-3, SN 2015-12-16 08:30 Kallelse till Socialnämndens sammanträde, serie A 2015-12-16 kl 08:30 i Nejonögat
-2, SN 2015-12-16 08:30 LEDAMÖTER Björn Sandal, S, ordförande Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ Tord H Jemteborn, M, vice ordförande Sara Bengtlars, S Per-Olof Persson, S Inger Jansson, V Pär Fredriksson, M Marianne Norin, C Britt Wikman, S, ersättare Filip Svantesson, S, ersättare Lena Åvall, S, ersättare Angelika Lindahl, MP, ersättare Salwa Fakr Eddine, M, ersättare Margareta Widell, L, ersättare Martin Nordman, C, ersättare
1, SN 2015-12-16 08:30 SN: 69/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-06 Dnr 69-2015 Mikael Hedström Socialnämnden Månadsuppföljning med årsprognos Socialnämnden november 2015 Socialförvaltningen har tagit fram en månadsrapportering avseende viktiga nyckeltal som har betydelse för utvecklingen av nämndens ekonomi och verksamhet. Förvaltningen arbetar ständigt med Socialnämndens fastställda åtgärdsplan och där effekterna bedöms kunna redovisas i sin helhet vid bokslutet. I månadsuppföljningen per november redovisas i detalj effekterna av åtgärdsprogrammet. Periodiserat resultat november Uppföljningen för november redovisar ett underskott med 17,8 Mnkr. Det negativa resultatet finns under verksamheten för institutionsvård, familjehemsvården och kontaktfamiljer barn och unga. Årsprognos Prognosen visar per november på ett sammantaget underskott för Socialnämnden på 23,750 mnkr för år 2015-0,4 Mnkr bättre än delårsbokslutet. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-12-06 Månadsrapport till och med november 2015 Förslag till beslut Månadsrapporten godkänns och läggs till handlingarna. Bakgrund Årsprognos Prognosen visar per november på ett sammantaget underskott för Socialnämnden på 23,750 mnkr för år 2015-0,4 Mnkr bättre än delårsbokslutet. Prognosen för institutions- och familjehemsvård beräknas till ett underskott om 26,5 Mnkr, dvs prognosen för institutionsvård för barn och unga är ett underskott med 12 Mnkr, institutionsvård för vuxna med minus 10,5 Mnkr och för familjehemsvård för barn och unga med minus 4,0 mnkr. Inom institutionsvården för barn och unga finns sju placeringar som tillsammans kostar 12,8 mnkr - den dyraste placeringen kostar 3,3 Mnkr. Kontaktfamiljer redovisar ett prognostiserat överskott med 1,5 Mnkr. Kontaktpersoner
1, SN 2015-12-16 08:30 SN: 69/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 2015-12-06 Dnr 69-2015 för barn och vuxna ett prognostiserat underskott med 0,3 Mnkr. Nettobudgeten för placeringar och familjehemsvården är 78,3 mnkr och den prognostiserade nettokostnaden är 103,5 mnkr vilket gör att nettobudgeten överskrids med 32,1 %. Antal placeringar hittills i år är ett snitt om 138 placeringar jämfört med 116 placeringar för motsvarande period 2014 - en ökning med 22 placeringar. Totala antalet placeringar var i november 149. Största ökningen ser vi nu i åldersgruppen 25 år och äldre. Kostnaden för ekonomiskt bistånd har per sista november minskat med ca 1,0 mnkr vid jämförelse med föregående år. Prognosen för ekonomiskt bistånd har förbättrats och är nu i balans - i delårsbokslutet var prognosen minus 1,5 Mnkr. Antalet hushåll som har erhållit ekonomiskt bistånd är hittills 612 hushåll per månad att jämföras med motsvarande period för 2014, 608 hushåll - en ökning med 4 hushåll. Åtgärdsprogram Socialnämnden har beslutat om ett åtgärdsprogram juni 2015 vilket reviderades 2015-09-24. Samtidigt med revideringen begärdes tilläggsanslag med 24,2 Mnkr. Under hösten har placeringarna ökat ytterligare och kvarstår den höga placeringsvolymen för 2016 kommer nämndens kostnader öka ytterligare. Utfallet av åtgärderna tom november är 3,204 Mnkr. Prognosen för helåret är att åtgärdsprogrammet ger 3,750 Mnkr, 0,925 Mnkr lägre än förväntad åtgärdsplan som är på 4,675 Mnkr. Samtliga åtgärder är sammanställda i månadsrapport till och med november 2015. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Tf förvaltningschef Mikael Hedström Ekonomichef Utdrag till Kommunstyrelsen, ärendeakten. Bilagan och tjänstemannaförslag skickas med beslutet
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-06 Dnr 69-2015 Mikael Hedström Socialnämnden Månadsuppföljning med årsprognos Socialnämnden november 2015 Socialförvaltningen har tagit fram en månadsrapportering avseende viktiga nyckeltal som har betydelse för utvecklingen av nämndens ekonomi och verksamhet. Förvaltningen arbetar ständigt med Socialnämndens fastställda åtgärdsplan och där effekterna bedöms kunna redovisas i sin helhet vid bokslutet. I månadsuppföljningen per november redovisas i detalj effekterna av åtgärdsprogrammet. Periodiserat resultat november Uppföljningen för november redovisar ett underskott med 17,8 Mnkr. Det negativa resultatet finns under verksamheten för institutionsvård, familjehemsvården och kontaktfamiljer barn och unga. Årsprognos Prognosen visar per november på ett sammantaget underskott för Socialnämnden på 23,750 mnkr för år 2015-0,4 Mnkr bättre än delårsbokslutet. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-12-06 Månadsrapport till och med november 2015 Förslag till beslut Månadsrapporten godkänns och läggs till handlingarna. Bakgrund Årsprognos Prognosen visar per november på ett sammantaget underskott för Socialnämnden på 23,750 mnkr för år 2015-0,4 Mnkr bättre än delårsbokslutet. Prognosen för institutions- och familjehemsvård beräknas till ett underskott om 26,5 Mnkr, dvs prognosen för institutionsvård för barn och unga är ett underskott med 12 Mnkr, institutionsvård för vuxna med minus 10,5 Mnkr och för familjehemsvård för barn och unga med minus 4,0 mnkr. Inom institutionsvården för barn och unga finns sju placeringar som tillsammans kostar 12,8 mnkr - den dyraste placeringen kostar 3,3 Mnkr. Kontaktfamiljer redovisar ett prognostiserat överskott med 1,5 Mnkr. Kontaktpersoner
