Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc.

Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. 2008-04-08 Terje Höiseth

1 Strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. Innehållsförteckning: Inledning... 1 Historik.... 2 70-talet.... 2 80-talet.... 2 90-talet.... 3 Nuläget... 4 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter:... 4 Stöd för studenterna i lärandeprocessen:... 5 Högskolepedagogisk verksamhet:... 5 Publiceringsverksamhet i olika former:... 5 Strategi för framtiden.... 6 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter.... 7 Förändringar och åtgärder på kort sikt.... 7 Utveckling på längre sikt... 8 Studentstödet.... 9 Åtgärder och förslag på kort sikt... 9 Utveckling på längre sikt... 10 Högskolepedagogisk verksamhet.... 11 Åtgärder på kort sikt... 11 Utveckling på längre sikt... 11 Publiceringsverksamheten... 11 Åtgärder på kort sikt:... 12 Utveckling på längre sikt... 13 Inledning. Att skapa en strategisk plan för hur utvecklingen av verksamheten vid universitetsbiblioteket/lrc ska vara de närmste åren är ingen lätt uppgift. Som stöd för arbetet måste man självklart se på universitetets strategi och hur LRC kan passa in i denna, dessutom är en noggrann omvärldsbevakning av stor vikt. Vilka tjänster och service studenter och forskare/lärare och övriga anställde vid universitetet kommer att ha behov för framöver är en huvudfråga, och man kan även värdera om LRC ska ha någon roll i LTUs samverkansuppgifter. Dessutom måste man ta hänsyn till den besvärliga ekonomiska situation LTU befinner sig i, det handlar i visse lägen mer om avveckling än utveckling. Osäkerheten om den framtida utvecklingen av verksamheten är stor, men ett visst stöd kan man få genom att studera den historiska utvecklingen av forskningsbiblioteken från 70-talets traditionella bibliotek till dagens ganska mångfacetterade verksamhet. Ett bra utgångsläge för en strategisk plan kan därför vara att börja med en historisk genomgång av verksamheten.

2 Historik. Före 1968 var universitetsbiblioteken i Sverige inte en organisatorisk del av universiteten, men låg direkt under departementet med egna pengar som inte var kopplade till universitetens budgetar. Även om detta ligger långt tillbaka i tiden kan det vara av intresse att påminna om detta för att få en förståelse för universitetsbibliotekens roll och plats inom universitetsorganisationen. Vi börjar den historiska resan på 70-talet. 70-talet. Universitetsbibliotekens verksamhet som hade pågått ganska så oförändrat genom flera hundra år kunde definieras och beskrivas i samla, bevara och tillgängliggöra. Även prioriteringen av uppgifterna framgår av detta, man sysslade först och främst med samlingsbyggande. Ju större samlingar, desto finare bibliotek. Hur samlingarna användes var egentligen sekundärt. Fokus för verksamheten låg i samlingen, och hela bibliotekets organisation var byggd upp omkring detta. Så hade det alltid varit, men i mitten av 70-talet började det hända saker som till viss del förändrar detta. Datorerna gör sitt i början ganska blygsamma intåg även i informationsbranschen. De bibliografiska referenshjälpmedel som i bokform registrerade tidskriftsartiklar inom olika ämnesområden som kemi (Chemical Abstracts växte med 2 hyllmeter i året(!)), teknik (Engineering Index) etc lades nu upp som sökbara databaser. Genom att ringa en dator i Kalifornien fick bibliotekarien i Luleå möjlighet att söka i en mängd databaser vars innehåll inte fanns i den lokala samlingen. Detta var en första början till att ändra på samlingsbegreppet, och det startade alltså i pre-internet-tid. Ett försök till rationalisering av bibliotekens interna rutiner påbörjades i Sverige med starten av projektet LIBRIS som skulle vara ett centralt system för alla forskningsbibliotek och ta hand om alla funktioner som förvärv, katalogisering och utlån. Drömmen om detta blev aldrig verklighet, Statskontoret gav upp, och LIBRIS stannade vid att vara en samkatalog för svenska forskningsbibliotek, något som i sig är relativt unikt i världen. I övrigt hände inte så mycket, biblioteken levde sina liv vid universiteten och högskolorna som de alltid hade gjort, byggde sina samlingar och var ganska så skyddade från insyn och inblandning från universitetets övriga aktörer. 80-talet. Under 80-talet hände inte så mycket om man tänker på biblioteken, en stor intern förändring kan man dock säga at tillkomsten av lokala bibliotekssystem var. Bland annat genom att UHÄ i Sverige mer och mindre öste pengar över biblioteken kunde man på många ställen genomföra köp av biblioteksadministrativa datorsystem som bland annat ersatte de traditionella kortkatalogerna och även så småningom manuella lånerutiner. Att man utifrån ett strikt bibliotekarieperspektiv valde att rakt av datorisera alla manuella rutiner är något man lider av även idag, då alla lokala datasystem har sin grundarkitektur och basen för tekniken kvar sedan 80-talet. Det säger också ganska mycket om komplexiteten av kraven till systemen som till 100 % ska uppfylla bibliotekariens krav på kontroll, fullständighet och flexibilitet. Något snack om att slutanvändaren skulle vara med och påverka utvecklingen fanns inte alls med i bilden.

