 as. %-osuus lkm 1000 as. %-osuus lkm 1000 as. %-osuus lkm Hoito- Päiväjaksot / kirurgian 1000 as. %-osuus HUS 89 970 59 58 90 231 58 59 85 534 55 60 86 998 55 60 03 Varsinais-Suomen shp 35 585 76 56 35 756 76 57 37 613 80 54 32 522 69 56 04 Satakunnan shp 16 272 72 55 17 387 77 58 17 070 76 56 17 528 78 57 05 Kanta-Hämeen shp 10 906 62 55 11 707 67 57 11 959 68 56 12 193 69 59 06 Pirkanmaan shp 32 326 67 58 32 962 67 59 32 889 67 59 32 014 61 56 07 Päijät-Hämeen shp 14 315 67 62 14 305 67 63 14 258 67 65 14 403 67 65 08 Kymenlaakson shp 12 073 69 60 13 392 77 60 13 359 76 62 12 871 74 61 09 Etelä-Karjalan shp 8 009 60 58 8 624 65 59 8 531 64 56 8 331 63 54 10 Etelä-Savon shp 6 780 64 57 7 265 69 58 6 866 65 55 6 973 67 58 11 Itä-Savon shp 4 270 94 55 3 490 77 57 3 652 81 60 3 685 83 61 12 Pohjois-Karjalan shp 11 355 67 51 11 755 69 51 11 434 67 51 12 139 72 55 13 Pohjois-Savon shp 17 267 70 46 16 952 68 45 18 740 76 49 18 049 73 50 14 Keski-Suomen shp 13 636 50 50 15 883 58 55 15 760 57 54 15 771 63 56 15 Etelä-Pohjanmaan shp 12 471 63 50 12 949 65 50 12 960 65 49 12 567 63 51 16 Vaasan shp 10 804 65 54 10 817 65 56 10 951 65 58 9 497 56 62 17 Keski-Pohjanmaan shp 5 047 67 55 4 864 65 57 4 594 61 56 4 606 59 56 18 Pohjois-Pohjanmaan shp 28 082 70 57 26 596 66 61 27 333 68 62 26 375 65 62 19 Kainuun shp 5 042 64 47 5 323 68 50 5 261 68 48 5 525 72 49 20 Länsi-Pohjan shp 4 821 74 53 4 763 73 54 5 263 81 55 5 144 80 58 21 Lapin shp 8 366 71 55 8 140 69 55 7 799 66 53 8 862 75 57 Ahvenanmaa 1 590 57 38 1 628 57 37 1 567 55 34 1 523 53 38 Yhteensä 348 987 65 56 354 789 66 57 353 393 65 57 347 576 64 58 Källa: Institutets för hälsa och välfärd rapport 1/2015 Den somatiska specialsjukvården 2013 Revisionsnämnden konstaterar, att det enligt statistikerna förefaller som om inledandet av samjouren på T-sjukhuset såsom planerat minskat den mer än genomsnittliga användningen av den somatiska specialsjukvårdens bäddavdelningsvård i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts medlemskommuner. Det förefaller dock som om det förekom klart flera besök inom den somatiska öppenvården än i de övriga universitetssjukhusdistrikten. Enligt revisionsnämndens åsikt bör orsaken till detta utredas. 2.3.3 Ett intensivt universitetssamarbete För det intensiva universitetssamarbetet hade uppställts fyra bindande mål, av vilka endast ett uppnåddes. Genom att förverkliga specialupptagningsområdets forsknings- och vetenskapsstrategi och undervisnings- och utbildningspolitik sörjde man för en högklassig undervisning och forskning i enlighet med målet. Målet var att Biobank-verksamheten och det nationella canercentrets delcentrum inleder sin verksamhet år 2014. I mars 2014 fick också Auria Biobank som första i Finland tillstånd för sin verksamhet av Valvira. Däremot är förberedelserna för det nationella cancercentrets delcentrum på hälft. En planeringsarbetsgrupp har grundats 1.11.2013 och den har beviljats fortsatt tid ända till 31.12.2016. Avsikten är att under 2015 grunda ett nätverksartat cancercentrum.

