Regionfrågan 13 oktober
Indelningskommittén Ny indelning av län och landsting Dir 2015:77
Direktiven Väsentligt färre län och landsting, 2019 alt 2023 Utgå ifrån kommungränser och gränser för arbetsmarknadsregioner Utgå från Ansvarskommittén o Sjöstrands utredning Förändring av fördelning av uppgifter inom eller mellan stat och kommun ingår INTE Dock ett undantag det regionala utvecklingsansvaret
Direktiven Namn på de nya länen Ekonomisk reglering vid delning av landsting Redovisa hur systemet med kommunalekonomisk utjämning påverkas av en ändrad indelning samt Lämna förslag till ev. kompensation till landsting
Indelningskommittén - staten Analysera behovet av en samordnad regionindelning vad avser vissa statliga myndigheter Hur statliga myndigheter kan samverka med de nya regionerna Identifiera vilka myndigheter som bör ha en samordnad regionindelning
Länsstyrelserna analysera behovet av andra verksamhetsorter än residensstaden ev. åtgärder som kan höja länsstyrelsernas effektivitet beräkna resursbehovet för den nya länsstyrelseorganisationen ev. ändrad koncentration
Indelningskommittén - tidsplan Delredovisning 29 februari 2016 (inklusive ev. kompletteringar till uppdraget) Delbetänkande 30 juni 2016 ( om indelningsändringar) Ny delredovisning den 31 januari 2017 Slutredovisning den 31 augusti 2017
Skl:s kongressuppdrag Folkvalda församlingar ska ansvara för den regionala utvecklingen och utvecklingsuppdraget bli mer omfattande. Den regionala indelningen ska ändras så att regionerna blir större och därmed färre. Statliga myndigheter med samverkansbehov med kommuner och landsting ska få en gemensam indelning som anpassas efter regionernas indelning.
Motiv för att bilda större regioner Den regionala nivåns betydelse ökar - Människors vardagsgeografi vidgas - Från regional fördelningspolitik till tillväxtpolitik - Uppgifter och ansvaret för dessa frågor är uppdelat på för många aktörer och uppgiftsfördelningen är olika från län till län. - Sveriges inträde i EU Den nuvarande läns- och landstingsindelningen förlorar i betydelse Statens regionala verksamhet, som är oöverskådlig och splittrad
Motiv för att bilda större regioner Hälso- och sjukvård - Den snabba medicinska utvecklingen medför bland annat ökade krav på koncentration av specialiserad sjukvård - Likvärdig vård och nationell samordning - Institutionell kapacitet, kunskapsstyrning och kvalificerade analyser
Motiv för att bilda större regioner Effektivt beslutfattande och ökade möjligheter att decentralisera frågor Skattekraft ger handlingskraft Inflytande nationellt och internationellt
SKL:s roll stödja regionbildningsprocessen både i förhållande till kommittén och medlemmarna däremot inte söka påverka medlemmarnas indelningsdiskussioner eller ta ställning till eller föra fram konkreta indelningsförslag inte heller spela någon kompletterande medlarroll i diskussionerna vid sidan av kommittén.
SKL:s roll Efter samråd med kommittén har SKL:s arbetsutskott bjudit in samtliga landsting/regioner att utse tre ledande politiska företrädare att utgöra länsvisa kontaktpersoner i den så kallade Samrådsgruppen. Kontaktpersonerna ska ta ett särskilt ansvar för att samordna diskussionerna och att företräda länet vid nationella överläggningar och kontakter med kommittén. Arbetsutskottet föreslår att man inom respektive län bildar en arbetsgrupp för en bredare representation såväl när det gäller partier som kommuner och därmed medverka till ökad delaktighet och insyn.
Några av SKL:s uppgifter Beskriva och kommunicera motiven Samspela med Indelningskommittén för att säkra en god förankring inom kommun- och landstingssektorn. Ansvara för Samrådsgruppens agenda och möten Genomföra och medverka vid informationsinsatser Skapa stöd/förståelse hos viktiga samhällsaktörer Identifiera behovet av fördjupad analys kring frågor som riskerar att försvåra eller fördröja processen.
