Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Relevanta dokument
Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Rehabiliteringskoordinering inom hälso- och sjukvården

Inrättande av en arbetsgrupp med uppdrag att utreda formerna för en permanent rehabiliteringskoordinatorfunktion inom vården

Kommunikation med arbetsgivare/af

Konsten att vara koordinator i samverkan

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården DS 2018:5

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården

Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Rehabkoordinatorn gör skillnad!

Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

1 (5) Vår beteckning

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess

Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

Allmänläkaren och sjukskrivningen

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

RAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN APRIL Webbplats:

8 Yttrande över remiss om ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården HSN

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Rehabiliteringsgarantin

Ändra till startrubrik

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Lägre sjukskrivning med rehabkoordinator

SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Att leda funktion för koordinering STÖD FÖR VERKSAMHETSCHEFER OCH LANDSTINGSLEDNING

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)

Projekt Tidig Samverkan

Samlad redovisning avseende villkor 1 och

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Nationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

TRIS. En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014.

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Ökad arbetsförmåga genom modell med rehabiliteringskoordinator

APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin

Sjukskrivningsmiljarden

Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Skapa förutsättningar för ditt uppdrag

Sjukskrivningsmiljarden 10 år. Anna Östbom, SKL Kristina Alexanderson, Karolinska Institutet

Funktion för koordinering 2017 LANDSTING OCH REGIONERS REDOVISNING AV VILLKOR 2. Funktion för koordinering

Lag om försäkringsmedicinska utredningar

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Rehabiliteringsgarantin 2013

REHABILITERINGSPOLICY

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Redovisningsmall 2017

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Implementering av verksamhet 3.4.4

Ny statlig överenskommelse inom sjukskrivning- och rehabilitering 2019

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Stöd för rätt sjukskrivning (SRS)

Lägre sjukskrivning med rehabkoordinator

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Metodbok för koordinering

Vem är kunden? vi möter Anna

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde nri:2. En kval i tetssäker och effekti v sjukskri vnings- och rehabi l iteri ngsprocess

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Hälso- och sjukvårdens funktion för koordinering i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen

NU - Specialiserad palliativ vård

Floda och Gråbo vårdcentraler

UTREDNING AV PERMANENT AV INFÖRANDE AV AV

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

Transkript:

Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se

Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin 2013 Nytt villkor: Funktion för koordinering 2016 Sammanslagning av överenskommelserna. Stort fokus på koordinering och kontakt med arbetsgivare. 2017 Tvåårig ÖK. Fortsatt fokus på koordinering och kontakt med arbetsgivare. 2019 Lagförslag: Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården

Filmtajm Verksamhetschefens perspektiv - att arbeta som rehabkoordinator (SKL play) - riktar sig till både chef och rehabiliteringskoordinator

Rekoord-projektet (2013-2015), litteraturstudie SKL Visade på värdet av en funktion för koordinering inom hälso- och sjukvården för personer som är sjukskrivna eller riskerar sjukskrivning. Stort värde även för läkare, team och samverkansparter. 4

Några framgångsfaktorer för rehabiliteringskoordinering Tydligt uppdrag med uppdragsbeskrivning Mandat och stöd från verksamhetschef - inbegriper att uppdraget är väl förankrat i hela verksamheten God samverkan och mandat i läkargruppen Stöd av processledning Sjukskrivning - en del av vård och behandling Upprätta sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan Stödjande/koordinerande roll istället för vårdande Fokus på återgång i arbete 5

Studie om rehabiliteringskoordinering En randomiserad, kontrollerad studie*, visar att: Koordineringen på sikt bidrar till minskad sjukskrivning hos de patienter som erhöll stöd från en rehabiliteringskoordinator jämfört med en kontrollgrupp. Länk till rapporten finns här. *Stockholms läns landsting i samarbete med Health Navigator 6

Effekt rehabiliteringskoordinering *Studie gjord av Stockholms läns landsting i samarbete med Health Navigator - är nöjda och uppskattar resurs- och kompetensförstärkningen - upplever att patienterna har en ökad följsamhet till vård och rehabilitering Läkare - är nöjda med stödet, rapporterar förbättrad livskvalitet - får hjälp och kunskap om sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen - är stöd att sätta upp mål och plan för återgång i arbete - är positiva till rehabiliteringskoordinator - underlättar förståelsen för de medicinska besvären och gör det lättare för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar Patienter Arbetsgivare

Effekt rehabiliteringskoordinering *Studie gjord av Stockholms läns landsting i samarbete med Health Navigator Positiv effekt för patienter: med sjukskrivningshistoria och diagnoser inom lätt medelsvår psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Ingen effekt för patienter: med kombination av långvarig smärta och psykisk ohälsa med låg vårdkonsumtion och inte har någon sjukskrivning eller för de som har låg sjukskrivningsgrad 8

Rehabkoordinering Stöd från SKL Metodbok för koordinering Metodstöd på vårdhandboken.se Att leda funktion för koordinering Besök landsting/regioner Webbutbildning. Filmer Samlat stödmaterial, filmer, böcker, rapporter mm finns på SKLs webbplats

Baslinjemätning av funktionen för koordinering våren 2018

Syfte Syftet med kartläggningen var att få en nationell bild av funktionen för koordinering inom följande områden; antal år i funktionen grundutbildning Reko utbildning, utbildnings/kunskapsbehov samverkan med interna och externa partners arbetsbörda arbetsuppgifter arbetsgivarkontakter / arbetsförmedling mandat stöd

