ÄLDRE MED LÅNGVARIGT VÅRDBEHOV I NORDANSTIG

ÄLDRE MED LÅNGVARIGT VÅRDBEHOV I NORDANSTIG Mätningar i Nordanstig februari 2001 och mars 2002 SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care) SNAC - rapport Nr. 8 Anders Wimo Britt-Marie Sjölund Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2005:1

FÖRORD SNAC (The Swedish National study on Ageing and Care), vars ursprung kan ledas till de satsningar kring forskning om äldre som socialdepartementet har initierat, är ett longitudinellt projekt med syfte att interaktivt kunna studera äldre utifrån både ett befolknings-, och vårdsystemperspektiv. Fältarbetet i SNAC har genomförts i fem kommuner i Skåne, 2 kommuner i Blekinge, Kungsholmens stadsdel i Stockholm samt i Nordanstigs kommun. Vi i Nordanstig är mycket glada att vara med i detta projekt, då det dels är viktigt att den norrländska glesbygden är representerad men också då det dels är ett erkännande för att det i Nordanstigs finns kompetens och resurser att genomföra den här typen av projekt. Föreliggande rapport, som är den andra delrapporten från SNAC-Nordanstig, redovisar resultaten från uppföljningen av vårdsystemdelens baslinjerapport, som återspeglar situationen i mars 2002 jämfört med situationen februari 2001. Vi har för jämförelsen valt ut de mest intressanta faktorerna. Bortfallet har även denna gång varit litet i Nordanstig och vi som hör till SNAC-Nordanstigs projektledning vill rikta ett mycket stort tack till först och främst de pensionärer vars resultat vi redovisar men också till den mycket betydande insats som den personal har gjort som samlat in alla dessa uppgifter. Vi vill också rikta ett stort tack till våra samarbetskollegor på de andra SNAC-orterna i landet. Projektet har till stor del finansierats via Socialdepartementet och vi är mycket tacksamma för detta stöd. Likaledes vill vi tacka Nordanstigs Kommun och Landstinget Gävleborg för att man gett ett stort resursstöd till SNAC. Bergsjö 2005-04-16 Anders Wimo Britt-Marie Sjölund

INNEHÅLL Sammanfattning..... 1 Begrepp och förkortningar.... 3 Bakgrund - Vad är SNAC? 5 Kontaktpersoner för SNAC... 8 Resultat...... 9 Diskussion..... 25 Referenser...... 28

RAPPORTFÖRFATTARE Anders Wimo. Familjeläkare i Primärvården Nordanstig, docent i Allmänmedicin, ansvarig för den hälsoekonomiska sektionen inom Kungsholmsprojektet, DOGE (Division of Geriatric Epidemiology), Neurotec, Karolinska Institutet. Forskningsansvarig för SNAC i Nordanstig. Medlem i SNACs samordningsgrupp, SNACs befolkningsgrupp och SNACs vårdsystemgrupp. Britt-Marie Sjölund. Leg sjuksköterska, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) i Nordanstigs kommun. Medlem av ledningsgruppen för SNAC i Nordanstig och koordinator för SNAC i Nordanstig.

SAMMANFATTNING Mätningarna i SNAC-Nordanstigs vårdsystemdel återspeglar situationen i februari 2001 samt mars 2002. Undersökningen omfattar personer 65 år och äldre som då erhöll varaktiga insatser från den kommunala äldreomsorgen i Nordanstigs kommun eller hemsjukvården samt rehabilitering i Nordanstig. 331 personer och 297 personer undersöktes 2001 respektive 2002. Bortfallet var litet. Den kommunala verksamheten var av störst omfattning. 2001 hade knappt 80 % av de boende i SÄBO och knappt 20 % i ordinärt boende någon form av kognitiv störning. 2002 var motsvarande siffror ca 72 % i SÄBO och 26 % i ordinärt boende. I ordinärt boende var det framför allt andelen med kraftigt nedsatt kognitiv förmåga som ökat, från 0 till 5 %. I SÄBO hade det skett en minskning av andelen med lätt nedsatt kognitiv förmåga, från 40 % till 27 %. Däremot hade andelen med kraftigt nedsatt kognitiv förmåga ökat från 14 % till 21 %. Personer som hade besvär med yrsel har i ordinärt boende ökat från 3 % till 9 %. I ordinärt boende har även andelen personer som kände oro/otrygghet ökat från 5 % till drygt 12 %. Samma ökning sågs även när det gäller andelen personer som kände sig nedstämda i ordinärt boende. Även i SÄBO visade resultaten en ökning av andelen med oro/otrygghet och nedstämdhet, däremot visades en minskning när det gäller andelen med yrsel. Dessa förändringar var dock mindre än i ordinärt boende och ej statistiskt säkerställda. Andelen personer med avföringsinkontinens var fortfarande mycket hög, speciellt i SÄBO, knappt 32 %. Problem med smärta var också vanligt förkommande (ca 19 % i ordinärt boende och 23 % i SÄBO). Omfattningen av hemtjänst var oförändrat, i genomsnitt 7 8 tim/vecka. Inga större förändringar har skett i hur SOL-tjänsten nyttjas. 2001 hade ca 41 % hemtjänst på kvällen och 12 % på natten. Motsvarande siffror 2002 var 46 % med hemtjänst på kvällen och 14 % på natten. Antalet personer med hemsjukvårdsinsatser var 2002 liksom 2001 betydligt färre än antalet personer med hemtjänst. Insatsen hos dessa personer har ej förändrats nämnvärt. För särskilda vårdinsatser har det skett vissa förändringar. Andelen med omfattande smärtbehandling har minskat påtagligt i ordinärt boende från 12 % 2001 till 3 % 2002. I SÄBO har andelen med injektioner ökat från 3 % till 9 %. Den vanligaste särskilda vårdinsatsen var fortfarande läkemedelsdelning, 50 % i ordinärt boende och 94 % i SÄBO. Andelen personer med hjälpmedel i någon form var i stort sett oförändrat (94 %). I SÄBO hade alla 1

någon form av hjälpmedel. De flesta hade en informell service/iadl insats i någon form, som oftast utfördes av make/maka eller av barnen (och svärdöttrar/svärsöner). Nyttjandet av sluten vård hade minskat mellan 2001 och 2002. I ordinärt boende hade antalet vårddagar hos de i studiepopulationen som nyttjat sluten vård 2002 minskat påtagligt, från 18 till 10 vårddagar. I SÄBO hade det ej skett någon förändring. Förutom tendens till minskning av slutenvårdsutnyttjandet hade också personer med kognitiv nedsättning en tendens till lägre nyttjande av sluten vård, speciellt i ordinärt boende. 2

BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR SÅSOM DE ANVÄNTS I DENNA RAPPORT ADL: Aktiviteter i dagliga livet PADL: Personlig ADL, avser aktiviteter som är kopplade till kroppen och dess funktioner, t ex att äta, tvätta sig, klä på/av sig, sköta hygienen, toalettbesök, förflyttningsförmåga etc. IADL: Instrumentell ADL, avser mer komplicerade funktioner som att sköta sin ekonomi, handla, laga mat, städa, transporter utomhus, telefon etc. Icke-parametrisk test: Statistiska metoder där man inte gör några antaganden om hur det analyserade materialet är fördelat (t.ex. huruvida det är normalfördelat). Kognition: Intellektuella funktioner, t ex minne, problemlösning, orientering i tid och rum, att kunna utföra aktiviteter i en viss ordning på rätt sätt etc. Alltid drabbat vid demens. Konfidensintervall: 95 % konfidensintervall innebär att det sanna värdet ligger inom det angivna intervallet. SoL: Socialtjänstlagen HSL: Hälso- och Sjukvårdslagen LSS: Lagen om Särskilt Stöd Statistisk signifikans: Sannolikheten att med statistisk analys förkasta eller anta en s.k. noll-hypotes, dvs. att det inte finns någon skillnad mellan olika alternativ. Statistisk signifikans betyder nödvändigtvis inte att skillnaden är kliniskt eller praktiskt viktig. 3

Varaktig hemsjukvård som insätts eller upphör (definierat som minst 4 besök i hemmet föregående månad) och/eller Varaktig rehabiliteringsinsats som insätts eller upphör (minst 4 kontakter via hembesök föregående månad) Formell vård och omsorg: Insatser av professionell personal som regleras av SoL, HSL, LSS. Informell vård och omsorg: Insatser från närstående (make/maka, barn, sonhustru, måg, syskon, grannar, vänner m.m.) SÄBO: Särskilt boende: Form av boende som kommunen enligt 20 SoL inrättar för äldre. Benämns olika, t ex omvårdnadsboende, servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppboende. Ordinärt boende: Boende som inte är SÄBO, i praktiken vanligt eget boende i husvilla-hyresfastighet etc. Kan genom olika åtgärder handikappanpassas. Allmän omvårdnad: omvårdnad som utförs av all sjukvårdspersonal och är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Specifik omvårdnad är i första hand kopplat till sjuksköterskans kompetensområde och är relaterat till och kräver kunskap om den aktuella sjukdomen och dess behandling. 4

SWEDISH NATIONAL STUDY ON AGING AND CARE (SNAC) (Den svenska nationella studien om åldrande och de äldres vård och omsorg) En väl fungerande äldreomsorg, som inom ramen för tillgängliga resurser tillgodoser de äldres behov på bästa möjliga sätt, förutsätter en god kunskap om dessa behov och om de insatser som kommer de äldre till del. Den svenska nationella studien om åldrandet och de äldres vård och omsorg (The Swedish National study on Aging and Care (SNAC)) har till syfte att öka denna kunskap. Studien har tillkommit genom initiativ från regeringen i den år 1998 framlagda handlingsplanen för äldrepolitiken och den stöds förutom av regeringen också till lika delar av de kommuner och landsting som medverkar i studien. Den grundläggande idén bakom SNAC är att under en längre tid (30 år eller mer) göra en områdesvis, individbaserad insamling av uppgifter, som dels beskriver åldrandet, hälsan och uppkomsten av omsorgsbehoven ur social, medicinsk och psykologisk synvinkel, dels registrerar vilka insatser den enskilde erhåller från kommunernas äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Även uppgifter, som belyser vilka insatser anhöriga och frivilligorganisationer gör, samlas in. Uppgifterna läggs in i en longitudinell databas. Syftet med denna är att göra det möjligt att följa individerna och vårdinsatserna i området över tiden för att därmed kunna studera hur vård- och omsorgsbehoven utvecklas, hur väl de täcks och vilket resultat insatserna ger ur ett helhetsperspektiv. Detta är som regel inte möjligt inom traditionell äldreforskning, där man vanligen studerar begränsade frågeställningar i mer avgränsade projekt. Fyra forskningscentra deltar i arbetet med var sitt ingående projekt. I Skåne med projektledning från Lunds universitet och Geriatriskt utvecklingscentrum i Malmö deltar Region Skåne och fem kommuner (Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad) i delprojektet GÅS Gott åldrande i Skåne. I Blekinge leds delprojektet Åldrandet i Blekinge från Blekinge FoU-enhet: Projektet stöds där också av Blekinge Tekniska Högskola samt högskolorna i Halmstad och Kristianstad. I Stockholm utgör Kungsholmens stadsdel projektområde och delprojektet SNAC- Kungsholmen leds från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Det fjärde 5

området utgörs av Nordanstigs kommun I Hälsingland och delprojektet SNAC- Nordanstig leds av Primärvårdens FoU-enhet i Nordanstig. I samtliga områden utom Blekinge omfattar projektet två delar: Befolkningsdelen och vårdsystemdelen. I Blekinge ingår endast befolkningsdelen. Inom denna av SNAC-projektet kommer ett urval personer i åldrarna 60 96 år att följas genom återkommande undersökningar med avseende på ohälsa och vårdbehov samt sociala och ekonomiska förhållanden. Undersökningen, som är mycket omfattande, görs vart sjätte år för dem mellan 60 80 år och vart tredje år för de äldre. Den sker genom ifyllandet av frågeformulär, intervjuer, läkarundersökning och olika fysiska och psykologiska tester. En baslinjeundersökning har genomförts under åren 2001 2004 med sammanlagt 8 600 personer. Den första uppföljningen av åldersgrupperna 81 år och äldre sätts igång hösten 2004. År 2007 är det sedan dags att återundersöka samtliga deltagande personer. En ny kohort 60-åringar kommer då också att rekryteras in i studien. Inom SNAC-projektets vårdsystemdel insamlas fortlöpande individrelaterade uppgifter om de insatser, som görs inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de aktuella kommunerna för de där bosatta personerna över 65 år. Datainsamlingen är knuten till biståndsbesluten inom äldreomsorgen och till insättande eller avslutandet av varaktiga insatser inom hemsjukvården. Uppgifter om vårdtagarnas konsumtion av akut hälso- och sjukvård inhämtas genom samkörning med landstingets register. Undersökningsprotokollet innefattar uppgifter om bostads- och sociala förhållanden, vårdtagarnas funktionsförmåga i olika avseenden samt deras behov av särskilda sjukvårdinsatser. Vidare registreras beslutat bistånd antal veckotimmar hemtjänst, beslut om särskilt boende etc. och tilldelade insatser inom hemsjukvården. Registreringen görs av ordinarie personal och förutsätter de medverkandes samtycke. Även datainsamlingen inom SNAC-projektets vårdsystemdel inleddes med en baslinjeundersökning avseende läget per den 1 februari 2001. Sedan dess pågår den löpande registreringen i de tre deltagande områdena förstärkt med förnyade tvärsnittsundersökningar. På Kungsholmen görs dessa varje år avgränsat till det särskilda boendet. 6

