Redovisningsmall 2017

Transkript

1 1 (12) Redovisningsmall 2017 Så fyller du i mallen Skriv svaren i de grå rutorna. Använd F11-tangenten för att stega mellan rutorna. Fälten expanderar när du skriver i dem. Mall för redovisning av villkor 1 2, 2017, enligt överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess För mer beskrivning av syfte och mål, se överenskommelsen. På SKLs hemsida finns ett dokument med frågor och svar om överenskommelsen För mer information om redovisningskraven, se särskilt dokument om beslutade redovisningsvillkor 2 daterat 28 mars Hur ska redovisningen ske? Redovisningsvillkoret ska besvaras i redovisningsmallen. Det som redovisas i denna mall är det som ligger till grund för bedömningen ifall landstinget uppfyller villkoret eller inte. Om ni vill bifoga dokument för att exemplifiera er text så går det bra (ange i så fall var i dokumentet informationen kan hittas), dock ska allt som är relevant för att visa på att landstinget uppfyller villkoret finns i skriven text i mallen. Angående fråga 2.1 ska dessutom uppdragsbeskrivning/ direktiv för koordineringsfunktionen bifogas. Enligt överenskommelsen ska eventuell statistik som ingår i redovisningarna redovisas och analyseras uppdelat på kön där så är möjligt. Även skillnader i förutsättningar och möjligheter som beror på exempelvis ålder, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsförmåga m.fl. ska beaktas i analysarbetet. Ange vilket landsting eller region redovisningen avser Region Jönköpings Län (RJL) Wimi FK16134_003_W Redovisningskrav En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess , Beslutad, Dnr

2 2 (12) Villkor 1 Kompetenssatsning försäkringsmedicin Villkoret finns beskrivet i överenskommelsen 3 och redovisningskraven kan läsas i särskilt dokument om beslutade redovisningsvillkor Beskriv på vilket sätt landstinget sedan redovisningen 2016, under 2017 vidareutvecklar den försäkringsmedicinska kompetensen genom landstingets ordinarie system och ledningsstrukturer. Med landstingens ordinarie system och ledningsstruktur för kompetensutveckling avses den struktur för ett kontinuerligt kompetensstöd i form av fortbildning och handledning för läkare och andra professioner som är involverade i sjukskrivningsprocessen. Ett balanserat styrkort (BSC) finns fastställt för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen på regionnivå. Där ingår den försäkringsmedicinska kompetensen i flera av målen bland annat ökad kvalité och fullständigt ifyllda läkarintyg, rehabkoordinator med hög kompetens, vidmakthålla försäkringsmedicinsk kompetensförsörjning. Styrkortet revideras årsvis. Länk till styrkortet finns här. Länk till den RJLs övergripande hemsida för mål och styrning i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen finns här. Varje vårdenhet har en rutinbeskrivning för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen som lägger grunden för arbetet med bättre sjukskrivningar och hjälper till skapa ordning kring vårdenhetens rutiner och kunskap inom området. För 2017 har processledningen tagit fram en ny mall och manual för rutinbeskrivningen. Alla vårdenheter som har en rehabkoordinator (både klinik och primärvård) har under 2017 uppdaterat sina rutinbeskrivningar. Under området kompetens beskrivs allt från hur man på vårdenheten introducerar ny läkare i sjukskrivningsprocessen till hur man undviker medikalisering och frågar om våld i nära relationer. Länk till rutinbeskrivning på enhetsnivå finns här. Ett särskilt utbildningsmaterial finns framtaget som rehabkoordinatorn kan använda för utbildning/introduktion av både läkare och annan personal i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. De kontinuerliga kompetenssatsningarna och stödet som krävs inom området på vårdenheterna planeras via den Försäkringsmedicinska arbetsgruppen (FMA). I FMA ingår RJLs försäkringsmedicinskt ansvarige läkare, RJLs processledare och Försäkringskassans samverkansansvariga och samverkanschef samt representant från Arbetsförmedlingen. 3 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Redovisningskrav En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess , Beslutad, Dnr