24 En arbetsgrupp utsågs för att göra upp en spetsenhetsstrategi för den specialiserade sjukvården. Strategin blev inte färdig år 2014 och inte heller gjordes upp någon verkställighetsplan med tidtabell som var målet. 2.3.4 En tydlig organisation För den tydliga organisationen hade uppställts två mål, vilka båda uppnåddes. I enlighet med målet förbereddes under året en ändring av organisationen, som innebar att verksamheten på Salo, Loimaa och Vakka-Suomi sjukhus blev en del av Åucs vårdlinjeorganisation. Fullmäktige godkände ändringen av förvaltningsstadgan 25.11.2014 och ändringen trädde i kraft 1.1.2015. I den nya organisationen svarar Åucs bransch- och serviceområdeschefer för tillgängligheten på specialsjukvård i hela området och för samarbetet med social- och hälsovårdsväsendet. Det andra målet var att kretssjukhusens samjourer ansluts till Affärsverket för akutvård och jour som en del av det från och med 1.1.2015. Det här målet uppnåddes nästan. På Salo kretssjukhus finns ingen egentlig samjour, så förändringen har ännu inte kunnat förverkligas för primärhälsovårdens del. Fullmäktige beslutade 25.11.2014 utse en arbetsgrupp för närservice med uppgift att följa med tillgängligheten på närservice och helhetsläget inom samkommunens område samt att bistå styrelsen vid utvecklandet och harmoniseringen av hälso- och sjukvårdens närtjänster. Den nya nämnden inledde sitt arbete 1.1.2015. Samma datum upphörde direktionen för den regionala specialiserade sjukvården med sin verksamhet. De ansvarspersoner från kretssjukhusen som revisionsnämnden intervjuat har i huvudsak förhållit sig positivt till reformen. Enligt deras bedömningar kommer förändringen att för patienterna innebära att tillgängligheten på tjänsterna förbättras, eftersom man lättare än förut får ersättare från Åucs under den tid som specialistläkarna är frånvarande. År 2014 förverkligades organisationsreformen på Administrativa centralen. Vid reformen togs de rekommendationer som revisionsnämnden tidigare gett i beaktande. I sin utvärderingsberättelse för år 2011 gav revisionsnämnden följande rekommendationer: Enligt intervjuerna som revisionsnämnden utfört så verkar det uppenbart att det är skäl att utvidga samarbetet mellan Utvecklingsbyrån, Byrån för vårdarbetet, Byrån för sjukvårdsledningen, Enheten för primärhälsovården och Forskningsbyrån. Som särskild utmaning är överskridandet av gränsytorna hos de enheter som deltar i utvecklingsverksamheten. Man bör sköta informationsförmedlingen och undvika överlappningar i verksamheten. Man bör utveckla ett samarbetsnätverk mellan enheterna. Revisionsnämnden tycker att det vore skäl att utreda om det finns grunder för att utvecklandet på sjukvårdsdistriktsnivå av vårdarbetet och det medicinska arbetet har separerats till olika enheter. Samtidigt bör man utreda om den nuvarande förvaltningsmodellen inom utvecklingsverksamheten är ändamålsenlig med tanke på sjukvårdsdistriktets verksamhets konsekventa utveckling och användning av resurser. Styrelsen godkände 19.8.2014 ändringen av administrativa centralens organisation. På samma gång beslöts, att direktören för sjukvårdsdistriktet fram till 31.12.2015 vid sidan av chefläkaren för distriktet och administrativa överskötaren verkar som förman för ansvarspersonen för Enheten för utvecklingstjänster. För organisationsreformen uppställdes en uppföljningstid ända fram till 31.12.2015, under vilken tid inhämtas redogörelser 30.6.2015 och i januari 2016 om de erfarenheter man erhållit av organisationsreformen och dess inverkan.