De fyra SNAC-projekten är oberoende, men samordnas inom ramen för en gemensam organisation The Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). En samordningsgrupp bestående av de huvudansvariga för de olika centra behandlar gemensamma frågor rörande bland annat finansiering, datahantering och tillgängligheten av insamlade data. Koordineringen av studiedesign och protokoll m.m. sker i två arbetsgrupper SNAC befolknings- resp. vårdsystemgrupp. De data, som samlas in genom SNAC-projektet kommer att ge möjlighet till att studera en mångfald olika aktuella, viktiga frågor inom äldreområdet, såväl mer allmänt kring åldrandet och de äldres villkor, som mer speciellt kring hur vården och omsorgen om de vårdberoende äldre fungerar, på vilka sätt och hur väl behoven uppfylls. Särskilt intressant är att kunna följa de äldres hälsoutveckling och vad det är för faktorer som ger goda förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Den intensifierade, samordnade uppföljningen av de olika vård- och omsorgsinsatserna väntas bland annat kunna ge en bra belysning av hur väl samverkan fungerar mellan vårdens olika delar och förslag till åtgärder som kan förbättra denna. Internationellt tilldrar sig SNAC-projektet stort intresse genom den unika ansatsen att förena en studie av åldrande och vårdbehov med vårdsystemets funktion utifrån ett helhetsperspektiv. Ett flertal rapporter har redan givits ut från SNAC-projektets vårdsystemdel. De första resultaten från befolkningsdelen kan förväntas bli tillgängliga först om några år. Information om de olika SNAC-projekten finns tillgänglig på hemsidan www.snac.org. 7

Kontaktpersoner för SNAC-studien Skåne Blekinge Befolkningsdelen Sölve Elmståhl Samhällsmed.institutionen, Avd för Geriatrik Universitetssjukhuset MAS 205 02 Malmö Tfn: 040 33 19 73 0708 53 86 45 solve.elmstahl@smi.mas.lu.se Johan Berglund Blekinge FoU-enhet Dahlbergsvägen 30 37437 Karlshamn Tfn: 0454 840 40 johan.berglund@ltblekinge.se Vårdsystemdelen Ingalill Rahm-Hallberg Inst. för omvårdnad Avd. f vårdvetenskap Lunds universitet Box 157 221 00 Lund Tfn: 046 222 19 32 070 214 03 55 ingalill.rahm_hallberg@omv.lu.se Stockholm Laura Fratiglioni Stockholms läns Äldrecentrum Box 6401 113 82 Stockholm Tfn: 08 690 58 18 070 773 58 18 laura.fratiglioni@neurotec.ki.se Nordanstig Anders Wimo HC Bergsjö Box 16 82070 Bergsjö Tfn: 0705 79 53 83 anders.wimo@neurotec.ki.se Mårten Lagergen Stockholms läns Äldrecentrum Box 6401 113 82 Stockholm Tfn: 08 690 58 12 073 657 93 86 marten.lagergren@aldrecentrum.se Anders Wimo 8

RESULTAT FRÅN FÖRSTA UPPFÖLJNINGEN AV VÅRDSYSTEMSTUDIENS BASLINJEMÄTNING I NORDANSTIG. Föreliggande rapport är en uppföljning av den första s.k. baslinjemätningen i SNACprojektet som utfördes i februari 2001. Mätningen denna gång avsåg att återspegla situationen 2002-03-01, dvs. ca ett år efter föregående mätning. Ett muntligt samtycke inhämtades från samtliga som ingick i baslinjemätningen efter att de erhållit skriftlig information om projektet. För detaljer kring SNAC i allmänhet, se inledningen ovan, samt tidigare SNACrapporter (1-4). För detaljer samt mer omfattande beskrivning av SNAC i Nordanstig, vg se baslinjerapporten (4). Nordanstigs kommun I Nordanstigs kommun fanns i mars år 2002 drygt 400 biståndsbeslut (se tabell 1). Av dessa gällde 14 personer <65 år, dessutom avsåg 64 beslut enbart larm och/eller matdelning, vilka skulle exkluderas från undersökningen. Kvar som målgrupp för baslinjeundersökningen fanns då 328. 25 avböjde varvid 303 protokoll erhölls, dvs. bortfallet var 8 %. Dessutom fylldes 35 protokoll inte i alls, dvs. ytterligare ett bortfall på ca 11 %, varför 268 protokoll har inkluderats i databasen. Det största bortfallet hänförs till ordinärt boende. Av de protokoll som fyllts i fanns ett visst inre bortfall vid de olika frågorna (se respektive avsnitt). Liksom vid baslinjeundersökningen var det verksamhetsansvariga, dvs. enhetschefer i hemtjänsten, föreståndare i särskilda boendeformer m.m. som fyllde i protokollen. Den löpande registreringen skall ske av biståndsbedömarna, eftersom vårdsystemprotokollets uppgifter också på ett naturligt sätt ingår i biståndsbedömningen. Detta material är ännu inte analyserat. Resultaten har bearbetats statistiskt med signifikansprövningstest, där huvudhypotesen är att ingen förändring skett mellan undersökningarna. Det kan diskuteras om detta är nödvändigt eftersom materialet i princip är ett totalmaterial från Nordanstig (med reservation för det lilla bortfallet). Eftersom kommunen är 9

liten och frågan kan väckas om förändringarna ändå inte är slumpmässiga har vi dock valt att göra dessa statistiska analyser. Hemsjukvård och rehabilitering via landstinget I baslinjemätningen var inklusionskravet att det i hemsjukvård och rehabilitering tillsammans hade ägt rum fyra hembesök månaden innan baslinjemätningen. Eftersom hemsjukvården via distriktssjukvården organisatoriskt är skild ifrån rehabiliteringsverksamheten (som i sin tur är uppdelad i Hemrehabenheten, Sjukgymnastiken i Nordanstig samt Arbetsterapin i Primärvården Hälsingland) inhämtades besöksstatistik från dessa fyra källor. Landstingsinsatserna är av betydligt mindre omfattning än de primärkommunala. Primärt inkluderades 316 protokoll 2002 (tabell 1). På grund av problem med hemsjukvårdsregistret gick det inte att bedöma svarsandelen för hemsjukvården. Ej ifyllda protokoll representerar i huvudsak från SÄBO där det av olika skäl var svårt att fylla i protokollen. Tabell 1. Studiepopulationens sammansättning 2002 Antal Pers. med beslut < 65 år Enbart larm/mat. Pers. att inkludera Ej ifyllda Avböjde Analyserade protokoll Andel av inkludera de Hemtjänst/ SÄBO 2002 406 14 64 328 25 35 268 82 % Hemsjukv. 26? Rehab 22 100 % Summa 316 Eftersom en del har insatser av både kommun och landsting omfattar databasen (efter att de som avböjt samt de ej ifyllda protokollen exkluderats) 331 individer 2001 och 297 individer 2002 (tabell 2). Den relativt låga andelen personer som har kombinerade insatser kan troligen förklaras av att man pga. avstånden genom gemensam vårdplanering så långt det är möjligt försöker undvika dubbelresande. 10