Flyktingsituationen i Västra Götalands län 2015-10-13 Talieh Ashjari
Aktuella grupper Asylsökande Presumtivt asylsökande Med uppehållstillstånd med eget boende (EBO) Med uppehållstillstånd kvar på anläggning (ABO) Ensamkommande asylsökande barn & ungdomar Ensamkommande barn och ungdomar med uppehållstillstånd Asylsökande med avslag
Aktuell statistik 9 000 sökte asyl i Sverige under vecka 41 8 000 9 500 inväntas vecka 42 Ca 1000 per vecka i Västra Götalands län
Asylsökande ensamkommande barn 2015 0-6 år 7-12 år 13-15 år 16-17 år Totalt 2015-01 6 74 233 240 553 2015-02 17 45 200 206 468 2015-03 9 30 218 195 452 2015-04 12 28 180 233 453 2015-05 12 59 502 578 1151 2015-06 13 76 644 710 1443 2015-07 20 130 824 916 1890 2015-08 34 179 1323 1422 2958 2015-09 40 244 1186 1364 2834 Totalt 163 865 5310 5864 12202
Migrationsverket Arbetsförmedlingen Kommuner Asylmottagning Asylprövning Prognos Statlig ersättning till kommuner Etableringsplaner Beslut om ersättning Bosättning Beslut om länstal Lokala överenskommelser Bostadsförsörjning SFI och vuxenutbildning Samhällsorientering Skola och barnomsorg Ensamkommande barn Skola under asyltiden Länsstyrelsen Verka för beredskap och kapacitet Teckna överenskommelser med kommunerna Verka för förbättrad regional samverkan Fördela utvecklingsmedel Uppdrag och ansvar
Länsstyrelsens integrationsuppdrag Beredskap & Kapacitet 1. Politisk vilja 2. Organisatorisk förmåga Förhandling om platser Reell tillgång till: 1. Bostäder 2. Utbildning & arbete 3. Skola & barnomsorg Stödja utveckling och uppbyggnad av stödjande strukturer
Överenskommelse om mottagande av nyanlända Länstal 2015: 9455 Asylplatser för ensamkommande barn (797) Överenskommelse om mottagande av nyanlända Anvisningsbara platser 2043 Planeringstal för självbosatta Ensamkommande barn med tillstånd 7412
Insatser för flyktingsituationen 1. Ökat mottagande av nyanlända (med tillstånd) Intensifiering av förhandlingsarbete Brev till samtliga kommuner om 5 lägenheter 2. Regional samordning för krisberedskap Samverkanskonferenser Kommunikation med kommuner om ökat behov av asylboenden 3. Förmågebedömningar 4. Information på modersmål till asylsökanden via www.informationsverige.se
www.informationsverige.se En samhällsportal för nyanlända Tillgängligt på 10 språk Syftar till stärkt egenmakt Nyanlända som referensgrupp Kommunpresentationer Ca 60 000 unika besökare per månad Fritt kursmaterial för samhällsorientering på 10 språk
Samverkansmodell i Västra Götaland Kommuner, myndigheter, organisationer samverkar Samråd Fyrbodal EKB Samråd GR Skola Samråd Sjuhärad Samråd Skaraborg Regional samrådsgrupp Arbete Regional Arbetsgrupp
Hälsa Övriga medverkande: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Migrationsverket Nyanländas etablering i Västra Götaland
Så Så utvecklar utvecklar vi vi tillsammans tillsammans det det goda livet livet i i Göteborgsregionen. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Kan gemensamt arbete i det regionala perspektivet bidra till en bra etablering av nyanlända flyktingar i Göteborgsregionen? Hur? www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Nyanlända och ensamkommande, process Vuxna + barn med vårdnadshavare Söker asyl ABO eller EBO Kvotflyktingar Anhöriginvandrare Uppehållstillstånd PUT/TUT Kommunplacering - boende - sfi - samhällsorientering - övrigt kommunalt ansvar barn utan vårdnadshavare Söker asyl Ankomstkommun Anvisningskommun Kommunplacering - boende - skola - övrigt kommunalt ansvar www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Vad är viktigt för nyanlända vuxna för att etablera sig på arbetsmarknaden? www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Vad är viktigt för ensamkommande barn för att etablera sig i samhället? www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Plattform för nyanlända vuxna Plattform för ensamkommande barn www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
exempel på områden/insatser Exempel på vad vi gör där samordning och tempo inom GR kan göra skillnad 30 punkter www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Boende och bostäder. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Sociala området, Arbetsmarknad www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Utbildning www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
VAD GÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN?
Hälso- och sjukvård Enheten för asyl- och flyktingfrågor hälso- och sjukvården arbetar med regler, riktlinjer och rutiner i frågor som rör asyl och flyktingar. Enligt bland annat hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om hälsooch sjukvård åt asylsökande ska Västra Götalandsregionen ge vård till asylsökande med flera. Sedan 2013 finns också en lag om hälso- och sjukvård för personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Ett nätverk med representanter från koncernstab hälso- och sjukvård har bildats där frågor som rör flyktingar och asylsökande diskuteras och hålls aktuella. Bräcke diakoni i Skara har ett mobilt team som arbetar för ett antal vårdcentraler med uppsökande hälsoundersökningar och vårdverksamhet på asylboenden. Flyktingmedicinsk mottagning och Boda flyktingenhet i Borås hjälper olika vårdcentraler i närområdet med hälsoundersökningar. Folktandvården har en fullt utrustad mobil tandvårdsklinik som kan placeras vid asylboende.
Regional utveckling Regional utveckling arbetar med integration på lång sikt bland annat genom att bidra till förutsättningar för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden och med entreprenörskapssatsningar. Sociala investeringsmedel bygger på ett samarbete mellan Västra Götalandsregionens egna verksamheter och kommunala verksamheter, såsom förskola, skola och socialtjänst. Inriktningen under 2015 är att förbättra barns förmåga att klara sin skolgång. Kulturnämnden har avsatt en miljon kronor som kulturaktörer i samhället kan söka. Pengarna ska användas till kulturinsatser för och med asylsökande under 2015.
Västfastigheter Västfastigheter har inventerat lokaler för att se vilka möjligheter som finns att bidra både akut, på kort och på lång sikt. Dialog mellan Västfastigheter, Naturbruksförvaltningen och Migrationsverket om att använda det tidigare naturbruksgymnasiet Sparresäter för boende. Västfastigheter har i samarbete med Göteborgs Stad upplåtit marken framför det så kallade Vita Huset nära Centralstationen åt tillfälliga byggnader som mottagande organisationer till exempel Röda Korset - kan använda. Västra Götalandsregionen har också erbjudit mottagande organisationer att använda bottenvåningen på Vita Huset.
Västtrafik Västtrafik har gett tillstånd för bland annat Röda Korset att ta emot flyktingar i Nils Ericsonsterminalen. Det anländer flera hundra flyktingar om dagen till terminalen och Göteborgs Centralstation. Västtrafik har ställt ett antal bussar till förfogande dygnet runt som kör på avrop från Polismyndigheten och Migrationsverket, bland annat till flyktingmottagningen Sagåsen och Tysklandsterminalen i hamnen. Västtrafik för dialog med Migrationsverket för att hitta bra sätt att hantera olika behov av resebiljetter. Västtrafik rekommenderar också personalen att hellre fria än fälla i kontakt med nyanlända flyktingar. Reflexkampanjen Visa var du står pågår just nu i Västtrafiks butiker och ombord. Reflexer ges bort gratis samtidigt som man uppmuntrar till att swisha eller SMS:a bidrag för reflexen till Röda Korset. Det finns också bössor för motsvarande ändamål i butikerna.
Externa påverkansagendan 2015-2018 Charlotta Lundström, Chef Externa relationer Gustaf Rehnström, Externa relationer
Syfte: Att samla och tydliggöra Västra Götalands externa intressen. En fokusering och kraftsamling för territoriet som helhet kring våra gemensamma utmaningar, som leder till gemensamt arbete och samhandling inom specifikt utpekade påverkansfrågor. Charlotta.lundstrom@vgregion.se
Om målpositionerna Målpositionerna är långsiktiga (mandatperioden eller längre) Anger inom vilka strategiska områden påverkansarbetet ska bedrivas Ger en stabil grund och kontinuitet i arbetet Påverka nsfrågor Målpositioner Regionfullmäktiges budget / VG2020 Kort sikt (1-2 år) Lång sikt Charlotta.lundstrom@vgregion.se
VG EU SE Möjlighet att påverka! Charlotta.lundstrom@vgregion.se
Målposition -påverkansfråga Ökade satsningar på internationellt konkurrenskraftiga styrkeområden Regeringens aviserade nyindustrialiseringsstrategi ska främja västsvensk industris utveckling Långsiktiga, hållbara förutsättningar för förnybar energi Bättre förutsättningar för användning och utveckling av biogas Genomförande av regeringens aviserade regionreform Påvisa fördelar ur ett medborgarperaspektiv med att bilda större regioner och bistå utredningen inför kommande regionreform CHARLOTTA.LUNDSTROM@VGREGION.SE
fort. Målposition - påverkansfråga Utökade nationella järnvägsinvesteringar i Västra Götaland Säkerställ ett betydande statligt ansvar för finansieringen av Sverigeförhandlingen Utökat regionalt ansvar inom arbetsmarknadspolitiken Pilotprojekt för ett regionalt mandat inom arbetsmarknadspolitiken Binda samman Köpenhamn, Göteborg och Oslo Verka för ett beslut om dubbelspår mellan Halden och Öxnered (Missing Link) Minska ohälsan och skapa framtidens hälso-och sjukvård Säkra svensk forsknings intressen i den pågående förhandlingen om dataskyddsförordningen CHARLOTTA.LUNDSTROM@VGREGION.SE