3 Tillgången till externa databaser ökade, men trafiken gick fortfarande över vanliga telefonledningar, och inom biblioteken skapades en ny yrkeskategori: Informatiker eller dokumentalist som var en person som var specialist på att söka i databaserna. Att behärska sökspråket (det fanns flera) blev snabbt hög status inom biblioteken, och av detta förstår man också att bibliotekens användare i detta var totalt beroende av bibliotekarier för att få tillgång till informationen. De stora tekniska högskolorna som exempelvis KTH byggde upp stora enheter som enbart arbetade med sökningar för KTHs egna forskare, men även i väldigt stor grad för näringslivet. Under 80-talet började främst de tekniska högskolorna i Sverige att införa det man då kallade låntagarundervisning dvs studenterna fick kurser i hur de skulle hitta information och använda bibliotekets tjänster. Detta är kanske det första tillfället där bibliotekens användare står i centrum, även om det fortfarande är så att det är en tydlig envägskommunikation där bibliotekarien undervisar och studenten förväntas att ta emot. Att detta startade vid de tekniska högskolorna kan låta som en paradox, teknologer anses ju inte att tillhöra den studentgrupp med störst behov för bibliotekstjänster de första åren av sin studietid. Att det blev så var en tillfällighet som kom sig av att till Chalmers tekniska högskola kom en mycket entusiastisk och drivande person från England som snabbt spred budskapet bland kollegerna i Sverige, och vid dåvarande Högskolan i Luleå fick därför de flesta teknologer en rätt så omfattande utbildning i hur man använder biblioteket och dets resurser. Det tog ganska många år innan ekonomer, samhällsvetare och lärarstudenter fick motsvarande service. 90-talet. Under 90-talet kom det stora förändringar för universitets- och högskolebiblioteken. Många av de förändringar som kom då och sedan, har varit resultat av den tekniska utvecklingen. Det första synliga steget var genombrottet för PC-en och databaser på CD-ROM.. Detta var början till två stora förändringar i användningen av bibliotekets resurser. Det grafiska gränssnittet gjorde möjligt för forskare och studenter att själva söka i baserna utan att gå vägen via bibliotekarier och krångliga sökspråk. Dessutom kunde efterhand forskare/lärare sitta på sina tjänsterum och nå resurserna via det lokala nätverket, detta var början till det virtuella biblioteket, där man har tillgång till elektroniska resurser oberoende av tid och rum. CD-ROM äran i biblioteken var kort, men intensiv. Det investerades i stora CD-ROM-torn och CD-skivor skickades i stora mängder till och från biblioteken. Allt detta fick en snabb avveckling då nästa stora tekniksprång skedde: Tillkomsten av World Wide Web på Internet. Biblioteken tog till sig denna utveckling mycket snabbt, och hösten 1995 lanserade Luleå universitetsbibliotek Sveriges första sökbara bibliotekskatalog på webben. Mycket snart blev nästan alla databaser tillgängliga över nätet och sedan följde tidskrifter och rapporter i fulltext efter. På några få år förändrades informationslandskapet dramatiskt, den egna samlingen blev bara en liten del av de media som stod till förfogande för universitetets forskare, lärare och studenter. Att tillgången till de elektroniska resurserna dessutom är oberoende av tid och rum gör att biblioteken i stor grad kan leva upp till statsmakternas krav på 24-timmars myndigheten. Man kan utan att överdriva slå fast att tillkomsten av webben medförde ett klart och tydlig paradigmskifte även för biblioteksverksamheten. Ungefär samtidigt uppstod främst i England begreppet LRC- Learning Resource Centre, ett försök på att förena flera stödfunktioner för studenterna på ett och samma ställe. Bakgrunden för engelska universitet var sannolikt den dårliga ekonomin, där en centralisering av bibliotek, datasalar, IT-support och annat förväntades att vara mer kostnadseffektivt än att ha samma

4 funktioner ganska vildvuxet över hela campusområdet. Flera universitet tog högskolepedagogisk utveckling in i LRC-konceptet, och den minsta gemensamma nämnaren för alla LRC i Storbritannien var att de innehöll bibliotek, datorarbetsplatser och IT-support. I övrigt var de olika men Sheffield Hallam University framstod snart som alla LRCs moder, och de många studiebesöken från hela Europa till denna rätt så trista byggnad var ganska förvånande. Ungefär samtidigt med framväxten av LRC-tanken i England började man i Sverige att fokusera på studenterna som den viktigaste målgruppen för användningen av högskolebiblioteken. Efter att dåvarande Högskolan i Luleå byggde färdigt sitt nya bibliotek 1994 har nästan alla universitet och högskolor i Sverige byggd nya bibliotek med inriktning på att skapa arbetsplatser för studenterna. På flera lärosäten har man också gått vidare med LRCkonceptet, exempel på detta är Högskolan i Borås med sitt Bibliotek och läranderesurser, Malmö högskola med Bibliotek och IT, och Lärarhögskolan i Stockholm med sitt Lärum. Även vid LTU var man tidigt inne på tanken om att arbeta mot ett LRC, bland annat därför att man redan hade lokaler som motsvarade kraven, men även för att man insåg att det fanns tjänster som var viktiga för studenterna och som inte fanns vid LTU. Uppbyggnaden av ett LRC