Tablell 2. Vårdystemdatabasen i SNAC-Nordanstig 2001 2002 Antal Andel (%) Antal Andel (%) Enbart hemtjänst/säbo 288 87,0 253 85,2 Enbart hemsjukvård 16 4,5 14 4,7 Enbart rehabilitering 1 0,3 14 4,7 Hemtjänst och hemsjukvård 22 6,1 9 3,0 Hemsjukvård och rehabilitering 1 0,3 1 0,3 Hemtjänst och rehabilitering 1 0,3 6 2,0 Hemtjänst, hemsjukvård och rehab. 2 0,6 0 0 Summa 331 100 297 100 Medelåldern var 83 år både 2001 och 2002. De flesta är kvinnor och ensamboende (Tabell 3). Tabell 3. Beskrivning av vårdsystempopulationen vid baslinje i SNAC-Nordanstig, 2001 2002 Antal 331 297 Ålder (andel 85+) 83,3 (46 %) 82,6 (42 %) Kön (andel kvinnor) 60 % 66 % Etnicitet (nordisk) 99 % 100 % Boende (ensam) 67 % 74 % SÄBO 46 % SÄBO permanent 42 % SÄBO KTV 6 % För 2002 har vi denna gång delat upp boendet i permanent boende och korttidsvård/boende (KTV). I analyserna, som delats upp i ordinärt boende, har KTV grupperats ihop med annan SÄBO. Detta kan diskuteras men eftersom det var en tvärsnittsundersökning har den faktiska vistelseplatsen vid undersökningstillfället valts. FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH SYMPTOM Funktionsförmåga brukar ofta indelas i PADL och IADL. PADL avser Personlig ADL (ADL = Aktiviteter i Dagliga Livet), t ex att äta, klä sig, sköta sin hygien, toalettbesök. IADL avser Instrumentell ADL, dvs. något mer komplicerade aktiviteter, t ex att handla och laga mat, att sköta sin ekonomi. Stöd för PADL avser i första hand insatser av omvårdnadskaraktär medan stöd i IADL handlar om mer serviceinriktade insatser. Kognitiv funktionsförmåga avser intellektuella prestationer (minne, problemlösning, tolkning av sinnesintryck m.m.) vilka ofta är nedsatta vid t ex demenssjukdomar samt hjärnskador (t ex efter stroke, skallskador m.m.). Nedstämdhet är ofta kopplat till depression. Svårhanterbart 11

beteende (t ex aggressivitet, vandringsbeteende, skrikighet) förekommer t ex vid demenssjukdomar. 12

Tabell 4. Funktionsförmåga och olika symptom hos vårdsystempopulationen vid baslinjen 2001 samt 2002 SNAC-Nordanstig 2001 2002 Alla (%) Ordinärt boende (%) SBO (%) Kognitiv förmåga (ant. svar) 287/331 281/297 149/180 142/154 138/151 139/143 Ingen nedsättning 53,3 51,2 81,9 73,9 22,5 28,1 Lätt nedsatt 26,8 20,6 14,8 14,1 39,9 27,3 Svår nedsättning 13,2 15,3 3,4 7,0 23,9 23,7 Mycket svår nedsättn. 6,6 12,8 0 4,9 13,8 20,9 ** ** NS Rörelsehinder (antal svar) 312/331 290/297 169/180 148/154 143/151 142/143 Rullstolsbunden eller rör sig enbart inomhus 37,2 40,7 21,3 20,3 56,0 61,9 NS NS NS Syn (antal svar) 307/331 291/297 166/180 148/154 141/151 143/143 Starkt nedsatt el. blind 13,0 8,6 6,0 4,1 21,2 13,3 NS NS NS Hörsel (antal svar) 314/331 281/297 168/180 148/154 146/151 143/143 Starkt nedsatt eller döv 11,5 7,9 9,5 6,8 13,7 8,9 NS NS NS Inkontinens: Urin (ant. svar) 314/331 290/297 166/180 Andel 2 3 34,1 31,7 18,1 18,3 52,0 45,5 NS NS NS KAD (antal svar) 319/331 282/297 172/180 144/154 147/151 138/143 Andel som har: 5,0 6,8 5,9 4,2 5,6 9,4 NS NS NS Inkont. avföring (antal svar) 314/331 291/297 167/180 149/154 147/153 142/143 Andel 2-3 16,2 20,0 6,6 8,7 27,2 31,7 NS NS NS Sår: Kroniska sår (ant.svar) 313/331 282/297 167/180 145/154 146/151 137/143 Andel som har: 9,3 8,5 10,8 9,7 7,5 7,2 Trycksår (antal svar) 313/331 282/297 168/180 145/154 145/151 137/143 Andel som har: 3,8 6,4 3,0 3,4 4,8 9,5 NS NS NS Smärta (antal svar) 306/331 280/297 161/180 143/154 145/151 137/143 Andel 2 3 22,2 21,0 16,1 18,9 29,0 23,3 NS NS NS Yrsel (antal svar) 292/331 280/297 157/180 143/154 135/151 137/143 Andel 2 3 4,1 6,4 3,2 9,3 5,2 3,6 NS * NS Oro-otrygghet (antal svar) 304/331 285/297 160/180 144/154 144/151 141/143 Andel 2 3 12,2 17,4 5,0 12,5 20,1 22,7 NS * NS Nedstämdhet (antal svar) 304/331 285/297 160/180 143/154 144/151 142/143 Andel 2-3 10,9 16,9 5,0 12,6 17,4 21,1 * * NS Svårhant.bart beteende 319/331 281/297 170/180 144/154 149/151 137/143 (ant.svar) Andel 2-3 7,5 9,6 2,4 4,9 13,4 14,6 NS NS NS NS= förändringen är inte statistiskt signifikant. * förändringen är statistiskt signifikant (chi2 test, p<0.05) ** förändringen är statistiskt signifikant (chi2 test, p<0.01) 13