25 Ändringen av Administrativa centralens organisation trädde i kraft 1.12.2014. I stället för elva enheter grundades fem enheter och dessutom två serviceenheter. Tack vare grundandet av Enheten för utvecklingstjänster är frågor som gäller patientens medicinska process och den vårdvetenskapliga processen inte längre uppdelade på skilda avdelningar. Man fick också utvecklandet av patientens primärhälsovårdsprocess anslutet till samma avdelning. Avsikten är att i framtiden utöka kompetensen att analysera stora informationsmängder inom enheten för ekonomitjänster. Dramatiken i förändringen ökades av att Tehy motsatte sig ändringen. Tehy utlyste 22.9.2014 ett ansökningsförbud, som gällde alla befattningar och tjänster i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt som ansöks externt. Genom sin arbetskonflikt försökte Tehy pressa arbetsgivaren till att upphäva sitt tidigare beslut gällande administrativa centralens organisationsförändring, där arbetsgivarens interna utvecklingsverksamhet och ledningens personaladministrativa förmansuppgifter omorganiseras. Arbetsdomstolen dömde Tehy och Kunta-alan koulutettu hoitohenkilöstö KoHo till böter för brott mot arbetsfredsförpliktelsen. Enligt arbetsdomstolen riktade sig konflikten mot arbetsgivarens arbetsledningsrättighet. Arbetsdomstolen dömde Tehy till 2.600 euro i böter för brott mot arbetsfredsförpliktelsen. KoHo dömdes till 1.600 euro i böter för brott mot övervakningsskyldigheten. Organisationerna ålades också ersätta KT Kommunarbetsgivarnas rättegångskostnader. Revisionsnämnden konstaterar, att organisationsreformerna inte i sig räcker till för att förbättra resultatet i verksamheten. Det behövs också ett gott ledarskap på alla nivåer. 2.3.5 Kunnig och välmående personal För en kunnig och välmående personal hade ställts upp tre mål, av vilka två uppnåddes. Ett mål var att skapa, provanvända och besluta om ibruktagandet av principerna och processen för individuell målsättning. Den individuella målsättningen användes på prov i ledningsgruppen för Egentliga Finlands svd och i styrgruppen för Personaltjänster. Ledningsgruppen beslutade att med hjälp av systemet för målsättningen bygga en enhetlig ledningskultur. Ledningens åsikter och förväntningar om målsättningen och ledningssystemet utvärderades genom att ledningen intervjuades hösten 2014. Utvecklandet av ledningssystemet, processen för målsättningen och årsklockan har fortsatt på basis av intervjuerna. Arbetet är ännu på hälft. Man kom överens om målen och principerna för det motivationssystem som ansluter sig till den individuella målsättningen. Ett system för motivation till rörelse gjordes upp och togs i bruk i enlighet med de mål som uppställts. I samarbetsdelegationen behandlades 17.2.2015 sjukfrånvaron åren 2013-2014. I de vanligaste sjukdomarna i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under de senaste 2-3 åren enligt sjukfrånvaroprocenten inte skett några betydande förändringar. Största antalet sjukfrånvarodagar orsakades av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt sjukdomar i bindvävnaden, sjukdomar i andningsorganen, mentala störningar och beteendestörningar samt olycksfall. Antalet anställda som var borta mer än 60 dygn var 214 år 2014. För dem uppgick antalet sjukfrånvarodagar till sammanlagt ungefär 25.000, vilket motsvarar ungefär 20 % av all sjukfrånvaro under år 2014.