Tillvägagångssätt En webbaserad enkät togs fram i samarbete med samverkansansvariga och rehabiliteringskoordinatorer inom några landsting/regioner. Samverkansansvariga inom respektive landsting/region tillhandahöll uppdaterade e- mailadresser till rehabiliteringskoordinatorerna. Samordningsansvariga skickade ut information om den kommande kartläggningen till rehabiliteringskoordinatorerna och till deras chefer Enkäten skickades till 1064 personer under våren 2018 Svarsfrekvens var hög 799 personer, (75 procent), varav 34 personer uppgav att de inte arbetade som REKO. Max antal svarande på respektive fråga är 765 personer

Antal vårdenheter per REKO Antal Procent 1 vårdenhet 581 77% 2 vårdenheter 100 13% 3 vårdenheter 46 6% 4 vårdenheter 10 1% 5 vårdenheter 7 1% Fler än 5 vårdenheter 9 1% Total 753 100%

gi Avsatt tid för att arbeta med funktionen för koordinering Hälso- vårdcentral offentlig regi Antal 1-10 procent 31 9% 11-20 procent 87 26% 21-30 procent 27 8% 31-40 procent 52 15% 41-50 procent 50 15% 51-60 procent 15 4% 61-70 procent 9 3% 71-80 procent 23 7% 81-90 procent 13 4% 91-100 procent 34 10% Procent Total 341 100% Ange den tid i procent av en heltid, som är avsatt för dig för ditt arbete som rehabiliteringskoordinator inom de vårdenheter där du arbetar.

Avsatt tid för att arbeta med funktionen för koordinering Privat hälso- vårdcentral Antal 1-10 procent 32 20% 11-20 procent 29 18% 21-30 procent 27 17% 31-40 procent 22 14% 41-50 procent 18 11% 51-60 procent 12 8% 61-70 procent 3 2% 71-80 procent 7 4% 81-90 procent 1 1% 91-100 procent 7 4% Totalt antal 158 Procent Ange den tid i procent av en heltid, som är avsatt för dig för ditt arbete som rehabiliteringskoordinator inom de vårdenheter där du arbetar.

Vilken/vilka grundutbildningar har du? Yrke Antal Procent Arbetsterapeut 202 27% Fysioterapeut 159 21% Socionom 83 11% Kurator 54 7% Sjuksköterska 178 23% Vårdadministratör 17 2% Annan, ange vilken: 162 21% Total 759 113% Fler alternativ kunde väljas

Har du, för att kunna arbeta som rehabiliteringskoordinator, genomgått någon utbildning arrangerad av landstinget/regionen, eller arrangerad av något universitet/högskola? Antal Procent Ja, arrangerad av landsting/region Ja, arrangerad av universitet/högskola Annan arrangör, ange vilken: Nej, har inte genomgått någon sådan utbildning 470 64% 217 29% 45 6% 108 15% Total 739 114% Flera alternativ kunde väljas

Är samverkanspartner till externa aktörer (agerar tillsammans med externa aktörer) Antal Procent Försäkringskassan 616 87% Arbetsförmedlingen 574 81% Patientens arbetsgivare 553 78% Socialtjänsten 496 70% Ingår inte i mina arbetsuppgifter 29 4% Vet inte 51 7% Total 709 327%

Hur ofta har du kontakt med dina patienter för att ge dem individuellt stöd? Med individuellt stöd avses exempelvis rådgivande, motiverande eller kartläggande samtal? Antal Procent Nästan alltid när det behövs 526 71% Endast när det finns tid 64 9% Nästan aldrig 40 5% Annan tidsangivelse, ange hur 56 8% Kan inte bedöma 40 5% Ingår inte i mitt arbete 18 2% Total 744 100%

I de fall när det finns behov och du har fått patientens samtycke Tar du kontakt med patienternas arbetsgivare? Antal Ja 708 95% Nej 34 5% Procent Hur tar du kontakt med dina patienters arbetsgivare? Antal Procent Med kontaktbrev/mejl till arbetsgivaren Telefonkontakt med arbetsgivaren Möte med arbetsgivare och patient 215 30% 674 95% 447 63% Arbetsplatsbesök 126 18% Total 742 100% Annat sätt, ange hur: 40 6% Total 706 213%

Koordineringsinsatser enligt lagförslag Erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå till eller inträda i arbetslivet. personligt stöd intern samordning samverkan med andra aktörer. Landstingets ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter.

Förslag till lag om koordineringsinsatser för vissa sjukskrivna patienter 1 Landstinget ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå till eller inträda i arbetslivet. Det som sägs om landsting i denna lag gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting. 2 Koordineringsinsatser ska ges inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer för att främja och den enskilde patientens återgång till eller inträde till arbetslivet. Landstingets ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter. Insatserna ska bara ges om patienten samtycker till det och så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 3 Om en patient som erbjuds koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken ska landstinget informera Försäkringskassan om det. Informationen ska bara lämnas om patienten samtycker till det.

forts. Förslag till lag om koordineringsinsatser för vissa sjukskrivna patienter 4 Ett landstings ansvar enligt denna lag omfattar patienter som ges hälso- och sjukvård vård enligt 8 kap. 1 eller 2 eller 15 kap. 1 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Ett landsting får erbjuda koordineringsinsatser till den som omfattas av ett annat landstings ansvar enigt första stycket, om landstingen kommer överens om det. Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2019. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Patientskadelagen, patientdatalagen, patientsäkerhetslagen ändras

Rehabiliteringskoordinatorn Uthållig, drivande, handlingskraftig, administrativ skicklig, social kompetens med samarbetsförmåga

The end!