vid LTU har pågått de senaste 10 åren, och man kan se på det som en process som ständigt pågår, där nya tjänster och aktiviteter kan tillkomma, medan andra kan försvinna om behovet minskar. Lokala skillnader mellan universiteten och högskolorna spelar självklart en roll när man utformar ett LRC, men gemensamt för alla är att det finns bibliotek, datorarbetsplatser, IT-support och andra stödfunktioner i varierande grad. Dessutom är det ganska vanligt med någon form av koppling till den högskolepedagogiska verksamheten. Nuläget. Om man skall beskriva LRC vid LTU som det ser ut idag kan man utgå ifrån fyra huvudområden: Informationsförsörjning Studentstöd i olika former Högskolepedagogisk verksamhet Publiceringsprocesser En mera detaljerat beskrivning av innehållet i för de olika områden ser ut så här: Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter: Tillhandahålla information, elektronisk och tryckt Lån, fjärrlån och informationssökning Alltid tillgänglig informationstjänst Drift av bibliotek för NLL på entreprenad

5 Stöd för studenterna i lärandeprocessen: Universitetets längsta öppettider Tillhandahålla olika typer arbetsplatser, grupprum och datorarbetsplatser Samlokalisering med IT-support (IT-S) Resursrum för studenter med särskilda behov (dyslexi, svagsynta etc) Språkverkstad med stöd för skrivande Support och utbildning i multimedieproduktion Support i Office för studenter Ansvar för struktur och samverkan om Studentwebben Undervisning i informationskompetens, integrerat med vanliga kurser Kurser för doktorander Högskolepedagogisk verksamhet: Ansvar för genomförande av högskolepedagogiska kurser IT-pedagogisk stöd för lärare Utbildning, stöd och support i Fronter för lärare och studenter Utbildning och support Marratech Utbildning i användning av imeet-studios Publiceringsverksamhet i olika former: Utbildning, stöd och support i Polopoly Ansvar för den elektroniska publiceringen av examensarbeten och avhandlingar Utbildning, stöd och support för PURE, LTUs forskningspublikationsverktyg Utbildning och support i End-Note (referensverktyg) Support och utbildning i verktyg för kursutvärdering och enkäter Kompetenscentrum i bibliometriska frågor. Informationsförsörjningen och det som tillhör denna verksamhet är fortfarande den aktivitet som kräver den största delen av resurserna. Hittills har man klarat av att hålla en rimlig kvalitetsnivå på tillgången till information vid LTU. Genom de konsortieavtal som administreras centralt finns någon form för informationsjämlikhet mellan stora och små universitet och högskolor i Sverige. Detta betyder att tillgången är något så när den samma vid Uppsala universitet som vid Mälardalens högskola. Den starkt krympande ramen kombinerat med ständiga hyreshöjningar hotar självklart detta. Inför 2008 har det varit nödvändigt att säga upp en rad elektroniska resurser, och snart befinner LTU sig inte i högsta divisionen när det gäller tillgång till information. Om man räknar in bibliotekslokalerna i studentstödet så tar det också en stor del av den totala budgeten. Hyreskostnaderna har ökat med 15% de senaste två åren och när samtidigt ramen för verksamheten minskar med 10% blir hyran en allt större del av den totala omslutningen. Inom loppet av tre år kommer personalen ha minskat med 6 heltider, det motsvarar ungefär 15% av personalstyrkan. Med tanke på att det finns behov och önskemål om utökade öppettider för biblioteket, och dokumenterat behov för exempelvis språkverkstaden att erbjuda fler tider och inte minst vidga verksamheten till att omfatta stöd även på engelska, är detta självklart mycket problematiskt. Här måste även vägas in att vi redan i utgångsläget har en betydligt lägre

6 personaltäthet än jämförbara universitetsbibliotek. Den plan som har funnits för kompetensväxling och utveckling av verksamheten kan inte genomföras med dessa nya förutsättningar. Den högskolepedagogiska verksamheten och publiceringsverksamheten är fortfarande i sammanhanget relativt blygsamma delar i den totala verksamheten när man ser på resursförbrukning. Samtidigt är det viktiga områden som stöd för kärnverksamheten. Utveckling av kompetens för bibliometriska frågor är exempel på en ny aktivitet som LRC har tagit upp det senaste året. Införandet av publiceringsverktyget PURE har gett LTU ett verktyg för att underlätta arbetet med fördelning av publiceringsstödet, arbetet med årsberättelsen och annan statistik. Det ger även en god möjlighet att synliggöra LTUs forskning för omvärlden. Strategi för framtiden. Utvecklingen och omfattningen av de tjänster som hör hemma under LRC-verksamheten påverkas av flera faktorer. I och med att verksamheten främst ska stödja utbildning och forskning vid LTU är självklart LTUs strategi för universitetets framtid den viktigaste faktorn för utvecklingen av LRC-verksamheten. En annan viktig faktor är självklart teknikutvecklingen. Tillkomsten av webben och möjligheterna för dokument i fulltext har redan påverkat bibliotekens verksamhet i mycket stor grad. Det finns all anledning att tro att utvecklingen kommer att fortsätta, något som självklart får konsekvenser för flera delar av vår verksamhet. LTUs ekonomiska läge sätter självklart ramen, och det kommer att ha stor betydelse för kvaliteten och omfattningen