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 2015-12-06 Dnr 69-2015 för barn och vuxna ett prognostiserat underskott med 0,3 Mnkr. Nettobudgeten för placeringar och familjehemsvården är 78,3 mnkr och den prognostiserade nettokostnaden är 103,5 mnkr vilket gör att nettobudgeten överskrids med 32,1 %. Antal placeringar hittills i år är ett snitt om 138 placeringar jämfört med 116 placeringar för motsvarande period 2014 - en ökning med 22 placeringar. Totala antalet placeringar var i november 149. Största ökningen ser vi nu i åldersgruppen 25 år och äldre. Kostnaden för ekonomiskt bistånd har per sista november minskat med ca 1,0 mnkr vid jämförelse med föregående år. Prognosen för ekonomiskt bistånd har förbättrats och är nu i balans - i delårsbokslutet var prognosen minus 1,5 Mnkr. Antalet hushåll som har erhållit ekonomiskt bistånd är hittills 612 hushåll per månad att jämföras med motsvarande period för 2014, 608 hushåll - en ökning med 4 hushåll. Åtgärdsprogram Socialnämnden har beslutat om ett åtgärdsprogram juni 2015 vilket reviderades 2015-09-24. Samtidigt med revideringen begärdes tilläggsanslag med 24,2 Mnkr. Under hösten har placeringarna ökat ytterligare och kvarstår den höga placeringsvolymen för 2016 kommer nämndens kostnader öka ytterligare. Utfallet av åtgärderna tom november är 3,204 Mnkr. Prognosen för helåret är att åtgärdsprogrammet ger 3,750 Mnkr, 0,925 Mnkr lägre än förväntad åtgärdsplan som är på 4,675 Mnkr. Samtliga åtgärder är sammanställda i månadsrapport till och med november 2015. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Tf förvaltningschef Mikael Hedström Ekonomichef Utdrag till Kommunstyrelsen, ärendeakten. Bilagan och tjänstemannaförslag skickas med beslutet
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Bilaga november
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Bilaga november
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Bilaga november
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Bilaga november
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Bilaga november
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Bilaga november
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Bilaga november
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Månadsrapport SON nov 2015 Månadsrapport Socialnämnden November 2015 Ekonomi Uppföljningen för november redovisar ett underskott med 17,8 Mnkr. Det negativa resultatet finns under verksamheten för institutionsvård, familjehemsvården och kontaktfamiljer barn och unga. Nämndens prognostiserade underskott är 23,8 Mnkr - 0,4 Mnkr bättre än delårsbokslutet. Prognosen för institutions- och familjehemsvård beräknas till ett underskott om 26,5 Mnkr, dvs prognosen för institutionsvård för barn och unga är ett underskott med 12 Mnkr, institutionsvård för vuxna med minus 10,5 Mnkr och för familjehemsvård för barn och unga med minus 4,0 mnkr. Inom institutionsvården för barn och unga finns sju placeringar som tillsammans kostar 12,8 mnkr - den dyraste placeringen kostar 3,3 Mnkr. Kontaktfamiljer redovisar ett prognostiserat överskott med 1,5 Mnkr. Kontaktpersoner för barn och vuxna ett prognostiserat underskott med 0,3 Mnkr. Nettobudgeten för placeringar och familjehemsvården är 78,3 mnkr och den prognostiserade nettokostnaden är 103,5 mnkr vilket gör att nettobudgeten överskrids med 32,1 %. Antal placeringar hittills i år är ett snitt om 138 placeringar jämfört med 116 placeringar för motsvarande period 2014 - en ökning med 22 placeringar. Totala antalet placeringar var i november 149. Största ökningen ser vi nu i åldersgruppen 25 år och äldre. Vid akutboendet Björkebo ökar nu beläggningen - per november är antalet 788 nätter att jämföras med 677 nätter totalt för 2014. Högsta antalet nätter var för 2012 med 779 nätter - det är nu redan passerat. Kostnaden för ekonomiskt bistånd har per sista november minskat med ca 1,0 mnkr vid jämförelse med föregående år. Prognosen för ekonomiskt bistånd har förbättrats och är nu i balans - i delårsbokslutet var prognosen minus 1,5 Mnkr. Antalet hushåll som har erhållit ekonomiskt bistånd är hittills 612 hushåll per månad att jämföras med motsvarande period för 2014, 608 hushåll - en ökning med 4 hushåll. Verksamhets- och budgetläget för Socialnämndens ansvarsområden är ytterst ansträngt och utvecklingen resten av året bedöms som fortsatt pressat. Integrationsarbetet har tagit mycket tid och kraft utifrån att verksamheten expanderar kraftigt. Mycket tid går åt till att rekrytera och introducera ny personal. Lokalfrågan är inte löst för 2016 och verksamheten bedrivs i flera tillfälliga lokaler. Hittills är det balans i ekonomi och verksamheten klarar sig med externa intäkter från Migrationsverket. För perioden redovisar område integration ett överskott med 0,8 Mnkr. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Månadsrapport framtagen av ekonomichef Mikael Hedström 20151206 1
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Månadsrapport SON nov 2015 Månadsrapport Socialnämnden November 2015 Socialnämndens åtgärdsprogram 2015 Åtgärd Åtgärds program reviderad sept 2015 Utfall Prognos Differens åtgärds program prognos 1. Omedelbara åtgärder, resor, tjänsteköp, övertid, fortbildning 1,500 1,400 1,500 0,000 2. Utredningar/fortbildning socialnämnden 0,050 0,080 0,050 0,000 3. 12-stegs behandling vuxna - minska antalet med 2 helårsplaceringar 1,000 0,750 1,000 0,000 4. Ankaret utnyttjandegraden för Östersund ökar med en plats från hösten 2015 0,400 0,300 0,400 0,000 5. Strandvillan utnyttjandegraden ökar med 10% 0,325 0,174 0,200-0,125 6. Öka antalet MST insatser med 4 insatser 1,400 0,000 0,000-1,400 7. Arbetslivscentrum - minskat försörjningsstöd - 10 personer -15 personer 2016 0,000 0,000 0,000 8. Arbetsmarknadsanställningar 0,000 0,500 0,600 0,600 9. Ankaret utökar med en lägenhet 0,000 0,000 0,000 Summa åtgärder mnkr 4,675 3,204 3,750-0,925 1. Omedelbara åtgärder, resor, tjänsteköp, övertid, fortbildning utfallet är 1,4 Mnkr åtgärden kommer enligt plan ge 1,5 Mnkr för helåret. Största delen av åtgärden är genom att hålla nere kostnaderna för kurser och konferenser. Personalens handledning har förvaltningen inte sparat på. 2. Utredningar/fortbildning socialnämnden utfallet är 0,080 Mnkr åtgärden kommer enligt plan ge 0,050 Mnkr för helåret. 3. 12-stegs behandling vuxna - minska antalet med 2 helårsplaceringar utfallet är 0,750 Mnkr åtgärden kommer enligt plan ge 1,0 Mnkr för helåret. 4. Ankaret utnyttjandegraden för Östersund ökar med en plats från hösten 2015 utfallet är 0,300 Mnkr åtgärden kommer enligt plan ge 0,400 Mnkr för helåret. 5. Strandvillan utnyttjandegraden ökar med 10% - utfallet är 0,174 Mnkr åtgärden kommer att ge 0,200 Mnkr vilket är 0,125 Mnkr lägre en planen. Beläggningsgraden har ökat till 83% och målet är att nå en 90% beläggning. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Månadsrapport framtagen av ekonomichef Mikael Hedström 20151206 2