26 På personalens tillfredsställelse i arbetet hade under årets lopp en stor inverkan det, att de som kom till kvällsskiftet inte hade bilplats i parkeringshuset, även om de erlagt den månatliga parkeringsavgiften. I december ordnades det ca 100 platser till på planen bredvid Kuppis gamla station och på sjukhusområdet. Att Medbit Oy flyttade bort från Åucs backe lättade på bristen på parkeringsplatser. Redan i december 2013 beslutade fastighetssektionen att man genom förhandlingsmetod söker extern samarbetskompanjon för parkeringens operativa verksamhet och genomförande av nya parkeringsinvesteringar. Sjukvårdsdistriktet bibehåller ägandet till de nuvarande parkeringsbyggnaderna. Anbudsförfarandet verkställdes under år 2014. Fastighetssektionen beslutade 4.2.2015 att till operator för parkeringen väljs Q-Park Finland Oy, som fått mest poäng i anbudsjämförelsen, med dem inleds avtalsförhandlingar. I samband med ändringarna i den gällande stadsplanen ämnar man reservera T-sjukhusets och läkemedelsförsörjningens tomt för byggande av ett nytt parkeringshus så, att det nya parkeringshuset också skulle komma på Keramikfabriksgatan. Stadsplaneförändringen beräknas vinna laga kraft i oktober 2015. Med beaktande av stadsplaneändringen, planeringen och byggnadstiden kan det nya parkeringshuset vara klart tidigast i slutet av år 2016. Preliminärt har man planerat att det skulle bli ungefär fyrahundra platser i det. Enligt revisionsnämndens åsikt är det bra att de tilltagande parkeringsproblemen har tagits på allvar och att man delvis har fått en förbättring i saken. Den slutliga lösningen på problemen får man i alla fall först då det nya parkeringshuset blir färdigt i slutet av år 2016. 2.3.6 Utvecklad infrastruktur, lokaler och teknik För den utvecklade infrastrukturen, lokalerna och tekniken hade uppställts två mål. Det ena uppnåddes inte och det andra delvis. Det bindande målet var, att sjukvårdsdistriktets byggnadsbestånd skulle vara på en säker och ändamålsenlig nivå. Målnivån var att man skulle avstå från obehövliga utrymmen. Målet uppnåddes inte. Enligt verksamhetsberättelsen har försäljningen av utrymmena inte framskridit på grund av den brist på intresse som det svåra allmänna ekonomiska läget medför. Av sjukvårdsdistriktets byggnader har U-sjukhuset förekommit speciellt mycket i offentligheten på grund av problem med inomhusluften, men problem med inomhusluften förekommer också i flera andra av sjukvårdsdistriktets byggnader. Under de senaste åren har nya byggnadsprojekt krävt största delen av resurserna för byggnad och planering. Till dessa hör det till sin yta väldiga T2-sjukhuset som stod klart år 2013, den i det närmaste färdiga byggnaden för läkemedelsförsörjningen, det nya T3-sjukhus som ska byggas samt den Medisiina-byggnad som ska byggas tillsammans med Åbo universitet. Det skulle dock också finnas renoveringsobjekt. Förutom U-sjukhuset är till exempel också Åucs Salo bäddavdelning i dåligt skick och det kan vilken dag som hest ske ett rörbrott. Inom resultatområdet Psykiatri stör de opraktiska utrymmena verksamheten. Till exempel är utrymmena för barnpsykiatri så trånga, att det sitter 2-3 personer i arbetsrummen. Det här gör patientarbetet till en utmaning, då man blir tvungen att turas om i utrymmena. På många ställen förekommer problem med inomhusluften i de psykiatriska utrymmena. För ungdomspsykiatrin leder de trånga utrymmena till att man inte kan förverkliga vården så som man önskar och trängseln kan leda till farliga situationer.

27 Det bindande målet var, att planerna för U-sjukhusets och psykiatrins ersättande byggnaders del skulle vara klara och att man under året skulle fatta beslut om deras förverkligande. Målet uppnåddes delvis. Fullmäktige beslutade 25.11.2014 att U-sjukhusets ersättande T3-sjukhusprojekt förverkligas i enlighet med projektplanen. För finansieringens del uppsköts beslutet till år 2015. Den för resultatområdet psykiatris servicestruktur och verksamhetsutveckling viktiga planen för utrymmesbehovet blev klar redan 29.2.2012, varefter man fått kommunernas utlåtanden om den. Under år 2014 fördes förhandlingar om utrymmena med Åbo stad och Affärsverket Åbolands sjukhus. Besluten uppsköts till år 2015. Revisionsnämnden anser det nödvändigt att man gör upp ett prioriserat, långfristigt byggnads- och renoveringsprogram, vars realiseringstidtabell binds till det ekonomiska stabiliseringsprogrammet. Reparation av förfallna vatten- och avloppsrör i offentliga byggnader i tid, före det uppstår fuktskador och de anställda exponeras för mögel, är ansvarsfull användning av skattemedel. Det är i sinom tid lättare att sälja onödiga byggnader om de har tagits bra hand om. 2.3.7 Verksamhetsmål för affärsverk och dotterbolag 2.3.7.1 Affärsverket för akutvård och jour Affärsverket för akutvård och jour hade sex bindande