av verksamheten de kommande åren. Utgångsläget för att skapa en strategisk plan som är utvecklande för verksamheten är inte det allra bästa. De senaste och kommande årens sparbeting kombinerad med hyreshöjningar på 15 %, ökade IT-kostnader och i tillägg löneökningar och prishöjningar på media med mellan 5 och 15 % årligen har urholkat underlaget för verksamheten i stor utsträckning. För att delvis kompensera detta kommer ingen återbesättning av pensionsavgångar 2007, 2008 och 2009 ske. Detta betyder en personalminskning på 6 heltidstjänster på tre år. Detta är 18 % av personalen vid verksamheten i Luleå. LTU har sedan flera år tillbaka ansvarat för driften av biblioteket vid Sunderby sjukhus på entreprenad. Denna verksamhet som omfattar tre heltidstjänster måste gå skadeslös, då ersättningen från NLL indexuppräknas varje år. Verksamheten vid filialen i Piteå har en miniminivå och kan inte reduceras mer utan att öppettiderna måste förändras. Institutionen har också påfört biblioteket en internhyra som ökar lokalkostnaderna med 25 % årligen. Detta betyder i praktiken att även med en kraftig subventionering av Piteå från resten av verksamheten kommer det inte att finnas resurser för inköp av media under de två kommande åren. Att lägga en strategi för utveckling som ska anpassas till förväntade sämre ekonomiska ramar är självklart en mindre grannlaga uppgift än en motsvarande som bara siktar på utveckling utan tanke på besparingar.

7 Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter. Informationsförsörjningen vid LTU riktar sig både till forskare och studenter. De elektroniska resurserna i form av tidskrifter, böcker och databaser utgör självklart den stora mängden av källor, både i mängd och ekonomisk omfattning. Under 2007 hade forskare och studenter vid LTU tillgång till ungefär 16 000 tidskrifter i elektronisk form. Antal elektroniske böcker uppgår för tillfället till ca 40 000. Det elektroniska materialet tar i anspråk över 80% av mediebudgeten, däremot kräver det tryckta materialet betydligt större arbetsinsatser för att göras tillgängligt för bibliotekets kunder. Systemet med nationella konsortier har gjort det möjligt även för mindre högskolor att få tillgång till stora tidskriftspaket från de största förlagen, men årliga prishöjningar på mellan 5 och 10 % kombinerat med minskade anslag kommer självklart att medföra försämringar i utbudet för LTUs forskare och studenter. Förändringar och åtgärder på kort sikt. I likhet med alla andra universitet och högskolor kan vi se en viss minskning av bokutlånen och samma tendens för både ingående och utgående fjärrlån. Orsakerna till detta är flera. Tillgången till den stora mängden elektroniska resurser är en, men här ser vi självklart också effekterna av den minskning i studenter som har varit de senaste åren. Vi har reducerat antalet exemplar av kurslitteraturen, något som också fått effekt på utlånen. På trots av reduktionen av antal studenter har inte besöken på biblioteket minskat, vi har ungefär samma besökstal 2007 som 2006. Detta visar att behovet för tillgång till grupprum, läsplatser, datorer och andra tjänster fortfarande är stort och att det inte finns överdimensionering på detta område. Det minskade utlånet och fjärrlånet betyder självklart minskad tidsåtgång på vissa delar i processen. Bemanningen i disken är redan nere på miniminivå, och detta styrs främst av öppettiderna. För andra moment som uppsättning av böcker i hyllorna och för hela fjärrlåneprocessen finns ett direkt samband mellan mängd och tidsåtgång. I och med att antal besökare på biblioteket inte minskar och att det finns ett starkt önskemål om söndagsöppet (vi har öppet vissa söndagar i tentaperioder), bör man inte reducera öppettiderna, men i stället rationalisera de övriga rutinerna så långt det går. I och med den aviserade reduktionen i bemanning på nästan 20 % kommer med automatik flera att använda mer av sin tid för pass i informations- och lånedisk. Utöver detta måste ytterligare rationalisering av verksamheten till för att kompensera reduktionen i personal. Under den närmsta tiden kommer följande områden att undersökas: Hela processen för inköp, katalogisering, registrering och märkning av fysiska böcker. Idag görs det mesta av detta av bibliotekets eget personal. Det finns nu möjlighet att upphandla detta av leverantörer, och under hösten 2008 vill vi göra en noggrann analys av kostnader, för och nackdelar vid en outsourcing av dessa tjänster. Här kan vi samarbeta med flera andra bibliotek i Sverige som är inne i samma process. Packning och försändelse av fjärrlån är ett område där Kungliga biblioteket för tillfället genomför en upphandling där landets bibliotek kan få möjlighet att avropa denna tjänst. Villkoret för att vara med i denna upphandling är självklart att det blir en för biblioteket billigare lösning än nuvarande system med egen förpackning av materialet och försändelse via Posten eller DHL. Vi undersöker för tillfället även möjligheten av en outsourcing av driften av bibliotekssystemet. Här har vi två möjliga lösningar, den ena är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Umeå universitet och oss om en gemensam driftslösning, den andra möjligheten ligger i att köpa driften av leverantören av systemet.

