Sammanträde med styrelsen för Alingsås lasarett den 23 mars 2017

1 (2) Kallelse Sammanträde med styrelsen för Alingsås lasarett den 23 mars 2017 Plats Alingsås lasarett, Södra Ringgatan 30 Lokal Utsikten, plan 6 Tid 09.00 12.00 Styrelsens temaeftermiddag Framtidsfrågor kl 13.00-16.00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet meddela detta snarast till ulla.c.andersson@vgregion.se Välkomna! Ingvar Frid Ordförande Utsändningslista Ledamöter Ingvar Frid, ordförande (L) Gert-Inge Andersson, vice ordförande (S) Marlene Segerson (S) Dennis Jeryd (S) Anneli Rhedin (M) Vakant (MP) Eva Andersson (C) Ersättare Eva Nihlblad (S) Dan Björk (M) Ann-Lis Tulokas Olsson (KD) Personalföreträdare Catarina Smith, Vision John Andersson, SACO Susanna Peters, SACO Maria Adrell, Vårdförbundet Monika Nilsson, Vårdförbundet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås lasarett S Ringgatan 30 0322-22 60 00 0322-22 61 29 441 83 ALINGSÅS Plan 6

Kallelse styrelsen för Alingsås lasarett 2017-03-23 2 (2) Marie Gustafsson, Kommunal Carina Waller, Kommunal Mikael Sjöberg, Kommunal Övriga Hans Holmberg, sjukhusdirektör Maria Gabrielsson-Fredrikson, ekonomichef Jeanette Bokelund, HR-chef Karin Looström Muth, utvecklingschef Per Wiger, chefläkare Kristina Stålberg, kommunikatör Yvonne Damm, säkerhets- och beredskapssamordnare Susanne Lidén, verksamhetschef Medicinkliniken Lena Lindgren, projektledare, Nya Alingsås lasarett Ulla Andersson, sekreterare

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med styrelse för Alingsås lasarett den 23 mars 2017 Plats: Utsikten plan 6, Alingsås lasarett, Södra Ringgatan 30 Tid: Kl. 09.00-12.00 Styrelsens temaeftermiddag Framtidsfrågor kl 13.00 16.00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare (förslag Gert-Inge Andersson) Justeringsdatum den 29 mars Föregående mötesprotokoll Tillkommande och utgående ärenden Fastställande av dagordning Information Besök av Västra patientnämndens med återföring av statistik över klagomål 2016 kl 09.10-09.40 Beslutsärenden 1. Resultat per februari 2017/Hans Holmberg, Maria Gabrielsson-Fredrikson, Jeanette Bokelund Diarienummer AL 2017-00108 kl. 09.40-10.10 2. Patientsäkerhet/Per Wiger - Patientsäkerhetsberättelse 2016 för Alingsås lasarett Diarienummer AL 2017-00014 - Patientsäkerhetsarbetet på Alingsås lasarett Diarienummer AL 2017-00002 kl. 10.20 10.35 3. Säkerhetsredovisning/Yvonne Damm Diarienummer AL 2016-00306 kl 10.35 10.50 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås lasarett S Ringgatan 30 0322-22 60 00 0322-22 61 29 441 83 ALINGSÅS Plan 6

Föredragningslista från styrelsen för Alingsås lasarett, 2017-03-23 2 (2) 4. Närvårdsamverkan/Hans Holmberg kl 10.50 10.55 5. Information om nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland/Susanne Lidén Diarienummer AL 2017-00109 kl 10.55 11.20 6. Vårdöverenskommelse 2018 samt rapport från presidiemöte med västra hälso- och sjukvårdsnämnden/ingvar Frid, Gert-Inge Andersson, Hans Holmberg, Maria Gabrielsson-Fredrikson kl 11.20 11.35 7. Ordföranden informerar/ingvar Frid kl 11.35 11.45 8. Rapport från sjukhusdirektören/hans Holmberg kl. 11.45 11.50 9. Nya Alingsås lasarett/lena Lindgren Diarienummer AL 2017-00022 kl. 11.50 12.00 10. Delegeringsärenden Diarienummer AL 2017 00023 11. Anmälningsärenden Diarienummer AL 2017 00024 Ingvar Frid Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

Program 1 (1) Datum 2017-03-17 Styrelsen för Alingsås lasarett Temaeftermiddag - Framtidsfrågor Dag 23 mars Tid 13.00 16.00 Plats Utsikten, plan 6 Alingsås lasarett Program 13.00 Ersättningsmodeller Maria Gabrielson Fredriksson och Karin Looström Muth 13.30 Redovisning av FAAVVo delprojekt 1 vårdavdelnings inriktning/fördelning Maria Larsson 14.15 Fika 14.30 Kort om regionens omställningsarbete Karin Looström Muth 14.45 Redovisning av regional simulering kring akutsjukvården Emmy Fhager 15.15 Projektet Göteborgssjukvården och Alingsås Lasaretts roll i detta Hans Holmberg 16.00 Avslut Välkomna! POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON HEMSIDA E-POST 441 83 Alingsås Södra Ringgatan 30 0322-22 60 00 www.vgregion.se/al alingsas.lasarett@vgregion.se

Ärende 1 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-03-17 Diarienummer AL 2017 00108 Alingsås lasarett Handläggare: Maria Gabrielsson Fredrikson Telefon: 0709-36 92 50 E-post: maria.gabrielsson-fredrikson@vgregion.se Till styrelsen för Alingsås lasarett Resultat per februari 2017 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Alingsås lasarett godkänner uppföljningsrapport till och med februari 2017. 2. Styrelsen för Alingsås lasarett ger förvaltningschefen i uppdrag att granska personalkostnadsutvecklingen samt kostnader för laboratorietjänster och vidta erforderliga åtgärder. Sammanfattning av resultat till och med februari Antalet inkomna remisser ökade med 4,8 procent jämfört med föregående år. Vårdprestationerna avseende öppenvård som slutenvård ökade samlat med 2,1 procent jämfört med föregående år. Beläggningsgraden på sjukhusets vårdplatser uppgick under februari till 101,4 procent. För vårdgarantin var måluppfyllelsegraden i februari 87 procent för besök och 88 procent för behandling. Antalet anställda uppgick i februari till 776, vilket är 14 fler jämfört med samma månad föregående år. Antalet nettoårsarbetare redovisades till 592 vilket är en ökning med 18 stycken eller 3,1 procent. Den ackumulerade sjukfrånvaron var till och med februari 10,0 procent att jämföra med 10,5 procent samma period förra året. Det ekonomiska resultatet till och med februari uppgår till -8,8 mnkr, vilket är 8,5 mnkr sämre än budget. Budgetavvikelsen avseende intäkter motsvarar -3,2 mnkr och budgetavvikelse för kostnaderna uppgår till -5,2 mnkr. Försiktighetsprincipen innebär att tillgänglighetsintäkter inte är uppbokade till budgeterad nivå, skarp avläsning sker i mars. Intäkter avseende utskrivningsklara patienter har minskat. Personalkostnaderna har ökat. Kostnader för läkemedel och läkemedelsnära produkter ökar och överstiger budgeterad nivå. Bruttokostnadsutvecklingen mätt i rullande tolvmånadersuppföljning uppgår till 0,9 procent. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås lasarett S Ringgatan 30 0322-22 60 00 0322-22 61 29 441 83 ALINGSÅS Plan 6

Datum 2017-03-17 Diarienummer AL 2017 00108 2 (4) Månadsrapport februari Tillgänglighet Tillgängligheten avseende garantin om 90 dagars väntetid uppgår för februari till 87 procent för första läkarbesök och för behandling 88 procent, vilket är en försämring jämfört med tidigare år. Logopedmottagningen uppnår 84 procent för första besök. Produktion Vårdprestationerna avseende öppenvård som slutenvård ökade samlat med 2,1 procent jämfört med föregående år. Läkarbesöken inom öppenvården ökar med 10,8 procent och sjukvårdande behandlingarna ökar med 2,3 procent. Ökning av antalet läkarbesök redovisas inom Medicinkliniken. Antalet vårdtillfällen minskar med 6,0 procent och antalet DRG-poäng minskar med 4,1 procent. Jämfört med föregående år har vårdplatser stängts, både inom kirurgkliniken, medicinkliniken som inom intensivvården. Antalet vårddagar fortsätter att minska där förändringen jämfört med samma period föregående år är -7,7 procent. Medelvårdtiden redovisar ett utfall för perioden på 5,7 dagar. Inläggning från akutmottagningen fortsätter att minska jämfört med förra året vilket innebär en sänkning med 4,7 procent. Beläggningsgraden under februari var för sjukhuset 101,4 procent. Målvärdet ligger på 90 procent. Snittet för regionen uppgick till 95,9 procent. Remisserna har ökat jämfört med samma period förra året med 4,8 procent. Personal Alingsås lasarett hade i februari 776 anställda vilket är 14 fler jämfört med samma månad föregående år. Antalet nettoårsarbetare uppgick till 592 vilket är en ökning med 18 stycken eller 3,1 procent. Ökningen återfinns inom Anestesikliniken och Kirurg- och ortopedkliniken Sjukfrånvaron var till och med februari 10,0 procent att jämföra med 10,5 procent samma period förra året.

Datum 2017-03-17 Diarienummer AL 2017 00108 3 (4) Ekonomi Det ekonomiska resultatet till och med februari uppgår till -8,8 mnkr vilket är 8,5 mnkr sämre än budget. Kostnaderna har ett resultat på -5,2 mnkr (-5,0 %) mot budget. Intäkterna redovisar ett utfall mot budget på -3,2 mnkr (- 3,0 %). Bruttokostnadsutvecklingen, mätt i rullande tolvmånadersuppföljning, uppgår för perioden till 0,9 procent. Resultaträkning Periodens utfall Utfall Budget Utfall Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ Utfall 1702 1702 1601 utfall mnkr mnkr mnkr % Såld vård internt 86,9 89,0 82,7 5,1% Såld vård externt 1,0 1,1 3,4-71,3% Patientavgifter 1,8 2,0 2,1-13,8% Driftbidrag från nämnd inom regionen 0,0 0,0 0,0 Övriga erhållna bidrag 7,5 6,1 0,8 824,0% Försäljning av tjänster 3,1 3,7 2,9 9,2% Hyresintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0% Försäljning av material och varor 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 0,4 2,2 7,0-93,6% Verksamhetens intäkter 100,9 104,1 98,9 2,0% Personalkostnader, inkl inhyrd personal -69,3-67,3-69,9-0,9% Köpt vård -3,4-3,1 0,0 Läkemedel -8,3-8,4-7,7 7,2% Verksamhetsanknutna tjänster -7,6-6,9-10,1-24,9% Övriga tjänster, inkl konsultkostnader -2,7-2,4-2,5 8,7% Material och varor, inkl förbrukningsmtrl -6,7-6,3-7,1-5,3% Lokalkostnader -6,3-6,6-6,1 2,9% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -1,4-1,6-1,2 17,0% Övriga kostnader -3,9-1,7-2,2 76,3% Verksamhetens kostnader -109,6-104,3-106,8 2,6% Finansiella intäkter/kostnader -0,1-0,1-0,1-17,9% Bidrag, speciella beslut över budget 0,0 0,0 0,0 Resultat -8,8-0,3-8,0 Intäkterna för vårdöverenskommelsen nås enligt budget och för perioden har sjukhusets en produktion över ersättningstaket med 4,2 mnkr. Intäkt är uppbokad till och med februari i enlighet med TÖK för en överproduktion på helår motsvarande 5,0 mnkr i havpriser. Försiktighetsprincipen innebär att tillgänglighetsintäkter inte är uppbokade till budgeterad nivå utan skarp avläsning sker i mars. Projektintäkter är inte redovisade till och med februari, på grund av sent inkomna anvisningar. Intäkter från kommunerna avseende utskrivningsklara patienter har minskat med 0,6 mnkr för perioden. Patientintäkterna minskar med 0,3 mnkr. Personalkostnaderna redovisar ackumulerat perioden ett överskridande på -2,0 mnkr. Personalkostnader i form av månadslön och övertid har ökat.

Datum 2017-03-17 Diarienummer AL 2017 00108 4 (4) Under Köpt vård redovisas Närrehab som tidigare bokfördes som övrig verksamhetsanknuten tjänst. Här återfinns även köpt garantivård med 0,3 mnkr vilket är en ökning jämfört med 2016. Kostnader för läkemedel inkluderat läkemedelspåslag och hjälpmedel utanför förmånen, vilket återfinns under material, varor och tjänster, redovisar en kostnadsökning motsvarande 1,0 mnkr jämfört med föregående år. Kostnader för laboratorietjänster ökar med 0,8 mnkr jämför med föregående år Alingsås lasarett Hans Holmberg Förvaltningschef Bilaga Snabbfakta Alingsås lasarett Månadsfakta VGR Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se för kännedom

www.vgregion.se/al 11 Ärende 2 Dnr AL 2017 00014 Patientsäkerhets -berättelse 2016 Alingsås lasarett 2017-01-31 Per Wiger Chefläkare Alingsås lasarett

SIDA 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Övergripande mål och strategier... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 7 Samverkan för att förebygga vårdskador... 8 Riskanalys... 8 Händelseanalys... 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 9 Hantering av klagomål och synpunkter... 9 Sammanställning och analys... 10 Samverkan med patienter och närstående... 10 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 12 Akutprocessen... 12 Basala hygien- och klädrutiner... 12 Enskildas klagomål... 13 Fallolyckor... 13 Höftfrakturer... 13 Händelseanalyser... 13 Infektionsverktyg... 13 Kateteranvändning... 14 Kvalitetsseminarium... 14 LEAN-arbete... 15 Läkemedel, utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse och patientsäkerhet... 15 Markörbaserad journalgranskning (MJG)... 16 MedControl... 16 News (National Early Warning Score) MIG (mobilt intensivvårdsteam)... 17 Närsjukvårdsteam... 17 Patientförsäkringen LÖF Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag... 17 Patientnämnden... 17 Patientsäkerhetskulturmätningen... 17 Patientsäkerhetsronder (Executive Walk Rounds) / Gå ut och förstå och lär... 18 Personcentrerat arbetssätt... 18 Riktlinjer för klagomålshantering... 18 Strama arbete... 19 Styrgrupp för dokumentation... 19 Säker kirurgi... 19 Säker traumavård... 19 Tjänsteman i beredskap, Alingsås-TiB (AL-TiB)... 19 Trycksår... 20 Vårdrelaterade infektioner VRI... 20 Öppna anslagstavlor... 20 Överbeläggningar och utlokaliserade patienter... 20 Redovisning av resultat och analys... 22 Akutprocessen akutmottagningen... 22 Basala hygien- och klädrutiner... 22 Enskildas klagomål... 23 Fallolyckor... 24 Händelseanalyser... 24 Höftfrakturer... 25 Lex Maria anmälan... 25