mål, av vilka två uppnåddes. På grund av den stora ökningen av patienter på samjouren sjönk det genomsnittliga besökspriset i enlighet med målet med 22 % och jourens personalproduktivitet ökande med +10,4 % jämfört med år 2013. Däremot lyckades man inte med ökningen av antalet patienter i förhållande till läkarnas antal aktiva timmar i enlighet med målet. Detta berodde på att man på grund av den ökade efterfrågan var tvungen att öka antalet läkare. Som en följd av detta minskade antalet patienter på jouren i förhållande till läkarnas antal aktiva arbetstimmar. Ibruktagandet av kriterier för den gemensamma jouren uppsköts till år 2015. Man kunde inte heltäckande uppnå tidsgränserna för beslutet om akutvårdens servicenivå. 2.3.7.2 Affärsverket Tyks-Sapa Affärsverket Tyks-Sapa hade fem bindande mål, av vilka fyra uppnåddes. Man uppnådde delvis det mål, enligt vilket möjligheterna att utveckla service- och prissättningsstrukturen utreds och kostnadsmotsvarigheten för prisen på affärsverkets tjänster sköts genom uppdateringar av kostnads-/aktivitetsbaserad kalkylering. Inom serviceområdet har kalkylerna i huvudsak förverkligats med undantag av läkemedelsförsörjningen, där det försenade ibruktagandet av lokaliteterna har försenat genomförandet av kostnadskalkyleringen. 2.3.7.3 Affärsverket Åbolands sjukhus Affärsverket Åbolands sjukhus hade åtta bindande mål, av vilka fyra uppnåddes. Följande mål uppnåddes delvis eller nästan helt. - Avsikten var att utvecklingsrekommendationerna enligt SHQS-systemet för total kvalitetsledning skulle förverkligas år 2014 och målet var en extern förauditering hösten 2014. Förauditeringen sköts upp till år 2015. - Man fick vårdkedjorna delvis uppdaterade. - Planeringen av nya och ersättande utrymmen blev ännu inte helt klar år 2014.

28 2.3.7.4 Medbit Oy Medbit Oy hade 17 bindande mål, av vilka 12 uppnåddes. Delvis eller nästan helt uppnåddes följande mål: - Målet var att uppfylla Egentliga Finlands svd:s funktionella ICT-behov i enlighet med den gemensamma verksamhetsplanen. Alla projekt i verksamhetsplanen framskred inte i enlighet med planerna. - I utvecklandet av kvalitetssystemet blev uppgörandet av mätare ännu på hälft. - Förverkligandet av de centrala utvecklingsförslag som ingår i tillgänglighets- och kontinuitetsplanen blev delvis på hälft. - Tillgängligheten på tjänster var inte på den nivå som avtalet förutsätter vilket framför allt beror på störningarna i datakommunikationerna våren och sommaren 2014. - Organisationsförändringen kunde inte förverkligas ännu under år 2014. 2.3.7.5 Västkustens arbetshälsa Ab För Västkustens arbeshälsa Ab hade uppställts sex mål, av vilka fem uppnåddes. Den elektroniska tidsreserveringen togs planenligt i bruk i juni 2014, men användningen försvåras av att webbläsaren i Egentliga FInlands svd:s arbetsapparater inte stöder tidsreserveringsprogrammet. Det nuvarande patientdatasystemet kräver ifrågavarande webbläsare för att fungera. 3 EKONOMISKA IAKTTAGELSER 3.1 Åtgärder för iakttagande av budgeten och deras tillräcklighet I motiveringarna till fullmäktiges budgetbeslut (26.11.2013 51) konstaterades, att anpassningsbehovet för verksamhetskostnaderna år 2014 ännu är ca 10 M. På grund av de synpunkter som framförts om bokslutet för år 2013 förutsatte styrelsen på sitt möte 28.1.2014 av beredarna utredningar om de åtgärder som krävdes för att man skulle kunna hålla sig till budgeten för år 2014. Styrelsen behandlade utredningen 4.3.2014 och antecknade för kännedom de beräknade effekterna av åtgärderna samt beslutade, att sjukvårdsdistriktets serviceproduktion tillfälligt minskas under perioden 16.6 17.8. Vidare förutsatte styrelsen, att man till styrelsens nästa möte inlämnar en utredning över erforderliga vidare åtgärder för att hålla sig inom budgeten. På sitt möte 25.3.2014 antecknade styrelsen för kännedom en plan, enligt vilken man sparar 1 M genom mera omfattande stängningar på sommaren, 2,5 M genom arrangemang i kosthållet och 1,2 M genom andra kostnadsnedskärningar. Dessutom beslöts göra ett förslag till tilläggsbudget för oundviklig och oförutsedd kostnadsökning inom akutvården. Fullmäktige godkände de föreslagna budgetändringarna 29.4.2014. Till fullmäktiges extra sammanträde 29.4.2014 förberedde styrelsen sjukvårdsdistriktets strategi för åren 2014-2016 och de ekonomiska målen för år 2014, i vilka ingår strukturella reformer som på lång sikt syftar till att minska kostnaderna. Fullmäktige hade återremitterat de tidigare versionerna av strategin och målen för år 2014 för förnyad beredning 26.11.2013. Fullmäktige godkände med vissa ändringar den nya strategin och de nya målen 29.4.2014. Som ett mål år 2014 uppställdes bl.a. att kretssjukhusen skulle anslutas till att sortera under Åucs och att kretssjukhusens jour skulle anslutas till Affärsverket för akutvård och jour.