8 Bibliotekets hemsida har inte utvecklats sedan 2002. Detta betyder bland annat att hemsidan inte speglar den verksamhet som finns vid biblioteket/lrc idag. Orsaken ligger i införandet av Polopoly som inte kan hantera många av de tjänster som måste finnas på en bibliotekssajt. Strukturen till hemsidan är i princip klar, men beslut måste fattas om verktyg för byggandet. Alternativen är att helt bygga i Polopoly med de brister det medför, eller helt i ett annat verktyg som medger möjligheter för tjänster fullt ut, eller någon form för hybrid där vissa delar är i Polopoly, vissa utanför. De flesta av landets universitets- och högskolebibliotek brottas med samma problem, och för tillfället finns det inget bibliotek som har sina hemsidor i moderinstitutionens CMS, det vara sig Polopoly eller något annat. Beslut om hur vi ska göra i Luleå måste fattas snarast. Utveckling på längre sikt. Förutom universitetets ekonomi och inriktning på utbildning och forskning är den tekniska utvecklingen tveklöst den faktor som kommer att påverka informationsförsörjningen av universiteten mest. Det är inte mer än 10 år sedan de första tidskrifterna för allvar började komma i fulltext. Idag har vi enbart ett fåtal papperstidskrifter kvar. Det samma gäller rapporter, uppslagsverk och referensböcker. Det enda mediet som fortfarande köps in till biblioteken i fysisk form i någon större omfattning är vanliga böcker. Även vanliga böcker kommer numera allt oftare i elektronisk form, och de flesta bibliotek har tillgång till elektroniska böcker i betydande antal. För Luleås del rör det sig om 50-60 000 böcker. Det finns två orsaker till den begränsade användningen av elektroniska böcker. Den ena orsaken är teknisk, det är inte bekvämt att läsa hela böcker på bildskärm, dessutom kräver många av systemen installation av egna klienter för läsning, något som också är besvärligt. Utvecklingen av det elektroniska papperet som finns i laboratorie- och testversion kan ändra på detta. För att det stora genombrottet ska komma krävs också att det finns en vettig prisbild för produkten. I dagens läge finns ingen bra affärsmodell för elektroniska böcker, och det är den andra viktiga orsaken till att genombrottet lär vänta på sig. Förlagen har testat olika modeller för hur bibliotek ska få tillgång till elektroniska böcker, men ingen modell har hittills varit tillfredsställande vara sig sett från bibliotekens eller användarens synvinkel. När de tekniska och ekonomiska frågorna är lösta kommer det att få stora konsekvenser för biblioteken. En huvudfråga för framtiden blir om biblioteken alls kommer att spela någon roll i förmedlingsprocessen kommer det att finnas ett behov för intermediärer eller kommer det att bli en mer direkt koppling mellan producent och konsument? Detta kommer också att ha ett samband med affärsmodellerna och hur informationen blir tillgänglig för konsumenten. Övergången till elektroniska böcker kommer i alla fall att få en stor betydelse för användningen av nuvarande bibliotekslokaler. Behovet för bokhyllor kommer att minska dramatisk. Detta är ju redan ett faktum när det gäller tidskrifter och rapporter, där tidskriftsläsesalarna i stort har försvunnit till förmån för annan användning av lokalerna. Vi återkommer till detta under diskussionen om studentstödet. Ett speciellt intressant område gäller den vetenskapliga publiceringen. I dagens läge fungerar detta enligt en modell som i princip tog form på 1800-talet. Universitet finansierar forskaren som sedan vill publicera sin forskning i en vetenskaplig tidskrift som kan ges ut av ett kommersiellt förlag eller ett nästan lika kommersiellt lärd sällskap. För att artikeln ska godkännas för publicering görs en granskning av innehållet av andra forskare (sk peer review). Dessa forskare får vanligtvis inte betalt för detta, något som redaktörer och andra forskare i tidskrifternas editorial boards normalt heller inte får. Efter publicering köps tillgång till tidskrifterna av universiteten oftast via sina bibliotek för rätt så stora summor. Enbart i Sverige lägger universitet och högskolor ner flera hundra miljoner i året på att få tillgång till resultat

9 som är producerat och finansierat vid världens universitet. På världsbasis rör det sig om många miljarder varje år och den vetenskapliga förlagsbranschen är efterhand blivit en stor industri som domineras av allt färre och allt större aktörer. Genom många år har branschen också genom sin monopolsituation ägnat sig åt prisökningar som har legat långt över inflationstakten. I tiden före fulltextens tillkomst minskade antal tidskriftsprenumerationer inom LTU ständigt som en följd av ökande priser. Även om prisökningstakten har minskat efter tillkomsten av fulltextpublikationer talar vi här om ökningar på 5-10 % per år, och enbart en gynnsam dollarkurs har hindrat uppsägningar av stora tidskriftspaket. Detta är en utveckling som inte kan fortsätta, och som en reaktion på detta har de senaste åren uppstått en rörelse som förespråkar det vi kallar Open Access, där åtkomsten till den vetenskapliga publiceringen ska vara fritt tillgänglig för alla. Det finns olika modeller för hur detta ska gå till, en är att kostnaden för publiceringen tas ut av forskaren vid publiceringstillfället och alltså inte i efterhand för tillgång till materialet. Förlagsbranschen är måttligt intresserad i frågan om Open Access, och så länge det ger högsta meriter att publicera sig i vissa etablerade tidskrifter med hög impact factor, går förändringen inte så fort. Här är det forskarna själva som sitter med nyckeln till det hela, och medan man väntar på resultatet av deras överväganden finns det möjligheter