Kommentar till tabell 4. Andelen med kraftigt nedsatt kognitiv funktion har ökat både i ordinärt boende och i SÄBO. Synförmågan har förbättrats något i SÄBO. Besvär med yrsel har ökat i ordinärt boende. Oro/otrygghet liksom depressiva besvär har ökat i ordinärt boende. Andelen med avföringsinkontinens, speciellt i särskilt boende är fortsatt mycket hög. Andelen personer med smärta är också fortfarande hög,. Tabell 5. Beroende i antal ADL-funktioner vid baslinje i SNAC-Nordanstig. 2001 Antal ADL-funktioner: antal svar 2001 Alla Ordinärt boende SÄBO 308/331 (93 %) 165/180 (92 %) 143/151 (95 %) Beroende i antal (0 6): Enkelt gränssnitt 2001 3,1 2,0 4,3 Beroende i någon PADL dunktion 2001 83,8 % 71,2 % 98,0 % Beroende i samtliga PADL-funktioner 2001 19,5 % 6,1 % 35,0 % SNAC-index: antal 268 141 127 SNAC-index: medelvärde (0-23) 7,5 4,0 11,4 2002 Antal ADL-funktioner: antal svar 2002 Beroende i antal (0 6): Enkelt gränssnitt 2002 Beroende i någon PADL funktion 2002 Beroende i samtliga PADL-funktioner 2002 283/297 (95 %) 143/154 (93 %) 140/143 (98 %) 3,1 1,9 4,3 84,1 % 69,9 % 98,6 % 19,8 % 3,5 % 36,4 % SNAC-index (antal) 285 146 139 SNAC-index: medelvärde (0-23) 7,9 4,2 11,8 Kommentar till tabell 5: När de basala, personliga ADL-funktionerna (PADL) jämförs har inga påtagliga skillnader skett mellan 2001 och 2002. De som bor i SÄBO behöver alltså i genomsnitt hjälp i mer än 4 av 6 PADL-funktioner. Notabelt är också att var femte person är beroende i samtliga PADL-funktioner. I SNAC-index ingår åtta PADL-variabler (på/avklädning, toalettbesök, äta, förflyttning, urininkontinerns, avföringsinkontinens, rörelseförmåga samt 14

kognition). Det har inte skett några signifikanta förändringar även om det finns en lätt trend till ökning (dvs. försämring). En annan ansats är studera var de med funktionsinskränkningar bor. Det finns ett klart samband mellan sänkt funktion, uttryckt som kognitiv kapacitet och boende. Speciellt de med måttlig eller kraftigt kognitiv nedsättning (varav de flesta är dementa) bor i de allra flesta i SÄBO (tabell 6). Andelen av de med måttligt kraftigt nedsatt kognitiv förmåga som bodde i ordinärt boende var högre 2001 jämfört med 2002 (p<0.05). Tabell 6. Boende hos vårdsystempopulationen vid baslinje i SNAC-Nordanstig enligt kognitiv funktion. Ordinärt boende SÄBO 2001 2002 2001 2002 Kognitiv förmåga 149/180 142/154 138/153 139/143 % % % % Ingen nedsättning 79,7 72,9 20,3 27,1 Lätt nedsatt 28,6 34,6 71,4 65,5 Svår nedsättning 13,2 23,3 86,8 76,7 Mkt svår nedsättn. 0,0 19,4 100,0 80,6 I de mer komplicerade IADL-funktionerna (tabell 7) är beroendet av stöd som väntat större än beträffande PADL, speciellt i SÄBO, där i stort sett samtliga behöver hjälp. Situationen har inte förändrats mellan 2001 och 2002. Tabell 7. Beroende av stöd i Instrumentell ADL vid baslinje i SNAC-Nordanstig. (Andel beroende: delvis eller helt beroende). Alla Ordinärt boende SÄBO 2001 2002 2001 2002 2001 2002 Beroende i ngn IADLfunktion (antal svar) (%) 297/331 90 242/297 158/180 88 148/154 139/151 92 94/143 Andel beroende: (%) 99,3 97,5 96,8 96,6 100 98,9 Beroende i alla IADLfunkt. 278/331 228/297 148/180 139/154 130/151 89/143 (antal svar) (%) 84 82 86 Andel beroende: (%) 72,3 72,4 50,7 55,4 96,9 98,9 15

KOMMUNALA INSATSER Av de hemmaboende i studiepopulationen hade 121 hemtjänst någon del av dygnet. Liksom för 2001 var bortfallet stort beträffande timuppgifterna. Omfattningen av hemtjänsten, med reservation för bortfallet, vara av samma omfattning som tidigare, ca 7 8 timmar per vecka (tabell 8). Tabell 8. Insatser enligt Socialtjänstlagen (SOL) vid baslinje i SNAC-Nordanstig 2001 samt vid uppföljningen 2002: hemtjänst(ej enbart matdistribution) Antal svar om hemtjänst Antal med insats Antal med timuppgift (inkl. 0) Tim/v. (de med insats) Antal >20 tim/v Hemtjänst (IADL+PADL) 2001 (%) Hemtjänst (IADL+PADL) 2002 (%) 160/180 89 152/154 99 143/160 89 121/152 77 97/160 61 53/121 44 8,3 6 (6 %) 7,5 3 (6 %) Det har inte skett några förändringar i hur SoL-tjänsterna nyttjas (tabell 9). 40 50 % har insatser kvällstid, matdistribution och trygghetslarm. Detta är dock en underskattning av matdistribution och trygghetslarmen eftersom de som är med i studien dessutom har andra SoL-insatser. De som enbart har antingen matdelning eller trygghetslarm är exkluderade (se tidigare diskussion om detta i rapporten). Tabell 9. Insatser enligt Socialtjänstlagen (SOL) vid baslinje i SNAC-Nordanstig hos hela populationen i ordinärt boende (n = 154). Chi2 samtliga >0.05 (NS). (%) 2001 2002 (antal svar) 159/180 147/154 Hemtjänst kväll 40,9 46,1 (antal svar) 158/180 141/154 Hemtjänst natt 12,0 13,6 159/180 146/154 Matdistribution 50,3 49,4 158/180 146/154 Trygghetslarm 38,6 43,5 16

HEMSJUKVÅRD Antalet personer med hemsjukvårdsinsatser är 2002 liksom 2001 betydligt färre än antalet personer med hemtjänst. Bortfallet är större 2002 än 2001 men resultaten tyder på att situationen inte förändrats nämnvärt (tabell 10). Tabell 10. Omfattningen av hemsjukvård 2001 och 2002. 2001 2002 (antal svar) 34/41 10/24 Timmar/månad (de med insats) 4,6 4,9 (antal svar) 37/41 22/24 Antal besök dsk/mån (de m insats) 8,5 7,0 17