29 I oktober fick man från Patientförsäkringscentralen en förhandsberäkning om patientförsäkringsansvaret 31.12.2014, enligt vilken ökningen av ansvarsreserveringen år 2014 var 16,4 M i Egentliga Finlands svd. I prognosen utgick man ifrån att ökningen av patientförsäkringsavgiftsansvaret noteras som kostnad under räkenskapsperioden 2014. På basis av detta beviljade fullmäktige i enlighet med styrelsens förslag 25.11.2014 en överskridningsrätt på 16,7 M av de bindande nettokostnaderna för de enheter som sorterar under styrelsen. Dessutom beviljade fullmäktige Affärsverket Åbolands sjukhus en överskridningsrätt på 473.000 euro av de bindande nettokostnaderna, Affärsverket för akutvård och jour en överskridningsrätt på 2,4 M av de bindande nettokostnaderna och Affärsverket Tyks-Sapa en överskridningsrätt på 3,0 M av försäljningsintäkterna från distriktets sjukhus. De här ändrade bindande målen uppnåddes. Hela samkommunen (inklusive affärsverken) överskred slutligen verksamhetskostnaderna i budgeten med 3,1 %. Däremot uppnåddes alla de bindande ekonomiska mål som uppställts (två gånger utvidgat) för samkommunen utom affärsverken och för varje affärsverk separat. Hösten 2014 förverkligades Ett sjukhus -projektet enligt vilket kretssjukhusen fusionerades att sortera under Åucs och kretssjukhusens jourer anslöts till Affärsverket för akutvård och jour 1.1.2015. Dessutom inleddes i samarbete med Loimaa stad och Nystad förberedelser för att utplåna gränserna mellan primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens bäddavdelningsvård. De ekonomiska effekterna av de här förändringarna kan noteras senare. Tack vare de åtgärder som genomfördes år 2013 kunde en positiv utveckling skönjas redan år 2014 i sjukvårdsdistriktets ekonomi. Åucs organisationsreform och det nya ledningssystemet trädde i kraft i början av år 2013 och i och med det har man år 2014 kunnat minska Åucs utgifter per patient jämfört med föregående år. De totala utgifterna ökade i alla fall med 2,66 %, vilket hängde samman med det ökade antalet patienter. Kostnadsutvecklingen på Åucs åren 2011 2014 Källa: Ekonomitjänster/ Ekonomidirektör Arja Pesonen

30 I oktober 2014 antecknade styrelsen för kännedom en utredning om de inbesparingar som uppnåtts då kosthållet lades ut. Enligt utredningen hade Egentliga Finlands svd under januari-juli haft en ekonomisk nytta på 2,35 M jämfört med det tidigare. Prognosen för hela årets ekonomiska nytta var enligt utredningen 4,05 M, av vilket 2,7 M är ökade inkomster. Antalet anställda minskade jämfört med föregående år. Arbetsinsatsen inom resultatområdet tekniska och underhållstjänster minskade med 216 kalkylmässiga tjänster bl.a. på grund av att kosthållet lades ut, men eftersom arbetsinsatsen ökade inom andra resultatområden så är den slutliga minskningen av arbetsinsatsen i sjukvårdsdistriktet år 2014 bara 60 kalkylmässiga tjänster (-1,1 %). Inom resultatområdet tekniska och underhållstjänster var minskningen -30 %. På Affärsverket för akutvård och jour ökade arbetsinsatsen med +28,5 % (+58 kalkylmässiga tjänster). Administrativa centralens arbetsinsats ökade med +19 % (+36 kalkylmässiga tjänster). På Åucs motsvarade ökningen av arbetsinsatsen 45 (+1,8 %) och på Affärsverket Tyks- Sapa 16 kalkylmässiga tjänster (+2,2 %). Källa: Egentliga Finlands svd, Administrativa centralen/ Sjukvårdsdistriktets direktör Olli-Pekka Lehtonen 27.3.2015 Det är positivt, att samkommunen utan affärsverken och alla affärsverk uppnådde sina bindande ekonomiska budgetmålen år 2014. Man bör visserligen komma ihåg, att fullmäktige två gånger under året luckrade upp de bindande ekonomiska målen. I och med utläggningen av