att kombinera dessa två världar genom såkallad parallell publicering. Detta är publicering av redan publicerade artiklar som de flesta förlag tillåter att publicera på universitetets hemsida. Vi återkommer till detta under planerna för publiceringsverksamheten vid LTU. Studentstödet. Den kraftiga expansionen av högskolan under 90-talet och framåt har fört till att nya grupper studenter har sökt sig till högskolan. Vi har gått från elitutbildning till massutbildning på relativt kort tid, och det ställer bland annat större krav till den pedagogiska utformningen av kurser. Dessa grupper har också stora behov för andra former för stöd under sin studietid. Studieavhoppen utgör ett stort ekonomiskt bekymmer för universitetet, och alla som arbetar med studenter i någon form måste samverka för att skapa en miljö för studenterna som ger ett aktivt och professionellt stöd för studenternas lärandeprocess. Här måste alla som möter studenter i sitt arbete vara med och samverka för ett gott resultat. Tanken bak LRC är ju att samla resurser studenterna har behov av så långt det går på ett och samma ställe, och man definierar ofta bibliotekslokalerna som studenternas arbetsplats på universitetet. Att antal besökare i lokalerna inte har gått ner de senaste åren i takt med minskningen av antal studenter visar att de faciliteter som finns att tillgå används och är uppskattade. Studentstöd handlar självklart inte enbart om att tillhandahålla bra lokaler och tjänster, det är i högsta grad även fråga om attityder och förhållningssätt. Oavsätt hur man organiserar arbetet med studentstödet, är frågan hur man bemöter studenterna och tar hand om alla typer frågor i slutändan betydligt viktigare för hur man ska lyckas med detta arbete. Åtgärder och förslag på kort sikt. Tillgången till lokalerna och tjänsterna får inte begränsas. Tvärt om bör man värdera utökat öppethållande på helger. Nu har man öppet varje lördag och söndagar i tentaperioderna. Personalavgångarna skapar självklart stora problem med att upprätthålla detta. Det krävs fortsatt effektivisering och rationalisering av de interna rutinerna kombinerat med outsourcing som diskuterades i förra avsnittet. Gradvis övergång till elektronisk information

10 kommer också att hjälpa till med detta. En diskussion om prioritering av kurslitteratur i relation till annat måste initieras. Språkverkstaden är en tjänst som är uppskattat av studenterna och som med stor säkerhet har bidragit till att hjälpa några att genomföra sina studier. I dagens läge är verksamheten helt finansierat av bibliotekets ram och man köper in kompetens från Språk och kultur. Det finns starka önskemål om att utvidga tjänsten båda i antal tillgängliga timmar och till även att omfatta engelska och inte enbart svenska. Det finns ett dokumenterat behov för detta, men i och med den kraftiga minskningen av bibliotekets ram är detta inte möjligt i nuläget. En diskussion bör tas upp om att använda strategiska medel eller alternativt att söka medfinansiering från institutionerna. Kursverksamheten i informationskompetens ska vara integrerat i kurser på programnivån. Detta är inte 100 % genomfört, men bör vara det inom 2008 års utgång. Ska momentet vara meningsfullt för studenten måste det finnas ett bra samarbete mellan lärare och bibliotekarie och detta samarbete måste utvecklas ytterligare. Supportverksamheten för Office programvara startade från en blygsam nivå 2007 med stöd för Word. En analys bör göras för att kartlägga behovet för stöd även när det gäller Excel och Power Point. Om behovet visar sig finnas, blir intern kompetensutveckling nödvändig. Fortsätta att i samarbete med övriga aktörer och inte minst studenterna utveckla Studentwebben till ett forum för information och tjänster som studenterna verkligen vill använda. Ständigt arbeta med bemötande- och attitydfrågar. Detta gäller självklart alla inom universitetet som möter studenterna, och denna verksamhet kan med fördel samordnas. Utveckling på längre sikt. Det som kan förändra bilden när det gäller behovet för stöd till studenterna i framtiden är självklart båda antalet studenter och vilka utbildningar som kommer att finnas i åren som kommer. Samtidigt finns det inget som tyder på att behovet för stöd till studenterna i deras processer kommer att minska, det kommer fortfarande att vara ett prioriterat område för LTU i strävan efter att skapa ett gott studiemiljö. Den stora förändringen som kommer att påverka biblioteket ligger i förändringen av lokalerna. Om inte antalet studenter ökar dramatiskt, kommer inte behovet för grupprum, läsplatser och datorarbetsplatser vara så mycket större än idag. Det betyder att allt eftersom bokhyllorna försvinner i takt med att införandet av den elektroniska boken skjuter fart måste man se över disponeringen av lokalerna. Det förslag som här lanseras går ut på att man skapar en studenternas galleria efter modell av moderna affärsgallerier där alla aktiviteter samlas på ett och samma ställe, det vara sig sökverkstad, IT-support, stöd för flexibelt lärande, språkverkstad, Office-support, matteverkstad, karriärcenter, studievägledning, studieexpedition, studenthälsan och allt annat som studenterna har behov för att kontakta under studietiden. Precis som i affärsgallerian är det den gemensamma kunden (studenten) som binder det hela ihop. Förslaget behöver inte innehålla några organisatoriska förändringar, men skapar i stället förutsättningar för en nödvändig samverkan på ett naturligt sätt mellan alla som arbetar med studentstöd. Det kommer även att frigöras kontorslokaler i samband med personalminskningen på biblioteket som man kan se i samband med detta förslag.