SÄRSKILDA VÅRDINSATSER Det har inte skett några större förskjutningar i de särskilda vårdinsatserna. Andelen med omfattande smärtbehandling hade minskat i ordinärt boende medan andelen med injektioner hade ökat i SÄBO (tabell 11). Absoluttalen är dock små. Tabell 11. Särskilda vårdinsatser vid baslinje i SNAC-Nordanstig Alla (%) Ordinärt boende (%) SÄBO (%) 2001 2002 Läkemedelsdelning: Svarsandel Med. insats 186/208 243/297 46/68 102/154 140/140 139/143 Andel hjälp med delning och/el. intag av läkemedel 80 75,3 43 50 91,4 93,7 NS NS NS Smärtbehandling: Svarsand. av Med. insats 181/208 240/297 42/68 100/154 139/140 140/143 Andel med injektioner, epiduralt, morfinpump etc. 4,5 3,6 11,9 3,0 2,1 4,3 NS * NS Injektioner: Svarsand. av med. insats 179/208 245/297 41/68 03/154 138/140 142/143 Andel med hjälp med uppdragning och/eller inj. 3,9 7,3 7,3 4,9 2,9 9,1 NS NS * Näring via sond, PEG, port á cath etc: Svarsand. av Med. insats 180/208 236/297 41/68 97/154 139/140 139/143 Andel JA 1 0,4 2,4 0 0 0,7 NS NS NS Näring intravenöst (iv): 180/208 236/297 41/68 97/154 139/140 139/143 svarsandel av med. insats Andel med iv. näring 0 0,4 0 0 0 0,7 NS NS NS Omläggning av sår 232/297 93/154 139/143 13,4 12,9 13,7 NS NS NS Den vanligaste insatsen är läkemedelsdelning, som var betydligt vanligare i SÄBO (nästan alla har det) jämfört med ordinärt boende. I tabellen redovisas dock för variablerna läkemedelsdelning, smärtbehandling och injektioner inte de med de enklaste insatserna som pensionärerna ofta klarar själv (svarsalternativ 1) utan enbart de med mer komplicerade insatser (svarsalternativ 2 3). 2002 registrerade vi också såromläggningar, vilket inte gjordes 2001. 18

REHABILITERING Vid undersökningen 2001 hade fem personer hade vid baslinje insatser av rehabiliteringsenheter i det egna (ordinära) boendet. Av dessa hade tre personer samtidigt insatser av antingen kommun och/eller hemsjukvård. Samtliga dessa fem hade insatser via arbetsterapeuter. Påpekas bör dock att detta gäller de som uppfyllde inklusionskraven för SNAC vid baslinje. Övriga insatser i det ordinära boendet av rehabiliteringsenheterna omfattas alltså inte av mätningen 2001. Dessutom ingick inte rehabiliteringsåtgärder på sjukgymnast/arbetsterapiavdelningar/mottagningar, som är den volymmässigt största delen av deras verksamhet. Vid 2002 års mätning ingick en bredare beskrivning av rehabiliteringsverksamheten (tabell 12) (dock inte SÄBO). Tabell 12. Omfattningen av rehabiliteringsinsatser hos SNACs vårdsystem populationen 2002. Antal svar Antal personer Antal besök/månad Män 21/21 8 Kvinnor 21/21 13 Rehab i hemmet sjukgymn. 12/21 6 2,1 Rehab i hemmet arb.ter 10/21 4 2,2 Varav bägge 3 Rehab utanför hemmet: sjg 12/21 12 3,3 Rehab utanför hemmet: sjg 7/21 2 2,0 Varav bägge 2 Rehabinsatser 18/21 Bedömning 1 Träning 12 Behandling 5 Åldersspannet är 56 87 år och medelåldern 73,7 år. Den totala rehabiliteringsinsatsen är självfallet mycket större än vad som framkommer av tabellen eftersom här redovisas enbart de som ingick i SNACs vårdsystemdel. 19

HJÄLPMEDEL De flesta har någon form av hjälpmedel och 2002 hade alla i SÄBO någon form av hjälpmedel (tabell 13). Tabell 13. Omfattningen av hjälpmedel 2001 och 2002. Alla Ordinärt boende SÄBO Antal svar 317/331 268/97 167/180 134/154 150/151 134/143 Något hjälpmedel (%) 93,1 93,7 90,4 87,3 96,0 100 NS NS NS År 2001 redovisades sambandet mellan nedsatt hörsel och förekomsten av hör hjälpmedel (tabell 14). 72 % (23/32) av dem som bedömdes ha måttligt svårt nedsatt hörsel hade då inte hörhjälpmedel. En tolkning, skulle kunna vara att detta berodde på kö till hörcentralen (som vi dock inte hade någon uppgift om). Tabell 14. Förekomst av hörselnedsättning och hörhjälpmedel 2001. 2001 Antal personer Ingen lätt nedsatt hörsel Måttligt svårt nedsatt hörsel Summa Har ej hjälpmedel 232 23 255 Har hjälpmedel 15 9 24 Summa: 247 32 279 2002 är absoluttalen mindre, men fortfarande har de flesta med måttligt svår hörselnedsättning ej hörhjälpmedel (tabell 15) Tabell 15. Förekomst av hörselnedsättning och hörhjälpmedel 2002. 2002 Antal personer Ingen lätt nedsatt hörsel Måttligt svårt nedsatt hörsel Summa Har ej hjälpmedel 218 13 231 Har hjälpmedel 8 1 9 Summa: 226 14 240 20

INFORMELLA INSATSER. De informella insatserna kunde registreras i en skala från 0 3, där alternativ 2 innebär kontakt flera gånger i veckan och alternativ 3 dagligen. Förutom i den övergripande frågan om kontakt över huvud taget sker (där svaret är antingen ja eller nej) redovisas i tabellerna enbart svars alt 2 & 3. Eftersom en del personer saknar t ex barn, så har antalet ej aktuellt redovisats för dessa. Svarsutfallet avser de pensionärer där den informella insatsen, oavsett typ, är potentiellt möjlig. IADL/Serviceinsatser De flesta har en informell service/iadl insats i någon form, oftast utförs detta av make/maka eller av barnen (och svärdöttrar/svärsöner) (tabell 16). Make/make är den vanligaste informelle vårdgivaren när sådan finns (flera äldre är änkor/änklingar). Tabell 16. Informella insatser (besök) i ordinärt boende vid baslinje 2001 och 2002 i SNAC- Nordanstig: Service (IADL). Insats en eller flera gånger per vecka/dagligen Ordinärt boende Alla Anhörig finns Andel som har: 2001 2002 2001 2002 Make/maka/partner: Antal svar 157/180 140/154 % 27/157 17,2 28/140 20,0 NS Barn/svärdotter/svärson: Ant. svar 147/180 140/154 54/147 36,7 54/140 38,6 % NS Barnbarn: Antal svar 131/154 9/131 % 6,9 Syskon/svägerska/svåger Ant. svar 124/180 136/154 12/124 9,7 11/136 8,1 % NS Annan släkting: Antal svar 115/180 131/154 16/115 10/131 % 13,9 7,6 NS Grannar: Antal svar 124/180 135/154 24/124 24/135 % 19,4 18,8 NS 27/48 56,3 54/130 41,5 NS NS 28/43 66,1 54/108 50 21