kosthållet hade sjukvårdsdistriktet en möjlighet att minska personalkostnaderna med 216 kalkylmässiga tjänster. Samtidigt utökades arbetsinsatsen inom andra resultatområden. Den slutliga minskningen blev bara 60 kalkylmässiga tjänster. Revisionsnämnden har lagt märke till att året 2014 präglades av ett målmedvetet arbete att förändra sjukvårdsdistriktets servicestrukturer. Den regionala specialiserade sjukvården anslöts 1.1.2015 till Åucs. Syftet med förändringarna är en mera ekonomisk verksamhet och smidigare processer än tidigare. Även de positiva effekterna av den organisationsreform på Åucs som trädde i kraft i början av år 2013 började synas.

31 3.2 Höjning av ersättningsansvaret för patientförsäkringen Fullmäktige beslutade 25.11.2015 bevilja en överskridningsrätt på 16,7 M av driftsekonomins bindande nettoutgifter för de enheter som sorterar under styrelsen. Då beslutet fattades visste man bara, att det från Patientförsäkringscentralen 21.10.2014 kommit en förhandsbedömning gällande patientförsäkringsavgiftsansvaret 31.12.2014 enligt vilket den oförutsedda ökningen i ansvarsreserveringen är 16,4 M. Man hade inte kunnat förbereda sig på en så här överraskande stor ökning i budgeten. I prognosen för budgetutfallet hade man utgått ifrån att man enligt då gällande instruktioner från bokföringsnämndens kommunsektion skulle vara tvungen att anteckna ökningen av patientförsäkringsansvaret som kostnad under räkenskapsåret 2014. Bokföringsnämndens kommunsektion gav 16.1.2015 ett utlåtande om en ändring av bokföringen av patientförsäkringsansvaret. Enligt utlåtandet kan ersättningar som baserar sig på rätten till återbetalning enligt lagen om handikappservice betraktas som avvikande från övriga patientskadeansvar. För tillämpning av utlåtandet bedömer den bokföringsskyldige on förutsättningarna uppfylls för görande av reserveringen. Om förutsättningarna för en obligatorisk reservering inte uppfylls så framställs uppgifterna som övriga ansvarsförbindelser. Enligt den här bedömningen utgjorde ändringen av den till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts patientförsäkring anslutande obligatoriska reserveringen 6,6 M, vilket noterades i resultatet. Utöver detta inkluderades i bokslutet 9,8 M i övriga ansvarsförbindelser. Den sammanlagda ansvarssumman för landets alla sjukvårdsdistrikt boksluten för 2014 var 399,9 M och förändringen i ansvaret 177,7 M. För Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts del var totalsumman för ansvaret 35,6 M år 2014 och förändringen var 16,4 M. Man bör observera, att också det ursprungliga för samkommunen uppställda bindande målet för nettoutgifterna hade uppnåtts såvida inte den överraskande stora ökningen av patientförsäkringsansvaret hade överskridit det mål man hade berett sig på i budgeten. Man höll sig bra inom gränsen för det förändrade budgetmålet. Det ändrade bindande målet för nettokostnaderna var 480,5 M och utfallet 470,05 M. 3.3 Åtgärder som det ekonomiska stabiliseringsprogrammet kräver i fortsättningen Utgångspunkten för det ekonomiska stabiliseringsprogram som fullmäktige godkänt är att anpassa investeringsprogrammet så, att summan för det långfristiga främmande kapitalet i slutet av planperioden skulle vara högst ca 200 M och att dämpa ökningen av medlemskommunernas betalningsandelar till en nivå på i medeltal +3,8 % årlig förändring. Fullmäktige godkände grunderna för det ekonomiska stabiliseringsprogrammet då den godkände ekonomiplanen för åren 2012-2014. För att stöda fattandet av långfristiga investeringsbeslut och för att främja saneringen av de ekonomiska strukturerna gjordes upp ett tioårigt ekonomiskt stabiliseringsprogram 2012-2022.