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Månadsrapport SON nov 2015 Månadsrapport Socialnämnden November 2015 6. Öka antalet MST insatser med 4 insatser utfallet är 0,0 Mnkr åtgärden kommer ej att ge 1,4 Mnkr enligt planen. MST teamet har haft lägre bemanning under hösten pga. vakanser. Situationen just nu är att man har en vakant tjänst som är under rekrytering. En person har gått på barnledighet och en person kommer tillbaka i januari från barnledighet. I teamet är man 4 personer en teamledare och tre terapeuter. I snitt har man haft 6 insatser mellan september till november. När teamet är fullt bemannat har man resurser för att klara 13 insatser/månad. Målet i åtgärdsprogrammet var att öka med 4 insatser vilket inte har gjorts man har helt enkelt fått säga nej till insatser utifrån personalsituationen. Vid nyanställningar i teamet tar det tid att lära sig metoden och varje person måste genomgå en omfattande grundutbildning. 7. Arbetslivscentrum - minskat försörjningsstöd - 10 personer utfallet är 0,0 Mnkr åtgärden kommer att ge 0,0 Mnkr för helåret. Arbetslivscentrum är organiserat under vård- och omsorgsförvaltningen. Målgruppen som man ska arbeta med remitteras från Försäkringskassan, Vård- och omsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen. Verksamheten har gått trögt pga. bemanningsproblem och det rullande intaget har inte fungerat som tänkt. 8. Arbetsmarknadsanställningar utfallet är 0,500 Mnkr åtgärden kommer att ge 0,600 Mnkr för helåret. I det reviderade åtgärdsprogrammet från september var det oklart hur man skulle komma igång med arbetsmarknadsanställningar då man från fackligt håll hade invändningar för satsningen. Nu i november har 64 personer aktualiserats för insats arbetsmarknadsanställning målet var 40 personer för helåret. Det innebär att vi nu har 24 personer fler i insats och det kommer framförallt ge full effekt från januari 2016. Detta har bl a förbättrat prognosen för ekonomiskt bistånd som nu är i balans underskottet i delårsbokslutet i augusti var beräknat till minus 1,5 Mnkr. 9. Ankaret utökar med en lägenhet Ankaret har ännu inte hittat en lägenhet för att utökad verksamhen utfallet och helårseffekten är 0,000 Mnkr. Inför 2016 är planen att en lägenhet ska knytas till området öppenvård och då kunna nyttjas av Ankaret som det nystartade teamet för förstärkt familjehemsstöd. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Månadsrapport framtagen av ekonomichef Mikael Hedström 20151206 3
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Månadsrapport SON nov 2015 Månadsrapport Socialnämnden November 2015 Antal placerade barn unga och vuxna 150 145 140 135 130 125 120 Utfall placerade barn unga och vuxna Internbudget placerade barn, unga och vuxna 115 110 105 100 Nov 14 Jan Mar Maj Jul Sep Nov Totala antalet placerade barn, unga och vuxna var 149 personer i november. Snittet för hela året är 139 placeringar. För 2014 var det i snitt 112 placerade. Antalet placeringar är i balans vid ca 130 placeringar - i november är det 19 placeringar över budgetmåttet. Fortsätter ökningen 2016 kommer placeringskostnaderna öka i jämförelse med 2015. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Månadsrapport framtagen av ekonomichef Mikael Hedström 20151206 4
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Månadsrapport SON nov 2015 Månadsrapport Socialnämnden November 2015 Ekonomiskt bistånd - antalet aktuella hushåll totalt, barnhushåll och hushåll som erhållit utbetalning 1000 900 800 700 Antal aktuella hushåll totalt 600 500 Varav aktuella barnhushåll Antal hushåll som erhållit utbetalning 400 300 200 Nov 14 Dec 14 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Antalet aktuella hushåll med ekonomiskt bistånd minskar totalt. I medeltal har 906 hushåll varit aktuella under året. I november var 848 hushåll aktuella (2014 i november 879 hushåll) Antalet aktuella barnhushåll var i november 289. I medeltal har 301 barnhushåll varit aktuella hittills i år. Antalet hushåll som har erhållit ekonomiskt bistånd var i november 592. I medeltal har 612 hushåll erhållit ekonomiskt bistånd hittills i år. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Månadsrapport framtagen av ekonomichef Mikael Hedström 20151206 5
1, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Månadsrapport SON nov 2015 Månadsrapport Socialnämnden November 2015 Utfall ekonomiskt bistånd netto och utbetalt ekonomiskt bistånd brutto 6000 5000 4000 3000 Utfall nettokostnad ekonomiskt bistånd Internbudget nettokostnad ekonomiskt bistånd Utbetalt belopp 2000 1000 0 Nov 14 Dec 14 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Totala nettokostnaderna för ekonomiskt bistånd uppgick per sista november till 42,998 Mnkr jämfört med budgeterat 43,541 Mnkr -vilket innebär att för perioden redovisas ett plus jämfört med budget med 0,544 Mnkr. Budgeten för ekonomiskt bistånd är i balans och prognosen från augusti revideras i uppföljningen. I augusti var prognosen minus 1,5 Mnkr. Nettobudgeten för ekonomiskt bistånd är 47,5 Mnkr - budgeten för 2015 räknades upp med 0,716 Mnkr och justerades med minskade jobbstimulansmedel med 0,686 Mnkr. För 2014 var budgeten 47,470 Mnkr. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Månadsrapport framtagen av ekonomichef Mikael Hedström 20151206 6
2, SN 2015-12-16 08:30 SN: 967/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-03 Dnr 967-2015 Mikael Hedström Socialnämnden Detaljbudget 2016 för Socialnämnden Kommunfullmäktige har beslutat att fastställa socialnämndens budgetram för år 2016 till 258 776 tkr netto. Förslaget ska förhandlas i förvaltningens samverkansgrupp den 14 december. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-12-03. Detaljbudget för socialnämnden 2015-12-03 Förslag till beslut Detaljbudget 2016 för socialnämnden fastställs. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Tf Förvaltningschef Mikael Hedström Ekonomichef Beslutet skickas till Ärendeakten
2, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-03 Dnr 967-2015 Mikael Hedström Socialnämnden Detaljbudget 2016 för Socialnämnden Kommunfullmäktige har beslutat att fastställa socialnämndens budgetram för år 2016 till 258 776 tkr netto. Förslaget ska förhandlas i förvaltningens samverkansgrupp den 14 december. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-12-03. Detaljbudget för socialnämnden 2015-12-03 Förslag till beslut Detaljbudget 2016 för socialnämnden fastställs. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Tf Förvaltningschef Mikael Hedström Ekonomichef Beslutet skickas till Ärendeakten.
2, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Budget
2, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Budget
3, SN 2015-12-16 08:30 SN: 1859/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Datum 2015-11-27. Dnr 1859-2015 Eva Roos Socialnämnden Stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten. AKBAS EMILS RESTAURANG HB, avser Hoggars Krog. Akbas Emils Restaurang HB har den 26 oktober 2015 inkommit med ansökan om tillstånd enligt 8 kap 2 alkohollagen om att servera spritdrycker, vin, starköl samt annan jäst alkoholdryck året runt till allmänheten. Serveringstid enligt ansökan är 12:00-01:00 samt på uteserveringen mellan klockan 12:00-01:00. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-11-27 Remissvar Ansökan Förslag till beslut
4, SN 2015-12-16 08:30 SN: 2050/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-02 Dnr 2050-2015 Ulrika Nyberg Socialnämnden Mottagande av ensamkommande barn år 2016 Enligt Migrationsverkets prognos kommer ca 33 000 ensamkommande barn att söka asyl i Sverige under 2015, samt 24 000 under 2016. Utifrån denna prognos har Migrationsverket beräknat hur behovet av platser för ensamkommande barn ser ut för 2016. Denna platsbehovsberäkning har Migrationsverket sedan lämnats över till Länsstyrelserna. Migrationsverkets beräkning visar på ett behov om 40 000 platser för asylsökande ensamkommande barn för riket i sin helhet. Med utgångspunkt i denna platsberäkning har Länsstyrelserna fastställt fördelningstalen. Östersund kommuns fördelningstal för 2016 är 215 asylsökande ensamkommande barn, vilket innebär en kraftig ökning i jämförelse med 2015 då platsantalet för motsvarande målgrupp var 24. Underlag för beslut Socialförvaltningen tjänstemannaförslag 2015-12-02. Förslag till beslut 1. Östersunds kommun ska under 2016 nå upp till det av Länsstyrelsen framräknade fördelningstalet om totalt 215 platser för asylsökande ensamkommande barn. 2. Östersunds kommun träffar överenskommelse med Länsstyrelsen om att utöka antalet boendeplatser, fr.o.m. 1 januari 2016 till totalt 160 platser varav 120 är platser för asylsökande ensamkommande barn. 3. Östersunds kommun träffar därefter nya avtal med Länsstyrelsen om antal asylplatser vid tre tillfällen under året med en utökning om 30-35 asylplatser vid vardera tillfälle. Bakgrund Antalet ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige har ökat dramatiskt under 2015. Denna ökning blev noterbar under våren 2015 och har sedan intensifierats under sommarmånaderna. Migrationsverket har vid ett flertal tillfällen skrivit upp prognosen för antalet asylsökande ensamkommande barn. Prognoserna för sista delen av 2015 och 2016 är alltjämt att betrakta som osäkra uppskattningar.
4, SN 2015-12-16 08:30 SN: 2050/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 2015-12-02 Dnr 2050-2015 Under juni månad i år började anvisningar ske enligt de utökande anvisningsstegen. Östersunds kommun fick ta emot både steg 3 och steg 4 anvisningar. Steg 3 anvisningar blev aktuella utifrån att Östersund kommuns första avtal 2015 om asylplatser för ensamkommande barn inte var i paritet med fördelningstalet. Utöver de utvidgade anvisningarna har Östersunds kommun även tagit emot anvisningar enligt steg 1, samtidigt som en ökning även skett av ensamkommande barn som tagit sig till kommunen på egen hand. Utifrån den ökade inströmningen av ensamkommande asylsökande barn samt utifrån att de utökade anvisningsstegen tillämpats, har Östersunds kommun haft en kontinuerlig dialog med Länsstyrelsen och skrivit upp överenskommelsen avseende totala antalet boendeplatser, vid ett flertal tillfällen under den senare delen av året. Anledningen till detta är att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommunens mottagandet av ensamkommande barn, samt underlätta återsök av statliga medel. Sammanfattning Med anledning av de osäkra prognoserna för 2016, samt efter dialog med Länsstyrelsen, föreslås att beslut fattas om att Östersunds kommun stegvis skriver upp avtalet avseende antal asylplatser, men med avsikten att slutligen under 2016 ha ett avtal i paritet med fördelningstalet om 215 asylplatser. Förslagsvis skrivs ett avtal, giltigt från och med 1 januari, om 120 asylplatser samt 160 boendeplatser totalt. Det totala antalet boendeplatser avses även justeras efter beslut från förvaltningschef. Eftersom Östersund kommun i dagsläget inte har en HVB-verksamhet dimensionerad för att kunna hantera 215 asylplatser, får kommunen en möjlighet att lösa boendefrågan något mer successivt. Eftersom det avtal som skrivs inte är i paritet med fördelningstalet kommer anvisningar enligt steg 3 så småningom att bli aktuellt, en god kommunikation med Migrationsverket är därför av vikt detta avseende. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Tf. förvaltningschef Ulrika Nyberg Områdeschef, Område integration Beslutet skickas till kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen, teknisk förvaltning, överförmyndaren, samhällsbyggnad och Jämtlands gymnasieförbund.
4, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-02 Dnr Ulrika Nyberg Socialnämnden Mottagande av ensamkommande barn år 2016 Enligt Migrationsverkets prognos kommer ca 33 000 ensamkommande barn att söka asyl i Sverige under 2015, samt 24 000 under 2016. Utifrån denna prognos har Migrationsverket beräknat hur behovet av platser för ensamkommande barn ser ut för 2016. Denna platsbehovsberäkning har Migrationsverket sedan lämnats över till Länsstyrelserna. Migrationsverkets beräkning visar på ett behov om 40 000 platser för asylsökande ensamkommande barn för riket i sin helhet. Med utgångspunkt i denna platsberäkning har Länsstyrelserna fastställt fördelningstalen. Östersund kommuns fördelningstal för 2016 är 215 asylsökande ensamkommande barn, vilket innebär en kraftig ökning i jämförelse med 2015 då platsantalet för motsvarande målgrupp var 24. Underlag för beslut Socialförvaltningen tjänstemannaförslag 2015-12-02. Förslag till beslut 1. Östersunds kommun ska under 2016 nå upp till det av Länsstyrelsen framräknade fördelningstalet om totalt 215 platser för asylsökande ensamkommande barn. 2. Östersunds kommun träffar överenskommelse med Länsstyrelsen om att utöka antalet boendeplatser, fr.o.m. 1 januari 2016 till totalt 160 platser varav 120 är platser för asylsökande ensamkommande barn. 3. Östersunds kommun träffar därefter nya avtal med Länsstyrelsen om antal asylplatser vid tre tillfällen under året med en utökning om 30-35 asylplatser vid vardera tillfälle. Bakgrund Antalet ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige har ökat dramatiskt under 2015. Denna ökning blev noterbar under våren 2015 och har sedan intensifierats under sommarmånaderna. Migrationsverket har vid ett flertal tillfällen skrivit upp prognosen för antalet asylsökande ensamkommande barn. Prognoserna för sista delen av 2015 och 2016 är alltjämt att betrakta som osäkra uppskattningar.
4, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 2015-12-02 Dnr Under juni månad i år började anvisningar ske enligt de utökande anvisningsstegen. Östersunds kommun fick ta emot både steg 3 och steg 4 anvisningar. Steg 3 anvisningar blev aktuella utifrån att Östersund kommuns första avtal 2015 om asylplatser för ensamkommande barn inte var i paritet med fördelningstalet. Utöver de utvidgade anvisningarna har Östersunds kommun även tagit emot anvisningar enligt steg 1, samtidigt som en ökning även skett av ensamkommande barn som tagit sig till kommunen på egen hand. Utifrån den ökade inströmningen av ensamkommande asylsökande barn samt utifrån att de utökade anvisningsstegen tillämpats, har Östersunds kommun haft en kontinuerlig dialog med Länsstyrelsen och skrivit upp överenskommelsen avseende totala antalet boendeplatser, vid ett flertal tillfällen under den senare delen av året. Anledningen till detta är att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommunens mottagandet av ensamkommande barn, samt underlätta återsök av statliga medel. Sammanfattning Med anledning av de osäkra prognoserna för 2016, samt efter dialog med Länsstyrelsen, föreslås att beslut fattas om att Östersunds kommun stegvis skriver upp avtalet avseende antal asylplatser, men med avsikten att slutligen under 2016 ha ett avtal i paritet med fördelningstalet om 215 asylplatser. Förslagsvis skrivs ett avtal, giltigt från och med 1 januari, om 120 asylplatser samt 160 boendeplatser totalt. Det totala antalet boendeplatser avses även justeras efter beslut från förvaltningschef. Eftersom Östersund kommun i dagsläget inte har en HVB-verksamhet dimensionerad för att kunna hantera 215 asylplatser, får kommunen en möjlighet att lösa boendefrågan något mer successivt. Eftersom det avtal som skrivs inte är i paritet med fördelningstalet kommer anvisningar enligt steg 3 så småningom att bli aktuellt, en god kommunikation med Migrationsverket är därför av vikt detta avseende. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Tf. förvaltningschef Ulrika Nyberg Områdeschef, Område integration Beslutet skickas till kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen, teknisk förvaltning, överförmyndaren, samhällsbyggnad och Jämtlands gymnasieförbund.
5, SN 2015-12-16 08:30 SN: 2052/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-08 Dnr 2052-2015 Helén Eurenius Socialnämnden Finansiering verksamhet för personliga ombud 2016 Sociala samrådsgruppen beslutade 2012 att den gemensamma länsorganisation som bedrivit verksamhet för personliga ombud skulle avvecklas och att respektive kommun fortsättningsvis skulle ha ansvar att organisera detta stöd. Som en följd av detta bedriver sedan 1 juli Vård- och omsorgsförvaltningen en egen verksamhet för personliga ombud. Samarbetsavtal har även tecknats med Strömsund, Åre och Härjedalens kommuner om att de ska kunna köpa denna tjänst av Östersunds kommun. Östersunds kommuns andel av verksamheten finansierades under 2015 genom att Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden delade lika på kostnaderna. Det behöver nu fattas ett beslut kring hur finansieringen för 2016 års verksamhet ska fördelas mellan de båda nämnderna. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-12-08. Förslag till beslut 1. Kostnaden för den personliga ombudsverksamheten i Östersunds kommun ska finansieras till 50 % av Socialnämnden och till 50 % av Vård- och omsorgsnämnden. 2. Överenskommelsen om kostnadsfördelningen för den personliga ombudsverksamheten gäller tillsvidare. Överenskommelsen ska ses över om förutsättningarna förändras för någon av parterna. 3. Pengarna tas ur Socialnämndens anslag för externa åtaganden Socialförvaltning, förvaltningschef, ansvar 90000, verksamhet 58510. Bakgrund Länets kommuner har tidigare bedrivit en länsgemensam personlig ombudsverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Från 2008 placerades arbetsgivaransvaret hos Krokoms kommun och verksamheten finansierades med bidrag från Socialstyrelsen och Samordningsförbundet i Jämtlands län (Samjamt).