PADL (omvårdnad) I den mer kroppsnära informella vården är det mer vanligt med make/maka som vårdgivare jämfört med övriga vårdgivarkategorier (tabell 17). Tabell 17. Informella insatser i ordinärt boende vid baslinje 2001 och 2002 i SNAC-Nordanstig: Personlig omvårdnad (PADL). Insats en eller flera gånger per vecka/dagligen Ordinärt boende Alla Anhörig finns Andel som har: 2001 2002 2001 2002 Make/maka/partner: Antal svar 156/180 105/154 % 23/156 14,7 19/105 18,1 NS Barn/svärdotter/svärson: Ant. svar 142/180 111/154 16/142 11,3 13/111 11,7 % NS Barnbarn: Antal svar 101/54 4/101 % 4 Syskon/svägerska/svåger Ant. svar 130/180 106/154 2/130 1,5 4/106 3,8 % NS Annan släkting: Antal svar 123/180 102/154 3/123 2/102 % 2,4 2 NS Grannar: Antal svar 127/180 106/154 1/127 6/106 % 0,8 5,7 NS= förändringen är inte statistiskt signifikant. * förändringen är statistiskt signifikant (chi2 test, p<0.05). * 23/43 53,5 16/116 13,8 NS NS 28/43 65,1 13/88 14,8 22

NYTTJANDE AV SLUTEN VÅRD OCH ÖPPENVÅRDSBESÖK Slutenvårdsuppgifter samt uppgifter om besök på sjukhusets mottagningar och i primärvården inhämtades från det patientadministrativa systemet för kalenderåren 2001 respektive 2002. Nyttjande av slutenvård har minskat mellan 2001 och 2002, speciellt i ordinärt boende (tabell 18). Nyttjandet av sluten vård är fortfarande större bland de som bor i ordinärt boende jämfört med SÄBO. Tabell 18. Slutenvård och besök i öppen vård (vid Hälsinglands sjukhus) för pensionärerna under 2001 och 2002. Alla Ordinärt boende SÄBO 2001 2002 2001 2002 2001 2002 Antal svar 331/331 294/297 180/180 151/154 151/151 143/143 Nyttjat sluten vård % 121/331 37 107/294 36 78/180 43 58/151 38 43/151 29 NS NS NS 49/143 34 Antal vårddagar: alla 5,2 3,3 7,9 3,9 2,0 2,7 95 % konfidensintervall 4,0 6,4 2,0 4,6 5,5 10,0 1,5 6,2 1,1 2,9 1,8 3,6 Icke-parametriskt test NS NS NS Antal vårddagar: de som nyttjat sluten vård 14,2 9,0 18,0 10,1 7,2 7,8 95 % konfidensintervall 11,3 1 7,1 5,9 12,2 13,6 22,4 5,0 15,2 4,8 9,5 5,6 10,0 Icke-parametriskt test NS * NS Antal vårdtillfällen: alla 0,7 0,6 0,9 0,7 0,4 0,5 Antal vårdtillfällen: de som nyttjat sluten vård 1,8 1,7 2,1 1,9 1,4 1,5 95 % konfidensintervall 1,6 2,1 1,5 1,9 1,8 2,4 1,5 2,2 1,1 1,6 1,3 1,7 Icke-parametriskt test NS NS NS Medelvårdtid: alla 2,6 1,9 3,6 2,0 1,4 1,7 95 % konfidensintervall 2,0 3,2 1,3 2,4 2,7 4,4 1,0 2,9 0,8 1,9 1,2 2,3 Icke-parametriskt test NS NS (p=0,06) NS Medelvårdtid: de som nyttjat sluten vård 7,0 5,2 8,2 5,2 4,8 5,1 95 % konfidensintervall 5,8 8,2 3,9 6,4 6,5 9,9 3,3 7,2 3,5 6,2 3,8 6,4 Icke-parametriskt test * * NS * p<0,05 23

Förutom tendensen till minskning av slutenvårdsnyttjandet, hade också personer med kognitiv nedsättning en tendens till lägre nyttjande av sluten vård, speciellt i ordinärt boende (tabell 19). Tabell 19. Sluten vård 2001 och 2002 i förhållande till kognitiv nedsättning (hos de som nyttjat sluten vård). Antal dagar i sluten vård. Alla Ordinärt boende SÄBO 2001 2002 2001 2002 2001 2002 Antal svar 113/121 101/107 71/78 52/58 41/43 49/49 Ingen eller lätt kognitiv 15,6 10,3 19,2 11,4 7,9 9,0 nedsättning (0 1) 11,4 19,8 8,2 12,5 13,1 25,2 7,9 14,8 4,7 11,1 6,6 11,1 Måttlig-svår kognitiv 7,6 4,0 14,7 2,6 5,6 4,7 nedsättning (2 3) (n=3) (n=7) 95 % konfidensintervall 0 18,7 0 8,1 0 43,5 0 11,3 0,3 11,0 1,0 8,4 24

DISKUSSION Kommentarerna avser förändringar mellan 2001 och 2002. För diskussioner kring SNAC-projektet i allmänhet och metodologiska synpunkter hänvisas till tidigare SNAC-rapporter (1-4). Metodologiska synpunkter Mätningarna skulle återspegla situationen 2001-02-01 respektive 2002-01-01, men självfallet var det inte möjligt att genomföra hela undersökningen under denna dag, utan datainsamlingen tog drygt två månader. Vi bedömer dock ändå att denna period inte var alltför lång och resultaten kan därför sägas återspegla situationen inom äldreomsorgen i Nordanstig vårvintern 2001 och 2002. Det externa bortfallet var litet både 2001 och 2002. Dock fanns ett större internt bortfall, speciellt i SÄBO, 2002, men vi bedömer ändå att resultaten har god representativitet för situationen i äldreomsorgen i Nordanstig. Protokollet 2002 bygger på protokollet 2001, men innehåller vissa förenklingar. Ett av huvudsyftena med SNAC är att via fältförsök finna de variabler som är relevanta i en individbaserad registrering, som en grund både för en väl fungerande biståndsbedömning, lokal planering och dimensionering av äldreomsorgen, men också för att på nationell bas få en kunskap om situationen inom äldreomsorgen. SNAC-protokollet är ur den aspekten mycket värdefullt, men det torde finnas förutsättningar för ytterligare förbättringar och förenklingar. Uppgifterna om socialt kontaktnät utan personlig kontakt hade t ex ett stort bortfall och värdet är tveksamt. Det är viktigt att analysera den informella omsorgen, men vissa gruppers insatser är så pass ovanliga att de åtminstone i nuläget förefaller tveksamma att samla in. Uppgifterna om bostadsstandard är stabila och torde kunna mätas med glesare intervall. Hemsjukvården är inte speciellt omfattande och här torde ganska enkla, deskriptiva mått vara tillfyllest. Insatser till äldre enligt LSS är i nuläget mycket begränsade. Så småningom kan detta komma att öka, när yngre personer med LSS blir pensionärer, men även här borde mätningarna kunna utförs glesare. Kärnan är dock individernas funktionsförmåga i förhållande till olika insatser, och dessa mätningar kan behöva förfinas, men inte tas bort. T ex är det fortfarande problematiskt att skatta olika insatser i timmar och dylikt. Biståndsbesluten sker dock inte i timmar och hemsjukvårdsinsatserna registreras ej heller som timmar. Därför bygger timresultaten på skattningar. Vi bedömer 25

dock att timuppgifterna är viktiga då de står för ett mätbart konkret resursutnyttjande och dessutom kan följas över tid. Korttidsvårdens/boendets (KTV) position är tvetydig. Vi har i rapporten redovisat de äldre som antingen boende i ordinärt boende eller i SÄBO. För enkelhetens skull har vi nu hänfört KTV till SÄBO, eftersom personerna faktiskt vistades i SÄBO vid tvärsnittsundersökningen. Vid nästkommande undersökningar kan det dock finnas skäl att särredovisa KTV som en egen grupp och studera hur den utvecklas. Eftersom den gruppen ändå är förhållandevis liten blir dock den statistiska kraften sannolikt låg vid sådana analyser. Resultaten Baslinjemätningen 2001 gav deskriptiva basdata för kommande analyser av förändringar över tid. Vi kan ju göra den första jämförelsen. Generellt sett har det inte skett några påtagliga förändringar mellan 2001 och 2002. Fortfarande är funktionsnedsättningen omfattande, speciellt i SÄBO. Nästan en tredjedel är där avföringsinkontinenta och mer än 60 % har omfattande förflyttningssvårigheter. Vid 2001 års mätning var det inga personer som hade kraftigt nedsatt kognitiv funktion (som är en indikator på demenssjukdom) i ordinärt boende, men 2002 finns det sådana personer. Andelen med kognitiv nedsättning är fortfarande mycket hög i SÄBO. Smärta var fortfarande vanligt 2002, speciellt i SÄBO. Det fanns en trend att andelen med smärtor minskat i SÄBO men denna förändring var inte statistiskt signifikant. Oro och nedstämdhet var också fortfarande vanligt och andelen nedstämda hade ökat i ordinärt boende. Besvär med yrsel hade också ökat. I denna studie har vi inte analyserat läkemedelsförbrukning, men en intressant hypotes är om det finns ett samband mellan läkemedelsförbrukning och yrsel. Omfattningen av hemtjänsten har inte förändrats nämnvärt. Knappt hälften har även insatser kvällstid. Hemsjukvården, som är av betydligt mindre omfattning än hemtjänsten, sker mest dagtid. På kvällar och nätter finns dock gemensam kvällsnattpatrull. Läkemedelsdelning är vanligt. 2001 hade förhållandevis många ganska 26

avancerad smärtbehandling i ordinärt boende (12 %), som minskat till 2002. Däremot hade andelen med injektioner i SÄBO ökat. Detta kan bero på att det fanns fler personer i korttidsvård som hade mer omfattande medicinska insatser. Den typen av insatser varierar mycket och är ändå av relativt begränsad omfattning. I 2002 års mätning hade vi denna gång med även insatser utanför hemmet, som då vanligtvis utförs i rehabiliteringspersonalens egna lokaler. Antalet personer var dock få och fördelades tämligen lika mellan sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Materialet återspeglar dock endast en del av rehabiliteringsverksamheten. Varaktighetskravet för inklusion gör att många personer som enbart bedöms eller utreds knappast kommer med, dessutom sker rehabilitering ofta genom anvisningar och instruktioner till annan personal, som också ofta är av punktinsatskaraktär. Dessutom bedrivs ju rehabilitering till många personer yngre än 65 år. Omfattningen av den informella omsorgen är fortfarande stor. De viktigaste informella vårdgivarna är make/maka och barn. Personligt ADL stöd ges mest av make/maka medan IADL stöd (handla, laga mat, sköta ekonomi mm) är mer jämt fördelat. Här gör även grannar förhållandevis omfattande insatser (ca 20 %). Det finns en trend, som i vissa av mätningarna också är statistiskt signifikant, att nyttjande av slutenvård har minskat mellan 2001 och 2002. Förklaringarna till detta kan vara många, men en intressant hypotes skulle kunna vara att det ökande inflödet av patienter från södra Hälsingland till Hudiksvalls sjukhus medför att vårdutnyttjandet minskat. Vid rapportens skrivande var det dock inte möjligt att analysera denna hypotes. 27

Referenser 1. Lagergren M, Hallberg IR, Holst G, Wimo A. Behov och insatser för de äldre i SNAC-kommunerna. Lund: Medicinska fakulteten, Lunds universitet och Region Skåne; 2003. 2. Lagergren M, Hedberg R, Lundberg L, Meinow B. Inventering av långvariga äldre vårdtagare på Kungsholmen per 1 februari 2001 - Rapport från SNAC-K baseline-undersökning vårdsystemdelen (in Swedish). Stockholm: Stockholm Gerontology Research Center (Stiftelsen Äldrecentrum); 2002. Report No.: SNAC-K rapport nr 1. 3. Lagergren M, Holst G, Rahm-Hallberg I, Wimo A. Inventering av långvariga äldre vårdtagare i SNAC-kommunerna per den 1 februari 2001 - Jämförande rapport från SNAC-K baselineundersökningarna i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne (working title). Stockholm: Stockholm Gerontology Research Center (Stiftelsen Äldrecentrum); 2002. Report No.: SNAC-K rapport Nr 3. 4. Wimo A, Persson G, BM. S, Lagergren M. SNAC i Nordanstig- Resultat från delprojektet Vårdsystem - baslinjeundersökning våren 2001. Stockholm: Stockholm Gerontology Research Center (Stiftelsen äldrecentrum); 2002. Report No.: SNAC-rapport nr 4. 28

SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care - är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Projektet består av en befolkningsdel och en vårdsystemdel. Våren 2002 genomfördes en uppföljning av SNAC-Nordanstigs baslinjeundersökning i projektets vårdsystemdel från 2001. I ordinärt boende var det framför allt andelen med kraftigt nedsatt kognitiv förmåga som ökat, medan det i särskilda boenden hade skett en minskning av andelen med lätt nedsatt kognitiv förmåga, däremot hade andelen med kraftigt nedsatt kognitiv förmåga ökat. De flesta hade en informell insats i någon form, som oftast utfördes av make/maka eller av barnen (och svärdöttrar/svärsöner). Nyttjandet av sluten vård hade minskat mellan 2001 och 2002.