32 Hur faktureringen av medlemskommunerna utvecklats, /invånare, då över-/underskott utjämnats * *) deflaterat Prisindex för offentliga utgifter Kommunekonomi/hälsovård, år.2012 utökats med samjouren, 2013 med akutvården Källa: Ekonomitjänster/ Ekonomidirektör Arja Pesonen Från och med år 2013 har ökningen av medlemskommunernas betalningsandelar avtagit och ökningen av den på invånarantalet baserade faktureringen av medlemskommunerna var deflaterat 0,57 % år 2014, då över-/underskott hade utjämnats. År 2012 utvidgades samkommunens verksamhet med primärhälsovårdens och den specialiserade sjukvårdens samjour och år 2013 med akutvården, vilket ökade samkommunens utgifter, men å andra sidan minskade hälsovårdscentralernas och medlemskommunernas utgifter. Om ökningen av medlemskommunernas betalningsandelar räknas så, att den inkluderar utvidgningen av sjukvårdsdistriktets verksamhet med nya lagstadgade förpliktelser (t.ex. samjouren och akutvården, vilka överförts från kommunerna och hälsovårdscentralerna) och ibruktagandet av T- sjukhusets utvidgning, så var ökningen år 2014 +4,6 % (år 2013 +10,5 %). Stegringen av betalningsandelen överskred det gränsvärde som fullmäktige godkänt i enlighet med det ekonomiska stabiliseringsprogrammet, gränsen är +3,8 % per år i medeltal. Revisionsnämnden konstaterar, att den nominella förändringen i betalningsandelen är det som syns i kommunernas ekonomi och bokslut. Revisionsnämnden anser att det ekonomiska stabiliseringsprogrammets övre gräns för den genomsnittliga ökningen i betalningsandelarna på +3,8 % per år i medeltal gäller sjukvårdsdistriktets hela verksamhet, i vilken ingår olika av lagändringar orsakade nya förpliktelser (inte enbart den jämförbara verksamhet som rapporteras i verksamhetsberättelsen). I den ökningsprocent som rapporteras bör ingå även olika nya förpliktelser som beror på lagförändringar. En dylik ny extra kostnad står att vänta också år 2015 på grund av jourförordningen. Man lyckades hejda skuldsättningen år 2014. Byggnadsarbetena på T-sjukhuset och dess utvidgningsdel, som pågått i flera år, och byggnaden för läkemedelsförsörjningen blev i huvudsak klara år 2013. År 2014 gjordes inga mera betydande investeringar. För första gången sedan år 1999 överskred årsbidraget summan för investeringsutgifterna.

33 Nettoinvesteringarna och årsbidraget åren 1997 2014, M Källa: Ekonomitjänster/ Ekonomidirektör Arja Pesonen Lånestocken var i slutet av år 2014 259,2 M medan den ett år tidigare var 307,8 M, Den försämring av soliditeten som pågått i flera år kunde hejdas och den förbättrades en aning. I slutet av året var soliditeten 28,7 %. Under 50 % innebär inom kommunalekonomin en betydande stor skuldbörda och är ett tecken på en kriskommun. Inom den kommunala sektorn anses soliditeten var god då den är över 70 %. Soliditeten mäter samkommunens stabilitet och förmåga att tåla underskott. Hur lånestocken och soliditeten utvecklats 2010 2014 Källa: Ekonomitjänster/ Ekonomidirektör Arja Pesonen