SIDA 3 Läkemedelsgenomgång och utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse... 25 Läkemedelsrelaterade avvikelser... 26 Markörbaserad journalgranskning (MJG)... 26 MedControl registrerade avvikelser... 26 News (National Early Warning Score) MIG (mobilt intensivvårdsteam)... 27 Patientklagomål registrerade i MedControl... 27 Patientförsäkringen LÖF Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag... 28 Patientnämnden... 28 Riskanalyser... 29 Strama resultat... 30 Tjänsteman i beredskap, Alingsås-TiB 2016 (AL-TiB)... 30 Trycksår... 30 Vårdrelaterade infektioner VRI... 31 Överbeläggningar, utlokaliserade patienter och utskrivningsklara patienter... 32 Övergripande mål och strategier för kommande år... 34 Utveckling av kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet... 34 Kommande år... 35

SIDA 4 Sammanfattning Ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet följer linjeorganisationen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. För råd och stöd till sjukhusledningen i patientsäkerhetsarbetet finns bland annat Kvalitetsråd, Läkemedelsråd, Säkerhets- och beredskapsråd, händelseanalysgrupp och delaktighet i lokal STRAMA-grupp i samarbete med Södra Älvsborgs Sjukhus. Sedan hösten 2015 sitter två invånarrepresentanter med i sjukhusets Kvalitetsråd. Som stödfunktioner för det kontinuerliga förbättringsarbetet och patientsäker-hetsarbetet finns chefläkare, utvecklingschef, förbättringsledare, vård- och verksamhetsutvecklare, studierektorer för undersköterskor, sjuksköterskor, AT-läkare och ST-läkare. Sjukhuset arbetar med ständiga förbättringar och har valt LEAN-filosofin som modell för verksamhetsutveckling. Sedan våren 2016 ingår en avdelning på Alingsås lasarett i regionens projekt kring personcentrerad vård. Chefläkare och utvecklingschef sitter med i sjukhusets ledningsgrupp. Vid varje möte, två gånger per månad, finns patientsäkerhet med på mötesagendan. Chefläkaren följer kontinuerligt patientsäkerhetsarbetet och redovisar resultat för sjukhusledningen och sjukhusets styrelse. Efter varje sjukhusledningsmöte skickas ett chefsstöd ut till verksamhetscheferna. Resultat i dessa utskick används bland annat till att sättas upp på visualiseringstavlor ute i verksamheten. Arbetsuppgifter kring patientsäkerhet som delegeras till Kvalitetsrådet återrapporteras till sjukhusledningen. Nyanställd personal får i samband med introduktionsutbildning föreläsning om patientsäkerhet. Mål och strategi för Alingsås lasarett 2016 har varit att öka alla medarbetares medvetenhet om ökad patientsäkerhet. En till två gånger per termin är chefläkaren ute på sjukhusets samtliga klinikers arbetsplatsträffar (APT) för att informera kring resultat av olika patientsäkerhetsaktiviteter. Patientsäkerhetsronder genomfördes tidigare år minst två gånger/termin, då sjukhusdirektör, chefläkare och utvecklingschef diskuterade patientsäkerhet med personalen på en enhet/avdelning. Åtgärdsförslag följdes upp med återbesök efter 6-12 månader. En patientsäkerhetsrond har genomförts under våren 2016. Efter våren 2016 har sjukhusledningen istället startat Gå ut, förstå och lär. Delar av sjukhusledningen deltar då på APT-möten för att skapa förutsättningar för kommunikation och förståelse för varandras arbetsuppgifter. Här lyfts även patientsäkerhetsrisker. Under sommaren och hösten 2016 har delar av sjukhusledningen besökt 10-12 APT. Risker för vårdskador har identifierats och hanterats huvudsakligen genom avvikelsehanteringssystemet MedControl. Under 2016 har patienter och närståendes synpunkter och klagomål hanterats via sjukhusövergripande riktlinjer samt avvikelseregistrering i MedControl. Utredning och återkoppling sker i linjeorganisationen och via chefläkare. För sjätte året i rad kom Alingsås lasarett på första plats i det Svenska Knäprotesregistret. Statistiken bygger i huvudsak på procentuell protesöverlevnad under 15 år.

SIDA 5 De viktigaste resultaten som har uppnåtts kopplat till måluppfyllelse och patientsäkerhet under 2016 är; trycksår har minskat, antalet klagomål har minskat och antalet ärenden hos patientnämnden har sjunkit. Regionens mål för vårdrelaterade infektioner är mindre än 6 procent och lokalt på Alingsås lasarett mindre än 4,5 procent. Sjukhuset har som enda förvaltning i regionen gjort mätningar månadsvis. Tidigare sjunkande trend av vårdrelaterade infektioner 2012-2015 har tyvärr under 2016 stigit signifikant. 2016 års medelvärde blev 6,7 procent. I och med införandet av det nationella dataprogrammet, Infektionsverktyget, kommer samtliga förvaltningar kunna ta ut statistik kontinuerligt. I kvartalsredovisning 2016 från regional Strama framkommer att Alingsås lasarett ligger mycket väl till med avseende på lämpligt antibiotika val generellt och i synnerhet när det gäller pneumoni och behandling av afebril urinvägsinfektion. Före sommaren 2016 beslutades att strukturera om sjukhusets patientsäkerhetsorganisation, genom att samla ihop de sjukhusövergripande patientsäkerhetsuppdragen till ett uppdrag och att samla ihop frågorna på avdelningsnivå som rör patientsäkerhet till 1-2 ombud per avdelning. Under senhösten 2016 har rekrytering genomförts till nyinrättad tjänst som verksamhetsutvecklare inom patientsäkerhet. Tjänsten kommer att tillsättas mars 2017. Januari 2016 påbörjades om- och tillbyggnaden av Nya Alingsås lasarett. Arbetet kommer att pågå till 2019/2020 i totalt åtta etapper. Chefläkare sitter med i styr- och projektgruppen för utbyggnad för att säkerställa patientsäkerheten. I november 2016 godkände sjukhusstyrelsen verksamhetsplan och en underfinansierad vårdöverenskommelse (VÖK:en) med krav på ökad producerad vård för Alingsås lasarett 2017. Sjukhusdirektören har reserverat sig och inte skrivit på vårdöverenskommelsen för 2017. Redovisade siffror och uppföljningsresultat i Patientsäkerhetsberättelse 2016 visar på risker för försämrad vård och patientsäkerhet. Medelbeläggningen på Alingsås lasarett över hela året 2016 har varit över 100 procent och antalet vårdrelaterade infektioner har stigit. Chefläkaren ställer sig bakom sjukhusdirektörens beslut, för att hög patientsäkerheten skall kunna bibehållas och arbetsmiljön skall förbättras.

SIDA 6 Övergripande mål och strategier Alingsås lasarett arbetar utifrån det hälsofrämjande perspektivet samt den vision, verksamhetsidé och värdegrund som antagits i Regionstyrelsens handlingsplan för God Vård. Alingsås lasarett utarbetar varje år en verksamhetsplan som beskriver sjukhusets övergripande mål och framgångsfaktorer samt hur dessa ska följas upp. Patientsäkerhet är ett fokusområde i sjukhusets verksamhetsplan och ett strategiskt mål. Grunden och riktlinjer för lasarettets patientsäkerhetsarbete har varit regionens Patientsäkerhetsplan 2016. Allt kvalitetsoch patientsäkerhetsarbete ska bedrivas i en kultur där organisationen öppet visar brister och som uppmuntrar till förbättringar, kreativitet och nytänkande. På Alingsås lasarett ska det vara en styrka att lyfta fram svagheterna i processerna i syfte att förbättra dem. Sjukhuset vill åstadkomma en organisation med öppen kommunikation och fokusera på utveckling av system/organisation i arbetet med ständiga förbättringar. Sjukhusledningen har därför beslutat att under 2016 öka förutsättningarna för kommunikation och synlighet. Som ett led i detta genomförs Gå ut, förstå och lär. Delar av sjukhusledningen deltar på APT-möten för att öka förståelse för varandras arbetsuppgifter. Här lyfts även patientsäkerhetsrisker. Under sommaren och hösten 2016 har delar av sjukhusledningen besökt 10-12 APT. Sjukhuset arbetar med ständiga förbättringar och har valt LEAN som modell för verksamhetsutveckling. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet I SOSFS 2011:9 ställer Socialstyrelsen krav på ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhetsarbetet. Förvaltningschefen är skyldig att säkerställa att det finns ett system som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Verksamhetscheferna är skyldiga att styra verksamheten utifrån detta. Alla medarbetare har ansvar att aktivt medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet följer linjeorganisationen. I det medicinska ledningsansvaret ligger att förbättra patientsäkerheten. Det är en stående punkt på agendan när sjukhusets ledningsgrupp träffas. Chefläkaren följer kontinuerligt patientsäkerhetsarbetet på lokal-, regional- och nationell nivå och redovisar resultat av detta för sjukhusledning och styrelse samt på klinikernas APT. För råd och stöd till sjukhusledningen finns bland annat Kvalitetsråd, Säkerhets- och beredskapsråd och Läkemedelsråd. Som stödfunktioner för det kontinuerliga förbättringsarbetet finns chefläkare, utvecklingschef, förbättringsledare, vårdoch verksamhetsutvecklare, vårdhygiensjuksköterska samt studierektorer för undersköterskor, sjuksköterskor, AT-läkare och ST-läkare. Alingsås lasarett har ett nära samarbete med den lokala Stramaenheten och vårdhygien på Södra Älvsborgs Sjukhus. Struktur för uppföljning/utvärdering När oönskad händelse har inträffat ska detta skyndsamt rapporteras i systemet för avvikelsehantering, MedControl. Om händelsen bedöms som allvarlig (kategori 3 enligt MedControl) ska en händelseanalys initieras av berörd verksamhetschef och chefläkare ska informeras. Ledningen för Alingsås lasarett ska ta del av den erfarenhet som patienter och närstående har efter en oönskad händelse och utnyttja erfarenheten till att förbättra vården. En

SIDA 7 riktlinje för omhändertagande av klagomål från patient och närstående finns upprättad. Klagomål från patienter registreras i MedControl. Det finns rutiner för; att anmäla till myndigheter i enlighet med gällande författningar att identifiera, analysera och bedöma risk och sårbarhet i verksamheten att identifiera, dokumentera och rapportera händelser och tillbud att sammanställa och återföra erfarenheter och resultat, positiva som negativa, till medarbetarna och andra berörda att ta till vara klagomål från patienter, närstående och medarbetare och använda dessa erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet att sammanställa Enskildas klagomål från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Vårdskador följs även upp via markörbaserad journalgranskning (MJG). Återkoppling av resultatet görs med chefläkare, verksamhetschefer, sjukhusledning och styrelse. Trycksår registreras kontinuerligt både via markörbaserad journalgranskning och nationella PPM mätningar (punkt prevalensmätning). Inskrivna riskpatienter ska bedömas dagligen. Vårdrelaterade infektioner mäts varje månad på alla avdelningar. Vårdrelaterade infektioner mäts dessutom kontinuerligt via nationella Infektionsverktyget. Nationella PPM mätning av vårdrelaterade infektioner rapporteras till SKL. Basala hygien och klädrutiner mäts och rapporteras till Sveriges kommuner och landsting (SKL) en gång per år i samband med PPM mätningen. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontrollen är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Detta följs genom; jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister jämförelser av verksamhetens resultat, dels med öppna jämförelser och dels med resultat för andra verksamheter en gång per termin genomför regionen kvalitetscontrolling, där egenkontrollen följs upp på webbapplikationen Kvartalen från Registercentrum Västra Götaland kan data från kvalitetsregister och öppna jämförelser kontinuerligt följas för alla sjukhus i VGR. jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat, inte minst genom att fortsätta journalgranskningen enligt markörbaserad journalgranskning (MJG) undersökning om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet genom att arbeta med resultatet av patientsäkerhetskulturmätningen kontinuerlig analys av avvikelser, patientnämndsärenden och enskildas klagomål från IVO

SIDA 8 nationell mätning av patientupplevd kvalitet att Alingsås lasarett genomför en punktprevalensmätning av antalet vårdrelaterade infektioner en gång per månad. att kontinuerligt kontrollera och följa upp registreringen av riskpatienter för trycksår att kontinuerligt mäta antal och grad av trycksår i Melior och via markörbaserad journalgranskning (MJG) att kontrollera följsamhet till basala hygien- och klädrutiner att sjukhuset deltar i den nationella punktprevalensmätningen gällande förekomst av trycksår, vårdrelaterade infektioner och basala hygien- och klädrutiner att följa upp Patientsäkerhetskulturmätning som genomfördes under 2013 och hösten 2015 att patientupplevd kvalitet registreras att antibiotikaförskrivning registreras i Infektionsverktyget och följs upp registrering av överbeläggningar och utlokalisering av patienter varje dygn med rapportering en gång/månad till SKL registrering och rapportering av fallolyckor årlig kontroll och uppföljning av livsmedelshygien av miljöskyddsinspektör kontinuerligt bevaka att sjukhuset lever upp till uppsatta mål i den av regionen godkända Patientsäkerhetsplan 2016 två gånger per termin träffa Patientnämnden för att följa upp klagomål mot vårdgivaren Samverkan för att förebygga vårdskador Alingsås lasarett använder det webbaserade systemet KLARA SVPL som är baserat på den regiongemensamma rutinen för samordnad vårdplanering. Alingsås lasarett har ett gott samarbete med Närhälsan och berörda kommuner. I samarbetet ingår framtagande av gemensamma riktlinjer och rutiner för att öka patientsäkerheten i hela vårdkedjan. Två gånger per termin träffas delar från sjukhusets ledningsgrupp och ledningsgrupper för primärvård inom Vårdval VG primärvård Under 2016 har sjuksköterskor på varje avdelning vidareutbildats kring samordnad vårdplanering. Under 2015 inrättades ett mobilt närsjukvårdsteam på Alingsås lasarett. Mycket goda resultat har presenterats från denna verksamhet under 2016. Under 2016 har arbetet fortsatt att öka antalet vårdplaneringar med berörda kommuner via videokonferens för att effektivisera arbetet. Alingsås lasarett har arbetsgrupper i Närvårdssamverkan mellan sjukhuset och berörda kommuner där avvikelser analyseras och åtgärdsförslag arbetas fram. Riskanalys Ledningsgruppen har beslutat att en risk- och konsekvensanalys ska genomföras vid varje större förändring av verksamheten. Rutin och mall finns framtagen för detta. Utvärdering av analysen görs innan förändringen genomförs. Säkerhetssamordnare på sjukhuset är övergripande ansvarig för risk- och konsekvensanalyserna.