3 3 (12) Processledare och samverkansansvariga på FK har under 2017 precis som föregående år fortsatt med gemensamma informationsmöten/dialogträffar på vårdenheter. Under perioden 1 sept 2016 till 1 sept 2017 har vi gemensamt utfört ca 35 informationsmöten/ dialogträffar på läkarmöten på olika vårdenheter. Processledningen har tagit fram statistik kring kompletteringar för att under hösten 2017 skapa riktade utbildningsinsatser med efterföljande uppföljning och åtgärder. Arbetet har skett i samverkan med Försäkringskassan. Vid behov handleds rehabkoordinatorer av RJLs operativa processledare. RJLs försäkringsmedicinskt sakkunnige läkare handleder vid behov läkare som behöver extra stöd i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. För att underlätta arbetet och ge en mer överskådlig bild av sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering har nya webbaserade metodstöd skapats av RJL. SKLs Metodbok för koordinering har legat till grund för RJLs metodstöd. Metodstöd för rehabkoordinering (nytt fönster, Region Plus) Metodstöd för sjukskrivning (nytt fönster, Region Plus) En utbildning i försäkringsmedicin riktad mot vårdcentralernas rådgivningssjuksköterskor planerades inför HT På grund av en stor uppgradering av RJLs journalsystemet har utbildningen flyttats till våren 2018.

4 4 (12) 1.2 Redogör för status i ert arbete med att vidareutveckla utbildning och handledning inom försäkringsmedicin utifrån de nya kompetenskraven och rekommendationerna i målbeskrivningar om läkarnas specialiseringstjänstgöringar (ST) 5 samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8). Gemensamma möten med planering har genomförts med RJLs studierektorer, de nya kompetenskraven och rekommendationerna har sedan 2016 beaktats. Ytterligare möten för avstämning sker kontinuerligt. Beskriv även planen för hur målet såsom det beskrivs i överenskommelsen ska uppnås 2018 (d.v.s. att senast vid utgången 2018 ska utbildning och handledning inom försäkringsmedicin finnas för minst hälften av relevanta specialisttjänstgöringar). Samtliga ST-läkare genomgår RJLs försäkringsmedicinska utbildning. Under HT 2017 planerar vi att inventera ST-handledarnas behov av ytterligare utbildningsinsatser inom försäkringsmedicin. 1.3 Redovisa hur landstinget arbetar för att få tillgång till läkare med fördjupad kunskap i försäkringsmedicin (försäkringsmedicinskt sakkunnig), som ett stöd till kollegor och medarbetare i det praktiska försäkringsmedicinska arbetet så att det vid utgången av 2018 finns en sådan kompetens på övergripande landstingsnivå och i relevanta delar av verksamheten. RJL finansierar platser inom Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin 22,5 poäng avancerad nivå. Annonsering sker inför varje ny utlysning av utbildningen. Syftet är att de läkare som går utbildningen ska stödja RJL centralt i utvecklingsarbetet inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. De ska även stödja/handleda kollegor inom området försäkringsmedicin och medverka i utbildningsinsatser. Inom RJL finns en försäkringsmedicinsk enhet som tillhandahåller försäkringsmedicinsk specialistkompetens. 1.4 I överenskommelsen anges specifikt fem områden som ska ingå i den försäkringsmedicinska kompetensutvecklingen: 1 En jämställd sjukskrivningsprocess inklusive kunskap om våld i nära relationer i arbetet med patienters sjukskrivning, 2 Bedömning av behovet av sjukskrivning som en del av god individbaserad/personcentrerad vård och behandling, 3 Hur medikalisering av normala livshändelser kan undvikas 4 Vikten av förvärvsarbete som ett hälsofrämjande värde för individen där patientens förmåga och möjligheter står i centrum, 5 Hur dialogen med patienten i dessa frågor kan utvecklas Beskriv nedan hur dessa områden ingår i fortbildning och handledning. (Om ni vill bifoga dokument för att exemplifiera er text så går det bra (ange i så fall var i dokumentet informationen kan hittas), dock ska allt som är relevant för att visa på att landstinget uppfyller villkoret finns i skriven text i mallen.) Punkt 1-4 ingår i RJLs handlingsplan för En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Handlingsplan för en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess (pdf, nytt fönster) 5 Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Målbeskrivning 2015, Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.