11 Högskolepedagogisk verksamhet. Den högskolepedagogiska verksamheten är ett viktigt bidrag till att skapa utbildningar av god kvalitet. För tillfället består den av två steg, där steg 1 är obligatoriskt för alla som skall undervisa vid LTU. LRCs roll i detta är att initiera och administrera kursverksamheten. Tyngdpunkten av aktiviteterna och kompetensen inom detta område ligger i övrigt på flexibelt lärande. Genom LTUs nya systemförvaltningsmodell är LRC objektägare för familjen Flexibelt lärande som för tillfället består av Fronter, Marratech, Confero, imeet, Ephorus (plagiatkontroll) och det nya kursutvärderingsverktyget EvaSys. Flera av dessa system är mycket centrala för utbildningen vid LTU, exempelvis används Fronter av samtliga lärare och studenter. Genom systemförvaltningsmodellen läggs det detaljerade planer för dessa system på årsbasis. Åtgärder på kort sikt. Den högskolepedagogiska kursen steg 1 finns för tillfället enbart som campusbaserat traditionell utbildning som kräver fysisk närvaro. Steg 2 finns även som online-kurs, och målsättningen är att även steg 1 ska göras tillgängligt på samma sätt. Tiden för den centrala upphandlingen av Fronter går ut, och LTU måste under 2008 börja arbetet med förberedelser för en ny upphandling. Någon ny central upphandling verkar inte vara på gång. Driften av imeet-studios går med stort underskott då användningen har sjunkit från år till år. För 2008 finns strategiska medel avsatt för att täcka detta underskott. En analys av situationen med förslag till nödvändiga åtgärder ska göras under 2008. Kursutvärderingssystemet EvaSys är upphandlat och ska implementeras före sommaren. Det ska genomföras intern och extern utbildning, och rutiner för hantering av utvärderingar och enkäter ska skapas. Systemet ska vara i drift inför höstterminen. Marratechs framtid efter Googles köp av systemet är osäker. Det pågår ett arbete på nationell nivå för att hitta lösningar. LTU deltar i detta arbete. Samtidigt implementerar Fronter ett liknande verktyg inne i sitt system. Under 2008 ska detta system vara utvärderat och problematiken omkring Marratech utredd. Utveckling på längre sikt. Detta är ett område som är starkt beroende av den tekniska utvecklingen. Oberoende av framtida tekniska innovationer kan vi arbeta för att samtliga utbildningstillfällen vid LTU blir tillgängliga via streaming video-teknik eller den teknik som ersätter denna. Detta betyder också att man spelar in och gör föreläsningen tillgänglig oberoende av tid och rum. Ett framtidsscenario är då att studenten alltid bär med sig föreläsningar, kurslitteratur, gamla tentor, noteringar, kursbloggar etc i en och samma tekniska pryl som säkert även fungerar som mobiltelefon, dator, projektor och en hel del annat. Förutsättningen för att detta ska fungera är att utbildningstillfällen blir inspelade, men det finns väl ingen anledning till att LTU ska vara så mycket sämre på detta område än MIT och Harvard? Publiceringsverksamheten. LTU var som med så mycket annat bland de första med att publicera examensarbeten och avhandlingar i fulltext på nätet. Från en något trevande start 1998 är publiceringen sedan flera

12 år tillbaka ett obligatorium. Att vi på LTU i motsats till andra valde att fokusera på examensarbeten i första hand hade sin bakgrund i det stora utlån och inte minst fjärrlån av detta material. De listor på mest nerladdade publikationer som finns i vårt system E-publ visar också mycket höga siffror. Vi har sett exempel på avhandlingar och examensarbeten som är nerladdade mer än 100 000 gånger på ett år, och detta går inte att jämföra med de 10-15 utlån som pappersutgåvan kunde komma upp i tidigare. En möjlig orsak till populariteten av vår publicering är att våra alster kommer högt upp på söklistor i Google, det var en klar policy från första början att fulltexten skulle vara tillgänglig för sökmaskinernas robotar, och inte gömda i en databas. Det visar sig också att de flesta hittar våra publikationer via Google. Den vetenskapliga publiceringen i form av tidskriftsartiklar, konferensbidrag och liknande har kommit starkt i fokus de senaste åren. Flera länder (som exempelvis Norge) har kopplat publiceringsgraden för ett universitet till tilldelningen av forskningsmedel. Även i Sverige diskuteras nu detta, och detta gör det intressant för universiteten att ha god översikt över den vetenskapliga publiceringen som sker av universitetets forskare. Olika rankingsystem kommer självklart också att använda publiceringen som en del