SIDA 9 Händelseanalys Alingsås lasarett bedriver en systematisk utredning av negativa händelser och tillbud. Då en händelse inträffat där en allvarlig vårdskada har inträffat eller kunnat inträffa, ska en händelseanalys göras. Syftet med händelseanalys är att systematiskt identifiera och bedöma orsaker och bakomliggande orsaker till risk, tillbud och negativa händelser. Ansvarig för att detta görs är verksamhetschefen vid den enhet där händelsen inträffat. Begäran om händelseanalys skickas till chefläkare för ställningstagande till lex Maria och utredning. Tre läkare, sex sjuksköterskor och en apotekare ingår i gruppen som genomför, följer upp och återkopplar genomförda händelseanalyser. Patient, närstående och berörd personal involveras när en händelseanalys genomförs. Sex månader efter avslutad händelseanalys återkopplar ansvariga från händelseanalysgruppen till verksamheten för att följa upp att föreslagna åtgärdsförslag har införts i verksamheten. Nationella webbaserade analysprogrammet Nitha infördes under 2013 på Alingsås lasarett. Dataprogrammet utgår från Socialstyrelsens Risk & Händelseanalys för dokumentation av händelseanalyser. Det nationella registret skapar möjlighet att följa statistik kring vårdskador och risk för vårdskador samt sprida kunskap både lokalt och nationellt. I lärande syfte läggs en sammanfattning av avidentifierade händelseanalyser ut på Alingsås lasaretts interna hemsida sedan sommaren 2013. Alingsås lasarett har samarbete med andra förvaltningar i regionen för hjälp med kvalitetsgranskning av händelseanalyser. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Alingsås lasarett uppmuntrar medarbetarna att använda MedControl för att rapportera avvikelser i förbättrande syfte. Kontinuerlig information ges via arbetsplatsträffar angående skyldighet och vikten av avvikelseregistrering. Återkoppling kring avvikelser ansvarar respektive linjechef för. Vid allvarlig risk för vårdskada eller allvarlig inträffad vårdskada, enligt MedControl graderat till risk 3, ansvarar chefläkaren för att anmälan enligt lex Maria görs till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Till varje lex Maria anmälan bifogas en händelseanalys. Återkoppling av åtgärdsförslag från händelseanalyser delges medarbetare via bland annat arbetsplatsträffar. Hantering av klagomål och synpunkter Patienter och närstående har rätt att uttrycka sina åsikter, och det ska vara enkelt och smidigt att lämna sina synpunkter och klagomål. Var och en som vänder sig till lasarettet med synpunkter eller klagomål ska bemötas vänligt och respektfullt. Klagomålshantering är en process där sjukhuset kan föra dialog, om möjligt ställa till rätta, och se vad verksamheten kan lära för att bli bättre på det vi gör. Målet är att den enskilda verksamheten i dialog med patient/närstående, ska försöka lösa problemet då det uppstår. Om detta inte är möjligt ska patient/närstående få veta vart hon/han kan vända sig. Ett klagomål, rätt hanterat, kan förändra en negativ inställning hos patient/närstående till något positivt och utvecklande. Sjukhuset får på detta vis ett underlag för ett förbättringsarbete. På Alingsås lasarett ska det också finnas ett öppet klimat för personal att framföra klagomål och synpunkter för att förbättra arbetsmiljön och patientsäkerheten. Kontinuerlig dialog förs även med Patientnämnden för att få återkoppling och förutsättning för ett konstruktivt förbättringsarbete. Alla klagomål som kommer till Alingsås lasarett via e-post eller brev vidarebefordras till avvikelsesamordnaren för inskanning och fortsatt handläggning av

SIDA 10 ärendet. Patient/närstående ska informeras om att klagomålet dokumenteras i avvikelsesystemet MedControl. Sammanställning och analys Varje avvikelse och klagomål hanteras av berörd avdelningschef, verksamhetsutvecklare eller verksamhetschef. Åtgärdsförslag ges. Vid varje delårsrapport görs en sammanställning och uppföljning av avvikelserna på sjukhuset. Patientsäkerhetskulturmätningen på Alingsås lasarett 2013 och hösten 2015 visade att medarbetarna upplevde ett bristande stöd från ledningen i patientsäkerhetsarbetet. Återföring och kommunikation kring avvikelser brister. För att öka förtroendet för ledningens patientsäkerhetsarbete startades en pilot 2016 på medicinkliniken kring avvikelser. Detta arbete fortsätter och kommer att utvärderas under 2017. Antalet händelseanalyser och lex Maria ärenden har varit relativt oförändrat senaste åren. Även ärenden hos patientnämnden varit relativt konstant. 2014 ökade dock antalet med cirka 35 procent. Under 2015 och 2016 har antalet ärenden hos patientnämnden återgått till nivåerna under åren 2010-2013. Samverkan med patienter och närstående Patienter och närstående har möjlighet att påverka vården genom att lämna synpunkter på vården, behandling och bemötande. Under hösten 2015 blev två invånarrepresentanter ordinarie medlemmar i Alingsås lasaretts Kvalitetsråd. Under 2016 slutade en medlem och en ny valdes in. Patient och närstående involveras när en händelseanalys genomförs. Berörda får ta del av händelseanalys och åtgärdsförslag och ges möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. Patient och närstående uppmanas att lämna synpunkter på vård, behandling och bemötande med mera. God information ges till patienten före en behandling där fler behandlingsalternativ presenteras. Vid ett planerat ingrepp t.ex. höft- eller knäplastik får patienten en folder med dag för dag information om händelser och förväntat resultat. Lasarettet arbetar för att patienten ska vara delaktig i sin vård och behandling. Som ett led i detta genomförs patientskolor för diabetes, hjärtinfarkt, reumatisk sjukdom och artros. Fysisk aktivitet på recept (FAR konceptet) används i samarbete med Närhälsan och sjukgymnaster Information kring rökstopp inför operation kommer att fortsätta under 2017. Kirurg- och ortopedkliniken har i samarbete med anestesikliniken arbetat fram en hälsodeklaration som skickas ut till alla patienter som kommer på ett nybesök. Detta ligger till grund för att förbättra dialogen mellan patient och vårdgivare. Målet för 2017 är att fortsätta öka patienternas delaktighet i vården bland annat genom att ytterligare öka utskrivningsinformationen efter avslutat vårdtillfälle. Ett ökat antal mallar för utskrivningsinformation har skapats.

SIDA 11 Hösten 2013 genomfördes ett större arbete för att öka antalet läkemedelsberättelser som ges till patienten i samband med utskrivningssamtalet. En hög följsamhet kring detta har funnits på medicinkliniken sedan flera år. Det sjukhusövergripande arbetet har fortsatt under 2016. Dock har procentuella antalet utskrivningsinformationer sjunkit något under 2016. Arbetet med att åter öka antalet kommer att fortsätta under 2017. I november månad genomfördes årets Kvalitetsseminarium. Här hade medarbetare, patienter och medborgarrepresentanter möjlighet att rösta fram årets bästa kvalitetsarbete samt kvalitetsposter på Alingsås lasarett.

SIDA 12 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Alingsås lasarett har enats kring en värdegrund som värnar om alla människors lika värde. Värdegrunden ska utgöra stöd för dialogen i alla sammanhang och vara synlig i alla styrdokument. En översyn av innehåll i informationsmaterialet i sjukhusets olika väntrum har genomförts. Efter juni 2016 har bland annat fokus riktats mot att informera patienter om möjligheten att läsa sin journal via nätet. Sjukhusledningen deltar varje år i den nationella patientsäkerhetskonferensen. Under april månad 2016 deltog dessutom hela sjukhusledningen i International Forum on Quality & Saftey in Healthcare i Göteborg. Apotekare på lasarettet fick en poster accepterad för denna internationella patientsäkerhetskonferens. Kvalitetsarbetet gällde läkemedelshantering och smärtlindring av patienter i terminalt skede. Sjukhuset registrerar och följer fortlöpande vårdens resultat i relevanta kvalitetsregister. På webbapplikationen Kvartalen från Registercenter i VGR kan data från kvalitetsregister och öppna jämförelser kontinuerligt följas för alla sjukhus i VGR. Akutprocessen Under perioden september 2014 till april 2015 påbörjades projektet Akutprocessen på akutmottagningen. Efter april 2015 permanentades det nya arbetssättet. Utvecklingsarbetet kring Akutprocessen med bl.a. triagering och teamarbete på akutmottagningen har fortsatt under 2016. För patienten innebär det bättre kontinuitet, möte med färre vårdpersonal och snabbare handläggning under besöket. Kortare tid till triagering innebär att patienten inte sitter lika länge obedömd i väntrummet. Adekvata åtgärder kan göras tidigare och personalen säkerställer att de sjukaste får vård först. I Akutprocessen har det även ingått ett nytt arbetssätt, där personalen nu arbetar två av fem helger. Arbetsmiljön har förbättrats och sjukskrivningssiffrorna har minskat under 2016. Akutläkarkonceptet har genomförts i regionen under 2016. På Alingsås lasarett har tre akutläkare anställt under 2016. I budgeten finns avsatt för att anställa ytterligare två under 2017. I VGR har beslut fattats att det inom samtliga akutmottagningar ska finnas omsorgskoordinatorer. Under 2016 har denna funktion varit välfungerande på Alingsås lasarett. Arbetet har bestått i att identifiera de mest sjuka äldre samt mångsökare på akutmottagningen för att i samverkan med kommun och primärvård hjälpa dessa patienter att få vård på rätt vårdnivå. Basala hygien- och klädrutiner Nationell PPM mätning (punktprevalensmätning) av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är en stor uppgift för hygienombuden. PPM mätning har genomförts våren 2016. Resultaten rapporterades lokalt-, regional- och nationellt till SKL. Under större delen av 2016 har deltidstjänsten för sjukhusövergripande vårdhygienuppdrag på Alingsås lasarett varit obesatt. Denna arbetsuppgift finns med i den nya tjänsten verksamhetsutvecklare inom patientsäkerhet som beslutades under hösten 2016. Tjänsten tillsätts dock först mars 2017.

SIDA 13 Enskildas klagomål IVO (Inspektion för Vård och Omsorg) tar emot anmälan då klagomål riktas mot hälso- och sjukvård. Vid enskildas klagomål begär IVO ut journaluppgifter och svar på om händelsen är känd och hanterad i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete, d.v.s. hanterad i avvikelsehanteringssystemet MedControl. Frågan om händelsen har medfört eller kunnat medföra en vårdskada ska besvaras av verksamhetschef. Eventuella klagomål mot enskild vårdpersonal ska även besvaras. Även chefläkare granskar enskildas klagomål för bedömning om allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada har skett och tar beslut om lex Maria anmälan ska göras. Fallolyckor Sjukhuset fortsätter det förebyggande arbetet att identifiera riskpatienter för fallolyckor. Patienter med fallrisk bedöms vid inskrivningen och ska journaldokumenteras. Utgångspunkt för riskbedömning är huvudsakligen Downtons fallriskskala som utifrån enkla frågor kan besvara om fallrisk föreligger. Adekvata individuella förebyggande åtgärder sätts in. Alla fallolyckor ska registreras i avvikelsehanteringssystemet MedControl. Under Socialstyrelsens fallriskpreventionsvecka Balansera mera vecka 40, 2016 genomförde sjukhuset flera aktiviteter. I entrén sattes upp affischer, broschyrer delades ut till patienter och närstående på avdelningar, mottagningar och i entrén. Fysioterapeuter informerade och svarade på frågor i lasarettets foajé under några dagar. Nationellt material från Balansera mera kampanjen publicerades på sjukhusets Facebooksida. Även en speciell fallskyddsrond med chefläkare och sjukgymnast genomfördes under veckan. Höftfrakturer Regionens måltal är att 75 procent av patienter som kommer till sjukhuset med en höftfraktur ska opereras inom 24 timmar. Under 2016 har antalet patienter med modern blodförtunnande medicinering ökat kraftigt, vilket inneburit att allt fler patienter med höftfraktur inte har blivit opererade inom 24 timmar. Regionens måltal har varit svårt att nå. Tydligare riktlinjer och kommande antidoter innebär dock en förhoppning att måltalet ska uppfyllas under 2017. Händelseanalyser Under 2016 har gruppen som genomför, följer upp och återkopplar genomförda händelseanalyser utökats med en apotekare. En sjuksköterska har slutat. I gruppen ingår för närvarande tre läkare, sex sjuksköterskor och en apotekare. Under 2016 har två medlemmar genomgått utbildningen i händelseanalys. Alla medlemmar är nu utbildade. Patient och närstående involveras, om det går, när en händelseanalys genomförs. Berörda får ta del av händelseanalys och åtgärdsförslag. Sex månader efter avslutad händelseanalys återkopplar ansvariga från händelseanalysgruppen till verksamheten för att följa upp att föreslagna åtgärdsförslag har införts i verksamheten. Under hösten 2015 utbildade regionens patientsäkerhetsenhet samtliga verksamhetschefer på Alingsås lasarett i händelseanalysarbete. Infektionsverktyg Infektionsverktyget har införts i patientjournalen sedan 2014 som ett led i att minska antibiotikaförskrivningen och vårdrelaterade infektioner, stärka indikationerna kring ordination av antibiotika samt kunna följa statistik och följsamhet av vårdprogram för infektionssjukdomar. Under tiden som infektionsverktyget är under utveckling fortsätter den

SIDA 14 manuella månatliga punktprevalensmättningen på Alingsås lasarett. Detta har pågått sedan 2011. Denna statistik redovisas till sjukhusledning, sjukhusstyrelse och samtliga kliniker. Visualiseringstavlor på sjukhuset uppdateras regelbundet. Kateteranvändning I samband med punktprevalensmätning av antalet vårdrelaterade infektioner en gång per månad har det noterats att kateteranvändningen är hög på sjukhuset. Analys av 2013-2016 års siffror har visat på högre användning av urinvägskatetrar på några avdelningar. Detta har presenterats för verksamhetsledning och avdelningschefer. Dock har kateteranvändningen i medeltal ökat under 2016. Högre beläggningssiffror 2016 jämfört med 2015 kan vara bidragande. Arbetet att minska kateteranvändning kommer att fortsätta under 2017. Siffrorna kommer att följas noggrant. Kvalitetsseminarium Varje år genomförs ett kvalitetsseminarium på Alingsås lasarett. Syftet är att sprida kunskap samt motivera och inspirera till förbättringsarbete. Första-, andra- och tredje kvalitetspris för väl genomfört kvalitetsarbete delas ut i samband med kvalitetsseminariet i november månad. I samband med kvalitetsseminariet presenteras även medarbetare på Alingsås lasarett som har bedrivit större forskningsprojekt. I år presenterade en logoped sin doktorsavhandling: Fine motor timing ability. A study of syllable repetition and finger tapping in adults with developmental stuttering or Parkinson's disease compared with healthy adults Första kvalitetspriset 2016 tilldelades: Drop-in Röntgen Ett arbete som genom nytänkande har effektiviserat vårdkedjan och involverat patienterna i att vidareutveckla sitt strålande arbete Andrapriset tilldelades: Ocementerad stam ger fler komplikationer efter operation av fraktur på lårbenshalsen För en noggrann och systematisk genomgång av olika arbetssätt utifrån en relevant klinisk frågeställning där man också haft modet att jämföra sin verksamhet med andra sjukhus. Tredjepriset tilldelades: Workshift för remissbedömning av urologiska remisser av urologsjuksköterska Utifrån att varje dag räknas har man ändrat på invanda hjulspår genom en kvalitetssäkrad kulturförändring för patientens bästa. Till kvalitetsseminariet finns även postertävling med innehåll som stärker patientsäkerheten med fokus på patientupplevd kvalitet, nytänkande och intresseväckande. Posterpriset som röstades fram av medarbetarna blev: Borta bra men hemma bäst Protesprocessen Kvalitetsarbete som bygger på effektivisering och förbättring av vårdkedjan kring proteskirurgi inklusive att korta vårdtiden på sjukhus.

SIDA 15 Posterpriset som nominerades av patienter/samhällsmedborgare blev: Drop-in Röntgen Öppen mottagning dagtid på röntgenavdelningen förenklar och förbättrar för patienterna. LEAN-arbete På sjukhuset bedrivs verksamhetsutveckling utifrån LEAN filosofin. Verksamhetsutvecklare finns kopplad till varje klinik som metodstöd och på många av sjukhusets avdelningar finns också förbättringsledare som arbetar i det dagliga förbättringsarbetet. Läkemedel, utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse och patientsäkerhet När det gäller rationell antibiotikaanvändning i enlighet med STRAMA s filosofi så har personal från lasarettet deltagit i STRAMA s fortbildningsdagar under året. Vi har under året lyckats vända vår tidigare negativa trend och ser nu en minskad andel förskrivna kinolonordinationer vid afebril UVI vilket är mycket glädjande. För övrigt har lasarettet en relativt god antibiotikaprofil i linje med aktuella riktlinjer. Den stora utmaningen under 2017 blir att få ner den totala användningen av antibiotika inom slutenvården, framförallt vända den ökande användningen av intravenös bredspektrumantibiotika Piperacillin/Tazobactam. Rätt indikation, undvikbara VRI:er och behandlingslängd är områden vi kommer att arbeta med för att få ner den totala mängden antibiotika som rekvireras till sjukhuset. Utbildning/kompetensutveckling inom läkemedelsområdet har anordnats av apotekare för såväl patienter inom ramen för Hjärtskolan som för personal, t.ex. inom ramen för förstärkt yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor och Medicinklinikens kompetensutvecklingsprogram. Lokala sjukhusapoteket har även bistått vårdenheterna på lasarettet med kunskap och praktiska råd kring läkemedelshantering, bland annat säker hantering av antibiotika och märkning av läkemedel. Lasarettets läkemedelsråd har fortlöpande under året tagit upp frågor som rör läkemedel och patientsäkerhet. Alingsås lasarett bevakar det regionala införandet av Slutenvårdsdos, vilket är planerat att införas på sjukhuset 2018. Alingsås lasarett arbetar med införandet av Cytobase, ett elektroniskt system för ordination, beställning och administrering av cytostatika. Detta har hitintills skett manuellt och systemet är efterlängtat ur patientsäkerhetssynvinkel. Preliminär start för sjukhuset är senhöst 2017. Alingsås arbetar med utvecklingen av farmaceutiska tjänster i vården genom att ha PNLservice samt att apotekare på deltid är ute på kirurgavdelningen och fungerar som ett bollplank för läkare och sjuksköterskor. Inom det projektet gås läkemedelslistor igenom och återkoppling görs till berörd läkare. Kartläggning pågår även kring om det finns andra arbetsuppgifter som farmaceuter kan bidra med ute på en vårdavdelning. Pilotprojektet på avdelning 6 är ett patientsäkerhetsprojekt med målet att i förlängningen minska antalet läkemedelsrelaterade vårdskador genom att höja kvaliteten på läkemedelsprocessen. Hela läkemedelsprocessen från inskrivning till utskrivning skall genomlysas under projekttiden och bra samt mindre bra arbetssätt för olika vårdprofessioner skall identifieras. Behov av ytterligare kompensutveckling kring läkemedelsfrågor skall också undersökas.

SIDA 16 Sjukhuset arbetar för att patienter ska ha en korrekt läkemedelslista när de skrivs in, vårdas och skrivs ut från slutenvården. Att så inte alltid är fallet idag beror bl.a. på att uppgifter ska inhämtas från många olika källor. När patienterna skrivs ut är det viktigt att de får bra och tydlig information kring läkemedel samt eventuella förändringar som skett. Sjukhuset strävar efter att patienterna ska ha adekvat medicinering. Som en del i sjukhusets arbete med denna fråga genomfördes nyligen två föreläsningar med geriatrikprofessor Yngve Gustafsson från Umeå, där frågan kring läkemedel som är olämpliga till äldre belystes. Tyvärr finns i nuläget ingen tillgänglig statistik kring frekvensen av olämpliga läkemedel till äldre för Alingsås lasarett. Aktiviteter: Utbildning i Pascal för samtliga läkare KLAR Framtagande av rutin för utlämnande av läkemedel i samband med hemgång - KLAR Pascal utbildning ingår numer i introduktionen av AT läkare KLAR Projekt med apotekare för att stärka arbetet med korrekt läkemedelslista i slutenvården - PLANERAS Införande av slutenvårdsdos - PLANERAS Förtydligande av postoperativ smärtlindringsordination vid dagkirurgiska ingrepp - PÅGÅR Minimera avvändandet av olämpliga läkemedel till äldre - PÅGÅR Markörbaserad journalgranskning (MJG) Markörbaserad journalgranskning genomförs och rapporteras enligt SKL:s riktlinjer. Varje månad granskas totalt 20 journaler från medicin-, kirurg- och ortopedkliniken. Totalt granskas 240 journal per år på Alingsås lasarett. Journalerna är slumpvis utvalda. Granskning sker på sjukhusnivå utifrån nationell överenskommelse. Granskningsteamet består av tre sjuksköterskor och tre läkare. Första preliminära granskningen av journaler görs av sjuksköterskor, därefter sker en avstämning med ansvarig läkare för kirurg- och ortopedkliniken samt medicinkliniken för att identifiera vilka markörer som ligger till grund för vårdskador. När vårdskadorna är identifierade görs en kategorisering av allvarlighetsgrad, en bedömning om vårdskadan var undvikbar eller inte samt vilken skadetyp. Bedömning görs av medicinsk ledningsansvarig eller verksamhetschef på respektive klinik tillsammans med läkare i granskningsteamet. Sjuksköterskorna i teamet rapporterar vårdskadorna kontinuerligt till nationella databasen hos SKL. Allvarliga vårdskador rapporteras till chefläkare för ställningstagande till händelseanalys och lex Maria anmälan. MedControl Under 2016 har avvikelser registrerats i MedControl, Västra Götalandsregionens webbaserade system för att registrera och hantera alla typer av avvikelser och klagomål. Under året har utbildning genomförts hur man registrerar avvikelser i systemet. I samband med utbildningen diskuteras värdet av att registrera avvikelser och klagomål för att förhindra vårdskador och fokusera på patientsäkerheten. Under året har avvikelser där patienten skulle kunna drabbas av vårdskada följts upp och arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador har intensifierats.

SIDA 17 Under hösten 2016 har medicinkliniken på Alingsås lasarett startat ett pilotprojekt. Verksamhetsutvecklare på medicinkliniken sammanställer avvikelserna. 1-2 ggr i månaden träffas verksamhetsutvecklare, medicinskt ansvarig läkare och verksamhetschef för att konsekvent handlägga avvikelserna. Under våren 2017 ska arbetssättet utvärderas. News (National Early Warning Score) MIG (mobilt intensivvårdsteam) Under hösten 2016 har sjukhuset startat utbildning och genomförande av News och Mig-team på sjukhuset. News innebär en bedside bedömning av patienter inom slutenvården. Sjukvårdspersonal bedömer luftväg, andningsfrekvens, blodtryck, puls, vakenhet, kroppstemperatur etc. Parametrarna graderas och summeras. Gränser finns för ökad övervakning samt när mobilt intensivvårdsteam ska tillkallas. News ger ett gott stöd för ökad patientsäkerhet ute i verksamheten. Närsjukvårdsteam Under hösten 2015 startade ett mobilt närsjukvårdsteam vid Alingsås lasarett. Syftet var en närvårdssamverkan i södra Älvsborg. Genom att uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting kan de mest sjuka äldres behov sättas i centrum. Målet är långsiktighet, hållbar struktur, hög tillgänglighet, sammanhållen och trygg vård med ökad kvalitet samt minska undvikbar slutenvård. Under 2016 har Närvårdsteamet blivit etablerat och verksamheten har framgångsrikt utökats. Patientförsäkringen LÖF Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Medarbetare uppmuntras till att informera, underlätta och hjälpa drabbade patienter att komma i kontakt och anmäla allvarliga vårdskador till LÖF. Årsvis lämnar Patientförsäkringen LÖF ut siffror över anmälningar från Sveriges samtliga sjukhus och olika kliniker. Statistik från Alingsås lasarett presenteras för sjukhusledning och sjukhusstyrelse varje år. Patientnämnden Chefläkare har kvartalsvis avstämningsmöte med patientnämnden för att få rapport kring klagomål och bristfällig information till patient eller närstående. Patientnämnden återkopplar även direkt till verksamhetschef i de fall där patienten så önskar. Patientsäkerhetskulturmätningen Senaste patientsäkerhetskulturmätning genomfördes under hösten 2015. Föregående undersökning gjordes hösten 2013. Medarbetarenkäten som kom direkt före patientsäkerhetskulturmätningen 2015 hade en hel del tekniska problem som kan ha bidragit till lägre svarsfrekvens på patientsäkerhetskulturmätningen 2015 jämfört med 2013. På grund av den låga svarsfrekvensen beslutades att endast värdera resultaten på sjukhusövergripande nivå för att få hållbar signifikans. Resultaten från enkäterna har varit föremål för olika förbättringsarbeten inklusive temaeftermiddag med linjechefer. Från patientsäkerhetskulturmätningen 2015 framkom tre område som Alingsås lasarett behöver fokusera på. De tre områden som framkom var vår benägenhet att rapporter avvikelser, hur vår återkoppling ser ut kring de avvikelser som rapporteras och hur vi kan utvecklas som lärande organisation och bli ännu bättre på att lära av de avvikelser som skett. Under 2016 har

SIDA 18 kvalitetsrådet haft olika tema vad gäller avvikelser och hur avvikelsearbetet på Alingsås lasarett kan förbättras. En brainstorming gjordes i kvalitetsrådet där medarbetare visar att ledningsstruktur, återkoppling, kultur, rutiner, utveckling av system är viktigt att arbeta vidare med för att få ett bättre arbete kring avvikelser. Patientsäkerhetsronder (Executive Walk Rounds) / Gå ut och förstå och lär Hälso- och sjukvårdens kontinuerliga arbete med att förbättra patientsäkerheten har skiftat fokus från individ till system. Syftet är att skapa en öppen dialog samt öppet diskutera de avvikelser som sker på sjukhuset. Regelbundna och återkommande patientsäkerhetsronder har genomförts på sjukhusets enheter. Närvarande har varit medicinsk sekreterare, undersköterska, sjuksköterska, avdelningschef, verksamhetschef, utvecklingschef, chefläkare och sjukhusdirektör. I dialog har lyfts faktorer enligt checklista som kan påverka patientsäkerhet och bidra till minskad risk för vårdskada. Uppföljningsmöten med diskussion kring åtgärdsförslag har genomförts regelbundet. Sjukhusledningen tog beslut våren 2016 att ersätta patientsäkerhetsronderna med Gå ut och förstå och lär, där delar av sjukhusledningen deltar på arbetsplatsträffar också skapar förutsättning för ökad kommunikation mellan ledning och medarbetare, och ger ökad möjlighet att diskutera patientsäkerhetsrisker och ställa övergripande frågor. Personcentrerat arbetssätt Under 2016 har medicinavdelning 7 på Alingsås lasarett varit en av regionens pilotavdelningar gällande att utarbeta ett mer personcentrerat arbetssätt. Syftet med projektet är att stärka patientens ställning i vården genom ökad delaktighet samt att skapa en säker och mer jämlik vård. Under våren 2016 fick enhetens sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, undersköterskor, medicinska sekreterare samt fysioterapeuter möjlighet att delta i en undersökning gällande personalgruppernas syn på patienternas vård på avdelningen. Resultatet visar att det finns skillnader i hur personalkategorierna ser på patienternas vård, vilket i sin tur ger en grund för fortsatt arbete. Under året har flera aktiviteter genomförts i syfte att uppnå målet att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Personalen på avdelningen har genomgått utbildning där stöd getts från Göteborgs Universitet, Centrum för personcentrerad vård (GPCC). Flera inneliggande patienter har också fått möjlighet att redan från första dagen på avdelning erhålla skriftlig dokumentation om vad som planeras under vårdtiden. Att upprätta och dokumentera en gemensam plan för vårdtiden är enligt GPCC, en av de centrala delarna för att uppnå personcentrerad vård. De patienter som skrivits ut från avdelningen har erbjudits en möjlighet att delta i en webbaserad enkätundersökning. Svaren från enkäten ger en grund för personalen att reflektera över den vård som ges på avdelningen samt bidra till inspiration inför kommande förbättringsarbeten. Riktlinjer för klagomålshantering Sjukhusövergripande riktlinje finns för hantering av klagomål från patient eller närstående. Via registrering i MedControl skickas ärendet vidare till berörd verksamhet för återkoppling till patient eller närstående efter att ärendet har handlagts.

SIDA 19 Strama arbete Arbetet med att följa nationella riktlinjer för antibiotikaanvändning har fortsatt under 2016. Via det nationella datorprogrammet Infektionsverktyget tas regelbunden statistik fram. Detta sker både sjukhusövergripande och på kliniknivå. Regional statistik ger möjlighet att jämföra förvaltningar och kontrollera att nationella STRAMA riktlinjer följs. Statistik kring val av lämpligt antibiotikum presenteras regelbundet på APT, Kvalitetsråd, Läkemedelsråd, sjukhusledning och för sjukhusets styrelse. Alingsås lasarett är del av Södra Älvsborgs Sjukhus lokala STRAMA-grupp och deltar i deras möten. STRAMA frågor belyses även lokalt i Kvalitetsrådet samt i Läkemedelsrådet på Alingsås lasarett. Representanter från sjukhuset deltar även vid Regionala STRAMA möten två gånger/termin. STRAMA representanter finns på de flesta klinikerna på Alingsås lasarett. Apotekare på Alingsås lasarett är med i STRAMA nätverket. Styrgrupp för dokumentation Styrgruppen för dokumentation i journal för alla berörda professioner startades under våren 2012. Syftet är att dubbeldokumentation ska undvikas. Journalen ska bli mer överskådlig. Patienten/närstående ska slippa svara på samma frågor från flera olika yrkeskategorier. Arbetet kommer att fortsätta under 2017. Säker kirurgi WHO:s checklista för säker kirurgi används konsekvent för att förbättra kommunikationen hos operationslaget och bidrar till att alla säkerhetsåtgärder genomförs vid varje operation. Alla närvarande på operationssalen synliggörs. En uppdatering och lokal anpassning av checklistan har gjorts för att passa in i den lokala verksamheten. Checklistan förbättrar patientsäkerheten. En arbetsgrupp ansvarar för checklistan och följer upp avvikelserna en gång i kvartalet. Återkoppling ges med åtgärdsförslag. Säker traumavård Under hösten 2015 genomfördes en frivillig revision av traumavården på Alingsås sjukhus. Detta resulterade i en rapport med ett flertal förslag på förbättringar. Ett av huvudförslagen var att en traumastyrgrupp ska inrättas, vilket har gjorts 2016. Rapportering sker direkt till sjukhuschefen. Gruppen har haft ett flertal möten, och arbetet har inriktats på att genomföra revisionens förbättringsförslag. Det finns nu en färdig rutin för massiv blodtransfusion. Utbildningen av akutens personal har förbättrats. Trauma manualen har omarbetats och rutinerna för traumalarm anpassas till övriga VGR. Ett förnyat besök gjordes av revisionsgruppen hösten 2016 för att följa upp förändringarna. Det noterades att flertal förbättringar har gjorts men att ytterligare arbete kvarstår. Tjänsteman i beredskap, Alingsås-TiB (AL-TiB) Funktionen tjänsteman i beredskap (AL-TiB) har under året fungerat väl. 2016 har fem fasta medlemmar ingått. Alla är sjuksköterskor med mycket bred kompetens och lång tjänstgöring på Alingsås. Lokal tjänsteman i beredskap arbetar i nära samarbete med det regionala nätverket och regional tjänsteman i beredskap både kring utbildning och vid allvarliga händelser.

SIDA 20 Trycksår Målet är att följa regionens Patientsäkerhetsplan, att förekomst av trycksår kategori 2-4 ska understiga 5 procent mätt med punktprevalensmätning i somatisk slutenvård för vuxna. Sårbehandlingsgrupp på sjukhuset har tagit fram tydliga rutiner för hud- och riskbedömningar för ett preventivt arbete. Sjukhuset deltar även i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätningen (PPM mätning) i mars gällande förekomst av trycksår. Samtliga inneliggande patienter bedöms den dagen PPM mätningen görs. Parallellt med detta följs varje månad antalet uppkomna trycksår på sjukhuset genom markörbaserad journalgranskning (MJG). Adderade medelvärdet under året presenteras kontinuerligt. Skillnaden mellan den årliga PPM mätningen och MJG är dock att samtliga patienter bedöms en dag vid PPM mätning och MJG registrerar endast i journalen dokumenterade uppkomna trycksår. 20 slumpvis utvalda journaler granskas varje månad. Granskningen fokuserar på: Screening är patienten screenad? Hudbedömning- är huden bedömd vid inskrivning? Trycksår vid inkomst? Har IVP Hud (IVP = individuell vårdplan) öppnats i journalen? Har det dokumenterats något om sår som uppstått under vårdtiden i andra anteckningar? Beskrivs huden vid utskrivning? / Har ny screening gjorts vid hemgång? Vilken grad av trycksår är det? Vårdrelaterade infektioner VRI Som enda sjukhus i VGR utförs punktprevalensmätning av antalet vårdrelaterade infektioner en gång per månad på samtliga avdelningar. Under 2016 har arbetet att förebygga vårdrelaterade infektioner fortsatt. Kontinuerligt följs VRI- och kateterfrekvensen varje månad på avdelnings- och sjukhusnivå. Resultaten redovisas både på avdelningsnivå och på sjukhusnivå. Varje avdelning arbetar målmedvetet för att sänka användningen av urinvägskatetrar. Parallellt med denna registrering följs även VRI-frekvensen via det nationella datorprogrammet Infektionsverktyget. I denna registrering framkommer även vilka infektioner som är samhällsförvärvade och vilka infektioner som är vårdrelaterade. Resultaten från mätningarna presenteras på APT, klinikledning, Kvalitetsråd, Läkemedelsråd samt även för sjukhusledning och styrelse. Visualiseringstavlor finns även på sjukhuset. Öppna anslagstavlor Regelbunden uppföljning och redovisning av verksamheternas resultat och patientsäkerhetsarbete presenteras för patienter, besökare och personal på öppna anslagstavlor på sjukhuset. De flesta avdelningar har visualiseringstavlor för att personalen ska kunna följa utvecklingen av det egna patientsäkerhetsarbetet. Överbeläggningar och utlokaliserade patienter Från och med september 2012 sker månadsvis rapportering till SKL angående överbeläggningar och utlokaliserade patienter. På grund av ekonomiskt sparbeting under 2016 har antalet vårdplatser minskats på Alingsås lasarett. I början av 2016 fanns 114 vårdplatser,

SIDA 21 men tidigt under våren minskades vårdplatserna till 108. Senare under våren/försommaren reducerades antalet vårdplatser ytterligare till 102. Under sommarveckorna 26 till och med 33 hölls 78 vårdplatser öppna. Sommaren 2015 fanns det 86 vårdplatser. Under hösten/vintern 2016 har 102 vårdplatser varit öppna.

SIDA 22 Redovisning av resultat och analys För sjätte året i rad kom Alingsås lasarett på första plats i det Svenska Knäprotesregistret. Bedömningen görs bland annat utifrån 15 års överlevnad av protesen. Akutprocessen akutmottagningen På Alingsås lasaretts akutmottagning pågår arbete kring Förbättrad akutvårdskedja 2015-2018 där huvudmålen är: Bättre tillgänglighet på akutmottagningen - TVT (total vistelsetid) 90 procent av patienterna skall vara avslutade inom 4 timmar. Målet ska vara uppnått 2018. Införande av fasta läkartjänster på akuten och succesivt införa akutläkartjänster på akutmottagning i syfte att förbättra akutvårdskedjan. Varje akutmottagning har haft ett lokalt mål för TVT 2016. Alingsås lasarett har haft ett snitt på 65 procent 2016 med ett måltal på 80 procent. Regionen redovisar endast tid till första träff med läkare (TTL), där måltalet 2016 för regionen är att 55 procent ska träffa läkare inom 60 minuter. För Alingsås lasarett har TTL i snitt varit 49 procent 2016 jämfört med 45 procent 2015. Totala vistelsetiden (TVT) på akuten där patienten är färdigbehandlad inom 4 timmar har tyvärr sjunkit från 68 procent till 64 procent. Sjukhusets måltal 2016 var 80 procent. Bristen på vårdplatser tros påverka mycket eftersom patienterna stannar kvar längre på akutmottagningen innan de kommer upp till avdelning, vilket ger sämre TVT-uppfyllelse. Läkarna utreder mer på akutmottagningen för att undvika inläggning. Basala hygien- och klädrutiner 2016 års nationella punktprevalensmätningar (PPM mätning) av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK mätning) genomfördes i mars 2016. Följsamheten i alla sju stegen var 66 procent. VGR måltal för 2016 var 72 procent. Alingsås mätning hösten 2015 var 62 procent och på våren 2015 65 procent. Alingsås lasarett har ett tjänsteköp på en deltidstjänst från Vårdhygien på SÄS i Borås. Under hösten 2016 har samarbetet med Vårdhygien intensifierats. Hygiensjuksköterska har i högre utsträckning varit på Alingsås lasarett för att bland annat informera på

SIDA 23 avdelningschefsmöte och informationsträffar vid nyanställning kring basala hygien och klädrutiner. Tjänsten från Vårdhygien på SÄS har även utnyttjats 2016 kring arbetet med om- och tillbyggnad av Alingsås lasarett. Diagram: Basala hygien- och klädrutiner (BHK) Alingsås lasarett, VGR och måltal Enskildas klagomål Under 2016 anmäldes 14 enskildas klagomål mot Alingsås lasarett till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). 2015 var antalet 15 st. Fördröjning från anmälan till färdigt beslut från IVO är idag 12-24 månader. Under 2016 har Alingsås lasarett inte fått något beslut med riktad kritik mot vårdgivare från IVO, dock inväntas fortfarande beslut i 8 av 16 ärenden från 2016. Diagram: Antalet registrerade enskildas klagomål mot Alingsås lasarett 2015 och 2016 samt beslut med kritik.

SIDA 24 Fallolyckor Antalet registrerade fallolyckor eller fallolyckor som kunnat inträffa har varit relativt oförändrat senaste åren förutom 2015, då det skedde en viss minskning enligt diagram nedan. Under 2016 har antalet tillfällen med överbeläggningar ökat påtagligt jämfört med 2015. Vid hög arbetsbelastning och många överbeläggningar ökar risken för fall på vårdavdelning. Diagram: I MedControl registrerade fallolyckor eller kunnat inträffa fallolyckor för perioden 2013-2016 på Alingsås lasarett Händelseanalyser Under 2016 genomfördes sex händelseanalyser och 2015 genomfördes fem st. I två av 2016 års händelseanalyser har åtgärdsförslagen följts upp sex månader efter avslutad händelseanalys. Resterande händelseanalyser kommer att följas upp under första hälften av 2017. Diagram: Fördelningen av händelseanalyser mellan klinikerna 2015 och 2016 Antal händelseanalyser 7 6 5 4 3 2 1 0 2 1 1 1 1 1 1 1 2 6 5 2016 2015 Systematiskt utvecklingsarbete fortsätter kring händelseanalyser. Alla sjukhusets händelseanalyser kvalitetsgranskas av annan förvaltning. Alla kvalitetsgranskade händelseanalyser läggs ut i den nationella kunskapsbanken Nitha (Nationellt IT-stöd för

SIDA 25 Händelseanalyser) för ett ökat lärande. Händelseanalyser publiceras även på sjukhusets interna hemsida av samma skäl. Höftfrakturer Under 2015 och 2016 opererades 127 respektive 124 höftfrakturer på Alingsås lasarett. 2015 opererades 72 procent inom 24 timmar och 2016 var siffran 70 procent. Regionens måltal är att 75 procent av patienterna ska opereras inom 24 timmar. Under 2015 och 2016 har antalet patienter med modern blodförtunnande medicinering ökat kraftigt. Antidoter saknas fortfarande för de flesta av dessa mycket potenta blodförtunnande mediciner. Under 2017 kommer nya regionala medicinska riktlinjer för att stödja möjligheterna till tidigare operation samt även introduktion av nya antidoter. Diagram: Opererade höftfrakturer Alingsås lasarett 2015 och 2016 och procentuellt opererade inom 24 timmar. Statistik från operationsavdelningen, Alingsås lasarett. Lex Maria anmälan Två lex Maria anmälningar är gjorda under 2016. En anmälan gjordes på röntgenkliniken och en på medicinkliniken. 2015 gjordes tre lex Maria anmälningar. Fördelningen 2015 var två anmälningar på medicinkliniken och en på kirurgkliniken. Läkemedelsgenomgång och utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse 68 procent av patienterna 2016 fick utskrivningsinformation och läkemedelsberättelse när de lämnade Alingsås lasarett. I denna siffra räknas sjukhusets palliativa avdelning bort då många av dessa patienter avlider, varför utskrivningsinformation inte är aktuell. Utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse har getts till 76 % av patienterna 2016 på Medicinkliniken jämfört med 74 % 2015. På kirurg-/ortopedkliniken fick 48 % av patienterna detta under 2016 jämfört med 54 % 2015. Av läkemedelsgenomgångarna är enkla genomgångar i absolut majoritet. De fördjupade läkemedelsgenomgångarna är endast 5-10 per månad totalt. Under 2016 fick 71 % av alla patienter en enkel läkemedelsgenomgång mätt som registrerad åtgärdskod (XV015) i journalen, vilket skall jämföras med drygt 50 % 2015. En större ökning har alltså skett vilket

SIDA 26 är glädjande. Arbete har påbörjats kring att skapa en lokal riktlinje kring hur vi arbetar med enkel läkemedelsgenomgång i praktiken på Alingsås lasarett. Denna ska gälla i tillägg till Socialstyrelsens författning och den regionala medicinska riktlinjen. Syftet med en lokal riktlinje är att förtydliga ansvar, vem som gör vad och hur de ingående arbetsmomenten dokumenteras i journalen. På så sätt finns ambitionen att även öka kvalitén på läkemedelsgenomgången och inte bara antalet. Regionens målsättning enligt de regionala medicinska riktlinjerna är att alla patienter som läggs in ska få en enkel läkemedelsgenomgång och att alla patienter vid utskrivning från sjukhuset ska få utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse. För Alingsås lasarett finns här en förbättringspotential till kommande år. Läkemedelsrelaterade avvikelser Löpande utsökningar har genomförts på alla läkemedelsrelaterade avvikelser i MedControl som registrerats under 2016. 49 registrerade avvikelser har identifierats efter genomläsning och bedömning, vilket är en minskning med 50 procent mot fjolåret. Tyvärr föreligger det dessutom med största sannolikhet fortfarande en betydande underrapportering av avvikelser kring läkemedel. Det är sannolikt att många mer eller mindre allvarliga avvikelser aldrig upptäcks. Majoriteten av de rapporterade avvikelserna är kopplade till otydliga eller ofullständiga ordinationer. Markörbaserad journalgranskning (MJG) Markörbaserad journalgranskning genomförs kontinuerligt för att upptäcka vårdskador eller risk för vårdskador i slutenvården. Efter avslutat vårdtillfälle granskas 20 stycken slumpvis utvalda journaler varje månad på hela sjukhuset. Resultatet rapporteras till SKL och finns tillgängligt för att redovisas i respektive klinikledning och sjukhusets ledningsgrupp. För de vårdtillfälle med vårdskador som upptäcks har det före 2015 rapporterats till avvikelsesystemet Med Control, men eftersom det finns svårigheter att långt i efterhand utreda händelser har det enligt önskemål inte gjorts för 2015 och 2016. Antalet vårdtillfälle med vårdskada var totalt för hela sjukhuset 4 % 2013, 5 % 2014 och 10 % 2015. Vid årsskiftet 2016/2017 hade journalgranskning med identifiering av tillfälle med vårdskada gjorts för perioden januari-juni 2016 och där har 12 procent av patienterna drabbats av vårdskador. Majoriteten av hittade vårdtillfälle med vårdskada var reoperation, post operativ sårinfektion, urinvägsinfektion och trycksår. SKL-rapporter 2016 har tydligt visat på ökat antal överbeläggningar ökar antalet vårdskador och förlänger vårdtiden. Under 2016 har Alingsås lasarett haft fler tillfällen med överbeläggningar än tidigare år. MedControl registrerade avvikelser I verksamhetsplanen finns ett mål att avvikelseregistreringen ska öka. Antalet registrerade avvikelser var 910 st. 2014 och 1051 st. 2015. 2016 sjönk antalet till 794 st. v.g. se diagram nedan. Ett kontinuerligt arbete pågår för att öka återkopplingen efter avvikelseregistrering. Under hösten 2016 har medicinkliniken på Alingsås lasarett startat ett pilotprojekt. Verksamhetsutvecklare sammanställer avvikelserna. 1-2 ggr i månaden träffas verksamhetsutvecklare, medicinskt ansvarig läkare och verksamhetschef för att konsekvent handlägga avvikelserna. Återkoppling till medarbetare sker regelbundet på APT och klinikledning. Under våren 2017 ska arbetssättet utvärderas.

SIDA 27 Diagram: Avvikelser som upptäckts på Alingsås lasarett och händelser som utretts av Alingsås lasarett News (National Early Warning Score) MIG (mobilt intensivvårdsteam) Under hösten 2016 har 158 st. genomgått utbildning på Alingsås lasarett. Från 1 november 2016 till 31 december 2016 har MIG-teamet fått 17 uppdrag varav 3 st. patienter fick flyttas till intensivvården. Patientklagomål registrerade i MedControl 2015 var det totalt 55 patientklagomål som registrerades i MedControl. Under 2016 var det 37 ärenden. Av dessa gjordes en bedömning vid orsaksutredningen att 7 ärenden hade en vårdskada inträffat. Majoriteten av klagomålen gällde vård och behandling. Ett förbättringsarbete kring bemötande har resulterat till att antal klagomål har minskat. Däremot har antalet klagomål som rör vård- och behandling ökat jämfört med föregående år. En bedömning av detta kan bero på den ökade arbetsbelastningen för våra medarbetare samt ökad omsättning av patienter på avdelningarna. Samtliga klagomål följs upp i första hand i linjeorganisationen och på chefläkarnivå. Diagram: Registrerade inkomna patientklagomål till Alingsås lasarett 2015 och 2016 Patientklagomål som registrerats i MedControl 2015 och 2016 70% 60% 50% 45% 59% 40% 30% 20% 31% 25% 16% 24% 10% 0% Organisation, regler och resurser Bemötande Vård och behandling 2015 totalt 55st. 2016 totalt 37st.

SIDA 28 Patientförsäkringen LÖF Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Underrapportering i anmälningar till LÖF är välkänt nationellt. I det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet ingår att öka antalet anmälningar för att hjälpa patienter till skälig ersättning vid allvarlig vårdskada. Under 2016 inkom till LÖF 44 stycken anmälningar (skadeår 1999 tom 2016) från Alingsås lasarett. Januari 2017 är 10 godkända (ersatta), 11 icke-godkända (ej ersatta), och 23 under utredning/handläggning, d.v.s. slutligt beslut finns inte, v.g. se diagram nedan. Att notera är att det föreligger en eftersläpning för 2016 års anmälningar. Anmälningarna kommer ofta in till LÖF 6-9 månader efter händelse. Diagram: Antalet anmälningar till LÖF, anmälningsår, skadeår, ersatta, ej ersatta, ej avgjorda och ej avgjorda Anmälningar till LÖF Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 120 100 80 60 40 20 0 1969 2013 2007 2014 2007 2015 1999 2016 2013 2014 2015 2016 Ej avgjorda 1 3 19 23 Ej ersatta 26 27 13 11 Ersatta 28 21 12 10 Antal 55 51 44 44 Antal Ersatta Ej ersatta Ej avgjorda Patientnämnden Antalet ärenden har varit mycket konstant sedan 2010 med undantag för 2014 då det var en relativt kraftig ökning, v.g. se tabell nedan. Även fördelningen mellan klinikerna har varit relativt konstant. Den kraftiga ökningen 2014 grundade sig delvis i en del medicinska bekymmer kring primärvårdens jourcentral på Alingsås lasarett. Sedan 1 februari 2016 har jourcentralen flyttat från Alingsås lasarett till Närhälsan, Sörhaga vårdcentral. Trots ökningen av patientkontakter på Alingsås lasarett sedan 2010 har antalet ärenden hos Patientnämnden varit relativt konstant. Under 2016 har till och med antalet ärenden sjunkit, enligt tabell nedan.

SIDA 29 Diagram: Antalet ärenden till Patientnämnden 2010-2016 samt fördelning mellan klinikerna 2016 Riskanalyser Det har genomförts två riskanalyser under 2016. 1) Vattenförsörjningen Vid planering i nybyggnationen har aktiviteter från fastighetsförvaltaren, Västfastigheter påbörjats för att säkra vattenförsörjningen till sjukhuset vid ett ev. avbrott. 2) Ändrad tid för reservkraftprov Ändrad tid för reservkraftprov minskar störningar i befintlig verksamhet samt att resultatet av provet blir mer tillförlitligt. I samband med genomförda riskanalyser har brister och risker lyfts samt förslag på åtgärder tagits fram.

SIDA 30 Strama resultat I kvartalsredovisning 2016 från regional Strama framkommer att Alingsås lasarett ligger mycket väl till med avseende på lämpligt antibiotika val generellt och i synnerhet när det gäller pneumoni och behandling av afebril urinvägsinfektion. Tjänsteman i beredskap, Alingsås-TiB 2016 (AL-TiB) Nedan följer en redovisning över händelser där AL-TiB har kontaktats: Diagram: Antal ärenden och fördelning av handlagda händelser för Alingsås-TiB I telefoniproblem ligger tillfälle då Minicall-systemet har legat nere, problem med hjärtlarm vid två tillfällen och vanliga telefoniproblem. Antalet sökningar angående vårdplatsbrist har ökat markant under 2016, dels beroende på att Alingsås-TiB suttit med på alla platsmöten men också p.g.a. betydligt fler inventeringar av vårdplatser åt VGR. I extraordinära händelser ligger inblandad VGR personal i samband med terrorattack i Bryssel, total låsning av sjukhuset, polisärende (rån/misshandel), totalt brandlarmsbortfall och översvämning i källarplan. Under rubriken övriga händelser återfinns bl.a. olika sökningar angående ökat terrorhot i VGR, sabotage mot telemast i VGR, ammoniakolycka i SKAS-området, stängd operationsavdelning på NU-sjukvården p.g.a. ventilationsbekymmer och stormvarning. Under 2016 har Alingsås lasarett gått upp i stabsläge vid sju tillfällen. Vid alla tillfällena har orsaken varit vårdplatsbrist. Trycksår SKL:s punktprevalensmätningen (PPM) mars 2015 visade att 19,8 procent av patienterna hade ett eller flera trycksår grad 1-4. Cirka 8 procent hade trycksår grad 2-4 och resterande knappt 12 procent hade grad 1 trycksår. Under 2016 var totalsiffran för PPM mätningen grad 1-4 16,7 procent för Alingsås lasarett. För hela VGR var siffran 13,8 procent, v.g. se diagram nedan. Dock måste det beaktas att punktprevalensmätning är ett enskilt undersökningstillfälle en dag. Vid mätningen noterades att 100 procent av riskpatienterna hade förebyggande/behandlande trycksårsmadrass. Regionens mål är 85 procent. Vid punktprevalensmätningen i mars 2015 var 49,5 procent 80 år eller äldre. Alingsås lasarett hade den äldsta populationen i VGR vid mätningen.

SIDA 31 Under 2015/2016 har ett intensivt arbete pågått att förebygga trycksår. Som ett komplement till punktprevalensmätningen vid ett enskilt tillfälle har kontinuerliga medelvärden tagits fram ur markörbaserad journalgranskning på Alingsås lasarett. 20 journaler har slumpvis valts ut varje månad (240 journaler under året). 2015 uppkom 25 trycksår grad 1-4 under perioden januari t.o.m. december, d.v.s. 10,4 procent av patienterna fick ett trycksår under vårdtiden. 21 var grad 1 resterande 4 var grad 2-4. Motsvarande värde för 2016 var 13 uppkomna sår vid granskning av 240 journaler, d.v.s. 5,4 procent uppkomna trycksår under vårdtiden. 9 av 13 var grad 1 resterande 4 var grad 2-4, v.g. se diagram nedan. Diagram: Trycksårsregistrering Alingsås lasarett. PPM mätning rapporterad till SKL och kontinuerlig markörbaserad journalgranskning MJG 2015 och 2016 Vårdrelaterade infektioner VRI Sedan två år används nationella Infektionsverktyget på sjukhuset för att registrera vårdrelaterade infektioner, samhällsförvärvade infektioner och antibiotika förskrivningen. Parallellt med denna registrering har sjukhuset fortsatt under 2016 med tidigare mätmetod för vårdrelaterade infektioner och kateteranvändning på sjukhuset. Sista onsdagen i månaden görs punktprevalensensmätning (PPM) mätning på alla avdelningar i samband med ronden. Medelvärdet på årsbasis redovisas i tabellen nedan. Regionens måltal 2015 var VRI mindre än 7 procent och lokalt för Alingsås lasarett mindre än 5,0 procent. Under 2016 var målvärdet för VGR mindre än 6 procent och för Alingsås lasarett mindre än 4,5 procent. Medelvärdet för sjukhuset 2015 var 4,8 procent. För 2016 har värdet stigit till 6,7 procent. Andelen patienter med urinvägskateter, KAD, har stigit marginellt från 19,3 procent 2015 till 20,0 procent 2016. Arbetet med att minska kateteranvändningen fortsätter under 2017. Varje enskilt vårdavdelning får månadsstatistik på deras andel av patienter som har urinvägskateter. I Infektionsverktyget registrerades 4,7 procent vårdrelaterade infektioner på Alingsås lasarett och för hela VGR 5,4 procent till och med tredje kvartalet 2016.

SIDA 32 Diagram: Vårdrelaterade infektioner (VRI) och KAD-användning (urinvägskateter) på Alingsås lasarett 2013-2016 (PPM mätning) samt målvärden. 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Procentuellt antal VRI och kateteranvändning Alingsås lasarett 2013 2016 Medelvärde VRI Medelvärde KAD Målvärde VRI Alingsås lasarett Målvärde VRI VGR 2016 6,70% 20,00% 4,50% 6% 2015 4,80% 19,30% 5% 7% 2014 5,70% 20,50% 5,50% 8% 2013 5,70% 18,00% 5,50% 8% 2016 2015 2014 2013 Överbeläggningar, utlokaliserade patienter och utskrivningsklara patienter Vid sju tillfällen 2016 har sjukhuset gått upp i stabsläge p.g.a. platsbrist. Under hösten har beläggningssiffrorna på sjukhuset gått upp till 120 procent några dagar. Regionens mål är en beläggningsgrad på 90 procent. 2016 var beläggningsgraden över hela året knappt 102 procent. På helårsbasis har beläggningen från 2015 till 2016 ökat mellan 2,1 procent v.g. se diagram nedan. Hösten 2016 har varit mycket ansträngd jämfört med hösten 2015. Från 1 september till 31 december har det varit 4,4 procent högre beläggning på Alingsås lasarett, v.g. se diagram nedan. Diagram: Procentuell medelbeläggning Alingsås lasarett under 2015 och 2016. Siffror från Elvis (BOV) kl. 07.00, 12,00 och 16,00

SIDA 33 Diagram: Procentuell medelbeläggning Alingsås lasarett hösten 2015 och hösten 2016. Siffror från Elvis (BOV) kl. 07.00, 12,00 och 16,00 Under hösten 2016 har Alingsås lasarett haft ett stort antal patienter som har varit medicinskt klara som väntat på annat boende eller olika kommunala insatser innan utskrivning. Diagram: Medicinskt klara patienter/100 vårdplatser måndag till fredag Alingsås lasarett v.26 v. 45 2016