5 5 (12) 1. En jämställd sjukskrivningsprocess inklusive kunskap om våld i nära relationer i arbetet med patienters sjukskrivning Under erhåller varje vårdcentral ersättning för insatser gällande en jämställd sjukskrivningsprocess. Våld i nära relationer ska särskilt beaktas. Insatserna ska följas av en plan över hur man ska arbeta vidare med frågan/ämnet. Folkhälsoplanerare finns som utbildningsresurs för vårdenheterna i ämnet våld i nära relationer. Under 2017 har RJL genomfört en uppdaterad utbildning av PR-team (Primärvårdens rehabiliteringsutredning i team). Vid den och i utbildningen för AT- och ST-läkare ingår jämställdhet i sjukskrivningsprocessen samt genomgång av våld i nära relationer, se ett urval av powerpoint bilder i bilaga 1. Filmer från Tänk tvärtom -materialet från Region Skåne används vid ovanstående utbildningar samt av vårdenheterna. För mer information se RJLs hemsida. 2. Bedömning av behovet av sjukskrivning som en del av god individbaserad/personcentrerad vård och behandling 3. Hur medikalisering av normala livshändelser kan undvikas 4. Vikten av förvärvsarbete som ett hälsofrämjande värde för individen där patientens förmåga och möjligheter står i centrum, 5. Hur dialogen med patienten i dessa frågor kan utvecklas En ny struktur för sjukskrivningsprocessen har tagits fram som visas vid informationsmöten/dialogträffar med berörd personal på vårdenheter. Den visar bland annat vikten av triagering för att undvika medikalisering med sjukskrivning (se bild 5, bilaga 1). I den försäkringsmedicinska utbildningen för AT och ST-läkare ingår genomgång av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutstöd och Försäkringskassans metodstöd och hur dessa tillämpas. Dessa genomgås och diskuteras även när riktade insatser görs till t.ex vårdcentraler eller kliniker. Vid samtliga kontakter och utbildningsinsatser är medikalisering ett centralt begrepp där vi diskuterar och utbildar kring hur man kan undvika onödig medikalisering av normala livshändelser samt hur man lägger upp en sjukskrivnings och rehabiliteringsplan. Ytterligare information finns att läsa i bifogat bildspel. Utbildning sker kring kommunikation och bemötande av patient samt hur detta påverkar sjukskrivning och behandling. Vid årets regionala rehabkoordinatorskonferens (där även verksamhetschefer/ enhetschefer deltog) föreläste RJLs försäkringsmedicinskt sakkunnige läkare om bemötande, medikalisering och kommunikation. RJLs informationsblad till patienten har uppdaterats innehållande syfte, risker och hälsosamma tips med/vid sjukskrivning. Information till dig som är sjukskriven innehållande bipacksedeln, utan kontaktuppgifter (pdf, nytt fönster)

6 6 (12) RJL har i många år arbetat med att varje sjukfall över 28 dagar ska ha en dokumenterad och för patienten känd sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan som lätt kan hittas i journalsystemet. Statistik följs upp kontinuerligt av processledningen. Främsta syftet är att patienten ska ha en tydlig plan för återgång i arbete. RJLs försäkringsmedicinskt sakkunniga läkare stödjer tillsammans med processledningen vårdenheter och enskilda läkare som har behov av stöd inom området. Ett urval av powerpoint-bilder för ovanstående områden finns i bilaga 1. Villkor 2 Funktion för koordinering Villkoret finns beskrivet i överenskommelsen 6 och redovisningskraven kan läsas i särskilt dokument om beslutade redovisningsvillkor Lämna in en uppdragsbeskrivning/direktiv för koordineringsfunktionen på landstingsnivå. Uppdragsbeskrivningen/direktivet ska omfatta områdena nedan: - Individuellt stöd till de patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna. - Intern samverkan på vårdenheter och med övriga verksamheter i hälso- och sjukvården. I detta ingår att kartlägga individens - rehabiliteringsbehov och följa upp statistik om sjukskrivningsmönster. - Extern samverkan med arbetsgivare, om patienten ger sitt samtycke, för att möjliggöra eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering i syfte att underlätta återgång i arbete eller att vara kvar i arbete. Är patienten arbetslös tas motsvarande kontakt med Arbetsförmedlingen. Andra viktiga samarbetspartners är Försäkringskassan och kommunen. Länk till RJL s uppdragsbeskrivning för rehabkoordinering finns här. 2.2 Redogör för planen hur koordineringsfunktionen, med uppdraget såsom det beskrivs i överenskommelsen , har införts eller kommer att införas i primärvården. Koordinatorsfunktionen är införd sedan flera år. Alla vårdcentraler, 44 st (landstingsägda, 30 st och privata 14 st), och kliniker* med hög sjukskrivningsfrekvens har en eller flera rehabkoordinatorer. Sammanlagt finns 63 rehabkoordinatorer. Under har flera vårdenheter (primärvård och klinik) utökat tjänstgöringsgraden och antalet tjänster. *ortopedklinikerna, psykiatriska klinikerna, medicinklinikerna, rehabiliteringsmediciniska kliniken och onkologen. 6 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Redovisningskrav En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess , Beslutad, Dnr