5, SN 2015-12-16 08:30 SN: 2052/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 2015-12-08 Dnr 2052-2015 I samband med att Samjamt under 2012 valde att avsluta sin del av finansieringen började kommunerna söka alternativa lösningar för verksamheten. Efter ett sammanträde med Sociala samrådsgruppens 2012 lämnades en rekommendation om att den dåvarande personliga ombudsverksamheten skulle avvecklas och det beslutades att samtliga kommuner fortsättningsvis skulle organisera stödet till sina egna brukare. Mot bakgrund av detta beslutade Socialnämnden att Socialförvaltningen från och med den 1 juli 2013 skulle bedriva en egen personlig ombudsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med Vård- och omsorgsförvaltningen. Vård- och omsorgsförvaltningen övertog samtidigt de två personliga ombud som tidigare varit anställda i Krokoms kommun. Samarbetsavtal har senare upprättats med Strömsund och Åre kommuner om att de ska kunna köpa denna tjänst av Östersunds kommun. Verksamheten är fördelad enligt följande: Östersund 2,8 årstjänster (inklusive samordningen) Åre 0,25 årstjänster Strömsund 0,5 årstjänter Härjedalen 0,5 årstjänster Verksamheten motsvarar nu 4,05 heltidstjänster (inklusive en samordnare på deltid). Finansiering sker till cirka 50 % med statsbidrag som förmedlas via Länsstyrelsen. Övriga kostnader för Östersunds kommun har under 2015 fördelats lika mellan Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Enligt överenskommelse mellan nämnderna föreslås även kostnaden för 2016 års personliga ombudsverksamhet fördelas på samma sätt. För Socialnämnden blir det en kostnad på cirka 200 000 kronor under 2016. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Tf Förvaltningschef Beslutet skickas till Utdrag till Vård- och omsorgsnämnden, ekonomichef socialförvaltningen, ärendeakten. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
5, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-08 Dnr 2052-2015 Helén Eurenius Socialnämnden Finansiering verksamhet för personliga ombud 2016 Sociala samrådsgruppen beslutade 2012 att den gemensamma länsorganisation som bedrivit verksamhet för personliga ombud skulle avvecklas och att respektive kommun fortsättningsvis skulle ha ansvar att organisera detta stöd. Som en följd av detta bedriver sedan 1 juli Vård- och omsorgsförvaltningen en egen verksamhet för personliga ombud. Samarbetsavtal har även tecknats med Strömsund, Åre och Härjedalens kommuner om att de ska kunna köpa denna tjänst av Östersunds kommun. Östersunds kommuns andel av verksamheten finansierades under 2015 genom att Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden delade lika på kostnaderna. Det behöver nu fattas ett beslut kring hur finansieringen för 2016 års verksamhet ska fördelas mellan de båda nämnderna. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-12-08. Förslag till beslut 1. Kostnaden för den personliga ombudsverksamheten i Östersunds kommun ska finansieras till 50 % av Socialnämnden och till 50 % av Vård- och omsorgsnämnden. 2. Överenskommelsen om kostnadsfördelningen för den personliga ombudsverksamheten gäller tillsvidare. Överenskommelsen ska ses över om förutsättningarna förändras för någon av parterna. 3. Pengarna tas ur Socialnämndens anslag för externa åtaganden Socialförvaltning, förvaltningschef, ansvar 90000, verksamhet 58510. Bakgrund Länets kommuner har tidigare bedrivit en länsgemensam personlig ombudsverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Från 2008 placerades arbetsgivaransvaret hos Krokoms kommun och verksamheten finansierades med bidrag från Socialstyrelsen och Samordningsförbundet i Jämtlands län (Samjamt).
5, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 2015-12-08 Dnr 2052-2015 I samband med att Samjamt under 2012 valde att avsluta sin del av finansieringen började kommunerna söka alternativa lösningar för verksamheten. Efter ett sammanträde med Sociala samrådsgruppens 2012 lämnades en rekommendation om att den dåvarande personliga ombudsverksamheten skulle avvecklas och det beslutades att samtliga kommuner fortsättningsvis skulle organisera stödet till sina egna brukare. Mot bakgrund av detta beslutade Socialnämnden att Socialförvaltningen från och med den 1 juli 2013 skulle bedriva en egen personlig ombudsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med Vård- och omsorgsförvaltningen. Vård- och omsorgsförvaltningen övertog samtidigt de två personliga ombud som tidigare varit anställda i Krokoms kommun. Samarbetsavtal har senare upprättats med Strömsund och Åre kommuner om att de ska kunna köpa denna tjänst av Östersunds kommun. Verksamheten är fördelad enligt följande: Östersund 2,8 årstjänster (inklusive samordningen) Åre 0,25 årstjänster Strömsund 0,5 årstjänter Härjedalen 0,5 årstjänster Verksamheten motsvarar nu 4,05 heltidstjänster (inklusive en samordnare på deltid). Finansiering sker till cirka 50 % med statsbidrag som förmedlas via Länsstyrelsen. Övriga kostnader för Östersunds kommun har under 2015 fördelats lika mellan Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Enligt överenskommelse mellan nämnderna föreslås även kostnaden för 2016 års personliga ombudsverksamhet fördelas på samma sätt. För Socialnämnden blir det en kostnad på cirka 200 000 kronor under 2016. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Tf Förvaltningschef Beslutet skickas till Utdrag till Vård- och omsorgsnämnden, ekonomichef socialförvaltningen, ärendeakten. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