Dataskyddsförordningen - Trilogen Material: Ärendebeskrivning Position + argument Aktörsanalys Aktivitetsplan Gbg: koordinera med experter och ansvariga avdelningschefer + FoUeredningen. Planera aktivitet höst 15 Bryssel: Kontakt med MEP (LIBE,ITRE), svenska reppen andra regionkontor, SKL. Aktiviteter höst 15 Stockholm: Kontakt med sakkunniga på justitiedepartementet, och SKL CHARLOTTA.LUNDSTROM@VGREGION.SE
Förutsättningar framåt Att tänka på: Första gången en samlad extern påverkansagenda tas fram. 1.Processen: RF 19 /10 RS 3/11, BHU löpande 2.Politisk hantering = politiska styrgrupper 3.Nå framgång- krävs att alla känner ansvar inför frågorna och kan adressera dem i olika sammanhang 4.Framtagning av positionspapper, beslutat av RS 5.Ständig omvärldsbevakning, process för revidering av agendan. Charlotta.lundstrom@vgregion.se
En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Betänkande av Bostadsplaneringskommittén
Kommitténs uppdrag Samordning av olika planeringar Studera samordningen mellan bostadsförsörjning och viktiga planeringsslag som transportinfrastruktur, kollektivtrafik och regionalt tillväxtarbete Fysisk planering och planeringsunderlag på regional nivå Utreda och vid behov föreslå åtgärder som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktig hållbar utveckling i alla delar av landet.. inte att se till att det byggs fler bostäder
Kommittén lämnar tre huvudförslag Krav på ökad samordning mellan ett antal utpekade planeringsslag regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik samt kommunernas planering för bostadsförsörjning Införa en regional fysisk planering Regeringen bör besluta om en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning
Regional fysisk planering Den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i varje län (landsting och samverkansorgan)ska inom sitt län ha i uppgift att bedriva regional fysisk planering. Bestämmelser om regional fysisk planering ska regleras i en ny lag om regional fysisk planering. 7 kap. PBL och lagen om regionplanering för kommunerna i Stockholms län ska upphöra att gälla. Detta innebär att GR:s uppdrag som regionplaneorgan upphör.
I uppdraget ingår att 1. Utreda regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö, 2. Upprätta, anta och aktualitetspröva ett regionalt fysiskt program och årligen upprätta en bostadsmarknadsanalys för länet. Programmet ska vara vägledande och är inte bindande. 3. Lämna underlag om sådana frågor som rör regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till berörda aktörer, kommuner och organisationer. 4. Föra dialog med berörda parter som förhandlar om medfinansiering i bostadsbyggande och infrastrukturprojekt 5. Yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet 6. Verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och 7. Verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan.
Remissinstanser i Västra Götaland Västra Götalandsregionen GR Strömstad, Trollhättan, Dals-Ed, Mark, Skara, Ale, Alingsås, Göteborg, Mariestad
Beredning för VGRs yttrande Remissvaret i sin helhet hanteras inte i BHU. 8 sept muntlig information om utredningen i BHU Tjänstemannaberedning: VGR samråder med experter inom kommunalförbunden och tar fram förslag på några principiella gemensamma ståndpunkter. Har stämts av med Västgruppen 13 okt BHU tar ställning till punkter 15 oktober RUN förslag till yttrande 3 november Regionstyrelsen beslutar om yttrande
Övergripande synpunkter Vi ser positivt på ökad samordning och samverkan för att möjliggöra ett bättre underlag för att få en mer hållbar fysisk planering. Vi anser att det inom den länsvisa planeringen måste vara möjligt att, genom överenskommelser, kunna samarbeta och planera över länsgräns, framför allt när det gäller funktionella arbetsmarknadsregioner. Ett samordnat program för regional fysisk planering och övertagande av länsstyrelsens uppgifter gällande bostadsförsörjning är något nytt för Västra Götalandsregionen. Det är viktigt att ha respekt för att uppbyggnad av kompetens och utarbetande av samverkansformer kräver tid och engagemang hos alla berörda parter. Västra Götaland är ett stort och diversifierat län. Storstadens förutsättningar kräver åtgärder anpassade utifrån dess utmaningar och möjligheter och landsbygden utifrån sina. Att processer utvecklas som stärker regionen utifrån dess olika förutsättningar måste därför vara grunden och det förutsätter kommunal involvering i processen. Det är viktigt att rollerna blir tydliga. Den roll som Västra Götalandsregionen föreslås få handlar om samordning och utveckling. All tillsyn som rör fysisk planering bör ligga kvar hos länsstyrelsen. Det kommunala planmonopolet kvarstår. Det finns en övertro på att ett övergripande fysiskt regionalt program är lösningen för att samordna ca 100 statliga mål - här måste staten ta sitt ansvar och bli tydligare gentemot kommun och region.
Punkter på förslag från BHU presidium Vi förutsätter att erforderliga resurser tillförs såväl den ansvariga regionala aktören, som kommunerna för de uppgifter som tillförs. Att överföra länsstyrelsens frågor om samordning av bostadsförsörjning till regionen stödjer tanken med regionfrågan.
Godstransportstrategi för Västra Götaland BHU 13 oktober 2015 Christian Bergman
Agenda Varför en godstransportstrategi? Hur arbetet, bedrivits och förankrats. Strategiförslaget. Inspel från referensgruppen. Återstående tidplan.
Syfte Att fortsatt utveckla Västra Götaland som högklassig och hållbar transport- och logistikregion, nationellt och internationellt. - Vision Västra Götaland och övriga måldokument är utgångspunkter i strategiarbetet. - Tydliggöra transporternas nyttor
Varför en godstransportstrategi? Visionsdokument Mål och visioner Svårt att koppla till enskilda åtgärder Lång sikt Godstransportstrategi Strategi och taktik Varför och hur tar vi oss dit Koppling mellan mål och åtgärder Medellång sikt Infrastrukturplaner Åtgärdsfokus Beslutat Relativt kort sikt
Regionala godstransportgruppen (styrgrupp) Västra Götalandsregionen Trafikverket Västsvenska handelskammaren Göteborgs Hamn Skaraborg Logistic Center Chalmers Handelshögskolan Logistik & transportstiftelsen
Dialog/förankring Referensgrupp: kommuner, kommunalförbund, företag, akademi, forskningsinstitut, intresseorganisationer och myndigheter. Tre dialogmöten, varav ett remisseminarium. Hemsida: vgregion.se/godstransporter
Godsstrategins uppbyggnad och bidrag till hållbar utveckling i Västra Götaland
Referensgruppen, intryck & inspel Stort engagemang. Ansvar, samverkan, målgrupper. Mätbarhet. Flygfrakt. Inre vattenvägar. Mindre järnvägarna. Kunskap om godset, volym/innehåll. Geografiska perspektiv, t.ex. stråk mot sydost. Skarpare ställningstaganden, t.ex. om transittrafiken. Gränssnitt strategi/handlingsplan. Skydd o säkerhet.
Återstående tidplan Höst 2015 13 okt: BHU, remissversion av strategidokument. 1 dec: BHU, justerat strategidokument och ev. förslag till handlingsplan. Vår 2016 BHU, redovisning av justerad handlingsplan. Regionstyrelsen, beslut om fastställelse av strategi inkl. bilagd handlingsplan.
Tack vgregion.se/godstransporter
www.sverigeforhandlingen.se Vi bygger framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande.
TIDSPLAN
Västsveriges inspel Storstadsregion Göteborg Göteborg Borås en del av höghastighetsnätet men också en ny regional förbindelse Kapacitetsförstärkningar krävs på omkringliggande banor. - Västra stambanan behöver kapacitetsförstärkning före 2035. Stomnätsåtgärder Göteborg, Partille, Mölndal samt Borås Missing link dubbelspår för snabbtågsstandard till Oslo (nationell höghastighetsbanestrategi behövs) Jönköpings banan! 2015-06-12
Funktionsutredning????
Flera parallella processer Nationell och regional transportinfrastrukturplan 2018-2029
Sverigeförhandlingen hearing för nationell transportinfrastrukturplan Medfinansieringskrav - får inte vara orimliga! Kommunicerbart! (Kommuner och region måste få rimliga förutsättningar att planera och föra dialog med invånare.) Freda nationell transportinfrastrukturplan! (Sverigeförhandlingen får inte tränga ut: regional plan eller för regionen viktiga nationella åtgärder som Västra stambanan, slussar och stråket väster om Vänern) Internationella kopplingar - stor nationell betydelse! (Precis som Skåne har en Öresundsförbindelse in i förhandlingen ställer vi som region krav på att missing link som en del i stråket Oslo Köpenhamn integreras i överenskommelse med staten.)
Tack!