7 7 (12) 2.3 Redogör för landstingets analys av behovet av koordineringsfunktion inom andra verksamheter där sjukskrivning är vanligt förekommande (förutom primärvården) och där man har och/eller kommer påbörja införandet under I nuläget finns funktionen för rehabkoordinering på alla klinker som har behov av det. 2.4 Redogör för hur landstinget säkerställer att funktionen för koordinering ges den kompetensutveckling som krävs för uppdraget (i detta ingår kunskap om försäkringsmedicin, jämställdhet och våld i nära relation som en del i kvalitetsarbetet med patienters sjukskrivning och rehabilitering). För att ge kunskap om jämställd sjukskrivning och patienternas rehabilitering, där kvinnor och män ska bemötas likvärdigt samt bli bedömda och åtgärdade utifrån en helhetssyn kring den enskilde individens behov och förutsättningar oavsett kön erbjuds rehabkoordinatorerna plats på de försäkringsmedicinska AT- och ST-utbildningarna. Ämnet belyses även i Karolinska Institutets kurs i Rehabkoordinering (7,5 p). Målsättningen enligt det balanserade styrkortet är att 80 % av alla rehabkoordinatorerna ska ha gått den interna försäkringsmedicinska utbildningen och 50 % KIs rehabkoordineringskurs. Försäkringsmedicinsk utbildning internt Totalt: 53 av 63 rehabkoordinatorer = 84,1% (målet uppnått) KI-utbildning 7,5 poäng för rekoordinering Totalt: 33 av 63 rehabkoordinatorer = 52,3% (målet uppnått) Respektive vårdenhet har en rutinbeskrivning för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen där frågor kring jämställd sjukskrivning, våld i nära relationer, medikalisering och rehabilitering beskrivs. Se även punkt 1.1. Könsuppdelad statistik följs regelbundet på vårdenheten men också av processledningen. Analyser utifrån statistiken för arbetet med bl.a. jämställd sjukskrivningsprocess har rehabkoordinatorn tillsammans med verksamhetschef gjort och lämnat in till processledningen under Resultatet av statistiken/analysen ska beaktas i den fortsatta verksamhetsutvecklingen för att åtstadkomma en jämställd sjukskrivningsprocess. Förutom antal sjukskrivna män och kvinnor mäts också könsuppdelat olika diagnosgrupper samt ett antal specifika insatser som gjorts under sjukskrivningstiden bland annat trepartsmöte, tidiga insatser, sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan och teambedömning. Vårdcentraler som utför PR-team (Primärvårdens rehabiliteringsutredning i team) ska i patientens utredning reflektera över genusperspektivet utifrån vilka frågor som ställs med hjälp av genushanden men också om bedömningen och planeringen skulle bli densamma för en person av andra könet. Frågan om våldsutsatthet är också med. I våras anordnade vi en utbildning i PR-team för vårdcentraler och många rehabkoordinatorer deltog eftersom de ofta är länken/sammankallande i teamet.

8 8 (12) RJL av använder sig av utbildningsmaterialet Tänk tvärtom, som alla rehabkoordinatorer kan låna till sin vårdenhet för utbildning i genusfördomar i sjukskrivningsprocessen (inklusive våld i nära relationer och medikalisering). Vi har också ett nära samarbete med Folkhälsosektionen, som är behjälpliga med utbildning på vårdenheten i ämnet våld i nära relationer. På RJLs metodstöd för rehabkoordinering finns en särskild sida angående jämställd sjukskrivningsprocess och våld i nära relationer, se här. På webbplatsen finns länkar till övergripande fakta-dokument. Informationen har getts till alla rehabkoordinatorer vid våra lokala nätverksträffar under året. Under den regionala konferensen för rehabkoordinatorer och dess verksamhets- /enhetschefer hölls en föreläsning med temat Medikalisering bemötande, kommunikation, stressrelaterad problematik. RJLs operativa processledare handleder både nya och erfarna rehabkoordinatorer vid behov både via telefon, mail eller vid fysiska möten.

9 9 (12) 2.5 Redogör för hur landstinget säkerställer att funktionen får kontinuerligt stöd för sitt arbete och sin utveckling. Regionstyrelsen fastställer övergripande mål. Hälso- och sjukvårdsdirektören fastställer tillsammans med processledningen RJLs balanserade styrkort och handlingsplan för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, som revideras årsvis. Styrkort, Strategiska mål för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i Region Jönköpings län 2017 (pdf, nytt fönster) Handlingsplan för en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess (pdf, nytt fönster) För att stödja rehabkoordinatorns arbete finns fem processledare: en länsövergripande processledare (tillhörande staben för Folkhälsa och sjukvård) tre operativa processledare, en i varje geografiskt område en processledare med ansvar för utbildningsinsatser och överenskommelsen om försäkringsmedicinska utredningar Dessa bildar tillsammans med en försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare en länsövergripande processledning för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. En omstart av RJLs försäkringsmedicinska kommitté är på gång. I varje geografiskt område anordnas nätverksträffar sex gånger per år. Förutom rehabkoordinatorer på vårdcentral och klinik deltar även representant från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans samverkansansvarig. Nätverksträffarna används för kompetenshöjning, informationsspridning och för utbyte av idéer och erfarenheter samt lokal samverkan. Varje verksamhetsområde inom klinik (medicinsk vård, kirurgisk vård samt psykiatri och rehabilitering) har även 1 gång/år en egen utvecklingsdag med ansvarig processledare. Varje år hålls en Regional rehabkoordinatorskonferens bland annat för genomgång av överenskommelsen och RJLs handlingsplan. I år deltog även verksamhets-/enhetschefer för att få en direktkoppling till verksamhetsstyrningen. I RJLs regelbok, som reglerar och styr vårdcentraler, finns sedan 2010 ett krav att varje vårdcentral har en rehabkoordinator och att rehabkoordinatorn ska delta i utbildningar samt nätverksträffar inom området. För att koordineringsfunktionen verkligen ska kunna göra skillnad följer RJL under hösten 2017, upp den mätning som gjordes 2016 för att ta fram en rimlig tjänstgöringsgrad för rehabkoordinatorer. Parametrar som tas hänsyn till är bl.a. antalet sjukfall, antal listade i arbetsför ålder, nuvarande och önskad tjänstgöringsgrad. RJL har en handbok för rehabkoordinering. Handboken beskriver i detalj arbetssätt för bland annat tidiga insatser, verktyg för kartläggande samtal, trepartssamtal, extern samverkan och hur det ska dokumenteras. Det finns även två webbaserade metodstöd för sjukskrivning respektive rehabkoordinering, se punkt 1.1.