av sina kriterier. LRC tog initiativ till att upphandla ett verktyg för LTUs vetenskaplige publicering och systemet PURE har nu två års drift bak sig. Det finns ungefär 14000 publikationer registrerat i PURE, och de flesta är registrerat av bibliotekspersonalen. För tillfället är det enbart artiklar som kan visas för omvärlden genom en rätt så enkel visning i Polopoly. I takt med intresset för den vetenskapliga publiceringen vid universiteten har det även växt fram ett nyvaket intresse för bibliometriska frågor. Bibliometri har fört en ganska tynande tillvaro sedan 70-talet då intresset var ganska stort inom biblioteksvärlden i samband med tillkomsten av såkallade citeringsindex, det främsta exemplet är Science Citation Index. LRC har skapat en egen grupp för bibliometri som har kompetensutvecklat sig genom bland annat kurser hos professor Olle Persson i Umeå, Sveriges främste forskare inom området. Åtgärder på kort sikt: Den programvara som används för E-publ är egenutvecklat och har sina rötter från mitten av 90-talet. Den tekniska plattformen för utvecklingen används inte längre, och det finns lite kompetens inom IT-S för att utföra rättelser och förändringar som blir båda dyra och svåra. Samtidigt är E-publ ett viktigt verktyg i hela processen omkring framkomsten av examensarbeten, den hanterar alla delar i processen inkluderat tryckeri och institution i tillägg till den enskilda studenten. Ett nytt E-publ måste alltså motsvara en del krav vad gäller processtöd i tillägg till själva publiceringen. Arbetet med att byta ut E-publ måste prioriteras, då vi inte har några garantier för hur länge systemet kommer att hålla för det behövs stora ingrepp. Första steget i denna process blir att undersöka vilka möjligheter PURE har till att ersätta hela eller i alla fall stora delar av E-publ utan allt för stora kostnader. De 14000 vetenskapliga artiklar som är lagt in i PURE visas idag offentlig genom en artikeltyp i Polopoly. Det finns även vissa möjligheter att söka och sortera sina träfflistor. Att utveckla denna enkla sida i Polopoly kostade relativt mycket pengar. Ska vi göra det samma för alla typer publikationer i PURE betyder det mycket stora kostnader som vi inte kan ta på oss i dess besparingstider. Alternativet är att utveckla en PURE-portal i likhet med den de flesta danska universitet har, något som utvecklas av leverantören. Under 2008 måste det tas beslut om Polopoly eller inte Polopoly för visningen av och sökningen i LTUs forskningsinformation.

13 När en forskare vid LTU publicerar en artikel i en tidskrift blir fulltexten tillgänglig för dem som betalar licensavgift till förlaget. Den blir alltså inte öppet tillgänglig på nätet, något som är absolut det bästa sättet att göra artikeln känt. Det har visat sig genom undersökningar att fritt tillgängliga artiklar citeras oftare än artiklar som inte är fritt tillgängliga. Alla de stora förlagen tillåter idag det vi kallar parallell publicering, dvs publicering på universitetets egen hemsida av samma artikel som är publicerat i en tidskrift. Första steget i processen är tagit när nu den bibliografiska informationen finns registrerat. Nästa steg blir att även lägga in fulltextversionen av artikeln, först då kan vi säga att LTUs forskning är tillgänglig för omvärlden. Detta arbete påbörjas under 2008. PURE-systemet tillåter registrering av andra aktiviteter än artiklar och konferenser. Exempelvis finns möjligheter att registrera projekt, framträdanden, tidningsartiklar etc. Under året måste det tas beslut om vi även ska registrera och visa denna typ av aktiviteter i PURE. Utveckling på längre sikt. Den viktigaste parametern för förändringar av publiceringsprocesserna är forskarvärldens förhållningssätt. Kommer vi fortfarande att ha ett system där publiceringen domineras av allt större och större förlagsenheter som även har copyright till den publicerade informationen? Eller kommer vi mer och mer se inslag av Open Access där slutprodukten är fritt tillgänglig medan finansiering har skett tidigare i processen? Kommer peer-review-systemet att förändras? Kan man tänka sig att egenpublicering med öppen peer-review på nätet är något som vill komma? Frågorna är många, men svaren ligger ett stycke fram i tiden. Här kan vi på LRC enbart följa med utvecklingen och agera när vi ser att det är tid för det. En radikal förändring av publiceringssystemet kommer ju att ha stor inverkan på bibliotekens ekonomi och arbetsformer, därför är denna fråga av högsta intresse även för vår verksamhet.