6, SN 2015-12-16 08:30 SN: 475/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-08 Dnr: 475-2015 Lena Beckung Socialnämnden Rapport, rökfria skolgårdar, Östersunds kommun 2013-2014. Tillståndsenheten har under 2013-2014 genomfört en kartläggning av alla Östersunds kommuns grundskolor (6-9) och gymnasieskolor, för att undersöka hur rökförbudet efterlevs på skolgårdar i Östersunds kommun. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-12-08 Rapport 2015-12-08 Förslag till beslut Socialnämnden tar del av rapporten och lägger den till handlingarna. Bakgrund Tillståndsenheten genomförde under åren 2013 och 2014 en kartläggning av alla Östersunds kommuns grundskolor (åk 6-9) och gymnasieskolor, för att undersöka hur rökförbudet efterlevs på skolorna med dess skolgårdar. Det var både kommunala och privata skolor som inspekterades. 11 grundskolor (åk 6-9) och sex (6) gymnasieskolor. Syftet med kartläggningen i Östersunds kommun var att kontrollera skolgårdarna utomhus när det gäller efterlevnaden av rökförbudet enligt tobakslagens gällande bestämmelser. I Tobakslagen (1993:581) finns bestämmelser om begränsningar av rökning i många olika lokaler och platser samt på ett antal områden utomhus. Detta utifrån de hälsorisker och olägenheter som är förenade genom nyttjande av tobak samt utifrån exponering av tobaksrök. Rökning på skolor och skolgårdar är förbjudet sedan 1994. Förbudet gäller dygnet runt och året om, och trots det så förekommer idag rökning på skolgårdar. Sammanfattning från rapport 2015-12-08 Resultat från kartläggningen visar på att acceptansen är högre när det gäller att röka cigaretter på gymnasiet än i grundskolan. Bedömningen är utifrån rapporternas sammanställning och från samtal med lärare där det konstateras att elever röker på gymnasiet och att det är en högre toleransnivå, än vad det är i grundskolan (6-9). Förklaringar kan till exempel vara att tobaksde-
6, SN 2015-12-16 08:30 SN: 475/2015 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 2015-12-08 Dnr: 475-2015 buten ofta inträffar i gymnasieåldern och att många elever blir myndiga under gymnasietiden samt att eleverna smyger mer med rökningen på grundskolan än vad de gör på gymnasiet, där eleverna visar rökningen mer öppet. Det var mer vanligt förekommande att det pågick rökning på gymnasieskolorna, än vad det gjorde på grundskolorna (6-9). På två (2) gymnasieskolor var det elever som stod ute och rökte vid skolans in- och utgångar vid tillsynsbesöket på dessa skolor. Ingen rökning förekom på någon av grundskolorna (6-9) in- och utgångar vid tillsynstillfället. På samtliga sex (6) gymnasieskolor i Östersunds kommun förekom cigarettfimpar vid de flesta in- och utgångar till skolorna. Det var tre (3) grundskolor (6-9), ( Friggaskolan, Prolympia och Vidarskolan) där det inte fanns någon anmärkning med cigarettfimpar eller annat tobaksskräp vid tillsynstillfällena. På de övriga grundskolorna (6-9) var det lite varierat med bland annat cigarettfimpar vid någon in- och utgång, en skola har en affär närliggande där personer står och röker utanför och sedan fimpar cigaretter i anslutning till skolan. Samt att några skolor som har fritidsgårdar liggande i eller i anslutning till skolan har cigarettfimpar och annat tobaksskräp liggande utanför in- och utgångar till skolan. Tillståndsenhetens bedömning är att det är mer förekommande med cigarettfimpar och annat tobaksskräp vid skolans in- och utgångar för de grundskolor (6-9) som har en fritidsgård placerad i skolan eller i nära anslutning till skolan än vad det är för de andra grundskolorna (6-9) som inte har en fritidsgård i skolan eller i nära anslutning. Socialförvaltningen Tillståndsenheten Helen Eurénius Tf.Bitr.Förvaltningschef Lena Beckung Inspektör
6, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2015-12-08 Dnr: 475-2015 Lena Beckung Socialnämnden Rapport, rökfria skolgårdar, Östersunds kommun 2013-2014. Tillståndsenheten har under 2013-2014 genomfört en kartläggning av alla Östersunds kommuns grundskolor (6-9) och gymnasieskolor, för att undersöka hur rökförbudet efterlevs på skolgårdar i Östersunds kommun. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-12-08 Rapport 2015-12-08 Förslag till beslut Socialnämnden tar del av rapporten och lägger den till handlingarna. Bakgrund Tillståndsenheten genomförde under åren 2013 och 2014 en kartläggning av alla Östersunds kommuns grundskolor (åk 6-9) och gymnasieskolor, för att undersöka hur rökförbudet efterlevs på skolorna med dess skolgårdar. Det var både kommunala och privata skolor som inspekterades. 11 grundskolor (åk 6-9) och sex (6) gymnasieskolor. Syftet med kartläggningen i Östersunds kommun var att kontrollera skolgårdarna utomhus när det gäller efterlevnaden av rökförbudet enligt tobakslagens gällande bestämmelser. I Tobakslagen (1993:581) finns bestämmelser om begränsningar av rökning i många olika lokaler och platser samt på ett antal områden utomhus. Detta utifrån de hälsorisker och olägenheter som är förenade genom nyttjande av tobak samt utifrån exponering av tobaksrök. Rökning på skolor och skolgårdar är förbjudet sedan 1994. Förbudet gäller dygnet runt och året om, och trots det så förekommer idag rökning på skolgårdar. Sammanfattning från rapport 2015-12-08 Resultat från kartläggningen visar på att acceptansen är högre när det gäller att röka cigaretter på gymnasiet än i grundskolan. Bedömningen är utifrån rapporternas sammanställning och från samtal med lärare där det konstateras att elever röker på gymnasiet och att det är en högre toleransnivå, än vad det är i grundskolan (6-9). Förklaringar kan till exempel vara att tobaksdebuten
6, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 2015-12-08 Dnr: 475-2015 ofta inträffar i gymnasieåldern och att många elever blir myndiga under gymnasietiden samt att eleverna smyger mer med rökningen på grundskolan än vad de gör på gymnasiet, där eleverna visar rökningen mer öppet. Det var mer vanligt förekommande att det pågick rökning på gymnasieskolorna, än vad det gjorde på grundskolorna (6-9). På två (2) gymnasieskolor var det elever som stod ute och rökte vid skolans in- och utgångar vid tillsynsbesöket på dessa skolor. Ingen rökning förekom på någon av grundskolorna (6-9) in- och utgångar vid tillsynstillfället. På samtliga sex (6) gymnasieskolor i Östersunds kommun förekom cigarettfimpar vid de flesta in- och utgångar till skolorna. Det var tre (3) grundskolor (6-9), ( Friggaskolan, Prolympia och Vidarskolan) där det inte fanns någon anmärkning med cigarettfimpar eller annat tobaksskräp vid tillsynstillfällena. På de övriga grundskolorna (6-9) var det lite varierat med bland annat cigarettfimpar vid någon in- och utgång, en skola har en affär närliggande där personer står och röker utanför och sedan fimpar cigaretter i anslutning till skolan. Samt att några skolor som har fritidsgårdar liggande i eller i anslutning till skolan har cigarettfimpar och annat tobaksskräp liggande utanför in- och utgångar till skolan. Tillståndsenhetens bedömning är att det är mer förekommande med cigarettfimpar och annat tobaksskräp vid skolans in- och utgångar för de grundskolor (6-9) som har en fritidsgård placerad i skolan eller i nära anslutning till skolan än vad det är för de andra grundskolorna (6-9) som inte har en fritidsgård i skolan eller i nära anslutning. Socialförvaltningen Tillståndsenheten Helen Eurénius Tf.Bitr.Förvaltningschef Lena Beckung Inspektör
6, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Rökfria skolgårdar,rapport Östersund 2013-2014 Rapport Rökfria Skolgårdar Östersunds kommun 2013-2014
6, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Rökfria skolgårdar,rapport Östersund 2013-2014 Rökfria skolgårdar Östersunds kommun 2013-2014 Dnr:475-2015 Datum: 2015-12-08 Utgivare: Tillståndsenheten, Socialförvaltningen Kontaktpersoner: Lena Beckung, Maria Stenlund
6, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Rökfria skolgårdar,rapport Östersund 2013-2014 Rökfria skolgårdar 3 (12) Förord Att tobaksanvändning har skadliga effekter för både rökarna själva och deras omgivning är inget som är nytt idag. Den enskilt största och förebyggbara riskfaktorn för ohälsa och tidigare död är rökning. Hälsoriskerna är större desto tidigare i livet som tobak påbörjas att nyttjas. Risken är lägre att någon börjar nyttja tobak i vuxen ålder, om man inte har nyttjat tobak i yngre år. Enligt tobakslagen (1993:581) är rökning förbjuden bland annat i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom såsom skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Tobakslagen är en skyddslag, och syftet med lagen är att skydda barn och unga från rökning och passiv rökning, som är en stor riskfaktor till ohälsa och för tidig död. Skolor och skolgårdar ska vara rökfria. Rökförbudet på skolgårdar gäller dygnet runt och året runt. Förbudet gäller elever, lärare, skolpersonal och andra vuxna. Enligt tobakslagen ska skolan se till att barn och ungdomar inte utsätts för den olägenhet och hälsorisk som tobaksanvändning innebär. För att undersöka och få vetskap om hur rökförbudet efterlevs på skolorna med dess skolgårdar på Östersunds kommuns grundskolor (åk 6-9) och gymnasier, har tillståndsenheten på Socialförvaltningen genomfört denna kartläggning under åren 2013 och 2014.
6, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Rökfria skolgårdar,rapport Östersund 2013-2014 Rökfria skolgårdar 4 (12) Innehåll Förord 3 Bakgrund 5 Syfte 6 Tobakslagen 6 Metod 7 Sammanställning från tillsynerna 7 Diskussion 10
6, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Rökfria skolgårdar,rapport Östersund 2013-2014 Rökfria skolgårdar 5 (12) Bakgrund Tillståndsenheten genomförde under åren 2013 och 2014 en kartläggning av alla Östersunds kommuns grundskolor (åk 6-9) och gymnasieskolor, för att undersöka hur rökförbudet efterlevs på skolorna med dess skolgårdar. Syftet med kartläggningen i Östersunds kommun var att kontrollera skolgårdarna utomhus när det gäller efterlevnaden av rökförbudet enligt tobakslagens gällande bestämmelser. I Tobakslagen (1993:581) finns bestämmelser om begränsningar av rökning i många olika lokaler och platser samt på ett antal områden utomhus. Detta utifrån de hälsorisker och olägenheter som är förenade genom nyttjande av tobak samt utifrån exponering av tobaksrök. Rökning på skolor och skolgårdar är förbjudet sedan 1994. Förbudet gäller dygnet runt och året om, och trots det så förekommer idag rökning på skolgårdar. Riksdagen antog 2011 en samlad strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak (prop. 2010/11:47). Övergripande målet för ANDT- politiken är; ett samhälle fritt från dopning och narkotika, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Med ett samlat övergripande mål vill regeringen tydliggöra viljeinriktningen för att komma till rätta med de samlade problem som bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak orsakar både individ och samhälle. Den regionala ANDT-strategins vision är; Att utveckla Jämtlands län till en attraktiv, trygg och trivsam region; med Sveriges lägsta brottslighet och störst upplevda trygghet. Det övergripande målet för länets ANDT-arbete är Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
6, SN 2015-12-16 08:30 / Bilaga: Rökfria skolgårdar,rapport Östersund 2013-2014 Rökfria skolgårdar 6 (12) Syfte Syftet med kartläggningen av skolgårdarna var att få vetskap om skolornas förebyggande arbete mot tobaksanvändning, kartlägga hur rökförbudet efterlevs på skolorna med dess skolgårdar och på andra motsvarande områden utomhus samt att få en inblick om nuläget på skolor och skolgårdar i Östersunds kommun. Även att få upplysning om de eventuella problem som kan uppstå i samband med att upprätthålla en rökfri skolgård utomhus och inom skolans område. Tobakslagen Övergripande målet för den svenska tobakspolitiken är att förhindra tobaksbrukets medicinska skadeverkningar, via lagstiftning och information samt stöd till ett mångsidigt tobakspreventivt arbete. Staten vill förebygga tobaksdebuten bland barn och unga, inspirera till tobaksavvänjning samt värna mot de skadeverkningar som passiv rökning kan ge. På grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och exponering för tobaksrök meddelas i tobakslagen bestämmelser om begränsningar av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus. Enligt 2 p 1. Tobakslagen (1993:581) är rökning förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Rökförbudet gäller även när annan verksamhet bedrivs på området, även under tider då barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom inte bedrivs. Det är huvudmannen för den skolverksamhet, barnomsorg eller annan verksamhet för barn eller ungdom som bedrivs, som ansvarar för att rökförbudet följs. Tobakslagen ger inte möjlighet till undantag från rökförbudet i utomhusmiljöer som är avsedda för barn- och ungdomsverksamhet. Detta innebär att det inte i något fall är möjligt att inrätta rökrutor. Det är därför inte heller möjligt att upprätta rökrutor på någon annans mark och hänvisa skoleleverna dit eftersom även detta område då kommer att jämställas med en skolgård. Någon möjlighet finns inte heller för att anvisa någon plats för vuxna att röka inom de utomhusområden som innefattas av tobakslagen. Rökförbudet på skolgårdar gäller därför även i de fall där skolor för barn och ungdomar är samlokaliserade med vuxenundervisning, såväl på dagtid då eleverna delar skolgård som på kvällstid då de vuxenstuderande ensamma förfogar över skolgården. Vuxna får heller inte röka på skolgården i anslutning till t.ex. föräldramöten på kvällstid. Kommunen är enligt 19a p 2a Tobakslagen (1993:581) tillsynsmyndighet över förbudet mot rökning på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem.