Talangutvecklingsmiljön inom en allsvensk fotbollsförening En beskrivande fallstudie

Talangutvecklingsmiljön inom en allsvensk fotbollsförening En beskrivande fallstudie Marcus Johansson Självständigt arbete/idrottsvetenskaplig magisteruppsats, 15 högskolepoäng Datum: 17-05-22 Handledare: Examinator: Per Göran Fahlström Owe Stråhlman

Abstract By using a case study design this essay examines and describes the talent development environment in a football club. The aim of the study is to examine the talent development environment in a youth academy that is a part of a professional Swedish football club that plays in the highest domestic league. The theoretical framework is Fahlström, Glemne and Linnérs (2016) developed model that shows which factors in a talent development environment that are possible to influence. The framework also includes themes and head groups that are connected to Fahlström, Glemne and Linnérs model. This study has a qualitative research strategy in form of document analysis, questionnaires and interview. The results show that the football club works with talent development on all the levels in Fahlström, Glemne and Linnérs model which includes the developmental environment in the football club and its closest surroundings as well as socio-economical, cultural and sport conditions. Keywords: Talent development environment, talent development, sport environment, football, soccer, qualitative study, document analysis, questionnaires, interview, case study, UPF-model

Innehållsförteckning INLEDNING OCH TIDIGARE FORSKNING... 5 PERSPEKTIV... 13 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 14 Avgränsningar... 14 TEORETISKT RAMVERK... 15 UTVECKLINGSMILJÖNS PÅVERKBARA FAKTORER, UPF: EN UTVECKLAD ARBETSMODELL... 15 SAMMANFATTNING... 17 METOD... 18 FALLSTUDIENS GENOMFÖRANDE... 19 Den kvalitativa fallstudien... 20 Studiens deltagare... 20 Urval och bortfall... 21 Datainsamling och databearbetning... 21 Triangulering i fallstudieforskning... 24 Forskningsetik... 25 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet inom kvalitativ fallstudieforskning... 27 RESULTAT... 28 TALANG OCH TALANGUTVECKLING... 29 SOCIALA FAKTORER... 32 ORGANISATION, KULTUR OCH MATERIELLA RESURSER... 37 COACHERNAS IDROTTSLIGA OCH PEDAGOGISKA KOMPETENS... 41 DISKUSSION... 44 TALANG OCH TALANGUTVECKLING... 44 SOCIALA FAKTORER... 45 ORGANISATION, KULTUR OCH MATERIELLA RESURSER... 46 COACHERNAS IDROTTSLIGA OCH PEDAGOGISKA KOMPETENS... 48 SAMMANFATTNING... 49 KÄLLFÖRTECKNING... 51 BILAGOR... 53 1: INTERVJUGUIDE... 53 2: ENKÄT... 55

Förord Jag vill inledningsvis rikta ett stort tack till den fotbollsförening som studeras i föreliggande studie samt de deltagare som valt att ställa upp och förse studien med data. Utan föreningens och deltagarnas öppenhet hade denna studie inte gått att genomföra. Jag vill även rikta ett stort tack till min familj för det stöd som givits under uppsatsskrivandet och ytterligare ett stort tack till min handledare PG Fahlström som varit en mycket viktig vägledare under uppsatsprocessen. Nybro, den 22 maj 2017 Marcus Johansson 4

Inledning och tidigare forskning Fotboll är en mycket populär idrott i Sverige som utövas på flertalet olika nivåer, till exempel finns både junior- och seniorverksamhet. Ambitionsnivån hos spelare skiljer sig åt, vissa ungdomsspelare vill utvecklas och nå elitnivå. En väg till att nå elitnivå kan vara att tillhöra en fotbollsakademi. Svenska fotbollsförbundet (SvFF) är Sveriges största specialidrottsförbund med sina cirka en miljon medlemmar, varav cirka 600 000 är aktiva spelare. De är fördelade på 3184 föreningar. Förbundets uppgift är att främja och administrera fotbollen i Sverige samt att företräda svensk fotboll utanför landets gränser. SvFF är anslutet till organisationerna Sveriges riksidrottsförbund (RF), Fédération internationale de football association (FIFA) och Union des europoéennes de football (UEFA). SvFF:s roll är att vara aktiva och pådrivande inom dessa sammanslutningar, bland annat för att svenska fotbollsföreningar ska vara väl fungerande och att det ska finnas rätt utbildade ledare för tidens behov. 1 Allsvenskan är den högsta fotbollsserien för herrar i Sverige. Efter den följer sedan Superettan, Division 1 och Division 2, dessa utgör tillsammans de fyra högsta nationella herrfotbollsserierna. Vidare finns det många serier på lägre nivå. De två sistnämnda serierna är även uppdelade i flera serier utifrån geografi, till exempel Division 1 södra och Division 2 östra Götaland. För damer är den högsta fotbollsserien i Sverige Damallsvenskan, den efterföljs av Elitettan och Division 1. Dessa tre serier utgör de högsta damfotbollsserierna i Sverige. Division 1 är geografiskt uppdelad i sex olika serier, till exempel Division 1 Norrland. 2 Under dessa finns även en mängd serier på lägre nivå. Vissa svenska herrfotbollsföreningar hemmahörande i Allsvenskan, Superettan, Division 1 och Division 2 bedriver så kallade akademiverksamheter genom Tipselit som är ett samarbetsprojekt mellan föreningen Svensk elitfotboll (SEF), Elitfotboll dam (EFD) och Svenska spel. Syftet med projektet är att utveckla svensk elitfotboll genom att målmedvetet satsa på unga talanger. Tipselitprogrammet syftar till att trygga svensk fotboll 1 www.fogis.se/om-svff/ 2 www. svenskfotboll.se 5

för framtiden. Detta genom att bland annat stödja föreningarna ekonomiskt så att de kan anställa kvalificerade tränare, helst på heltid, för att på så vis förstärka utvecklingen av talanger. Dessutom ges ett visst utbildningsbidrag till föreningarna. Programmet tar ansvar för att goda träningsmöjligheter finns tillgängliga för tränare och spelare samt även ett socialt ansvar i form av att talangerna ska kunna få en utbildning vid sidan av sin idrottssatsning, detta genom studier eller yrkesutbildning. 3 Forskning kring talang har ofta fokuserat på utvecklingen hos den enskilda individen. Men på senare år har dock skandinavisk forskning lagt mer fokus på samspelet mellan idrottare och miljö. Begreppet talang används flitigt inom idrottssfären. Ofta nämns begreppet i samband med någon utövare som har presterat utöver det vanliga. Gemensamt för många idrottsforskare är att de framhåller att mycket och målinriktad träning är nödvändigt för att kunna prestera på toppnivå samtidigt uttrycks det även att det enbart är möjligt att nå stjärnstatus i en idrott om du även har rätt medfödda anlag. Om det är de medfödda generna eller den omgivande miljön som har störst betydelse för en enskild idrottares utveckling har det diskuterats om i drygt hundra år och det har visat sig mycket svårt att särskilja dessa två delar. Idag råder det generellt en samsyn hos forskare och tränare att det inte enbart genom en faktor går att den definiera vad som gör en idrottare talangfull (Hansen 2006). Ett exempel på en talangdefinition hämtad ur skandinavisk forskning är Henriksens (2010), Han ser talang som ett antal egenskaper, kompetenser eller färdigheter som utvecklats utifrån medfödd potential och mångårig träning, tävling och interaktion med miljön (översättning av Fahlström, Glemne & Linnér 2016, s. 12). Det är mycket komplext att undersöka talang och talangutveckling då det är många faktorer som påverkar vem som i slutändan blir en framgångsrik idrottare. Man kan säga att forskningen kring talang har varit uppdelad i två spår. Det ena spåret har tagit riktning mot idrottares personlighet och det andra spåret har fokuserat på att undersöka betydelsen av positiva utvecklingsmiljöer. Den första riktningen som kan sägas handla om talangidentifiering och utgår från ett deterministiskt perspektiv då det handlar om att försöka förutspå vilka som blir elitidrottare, den andra riktningen handlar mer om talangut- 3 www. svenskelitfotboll.se/tipselit 6

veckling och utgår från ett dynamiskt perspektiv där fokus istället riktas mot själva utvecklingsprocessen (Fahlström 2011). Elitidrottare från olika idrotter anser att viktiga delar för en optimal idrottsmiljö bland annat inbegriper; goda träningsförhållanden och träningsförutsättningar, tillgång till kompetenta tränare, träningssparring, medicinsk support, närhet till träning och support, tillgång till mental tränare, att kunna kombinera idrott och studier, att det finns olika typer av samarbeten både över klubb- och landsgränser samt att det finns en förståelse och uppbackning av idrottarens vänner och familj (Eriksson 2001). Côté (1999) studerar just familjens inflytande kopplat till idrottslig talangutveckling och menar att familjens roll kopplat till en sådan process är komplex då alla familjesituationer är unika. Generellt kan sägas att svenska specialidrottsförbund anser att talang kan ses som något medfött men att dessa anlag är sekundära. Det som anses vara än viktigare är att en utövare har en stor vilja och är ambitiösa. Viljan och ambitionen anses vidare både kunna förstärkas och bevaras om den aktive finns i en stimulerande miljö (Fahlström 2011). Gemensamt för idrottare som nått elitnivå är att de under ungdomsåren bland annat fått uppleva lekfull och varierad idrottsträning i sin närmiljö, att de har haft stöd från sina närstående, att de tidigt fått kontakt med tränare eller ledare som värnar om trygghet och gemenskap och att de inom sitt idrottande även har kompisar (Carlson 2007). Joan Vila som är direktör i metodologi i FC Barcelona menar att fotbollen globalt har en stor utmaning framför sig och det är att bevara fotbollen som en lek och en sport, risken finns annars att det bara blir business (Olsson 2017). Den idrottsliga miljön i en idrottsförening består av olika delar. Dels så går det att se föreningen som en samlad miljö och dels i form av mindre mikromiljöer, exempel på en mikromiljö kan vara en träningsgrupp. I en idrottsföreningsmiljö finns i första hand aktiva och tränare men även verksamhetsansvariga och organisationsledare (Fahlström, Gerrevall, Glemne & Linnér 2015). För en idrottares utveckling har det visat sig att idrottsmiljön som denne befinner i är viktig, så är även att idrottaren återfinns i en verksamhet som arbetar långsiktigt. Miljön där en idrottsutövare huserar är komplex då den bland annat inbegriper så väl tränare, föräldrar, lärare, skola, föreningar och kompisar (Fahlström, Glemne & Linnér 2016). 7

Tränarna har en viktig roll i den idrottsliga miljön (Fahlström et al. 2015) då de ser till att bilda en fungerande struktur med skola och föräldrar med flera. Hur denna struktur formas är av stor betydelse för en idrottares utveckling. En utvecklingsprocess som påverkas av interaktion mellan en enskild individ och den miljö där utveckling sker kan ses som en ekologisk process (Fahlström, Glemne & Linnér 2016). Det är emellertid endast några få studier som har studerat talangutvecklingsmiljöer utifrån ett ekologiskt perspektiv. Henriksen (2010) studerade ur ett holistiskt ekologiskt perspektiv, utifrån sina två modeller Athletic Talent Development Environment (ATDE) 4 och The Environment Success Factors (ESF) 5, hur talangutvecklingsmiljön såg ut i tre skandinaviska individuella idrotter. Studien genomfördes i en svensk, en norsk och en dansk idrottsmiljö som alla bedömdes vara bra miljöer för talangutveckling. De undersökta föreningarna har en historia kring att skapa framgångsrika seniorer av talangfulla individer. Henriksen studerade de olika föreningarnas idrottsmiljöer och bedömde deras framgång utifrån fyra olika kriterier: (1) föreningens förmåga att hjälpa idrottare att ta steget till elitidrott, (2) föreningens höga anseende av externa parter, (3) att unga talanger visar bra resultat i nationella tävlingar och (4) att föreningen har en stor grupp med ambitiösa och glada idrottare med en låg grad som slutar (Fahlström, Glemne & Linnér. 2016, s. 15). Henriksen (2010) menar att övergången från junior till senior har framstått som den svåraste skarven i en idrottslig karriär. Henriksens avhandling leder fram till en sammanställning av olika verktyg som framträdde som gemensamma för framgångsrika individuella talangutvecklingsmiljöer i Skandinavien. Henriksen (2010, ss. 158 159) pekar ut följande punkter som framgångsfaktorer: - Att det finns träningsgrupper med stödjande relationer - Att det finns närbelägna/närstående förebilder - Att det finns stöd från omgivningen för att nå idrottsliga mål - Att det finns stöd för att utveckla psykosociala färdigheter - Att det tillåts att träna/hålla på med andra idrotter i unga år - Att fokus läggs på långsiktig utveckling - Att organisationskulturen är stark och sammanhållen 4 ATDE-modellen framställer och strukturer den idrottsliga miljön som ett system byggt på olika funktioner och komponenter. 5 ESF-modellen behandlar de förutsättningar som finns i den idrottsliga miljöns omgivning. 8

- Att det genomförs integrerade insatser kring idrott, skola, familj etc. Henriksen (2010) efterfrågade fler liknande studier kring talangutveckling ur ett ekologiskt perspektiv och en önskad riktning var att studera lagsporter som till exempel fotboll. Larsen (2013) gjorde precis detta och undersökte talangutvecklingsmiljön med utgångspunkt i ett holistiskt ekologiskt perspektiv för manliga U-17 fotbollsspelare i en dansk professionell fotbollsförening som har en historia av att i stor mån utveckla egna juniorer till nationella toppspelare. Larsen (2013) mätte föreningens framgång genom tre kriterier: (1) hur många av föreningens egna spelare som var en del av a-laget, (2) hur många spelare som var en del av de nationella ungdomslagen, (3) hur väl kombinationen fotboll och skola fungerade. Larsen menar utifrån sin studie att varje idrottslig talangutvecklingsmiljö är unik men att han i sin avhandling fann ett antal framgångsfaktorer som även lyfts i tidigare studier. Dessa handlar om; att fokusera på en idrottares långsiktiga utbildning och utveckling istället för att i första hand söka tidiga framgångar, att organisationskulturen är stark, sammanhållen och öppen, samt att det råder en familjär stämning. Kärnan i den studerade miljön utgjordes av relationen mellan spelare och tränare samt annan personal som stöttat spelaren kring att bland annat; hantera idrott och utbildning, att arbeta hårt och att ta ett eget ansvar för sin träning och utveckling. Larsen (2013) såg även vissa skillnader i sin studie jämfört med till exempel Henriksen (2010), i fotbollsföreningen saknades närbelägna förebilder. Ungdomsspelarna såg seniorspelare varje dag med det existerade inget kunskaps- och erfarenhetsutbyte vilket kan leda till att övergången från junior till senior blir svårare än nödvändigt då juniorer inte får en klar bild av vad som krävs på seniornivå. Larsen (2013) noterade även en viss kulturskillnad mellan ungdomsspelare och seniorspelare och att denna skillnad även förstärktes då avståndet mellan de olika sektionerna var långt. En annan skillnad som framstår mellan Larsens och Henriksens studier är att Larsen i större mån lyfter frågor kring prestationer och lagutveckling, vilket möjligen är logiskt av naturliga själ då det är en lagsport som studeras. 9

Fahlström, Glemne och Linnér (2016) har undersökt framgångsrika svenska utvecklingsmiljöer med syfte att:...beskriva och analysera framgångsrika svenska utvecklingsmiljöer. Med framgångsrika miljöer menas här föreningar, orter, idrottsgymnasier (här ingår både riksidrottsgymnasier, RIG, och nationellt godkända idrottsutbildningar, NIU) och akademier som kontinuerligt fostrar utövare på nationell och internationell nivå. Huvudfrågan är alltså vad som kännetecknar idrottsmiljöer som är särskilt framgångsrika när det gäller att över tid få fram duktiga idrottsutövare. Dessutom har ett utökat syfte varit att pröva en modell som både kan och beskriva miljöerna och användas i ett tillämpat utvecklingsarbete. (Fahlström, Glemne & Linnér 2016, s. 9) Henriksen (2010) skapade modellen Athletic Talent Development (ATDE) för att kunna studera olika idrottsmiljöer. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) ansåg att det utifrån ATDE-modellen var svårt att se vad som påverkar vad i en idrottsmiljö och vad som faktiskt går att påverka. Utifrån Henriksens modell utvecklades en modell över en utvecklingsmiljös påverkbara faktorer (UPF). Se modell på nästa sida. 10

Figur 1: En utvecklingsmiljös påverkbara faktorer (UPF) modell (Fahlström, Glemne & Linnérs 2016, s. 22) Målet med UPF-modellen är att beskriva avgörande faktorer för idrottslig utveckling i framgångsrika idrottsmiljöer. I modellens innersta sfär placeras idrottaren tillsammans med andra delar som tillhör idrottsföreningen. I den mellanliggande sfären återfinns idrottarens närmaste omgivning utanför idrotten och i den yttersta sfären återfinns indirekta komponenter som kan påverka idrottaren, till exempel idrottsförbund (Fahlström, Glemne & Linnér 2016) Forskarna menar att ledarna är mycket viktiga i skapandet av en god idrottslig utvecklingsmiljö då; kultur, organisation, resursanvändning, sammansättning av träningsgrupper och arbetssätt påverkas av deras kompetenser och sätt att arbeta. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) pekar på att det finns ett antal faktorer som har betydelse för idrottslig utveckling: 11

En kultur präglad av tydlig struktur av vikt inom en verksamhet är det finns en påtaglig struktur samt en röd tråd som fungerar som vägvisare för en genomtänkt progression. Det är också viktigt att verksamheten övergripande är bra organiserad och att det finns förankrade dokument att stödja sig emot. Kontinuitet ses även som viktigt då det leder till en positiv tröghet i den bemärkelsen att man håller fast vid det som föreningen tror på. Ledningen i en förening och starka tränare/tränargrupper kan vara avgörande för ungdomars utveckling och utbildning. Helhetssyn på den idrottande individen det är viktigt att det finns ett helhetsperspektiv på den idrottande individen och vad som berör denne i ett större perspektiv än enbart inom idrotten. Skola, familj och vänner är viktiga delar av omgivningen som också ger stöd. Inom idrotten behövs det även andra typer av stöd genom till exempel medicinsk service, kostrådgivning och mental support. God fysisk träningsmiljö bra faciliteter och utrustning både när det gäller ordinarie idrottsyta och även andra anläggningar, för till exempel kompletterande träning, har betydelse för träningsmiljön. Tränarnas kompetens för framgångsrika utvecklingsmiljöer så behövs det välutbildade och kompetenta ledare/ledargrupper. All kompetens behöver inte vara bunden till en ledare utan kan återfinnas i den samlade ledargruppen. Vid träning av yngre spelare är pedagogiska och sociala kvalitéer viktiga hos ledare. Idrottsliga aspekter blir viktigare ju äldre spelarna är. Träningsgruppens sammansättning och samverkan en träningsgrupps sammansättning har på flera sätt betydelse i skapandet av en god utvecklingsmiljö. För att skapa en social och motiverande miljö så är det viktigt att spelare trivs tillsammans. Bra förebilder i gruppen kan visa att det går att lyckas idrottsligt. Det är även viktigt att det existerar en god idrottslig sparring. 12

Perspektiv Tidigare studier kring talangutvecklingsmiljöer, i en skandinavisk kontext, har genomförts av Henriksen (2010), Larsén (2013) och Fahlström, Glemne och Linnér (2016). Larsen (2013) studerade talangutvecklingsmiljön inom en dansk professionell fotbollsförening och Henriksen (2010) studerade tre olika individuella idrotter från Sverige, Norge och Danmark. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) har undersökt svenska talangutvecklingsmiljöer inom ett flertal idrotter, bland annat fotboll, på ett övergripande plan. Fahlström, Glemne och Linnér pekar på att ledarna har en särskilt viktig roll i skapandet av en god idrottslig utvecklingsmiljö. Med utgångspunkt i Fahlström, Glemne och Linnérs (2016) utvecklade UPF-modell, vilken beskrivs under rubriken teoretiskt ramverk, vill jag studera talangutvecklingsmiljön inom en svensk fotbollsförening på elitnivå och därigenom bidra till rådande forskningsläge då någon sådan studie sedan tidigare inte gjorts. Studien täcker en kunskapslucka på det sättet att den riktar sig mot ledarna inom en specifik talangutvecklingsmiljö. Genom en fallstudie kommer talangutvecklingsmiljön ur ledares perspektiv i en professionell svensk fotbollsförening på högsta elitnivå att undersökas, detta för att försöka nå förståelse på ett djupare plan än tidigare skandinaviska studier frambringat. 13

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att ur ett ledarperspektiv undersöka talangutvecklingsmiljön inom en allsvensk fotbollsförening genom att undersöka verksamheten kring föreningens ungdomsakademi. Följande frågeställning har utformats för att svara på studiens syfte: - hur är föreningens talangutveckling organiserad? - hur menar föreningens företrädare att utveckling av fotbollstalanger bör gå till? - hur definierar de begreppet talang? Avgränsningar Denna studie är avgränsad till en idrottsförening och en idrott. Anledningen till avgränsningen är att studien har som syfte att studera en förenings talangutvecklingmiljö utifrån ett ledarperspektiv. Föreliggande studie är fokuserad på herrfotboll då den studerade föreningen enbart bedriver seriespel för pojkar och herrar. Tidigare skandinavisk forskning kring talangtvecklingsmiljöer har inte specifikt studerat tränarnas perspektiv i en sådan kontext. Studien är vidare avgränsad till studerad förenings akademidel då det är där som frågor kring talang är angelägna. Föreningens övriga ungdomsverksamhet exkluderas därav. Studiens respondenter utgörs därför av individer som alla har koppling till tränarrollen inom akademin. 14

Teoretiskt ramverk Denna studies teoretiska ramverk utgörs av Fahlström, Glemne och Linnérs (2016) utvecklade arbetsmodell över en utvecklingsmiljös påverkbara faktorer, UPF (figur 2) med tillhörande teman och huvudgrupper (tabell 1, återfinns på nästa sida). Utvecklingsmiljöns påverkbara faktorer, UPF: en utvecklad arbetsmodell Modellen som illustreras i figur 2 fokuserar på faktorer som i praktiken är påverkbara inom en utvecklingsmiljö (Fahlström, Glemne & Linnér 2016). Coacherna har i denna utvecklade modell en avgörande roll, då de menas kunna påverka så väl själva utvecklingsmiljön som utvecklingsmiljöns närmaste omgivning. Även ledningen kring en utvecklingsmiljö har en viktig roll då det gäller att strukturera coachernas verksamhet, rekrytera coacher och säkerställa utbildning och utveckling inom till exempel en coachgrupp. Figur 2: En utvecklingsmiljös påverkbara faktorer (UPF) utvecklad arbetsmodell (Fahlström, Glemne & Linnér 2016, s. 60) 15

Basen av UPF-modellen utgörs av utvecklingsmiljön och utvecklingsmiljöns närmaste omgivning. I modellens mitt finns idrottsutövaren samt den innersta miljön som kan sägas utgöra idrottarens vardag (ledare, yngre utövare, träningsgruppen, elitutövare och experter). Inom denna sfär sker det rikligt med interaktion och kommunikation. I sfären som omsluter den innersta miljön återfinns; andra klubbar/miljöer, familj, skola och kamrater. Dessa beståndsdelar interagerar på olika sätt med idrottsutövaren och dennes närmaste miljö och kan både ses som motståndare och resurser. I den yttersta sfären finns delar som kan påverka indirekt, till exempel idrottsförbund. Hit hör även olika kultursammanhang, till exempel ungdomskultur. Viktigt att komma ihåg är att modellen är i ständig förändring då olika kulturer över tid påverkas av olika saker (Fahlström, Glemne & Linnér 2016). En fotbollsförening kan till exempel påverkas av att olika regelverk ändras. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) påträffade i sin studie ett antal faktorer som bedöms ha betydelse för påverkan av idrottslig utveckling. Fem huvudgrupper sammanställs av de funna faktorerna utifrån att de hade likartade och gemensamma nämnare. Huvudgrupperna delades sedan upp tre övergripande teman. Forskarna lyfter följande teman och huvudgrupper: Teman Huvudgrupper Sociala faktorer Träningsgruppens sammansättning och samverkan Helhetssyn på den idrottande individen Organisation, kultur och materiella resurser En kultur präglad av tydlig struktur God fysisk träningsmiljö Coachernas idrottsliga och pedagogiska Tränarnas kompetens kompetens Tabell 1: Beskrivning av teman och huvudgrupper (Fahlström, Glemne & Linnér 2016) 16

Sammanfattning Den utvecklade UPF-arbetsmodellens tillhörande teman och huvudgrupper samt föreliggande studies frågeställning har legat till grund för studiens intervjuguide och enkät. Resultat- och analysdelarna som följer längre fram är också strukturerade utefter de tre olika teman och denna studies frågeställning. 17

Metod Den här studien är en fallstudie av talangutvecklingsmiljön i en specifik elitförening i fotboll. Insamlade data består av ett styrdokument, enkätsvar samt intervjusvar. Ahrne och Svensson (2015) skriver att beteckningen kvalitativa metoder historiskt uppstått som en motsats till kvantitativa metoder. Kvantitatvia metoder kan sägas vara synonymt med statistiska material och siffror medans kvalitativa metoder bygger på intervjusamtal, observationer och textanalyser som inte har för avsikt att analyseras kvantitativt utifrån statistiska metoder och verktyg. Det går även att prata om kvalitativa och kvantitativa analyser (Arhne & Svensson 2015). Detta understyrks av Hartman (2004) som menar att tekniken kan skilja sig beroende på om man samlar in data eller analyserar den. Till exempelvis så kan empiri från en intervju analyseras på ett kvantitativt sätt genom att en forskare räknar antalet gånger som en viss term nämns (Arhne & Svensson 2015). Kvale (1997, s. 36) menar att målet med en kvalitativ forskningsmetod är att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld: den arbetar med ord, inte med siffror. Starrin och Svensson (1994) skriver att distinktionen mellan kvantitaiv och kvalitativ data dock tycks betyda olika för olika forskare. I vilket fall så påpekar Hassmén och Hassmén (2008, s. 104) att syftet med kvalitativ forskning är att genom tolkning försöka förstå hur människor föreställer sig världen, vilken mening de ger olika företeelser i världen och på vilket sätt som de tillskriver sin tillvaro mening. Dessa föreställningar bottnar sig i den hermeneutiska vetenskapsteorin (Hartman 2004). Kvalitativ forskning kan inbegripa att ringa in ett fenomen som är särskilt intressant att studera och att göra det utifrån en referensram, ett teoretiskt ramverk. Insamlade data bearbetas sedan utifrån det valda ramverket (Hassmén & Hassmén 2008). Fahlström, Glemne och Linnérs (2016) modell över en utvecklingsmiljös påverkbara faktorer, UPF (figur 2) utgör föreliggande studies ramverk. Studien fokuserar på hur människor föreställer sig världen och ser på saker samt hur de sätter ord på sitt tänkesätt. För att ge möjlighet till nyanserade beskrivningar är en intervjuguide eller enkät med öppna frågor i en kvalitativ studie ett logiskt val av metod. 18

Bryman (1997, s. 77) skriver att det som är mest grundläggande för kvalitativ forskning är den uttalade viljan att se eller uttrycka händelser, handlingar, normer och värden utifrån de studerade personernas eget perspektiv. Valet av metod för denna studie är baserat på uppsatsens syfte och frågeställning. Trost (2010) menar att syftet ska ses som avgörande för vilken slags metod som ska användas och Arhne och Svensson (2015) skriver att frågeställningen är en lämplig utgångspunkt för att välja en bra forskningsdesign. Eftersom att denna studies syfte handlar om att undersöka talangverksamheten inom en specifik allsvensk fotbollsförening genom att studera talangutvecklingsmiljön runt föreningens ungdomsakademi med utgångspunkt i ledarnas position och syn på talang föreföll en kvalitativ utgångspunkt logisk. Fallstudiens genomförande Initialt togs kontakt med fotbollsföreningen och efter ett förutsättningslöst möte med föreningens ungdomsansvarige ringades området talang in som ett intressant och lämpligt ämne att studera. Utifrån detta formulerades studiens syfte och frågeställning. Eftersom studien har inriktning mot talang så genomfördes ett möte med en av tränarna inom föreningens akademi då det är inom den föreningsgrenen som det arbetas med begreppet talang. Föreningen har ett nyligen framtaget styrdokument kring sin ungdomsverksamhet. I den totala ungdomsverksamheten ingår även föreningens akademidel. Föreliggande studie utgår från en dokumentanalys av ett styrdokument som berör föreningens ungdomsverksamhet, studien kompletteras även med information av verksamma inom akademin. De som arbetar inom akademin ansågs därav vara självklara studierespondenter. Vidare togs en kontakt med föreningens akademichef för planering av datainsamling. Initialt lyftes personliga intervjuer sittandes vid samma bord som eftersträvansvärt. Det gavs även möjlighet att genomföra intervjuer via telefon. I samband med detta togs en intervjuguide (bilaga 1) fram. De arbetande inom akademin ansåg att de hade svårt att genomföra intervjuer och efterfrågade möjlighet att istället svara på en enkät. I samråd med studiens handledare togs en enkät (bilaga 2) baserad på öppna frågor fram, denna utgick från nyligen nämnda intervjuguide. Enkäten sändes sedan ut via mejl till akademins chef och samtliga tränare. En av tränarna hörde av sig önskade att 19

genomföra en telefonintervju istället för att svara via enkät. Vägledande vid intervjun var den intervjuguide som tidigare tagits fram och godkänts av studiens handledare. Den kvalitativa fallstudien Det som definierar fallstudier är att de fokuserar på en specifik händelse, företeelse, person eller social grupp. Att studera en organisation kan till exempel ses som en fallstudie så länge som intentionen med studien är att undersöka något på djupet och med fokus på att göra upptäckter (Hassmén & Hassmén 2008). Backman (2016) beskriver att en fallstudie kan ses som en undersökning med fokus att studera ett fenomens realistiska miljö eller kontext, detta i ett sammanhang där fenomen och kontext inte är givna. Vidare skriver Backman att fallstudier kan vara lämpliga för att till exempel förklara, förstå eller beskriva organisationer. Eftersom föreliggande studie är avgränsad till att undersöka talangutvecklingsmiljön inom en specifik fotbollsförening, detta för att nå förståelse på ett djupare plan kring idrottsliga utvecklingsmiljöer i en fotbollskontext samt att den fokuserar på tränarens roll i en talangutvecklingsmiljö ansågs en fallstudiedesign vara lämplig. Studiens deltagare Studiens deltagare utgörs av tre personer som samtliga har roller inom akademin. Två av deltagarna är tränare. Den ena är huvudansvarig för föreningens U-16 lag och den andra är assisterande tränare i föreningens U-17 lag. Den tredje deltagaren är chef över akademiverksamheten. Deltagarna i studien lämpar sig väl då den utvecklade UPF-modellen (figur 2) och dess teman och huvudgrupper (tabell 1), som tjänar som föreliggande studies teoretiska ramverk, påtagligt lyfter vikten av lednings- och coachrollerna i en idrottslig utvecklingsmiljö. Med föreningens assisterande U-17 tränare genomfördes en telefonintervju för att samla in data. Huvudtränaren för U-16 samt akademichefen bidrog med data genom att svara via enkät. 20

Urval och bortfall I jämförelse med kvantitativa metoder så undersöker kvalitativa metoder generellt färre deltagare. Detta beroende på att fokus är att gå på djupet och skapa förståelse om människors olika föreställningar av världen (Hartman 2004). Eftersom föreliggande studie fokuserar på en viss grupp inom en organisation så skedde urvalet av deltagare via handplockning. I detta fall beroende på att de handplockade ansågs kunna ge bästa möjliga information utifrån studiens syfte och frågeställning (Hassmén & Hassmén 2008). De utvalda personerna valdes för att komma åt bästa möjliga information om föreningens talangutvecklingsmiljö. Urvalet kan även kategoriseras som övergripande homogent då föreliggande studie just studerar en specifik grupp (Hassmén & Hassmén 2008), i detta fall föreningens akademis tränare och chef. Totalt ombeddes tio personer inom akademin, vilket är samtliga, att respondera. För respondenterna har det funnit möjlighet att ge svar via både intervju och enkät. Det har har varit upp till varje deltagare att välja svarsmetod. Ingen av de tio tillfrågade respondenterna tackade öppet nej till att medverka i studien dock har enbart tre responderat. De tillfrågade var relativt få men handplockades för att det var de som kunde svara mot föreliggande studies syfte. Det hade varit studien till gagn om fler hade svarat på frågorna för att kunna få en bredare bild av synen på talang inom föreningen. När bara tre av de tio tillfrågade företrädarna för föreningen svarade finns det en risk att dessa tre finner frågan kring talang extra intressant och att de har en liknande bild av den undersökta talangutvecklingsmiljön. Kanske hade de övriga tillfrågade tillfört en något annorlunda bild. Samtidigt arbetar alla i samma förening, har gemensamma möten och följer samma styrdokument vilket kan tyda på att alla tillfrågade kunde lämnat liknande svar. Följdaktligen blir studiens resultat mer osäkert med svar enbart från vissa företrädare. Datainsamling och databearbetning Vid tillfällen då det av anonymitetsskäl varit nödvändigt att utlämna vissa ord i ett citat eller en referens markeras detta med tre punkter inramade av snedstreck / / (Trost 2014). Likt en person som intervjuas eller svarar på ett frågeformulär så är även ett dokument en källa till information. Ett dokument utgör ofta ett råmaterial som sedan analyseras. 21

Källforskning som det kan kallas när dokument analyseras kan sägas skilja sig mot andra forskningsmetoder på det sättet att forskaren saknar en direkt inblandning i själva datainsamlingen. Eftersom ett dokument inte är specifikt skapat för en viss studie kan det saknas ett fullgott stöd för att göra en analys. Källforskning kan med fördel kombineras med annan forskning (Hassmén & Hassmén 2008). Vid bedömning av värdet av en viss informationskälla, till exempel ett dokument, är det viktigt att fråga sig om källan innehåller relevant information och kunskap utifrån den frågeställning som studeras (Merriam 1994). Olika texter finns mer eller mindre överallt i vårt moderna samhälle. Att analysera texter för att till exempel kunna förklara relationer, processer eller samhälleliga händelser kan ses som en given del i samhällsvetenskaplig forskning. En anledning till att analysera texter är för att texter har påverkan på människors föreställningar om hur något borde vara (Ahrne & Svensson 2015). I föreliggande studie används ett styrdokument som informationskälla. Dokumentet beskriver övergripande den studerade föreningens ungdomsverksamhet där akademin utgör en del. Detta dokument har valts ut för att det har som syfte att fungera som ett stöd till alla som är involverade i verksamheten, såväl spelare som ledare. I dokumentet slås det även fast; hur uppdraget att representera föreningen ska se ut, vad som förväntas av tränare, vilken relation som ska finnas till föräldrar, vad som förväntas av spelare och föräldrar, vilken kultur som efterfrågas samt syn på utbildning. Dessa ståndpunkter är av intresse för föreliggande studie då de omfattande beskriver vilken utvecklingsmiljö som föreningen strävar efter att nå (Styrdokument / / ungdom, s. 3). Intervjuer handlar om att samla information genom verbalt frågeställande. Vid jämförelse mellan ett vanligt samtal och en intervju så framstår intervjun som mer fokuserad och målinriktad (Hassmén & Hassmén 2008). Intervjuer av kvalitativ karaktär har som mål att försöka åskådliggöra undersökningsdeltagarmas syn på världen (Kvale & Brinkman 2014). Intervjuer kan byggas upp på olika sätt, de kan antingen vara helt öppna eller helt strukturerade eller ett mellanting mellan dessa ytterligheter. Det som bör styra hur pass öppen eller strukturerad som en intervju är till sin karaktär är en studies frågeställning. Om utgångspunkten, som i detta fall, är en modell över verkligheten lämpar sig en typ av halvstrukturerad intervju som karakteriseras av i förväg bestämda frågeområden som ställs upp i en bestämd följd (Hassmén & Hassmén 2008). Därför valdes till föreliggande studie en intervjuguide baserad på halvstrukturerade frågor. 22

Ytterligare ett sätt att samla in data på är genom enkäter. Det finns likheter mellan enkäter och intervjuer i den meningen då det till exempel gäller; urval av undersökningsdeltagare, frågekonstruktion, kodning och bearbetning. Den väsentliga skillnaden mellan intervjuer och enkäter är att den som svarar på en enkät själv noterar sina svar samt att det vid svarstillfället inte finns med någon intervjuare. En annan skillnad är att vid en intervju så kan följdfrågor ställas vid till exempel oklarheter eller intressanta svar. Det är en möjlighet som saknas vid enkätsvar. Benämningen enkät har sitt ursprung i det franska ordet enquête som betyder rundfråga, utifrån det går det även att prata om intervjuer som en form av enkätundersökning (Trost & Hultåker 2016). Öppna enkätfrågor kan definieras som frågor utan fasta svarsalternativ. En risk med öppna frågor i en enkät är respondenten blir osäker och då inte väljer att svara alls. En annan risk kan vara att den svarande tycker att det är besvärligt att uttrycka sig skriftligt. Fördelen med öppna frågor om respondenten är intresserad av ämnet är att svar kan ha olika dimensioner vilket gör att man får möjlighet att se olika associationsmönster hos den svarande (Trost & Hultåker 2016). Enkät- och intervjufrågorna i föreliggande studie är utformade utifrån tre delar; (1) den utvecklade UPF-modellen (figur 2) som sätter ledning och tränare i fokus, (2) föreliggande studies frågeställning, (3) de teman och huvudgrupper (tabell 1) som Fahlström, Glemne och Linnér (2016) presenterar. Utgångspunkten har varit ledarnas roll (i detta fall akademins chef och tränare) i en talangutvecklingsmiljö. De fyra teman som varit styrande för enkät- och intervjufrågorna är: - Syn på talang - Sociala faktorer - Organisation, kultur och materiella resurser - Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens Dessa fyra teman ligger även till grund för föreliggande studies resultatdel där insamlade data från de tre metoderna (källforskning, intervju och enkät) kommer att presenteras tematiskt. Även studiens avslutande analysdel kommer byggas utifrån dessa teman. I både intervjuguiden (bilaga 1) och enkäten (bilaga 2) ställs några inledande frågor angående respondentens bakgrund i föreningen samt vad denne anser om akademins utvecklingsmiljö. Dessa frågor ställs initialt för att få respondenten att känna sig sedd, 23

trygg och för att öppna upp ett engagemang för att svara omfångsrikt på de följande frågorna. Både vid intervjutillfälle samt vid besvarande av enkäten har det funnits möjlighet för respondenten att uttrycka synpunkter på undersökningen. Den telefonintervju som genomfördes spelades in via mobiltelefon och dator. I ett första analyssteg transkriberades (Kvale & Brinkman 2014) intervjun i sin helhet, detta gjordes av författaren själv. Att transkribera är en nödvändighet då det material som framstår när tal transformerats till text blir empiriskt datamaterial (Hassmén & Hassmén 2008). Inspelningen av telefonintervjun finns bevarad hos författaren. De respondenter som svarade via mejlankäten ombedes att svara inom sju dagar från de att de fått enkäten mejlad till sig. En respondent svarade under den önskade tidsperioden och en svarade kort därefter. Intervjun genomfördes under den önskade svarstiden för enkäten. Påminnelse om att svara på enkäten gick ut till de tilltänka respondenterna som inte svarat efter att den önskade tidsperioden förlupit. Triangulering i fallstudieforskning Vid fallstudieforskning är det i många fall en styrka att använda flertalet metoder för datainsamling. Detta är svårt vid användning av andra metoder, som till exempelvis experiment, då dessa är begränsade till att registrera och mäta ett faktiskt beteende. När fler metoder används kallas det för triangulering. Fördelar med metodologisk triangulering är att den ena metodens svaghet kan vägas upp av en annan metods styrka (Merriam 1994). Hassmén och Hassmén (2008) tar upp ett exempel på metodtriangulering. De skriver att vid undersökning av utmattningssyndrom skulle det kunna vara lämpligt att använda sig av tre olika metoder. För det första en skattningsskala som kan mäta problemet (hur mycket?), för det andra en intervju som kan beskriva hur problemet ter sig (hur yttrar det sig?) och för det tredje observation för att kunna observera beteende (hur påverkas det observerbara beteendet?). Sammansatt skapar dessa metoder kombinerat en mer omfattande bild av fenomenet än vad en enskild metod hade gjort. Genom kombinationen av att använda sig av fler metoder i samma studie kan forskaren få det bästa av de olika metoderna men också kunna väga upp för de olika metodernas svaghet (Merriam 1994). Metodtriangulering antas sammantaget kunna minska de fel som är behäftade med alla olika forskningsmetoder. Kombinationen av olika metoder kan även leda till att något olika perspektiv uppenbarar sig för forskaren, kanske ger det också ett bred till djupet eller tvärtom av insamlade data (Hassmén & Hassmén 2008). Upp till 24

fem olika metoder kan tänkas vara möjligt att inbegripa en triangulering, vanligast är dock att involvera två till tre stycken (Hassmén & Hassmén 2008). I föreliggande studie trianguleras de tre datainsamlingsmetoderna; källforskning, intervju och enkät. Att det blev tre olika metoder var från början inte påtänkt. Dokumentanalys och intervjuer planerades initialt. Fördelar med att det i slutändan blev tre olika metoder som användes är att det stärker metodsvagheter bättre än två metoder. En annan fördel är att respondenterna fick möjlighet att välja vilken metod som lämpade sig bäst för dem under rådande omständigheter. De kunde välja det uttryckssätt där de kände sig mest trygga och obesvärade med och därmed kunde de förmodligen förmedla mer av sina tankar. En nackdel med att vissa svar har lämnats via enkät är att de inte är lika informationsomfattande som intervjusvaret. Forskningsetik Gustafsson, Hermerén och Petterson (2011) skriver att etik inom forskning inte är något statiskt. Eftersom nya vetenskapliga frågor ställs analyseras nya material och det framträder även nya metoder. Detta leder till att nya etiska problem ständigt aktualiseras. Forskningsetiska överväganden handlar i hög grad om att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla är legitima. Kunskapsintresset är ett sådant. Ny kunskap är värdefull på flera sätt och kan bidra till individens och samhällets utveckling. (Gustafsson, Hermerén & Petterson 2011, s. 10) Råd och riktlinjer har skapats för att skydda individer som ställer upp som undersökningsdeltagare. Humanistiska samhällsvetenskapliga samhällsrådet (HSFR) som idag är en del av Vetenskapsrådet (VR) tog innan dessa organisationer slogs samman fram fyra krav för skydda undersökningsdeltagaren. Dessa krav ses fortfarande väl värda att beakta (Hassmén & Hassmén 2008). Kraven är följande: - Informationskravet: Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. - Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. 25

- Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall försvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. - Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 390) Alla undersökningsdeltagare i föreliggande studie har informerats om ovanstående fyra krav. Information om dessa sändes ut till alla utvalda respondenter via mejl tillsammans med studiens enkät (bilaga 2). Vid samma tillfälle gavs även information om studiens syfte och dess frågeställning. För att skydda respondenternas anonymitet i enlighet med konfidentialitetskravet så nämns inte undersökningsdeltagarnas namn i studien, inte heller nämns namnet på den undersökta föreningen eller det fullständiga namnet på styrdokumentet som har använts. Vetenskapsrådets följande åtta rekommendationer för ett gott och etiskt forskaruppförande har varit vägledande i föreliggande studie: 1 Du ska alltid tala sanning om din forskning 2 Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier 3 Du ska öppet redovisa metoder och resultat 4 Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 5 Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra 6 Du ska hålla god ordning i din forskning, bl.a. genom dokumentation och arkivering, 7 Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor 8 Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning (Gustafsson, Hermerén & Petterson 2011, s. 12) 26

Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet inom kvalitativ fallstudieforskning Bryman (1997) skriver att vissa anser att kvalitativ forskning och fallstudier mer eller mindre kan ses som synonyma med varandra. Reliabilitet kan sägas handla om i vilken mån som något är upprepningsbart. För att en god reliabilitet ska uppstå krävs det till exempel att ett visst resultat ska upprepa sig om två studier utförs på samma sätt efter varandra med likadana förutsättningar (Hassmén & Hassmén 2008). Inom kvalitativ forskning kan reliabilitet likställas med ord som tillförlitlighet, pålitlighet och upprepbarhet (Hassmén & Hassmén 2008). Föreliggande studies genomförande har försökt att beskrivas så noggrant som möjligt. Detta för att studien ska kunna vara upprepningsbar under likadana förhållanden och därmed stärka studiens reliabilitet. Om en studie lyckas fånga det fenomen som är av intresse för studien kan giltigheten för resultatet sägas vara högt och även så studiens validitet (Hassmén & Hassmén 2008). Inom kvantitativ forskning görs skillnad mellan extern och intern validitet. Extern valditet syftar till att mäta i vilken utsträckning som till exempel ett visst studieresultat kan generaliseras till en större population. Intern validitet som handlar om till villken grad det går att dra slutsatser kring orsakssamband mellan olika variabler (Hassmén & Hassmén 2008). 27

Resultat I denna del sker en beskrivning av den undersökta föreningen följt av en redovisning av den insamlade empirin organiserad i olika teman. Först redovisas svaren på inledande intervju- och enkätsvar sammanvägt med vad styrdokumenten säger om talang och talangutveckling i föreningen. Sedan tittar studien närmare på de tre teman som presenteras i tabell 1; sociala faktorer, organisation och kultur samt coachernas kompetens för att inkludera områden som är relevanta för talangutvecklingen och få en heltäckande bild utifrån den utvecklade UPF-modellen (figur 2). I resultatdelen framgår det vart ifrån de utvalda citaten är hämtade. Källorna som anges är; styrdokument, respondent 1, respondent 2 och respondent 3. För att uppfylla konfidentialitetskravet görs ingen noggrannare presentation av undersökningens deltagare. Den undersökta föreningen har gamla anor som sträcker ungefär ett sekel tillbaka i tiden. Föreningen har under de sista fyra decenierna vunnit ett antal nationella titlar och även vid flera tillfällen deltagit i europaspel. Nedan följer en översikt och beskrivning av föreningens olika lag. A-Lag U19 U17 U16 U14-15 U13 P05 P06 P07 P08 P09 P10 P11 P12 U-grupp Figur 3: föreningens lag. Föreningen kan sägas ha 13 ungdomslag, samtliga för pojkar. Pojkar födda 2012 är det yngsta laget och U19 det äldsta. Utöver dessa lag finns också en träningsgrupp (Ugrupp) som är anpassad för spelare med någon funktionsnedsättning. Föreningen har också ett representationslag (A-lag) för herrar. Föreliggande studie riktar som mot föreningens akademidel som omfattar verksamheten runt lagen U-16, U-17 och U-19. 28

Talang och talangutveckling Tidigt i föreningens styrdokumentet beskrivs hur föreningen behöver arbeta för att kunna förstå den person som spelar fotboll hos dem. Följande fyra punkter lyfts: - Hur han växer - Hur han lär sig - Hur han tar beslut - Hur han uttrycker sig Styrdokument Vidare påpekas det i styrdokumentet att den stora skillnaden mellan högre och lägre fotbollsnivå handlar om att det på en högre nivå existerar mindre tid för att utföra aktioner. Föreningen menar utifrån det att deras huvudobjekt vid fotbollsträningarna måste vara fart. I styrdokumentet pekas också matcher ut som en viktig del i en spelares utveckling. Viktigt i detta sammanhang är att fokus ska ligga på prestation och inte resultat. Föreningen skriver följande om akademiverksamheten i styrdokumentet: / / Tipselitverksamhet (U-16, U-17 och U-19) sysslar med elit- /seniorförberedande verksamhet vilket innebär att spelarna måste träna på att möta de vilkor som ställs på dem som elitseniorer. Kravbilden på träning och match ska efterlikna den som sker på A-lagsnivå och kraven på att spelarna tar ansvar för sin egen utveckling och identifierar sig som fotbollsspelare ökar. Styrdokument 29

I styrdokumentet framgår det även att det är föreningens instruktörer som avgör om en spelare ska flyttas upp till någon ovanliggande trupp. Bedömning om en spelare ska flyttas upp baseras utifrån flera olika variabler, bland annat utvecklingspotential och position. Vidare poängterar föreningen att fokus i unga år ska ligga på att skapa en mångsidighet hos spelarna, detta då bra fotbollspelare måste kunna spela på flertalet positioner. En av respondenterna beskriver att föreningens talangverksamhet kan sägas stå på två ben då det till akademins tre lag dels kommer spelare från den egna ungdomsverksamheten dels från andra föreningar. De spelare som kommer upp i akademin från den egna föreningen är de som anses vara mottagliga för att satsa vidare. Det andra benet består av rekryteringar utifrån. I första hand söker föreningar att rekrytera spelare från Småland eller Blekinge men det kan också ske nationellt. På följande vis beskrivs talangbegreppet av studiens respondenter: Begreppet talang innebär för mig att någon ligger långt fram i sin utveckling samt ses att ha potential att nå hela vägen. Att man kan bortse från den fysiska utvecklingen och se vad och hur spelaren tänker i de olika situationerna. Respondent 1 En talang är någon som verkligen har bestämt sig för att bli bra och är beredd att lägga ned den tid som krävs. Det krävs också möjligheten att uppnå viss teknisk och fysisk nivå. Förmågan till snabba beslut och värderingar är förutsättningar idag. Respondent 2 om man tittar på fotbollen så kan man väl kanske ha en medfödd talang på något sätt, du kanske har en extrem snabbhet eller du kanske har fysiska egenskaper som gör att du sticker ut. Men framförallt för mig så handlar det ju om dom som är beredda att jobba jäkligt hårt för någonting, är nyfiken 30