10 10 (12) Processledningen har under perioden 1 sept 2016 till 1 september 2017 besökt 38 av 44 vårdcentraler och alla klinker i hela RJL med rehabkoordinator. Mötena kan ha olika syften, dels stödja rehabskoordinatorsrollen och rutiner, dels information till läkare om sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt försäkringsmedicinsk genomgång tillsammans med Försäkringskassan. RJLs processledning och representanter från Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan träffas fyra gånger per år i en Försäkringsmedicinsk arbetsgrupp (FMA) som har till uppgift att driva samverkansfrågor och kvalitetsutveckling av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Avvikelser i samverkan eller systematiska fel på vårdenheten, från Försäkringskassan eller RJL, anmäls till ansvarig processledare alternativt Försäkringskassans samverkansansvarig. I FMA lyfts avvikelser gällande samverkan som inte kunnat lösas lokalt. Samverkan sker även lokalt via Samordningsförbunden, där både hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialförvaltningarna ingår. I RJL finns tre samordningsförbund. Förutom samordningsförbundens fyrpartssamverkan har varje rehabiliteringskoordinator en kontaktperson på Försäkringskassan, men också ett nära samarbete med berörda handläggare på Försäkringskassan. Varje geografiskt område i RJL har även en kontaktperson på Arbetsförmedlingen. 2.6 Redogör för landstingets analys av vilka åtgärder som behövs för att utveckla kontakter mellan koordineringsfunktionen och arbetsgivare. I de fall det är lämpligt och patienten gett sitt medgivande är det är önskvärt att direktkontakt tas med arbetsgivare, Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten om anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och arbetslivsinriktad rehabilitering. Vårdenhetens sjukskrivningar följs regelbundet i syfte att tidigt identifiera patienter i behov av koordinering (exempelvis psykisk ohälsa, icke specifik smärta eller långvarig smärta, komplexa fall, tidigare sjukskrivningsperioder) i dialog med läkare. Efter samråd med läkare, tas kontakt med patient via telefon eller fysiskt möte, för att gå igenom framtagen plan eller göra en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan, kartlägga eventuellt hinder (exempelvis trivsel på arbetsplatsen, motivation för sitt arbete, familjesituation) som påverkar arbetsförmågan, vilken typ av stöd patienten behöver för att återfå arbetsförmåga. Vid behov etableras kontakt, oftast via telefon, med arbetsgivare/arbetsförmedlare/socialtjänsten tidigt i sjukskrivningen i syfte att föra en dialog om till exempel anpassningar kan ske utifrån patientens nuvarande aktivitetsbegränsningar.

11 11 (12) Om behov finns kan trepartsmöte mellan patient, läkare och/eller rehabkoordinator och arbetsgivare/arbetsförmedling/socialtjänsten bokas för att gemensamt finna möjligheter/lösningar för att förkorta sjukskrivningsperioden. Om mer information om arbetsplatsen behövs kan formulär för detta skickas till arbetsgivare. RJL har även tagit fram ett brev som kan skickas till arbetsgivaren med allmän information om rehabkoordinatorns roll, vikten av tidiga insatser samt kontaktuppgifter Även vid risk för sjukskrivning ska läkaren kontakta rehabkoordinatorn för koordinering och/eller för att samordna ett trepartsamtal/möte. Vid avslut av MMR ska avstämningsmöte alt trepartssamtal/-möte hållas med arbetsgivare/arbetsförmedling/socialtjänst. Om patienten inte är sjukskriven ska trepartsmöte alternativt kontakt tas med arbetsgivare/arbetsförmedling/socialtjänst för att säkerställa att patientens arbetsförmåga bibehålls. Vid avslut av KBT för depression, ångest och stress ska det, om patienten är sjukskriven, planeras för avstämningsmöte alternativt kontakt med arbetsgivare/arbetsförmedling/socialtjänst. Endast i undantagsfall kan man avstå från avstämningsmöte/kontakt. Det ska i så fall särskilt motiveras. I de fall patienten inte är sjukskriven bör även då kontakt tas med arbetsgivare/arbetsförmedling/socialtjänst, för att säkerställa att patientens arbetsförmåga bibehålls. Både trepartsamtal/möte där läkaren medverkar och tidiga insatser där rehabkoordinatorn kontaktar externa aktörer har ökat. Metodstöd finns och de operativa processledarna stödjer rehabkoordinatorer vid behov i arbetssättet. Ett dilemma som finns är att om man inte har tillräckligt med tjänstgöringsgrad så är det de externa kontakterna med arbetsgivare som inte alltid hinns med. Tidigt i sjukfallet är vårdens egna kontakter med arbetsgivare ofta verksamma, men blir sjukskrivningen längre behövs Försäkringskassan med sitt samordningsansvar. Ort, Datum Jönköping Underskrift av ansvarig chef För underskrift, se följebrev. Underskrift kan ej ske här, eftersom vi har med länkar i dokumentet som försvinner om vi scannar in det. Namnförtydligande och titel Se ovan

12 12 (12)