SIDA 34 Övergripande mål och strategier för kommande år Utveckling av kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbete är ett fokusområde och strategiskt mål i sjukhusets verksamhetsplan. Regionenens Patientsäkerhetsplan utgör grunden för det proaktiva patientsäkerhetsarbetet där ansvar och tydliga mål för förvaltningarna anges. Patientsäkerhetsplan 2017 är godkänd av Regionfullmäktige och kommer utgöra riktlinje för patientsäkerhetsarbetet på Alingsås lasarett. Patientsäkerhet är en stående punkt vid varje sjukhusledningsmöte. Chefläkaren är adjungerad till sjukhusstyrelsen för att presentera pågående patientsäkerhetsarbete en gång per kvartal. Målet är att patientsäkerhet prioriteras av alla medarbetare i organisationen och patienterna är väl informerade och involverade i beslut kring sin vård. Fokus är på systematiskt lärande i vardagen samt att proaktiv riskbedömning görs kontinuerligt. Under hösten/vintern 2015/2016 har samtliga verksamhetschefer på Alingsås lasarett utbildats i händelseanalyser och lex Maria. God vård, SOSFS 2011: 9 är vägledande för sjukhusets arbete. Patienter ska inte drabbas av vårdskador i samband behandling. Klagomål, avvikelser och risker ska fortlöpande följas upp och åtgärdas. Vårdskada eller risk för vårdskada ska förhindras genom ett riskförebyggande arbete. Fortsatt arbete pågår för att motivera medarbetare att skriva avvikelser då det föreligger risk för vårdskada eller då vårdskada har inträffat. Januari 2016 påbörjades om- och tillbyggnaden av Nya Alingsås lasarett. Arbetet kommer att pågå till 2019/2020 i totalt åtta etapper. Chefläkare sitter med i styr- och projektgruppen för utbyggnad för att säkerställa patientsäkerheten under hela byggtiden. Under 2016 har medicinavdelning 7 på Alingsås lasarett varit en av regionens pilotavdelningar gällande att utarbeta ett mer personcentrerat arbetssätt. LEAN-filosofin där vi arbetar med ständiga förbättringar av våra processer fortsätter som tidigare på sjukhuset. Under hösten 2016 har ett pilotprojekt för säkrare läkemedelsprocess inletts på avdelning 6. Läkemedelsrelaterade vårdskador är en av de vanligaste vårdskadorna i svensk sjukvård. Såväl nationellt som internationellt används ökat samarbete med kliniskt verksamma farmaceuter som en metod att förbättra kvaliteten på läkemedelsprocessen. Pilotprojektet syftar till att apotekare ska utgöra ett extra stöd i läkemedelsarbetet på avdelningen. Detta pilotprojekt ska ses som ett förbättringsarbete med syfte att på sikt höja kvaliteten och minska antalet läkemedelsrelaterade avvikelser, som i sin förlängning kan leda till vårdskador, som hade kunnat undvikas. Pilotprojektet kan även ses som en del i det stora FAAVVo-projektet (Framtidens Arbetssätt Akuta Vårdtillfällen på Vårdavdelning i samklang med Ombyggnation) på lasarettet med avseende på test av nya arbetssätt i vården i samband med om- och tillbyggnaden av Alingsås lasarett. Projektet kommer att utvärderas under försommaren 2017. Efter genomförd patientsäkerhetskulturmätning under hösten 2015 har en handlingsplan för fortsatt patientkulturarbete upprättats på Alingsås lasarett. Låg svarsfrekvensen på 46 procent kan delvis bero på att medarbetarenkäten kom direkt före patientkulturmätningen. Eftersom svarsfrekvensen blev låg har endast resultaten på sjukhusövergripande nivå tolkats. Handlingsplanen har fokuserat på tre områden; vår benägenhet att rapportera händelser, hur vår återkoppling sker kring avvikelser som skrivs och hur vi kan utvecklas som lärande organisation och bli ännu bättre på att lära av de händelser som skett.

SIDA 35 Under 2016 har antalet vårdplatser minskat på Alingsås lasarett, huvudsakligen på grund av ekonomiska skäl. Antalet dagar med överbeläggningar har kraftigt ökat 2016 jämfört med 2015. Vid sju tillfällen 2016 har sjukhuset tvingats gå upp i stabsläge, huvudsakligen under hösten 2016. Under några vårddygn har beläggningen varit över 120 procent. Regionens mål är 90 procent. Vissa månader 2016 har Alingsås lasarett haft högsta sjukskrivningstalen av alla akutsjukhusen i regionen. Personalomsättningen har varit hög 2016. Forskningsmässigt är det väl dokumenterat att försämrad arbetsmiljö med överbeläggningar och utlokaliserade patienter leder till sämre patientsäkerhet med ökat antal vårdskador och förlängda vårdtider. Alingsås lasarett har haft lägst frekvens av vårdrelaterade infektioner senaste åren. Tyvärr har vårdrelaterade infektioner ökat från 4,8 procent 2015 till 6,7 procent 2016. Alingsås lasarett har inte heller under 2016 uppnått regionens mål för basala hygien- och klädrutiner samt trycksår. Under hösten 2016 har det dock varit ett utökat samarbete med Vårdhygien på Borås lasarett för att arbeta proaktivt med basala hygien- och klädrutiner. Kommande år Våren 2016 beslutades att strukturera om sjukhusets patientsäkerhetsorganisation. En ny tjänst som verksamhetsutvecklare inom patientsäkerhet ska tillsammans med chefläkare ansvara sjukhusövergripande för patientsäkerheten. Under senhösten 2016 har en verksamhetsutvecklare inom patientsäkerhet rekryterats. Tjänsten kommer att tillsättas mars 2017. Tillsammans med chefläkare ansvarar verksamhetsutvecklaren för rapportering/återkoppling av patientsäkerhet lokalt-, regionalt- och nationellt. På avdelningsnivå ska sedan finnas 1-2 patientsäkerhetsombud som samarbetar och rapporterar till verksamhetsutvecklaren. De utvalda representanterna på avdelningarna ska arbeta en viss procent av sin tjänstgöringstid med patientsäkerhetsarbete. Denna omorganisation sammanfaller väl med FAAVVo-projektet. Projektet bygger på ett arbetssätt på framtidens vårdavdelning där rätt patient får rätt vård utifrån individens behov med en god arbetsmiljö och med en patientsäker vård. Patientsäkerhetsarbetet 2017 kommer fortsättningsvis att fokusera på bland annat basala hygien- och klädrutiner, fallolyckor, läkemedelsrelaterade avvikelser, markörbaserad journalgranskning, trycksår, vårdrelaterade infektioner, överbeläggningar och sträva efter ökat antal registrerade avvikelser. Mycket fokus kommer att läggas på områden där resultaten under 2016 har försämrats, vilket innefattar vårdrelaterade infektioner, kateteranvändning, basala hygien och klädrutiner samt utskrivningsinformationer till patienter vid utskrivning från vårdavdelning. Sjukhuset arbetar med att öka kvaliteten på informationen kring läkemedel för de patienter som vårdas på Alingsås lasarett. För att förbättra informationen rörande patienter vid utskrivning finns planer på att i arbetet med vårdplaner, som är en del av införandet av personcentrerat arbetssätt, koordinera dessa med utskrivningsinformationen framöver. Den nya patientsäkerhetsorganisationen för sjukhuset ska ge möjlighet till förstärkning i informationsarbetet kring läkemedel vid utskrivning. Under hösten 2016 har medicinkliniken på Alingsås lasarett startat ett pilotprojekt. Verksamhetsutvecklare på medicinkliniken sammanställer avvikelserna. 1-2 ggr i månaden träffas verksamhetsutvecklare, medicinskt ansvarig läkare och verksamhetschef för att konsekvent handlägga avvikelserna och återkoppla till medarbetare. Under våren 2017 ska arbetssättet utvärderas och förhoppningsvis införas även på sjukhusets andra klinker Systematiskt utvecklande arbete fortsätter kring enskildas klagomål och händelseanalyser. Alla kvalitetsgranskade händelseanalyserna läggs ut i den nationella kunskapsbanken Nitha

SIDA 36 (Nationellt IT-stöd för Händelseanalyser) för ett ökat lärande. Händelseanalyser publiceras även på sjukhusets interna hemsida för ett ökat lärande. Den fortsatta omfattande om- och tillbyggnaden av Nya Alingsås lasarett kommer att ställa höga krav på kontinuerlig bevakning av patientsäkerheten framför allt i samband med temporära evakueringsavdelningar ska byggas. I november 2016 godkände sjukhusstyrelsen verksamhetsplan och en underfinansierad vårdöverenskommelse (VÖK:en) med krav på ökad producerad vård för Alingsås lasarett 2017. Sjukhusdirektören har reserverat sig och inte skrivit på vårdöverenskommelsen för 2017. Redovisade siffror och uppföljningsresultat i Patientsäkerhetsberättelse 2016 visar på risker för försämrad vård och patientsäkerhet. Medelbeläggningen på Alingsås lasarett över hela året 2016 har varit över 100 procent och antalet vårdrelaterade infektioner har stigit. Chefläkaren ställer sig bakom sjukhusdirektörens beslut, för att hög patientsäkerheten skall kunna bibehållas och arbetsmiljön skall förbättras.

Ärende 5 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-03 Diarienummer RS 2016-00501 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: 070-32 33 936 E-post: frida.bjurstrom@vgregion.se Till regionstyrelsen Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020. Avtalet ersätter nuvarande avtal som därmed upphör att gälla från och med den 1 april 2017. 2. Regionfullmäktige godkänner underavtalet Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020. Underavtalet ersätter nuvarande överenskommelse som därmed upphör att gälla från och med den 1 april 2017. 3. Regionfullmäktige godkänner ändrad avtalstid i underavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut föreslås regionstyrelsen besluta följande: 1. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en kommunikations- och implementeringsplan som stöd för avtalens genomförande tillsammans med VästKom. Sammanfattning av ärendet Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-03 Diarienummer RS 2016-00501 2 kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan landstinget ansvarar för läkarresurser och övriga kompetenser. Såväl sjukhusvården som primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är i ständig förändring och utveckling. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och en god vård med god kvalitet krävs en välfungerande samverkan mellan verksamheterna. Patientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Alla medarbetare måsta ha kunskap om Hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal och tillämpa dessa med fokus på patientnyttan. En delprocess i översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet var att ta fram ett förslag till ny överenskommelse mellan parterna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Målsättningen är att överenskommelsen ska ge praktiskt stöd för samverkan mellan huvudmännen och deras företrädare. Förutom representanter från VGR och kommunerna har deltagare från brukarorganisationer deltagit i utarbetat förslag. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och blir underavtal. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Fördjupad beskrivning av ärendet Nyheter i Hälso- och sjukvårdsavtalet Några nya avsnitt har tillkommit för att stärka samverkan och gemensam syn på samverkan mellan parterna. Gemensam värdegrund och gemensamt åtagande Det nya avtalsförslaget poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt så finns ett behov av väl fungerande samverkan. En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. Parterna har ett gemensamt åtagande att säkerställa att Hälso- och sjukvårdsavtalet efterlevs av verksamheter som företräder dem så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. Ny struktur Avtalet har fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillgängligt för den som ska tillämpa avtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övriga överenskommelser som enligt hälso- och sjukvårdslagen ska upprättas mellan parterna blir underavtal. Underavtalens giltighet förutsätter ett giltigt huvudavtal. Nya avsnitt om avtalsvård och utveckling

Datum 2017-01-03 Diarienummer RS 2016-00501 3 Avvikelsehantering samt tvister är områden där ökad tydlighet efterfrågades inför översynen. Dessa områden ingår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Särskilda tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretisering av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ett nytt avsnitt som beskriver viktiga gemensamma utvecklingsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer och använda gemensamma resurser effektivt. Nyheter i överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk VGR och länets kommuner har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att träffa överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna. I linje med den politiska viljeinriktningen har överenskommelsen ett tydligare fokus brukar- och patientnyttan. Nyheter: - Ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning och särskilt när det gäller samverkan kring personer med missbruk. - Förslag till hantering av avvikelser och tvister - Förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem. - Utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: - Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa - Om integrerade arbetssätt och mottagningar - Om insatser för ungdomar med missbruk - Vid upphandling av HVB-platser Ändrad avtalstid i ramavtal om läkarinsatser inom kommunens hälso- och sjukvård i Västra Götaland Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat enligt hälso- och sjukvårdslagen som ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens giltighet föreslås sammanfalla med huvudavtalets giltighetstid. Genomförande av beslut och kommunikation Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera, kommunicera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.

Datum 2017-01-03 Diarienummer RS 2016-00501 4 Beredning En gemensam politisk styrgrupp har inrättats inför översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Fackliga organisationerna har fått information enligt MBL 19 den 14 november 2016. Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 5 december 2016. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har behandlat ärendet den 19 december 2016. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor Förslag till Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med bilaga Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2016-12-19, 198 Tjänsteutlåtande daterat 2016-11-30 Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör för genomförande Ledning förvaltningar för sjukhus, Närhälsan, Habilitering & Hälsa, Folktandvården för kännedom och implementering Privata vårdgivare med avtal med VGR för kännedom

Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Gäller från och med 1 april 2017

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3 Innehåll 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet s.4 1.1 Bakgrund s.4 1.2 Syfte s.4 1.3 Avtalsparter s.4 1.4 Avtalstid s.4 1.5 Omfattning s.4 1.6 Termer och begrepp s.4 2 Gemensam värdegrund s.5 2.1 Gemensam värdegrund s.5 2.2 Gemensamt åtagande s.5 3 Parternas ansvar s.6 3.1 Lagstiftning s.6 3.2 Gemensamt ansvar och samverkan s.6 3.3 Västra Götalandsregionens s.7 åtagande och ansvar 3.4 Kommunens åtagande och ansvar s.7 3.5 Kommunikation, informationsöverföring s.8 och vårdplanering 3.6 Läkarmedverkan i kommunal s.8 hälso- och sjukvård 3.7 Rehabilitering och habilitering s.8 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättning s.8 och personer med missbruk 3.9 Egenvård s.8 3.10 Läkemedel s.9 3.10.1 Akutläkemedelsförråd s.9 3.10.2 Dosexpedition s.9 3.11 Medicintekniska produkter s.10 3.11.1 Personliga hjälpmedel s.10 3.11.2 Läkemedelsnära produkter s.10 3.11.3 Spolvätskor s.10 3.11.4 Övriga medicintekniska produkter s.10 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål s.10 3.13 Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård s.11 3.14 Vårdhygien s.11 3.15 Omhändertagande av avlidna s.11 3.16 Ickesvenska medborgare och asylsökande s.11 3.17 Tjänsteköp s.11 4 Avtalsvård s.12 4.1 Tillämpningsanvisningar s.12 4.2 Gemensam stödstruktur s.12 4.3 Avvikelser s.12 4.4 Tvister s.12 4.5 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet s.13 5 Gemensamma utvecklingsområden s.13 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

4 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 1.1 Bakgrund Sedan regionbildningen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, VGR, reglerat ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Inför ny avtalsperiod har avtalstiden förlängts för att skapa utrymme för en gemensam översyn. Hälso- och sjukvårdens och den tekniska utvecklingen innebär bland annat att hälso- och sjukvård som ges i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Den politiska viljeinriktningen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför alltför skarpa gränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälsooch sjukvård tillgodosedda. En förtroendefull och öppen dialog mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättning för att tillsammans möta framtidens gemensamma utmaningar. 1.2 Syfte Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. 1.3 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen vilka fortsättningsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av regionfullmäktige respektive kommunfullmäktige. 1.4 Avtalstid Avtalet gäller under perioden 2017-04-01 2020-12-31. Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Se avsnitt 4.2. 1.5 Omfattning Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3 och 18. Detta avtal är ett huvudavtal för 1.6 Termer och begrepp Se bilaga Termer och begrepp. hälso- och sjukvård där övriga överenskommelser som enligt HSL ska upprättas mellan parterna utgör underavtal till detta avtal. Underavtalens giltighet är direkt kopplat till huvudavtalets giltighet. Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Ansvarsfördelningen beskrivs närmare under avsnitt 3 i avtalet och baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen samt de överenskommelser som tidigare gjorts. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 5 Gemensamt ansvar med individens perspektiv i centrum 2 Gemensam värdegrund Region Kommun 2.1 Gemensam värdegrund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att...... individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. 2.2 Gemensamt åtagande Parternas gemensamma åtagande innebär att...... implementera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.... ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enligt detta avtal även gäller i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

6 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3 Parternas ansvar 3.1 Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för VGR och kommunen. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen regleras i 3 och 18 HSL, (1982:763), och ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567). Patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL: - Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL). - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enligt 18 HSL andra stycket: "en kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård)." För personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är VGR och kommunen, genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, skyldig att ha överenskommelse om samarbete (8 a och 8 b HSL respektive 5 kap. 8 a och 9 a SoL). Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas enligt HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. (Länk) För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård. Utöver det lagstadgade ansvaret för hälso- och sjukvården har VGR och kommunen flera överenskommelser om ansvarsfördelning och samverkan som beskrivs nedan i avsnitt 3.2. 3.2 Gemensamt ansvar och samverkan Parterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för läkare och övriga kompetenser. Parterna ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Se även avsnitt 3.3-3.4. Patienten ska ges medinflytande i planering av vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker. Patientens vård och behandling sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för sig har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer och förskrivning som görs av respektive huvudman. KOMMUN REGION Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 7 3.3 Västra Götalandsregionens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. VGR ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: Patienter som utan större svårigheter kan besöka mottagningar (inom primärvård eller specialistsjukvård). I ansvaret ingår hälso- och sjukvård i hemmet eller annan plats där patienten vistas, då insatserna är av tillfällig karaktär och ingår i pågående behandling, rehabilitering eller utredning. Läkarmedverkan för patienter som omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården enligt ramavtal mellan parterna. Se avsnitt 3.6. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på specialist- samt primärvårdsnivå. För personer över 18 år finns en vägledning som beskriver rehabiliterings-/habiliteringsansvaret på primärvårds- respektive specialistnivå. (Länk) Handledning och kunskapsöverföring om enskild patient av primärvård eller specialistsjukvård till kommunens personal i vård, omsorg, rehabilitering samt i hantering av medicintekniska produkter. Specialistsjukvård till patienter inom kommunal hälso- och sjukvård enligt gällande vårdprogram och medicinska riktlinjer, eller enligt upprättad vårdplan/ SIP. Omhändertagandet av avlidna. Se avsnitt 3.15. 3.4 Kommunens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Kommunen ska enligt 18 HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet, (SoL), samt i daglig verksamhet, (LSS). Se bilaga Termer och begrepp. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens hemsjukvårdsansvar omfattar: Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till VGR:s mottagningar utan större svårigheter och där det på grund av nsatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. Patienter med behov av hemsjukvård över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hemsjukvård kan samtidigt få vissa hälsooch sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad vårdplan/sip. Se även avsnitt 3.5. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även: Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kvälls- och nattetid för patienter som normalt besöker VGR:s vårdcentraler. Under mottagningarnas öppethållande har VGR hälso- och sjukvårdsansvaret för dessa patienter. Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter på permission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Detta gäller endast under förutsättning att en överenskommelse skett som stöd för de kommunala insatserna. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Omhändertagande av avlidna. Se avsnitt 3.15.

8 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3.5 Informationsöverföring och vårdplanering Beslut om kommunal hemsjukvård förutsätter att en vård- och omsorgsplanering genomförs där parterna är överens om ansvarsfördelning samt där nödvändigt informationsutbyte sker. Patienten ska ges medinflytande i planeringen av sin vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker och/ eller inte kan företräda sig själv. Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, tillämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) VGR:s verksamheter ska i samband med beslut om kommunal hemsjukvård och vid utskrivning från sjukhus säkerställa att nödvändig information medföljer samma dag som överflyttningen sker. Med nödvändig information avses i första hand: - medicinska epikriser - aktuella läkemedelsordinationer En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Länsgemensam Riktlinje för SIP i Västra Götaland som kommunerna och VGR tagit fram ska följas. (Länk) 3.6 Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård regleras i underavtalet till Hälso- och sjukvårdsavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland. (Länk) Ramavtalet avser läkarmedverkan utifrån patientens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Enligt 26 d HSL ska VGR avtala med kommunerna om omfattningen och formerna för läkarmedverkan och avsätta de läkarresurser som behövs för att patienten inom kommunal hälso- och sjukvård ska erbjudas god hälso- och sjukvård. 3.7 Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering är hälso- och sjukvårdsinsatser som bedrivs både av VGR och kommunen i enlighet med detta avtal, se avsnitt 3.1-3.4. I Västra Götalands län finns en särskild vägledning som beskriver samverkan och ansvarsfördelning gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer. (Länk) Det finns också gemensamt framtagna rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland. (Länk) 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk ska erbjudas hälso- och sjukvård i enlighet med detta avtal, se avsnitt 3.1-3.4. VGR och kommunerna i Västra Götaland har upprättat en överenskommelse enligt (8 a och 8 b HSL respektive 5 Kap. 8 a och 9 a SoL) om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med missbruk. Överenskommelsen är ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet och reglerar samarbete och ansvarsfördelning för de båda målgrupperna. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 9 3.9 Beslut om egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med egenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. (Länk) 3.10 Läkemedel Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och ingår därmed i regelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. En särskild samverkansgrupp hanterar gemensamma läkemedelsfrågor mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Läkemedelsgenomgång ska utföras enligt VGR:s regionala medicinska riktlinje. (Länk) Ansvarig sjuksköterska bör medverka vid läkemedelsgenomgång. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient. 3.10.1 Akutläkemedelsförråd VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR. (Länk) Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en begränsad tidsperiod (t.ex. antibiotikakur). VGR ansvarar för läkemedelskostnaderna och kontrollen av de kommunala akutläkemedelsförråden. Kommunen har kostnadsansvaret för transporten av läkemedel till förråden. 3.10.2 Dosexpedition Dosexpedition beslutas av läkare som tar ställning till att kriterier enligt regional medicinsk riktlinje för dosexpedition är uppfyllda. Samråd ska ske med patienten alternativt närstående och/eller sjuksköterska. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

10 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3.11 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter som hälso- och sjukvården tillhandahåller ska vara CE- märkta utifrån det medicintekniska direktivet. Förskrivning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för det dagliga livet och medicinteknisk behandling) är en del av vård och behandling och följer hälso- och sjukvårdsansvaret. 3.11.1 Personliga hjälpmedel Parterna har tagit fram gemensamma riktlinjer och produktanvisningar, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, där bland annat kostnadsansvar och förskrivningsrätt beskrivs. (Länk) VGR har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18-årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där VGR alltid har ansvaret. I varje produktanvisning anges fördelning av kostnadsansvar för den aktuella produkten. Förtroendeförskrivning kan ske på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar enligt handbokens anvisningar. Detta för att underlätta en obruten vårdkedja. 3.11.2 Läkemedelsnära produkter Parterna har antagit gemensamma riktlinjer för förskrivning av läkemedelsnära produkter. Dessa är samlade i handböcker för respektive område: - Diabetes - Inkontinens, blås- och tarmdysfunktion - Stomi - Sondmatningstillbehör och nutritionspump. Se avsnitt 3.12. Förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Fördelningen av statsbidrag för inkontinensprodukter regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Kommunen ansvarar för förskrivning av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion till personer i kommunal hälso- och sjukvård. (Länk) Diabeteshjälpmedel och stomiprodukter VGR bär kostnaden för diabeteshjälpmedel och stomiprodukter. Förtroendeförskrivning kan ske av behörig personal inom kommunen enligt Handbok vid förskrivning av Diabeteshjälpmedel (Länk) samt Handbok vid förskrivning av Stomihjälpmedel. (Länk) 3.11.3 Spolvätskor Spolvätskor för katetersättning och kateterspolning samt behandling som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör eller får användas förskrivs på recept. VGR ansvarar för kostnaderna för de produkter som ingår i VGR:s Rutin för förskrivning av CE-märkta produkter. (Länk) 3.11.4 Övriga medicintekniska produkter VGR tillhandahåller även andra medicintekniska produkter till patienter som har sin hälso- och sjukvård i hemmet. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR. Generellt gäller att den vårdgivare som förskriver produkten är kostnadsansvarig. För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns ett avtal där det framgår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för. (Länk) 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål Barn under 16 år kan erhålla Livsmedel för särskilda näringsändamål enligt läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13). VGR subventionerar livsmedel för särskilda näringsändamål till barn samt till personer från och med 16 år, enligt särskilt regelverk (HSS 527-1999). Kostnadsansvaret mellan VGR och kommunen regleras i tillämpningshänvisningen. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 11 3.13 Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård VGR har, enligt tandvårdslagen (1985:125), ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till personer med vissa funktionshinder och med stort behov av vård och omsorg för att dessa personer ska ges större möjlighet till god munhälsa. Berörda personer ska årligen erbjudas avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. Målgrupper: - Personer som har behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser enligt HSL och/eller SoL. - Personer som omfattas av LSS. VGR och kommunen är enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) skyldiga att samverka så att berörda personer identifieras och får tillgång till det särskilda tandvårdsstödet. Kommunen identifierar, utfärdar intyg och informerar berörda personer och deras närstående och VGR erbjuder undersökningar och behandlingar. En gemensam överenskommelse ska upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till nödvändig tandvård. 3.14 Vårdhygien Både kommunen och Västra Götalandsregionen har ansvar för att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. VGR:s vårdhygienenheter har i uppdrag att bistå kommunerna med vårdhygienisk experthjälp enligt VGR:s riktlinjer. 3.15 Omhändertagande av avlidna Det är läkarens ansvar att konstatera dödsfall. Efter överenskommelse kan sjuksköterska utföra undersökningen för att fastställa att döden har inträtt, förutsatt att dödsfallet är förväntat. Att ta hand om och stå för transport och förvaring av avlidna ingår i respektive huvudmans ansvarsområde. Transport till och från sjukhus för obduktion eller borttagande av implantat är VGR:s ansvar även om patienten ingår i kommunens hälso- och sjukvårds ansvar. (SOSFS 2005:10) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i samband med dödsfall regleras i föreskriften HSLF-FS 2015:15. (Länk) 3.16 Asylsökande Hälso- och sjukvård till asylsökande är VGR:s ansvar. För dessa personer har kommunen inget hälso- och sjukvårdsansvar, detta gäller även patienter med behov av sjukvård i boendet. 3.17 Tjänsteköp Lokala avtal om tjänsteköp kan ingås under förutsättning att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrigt. I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framgå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

12 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 4. Avtalsvård 4.1 Tillämpningsanvisningar För praktisk tillämpning av detta hälso- och sjukvårdsavtal finns av parterna gemensamt framtagna tillämpningsanvisningar, med bland annat vägledande patientfall, som ska användas av alla vårdgivare inom VGR och kommuner i Västra Götaland. Tillämpningsanvisningarna fastställs och revideras av Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG och utgår från den ansvarsfördelning som regleras i detta avtal. Syftet är att ge stöd och vägledning för jämlik och patientsäker vård samt att underlätta samarbetet mellan vårdgivarna. 4.2 Gemensam stödstruktur Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma Hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Den gemensamma samverkansstrukturen ska fokusera på förbättringsarbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen. Det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR samordnar frågor rörande avtalet och kan vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet, ta initiativ till en översyn. Gemensamma it-stöd En välfungerande informationsöverföring mellan individer och olika aktörer behövs för att information ska kunna överföras på ett säkert och effektivt sätt och samtidigt underlätta koordinering av insatser till den enskilde. Varje part har ansvar för att it-stöd är kända hos berörda verksamheter och att rutinerna följs. Gemensamma it-stöd ska följas upp och utvecklas för att stödja intentionerna i avtalet. 4.3 Avvikelser 4.4 Tvister Tvister mellan parterna om tolkning av avtalets innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Tvist av principiell karaktär kan lyftas till VVG. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, i väntan på långsiktig lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till VVG som ska bereda frågan inom 30 dagar. Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Inom ramen för detta avtal sätts fokus på avvikelser gällande åtaganden enligt detta avtal och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Varje delregionalt vårdsamverkansområde ska regelbundet rapportera till VVG. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från VVG. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i detta avtal hanteras inom ramen för uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet. LOKALT DELREGIONALT REGIONALT Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 13 4.5 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal ska följas upp årligen. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från VVG. Rapporten bör innehålla: - Följsamhet till avtalet fokus på uppföljningsområden enligt anvisningar. - Uppföljning av ramavtal om läkarmedverkan. - Uppföljning av länsöverenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. - Uppföljning av rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL. - Övriga gemensamma rutiner enligt anvisning. 5 Gemensamma utvecklingsområden Den demografiska, medicinska och tekniska utvecklingen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. Sjukvårdshuvudmännen har en gemensam utmaning i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer. Utvecklingsåtaganden Gemensamma mobila vårdformer. Förebyggande insatser för riskgrupper. Förändrad vårdlogik från reaktivt till proaktivt arbete. Utvecklingsarbete kring de mest sjuka äldre. Samverkan kring patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet. Utarbeta ny överenskommelse utifrån kommande lagförslag Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa, it-stöd och informationsförsörjning. - It-stöd ska kunna omhänderta överföring av medicinsk information, information om rehabilitering och omsorg, aktuella läkemedelsordinationer samt avvikelserapporter i samverkansfrågor. - Individens perspektiv och behov är i centrum för utveckling av nya digitala lösningar. Gemensamma utmaningar: Utarbeta gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling för Västra Götaland. Säkra kompetens till områden med stora avstånd till tätorter. Anordna gemensamma utbildningar och kurser inom områden som avtalet reglerar. Ta fram länsgemensamma riktlinjer utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram för de gemensamma patientgrupperna. Resurser - Utforma ersättningsmodeller och patientavgifter så att intentionerna i avtalet stödjs. - Skapa mervärde för patienter genom att använda de gemensamma resurserna effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

14 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Avtalets 50 parter Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås Stad Dals-Eds kommun Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs Stad Götene kommun Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Partille kommun Skara kommun Skövde kommun Svenljunga kommun Strömstads kommun Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun Trollhättans stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Öckerö kommun Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Grafisk formgivning: Anna Karlsson, kommunikatör, Västra Götalandsregionen och VästKom

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län I denna bilaga beskrivs termer och begrepp som används i Hälso- och sjukvårdsavtalet för att klargöra innebörden samt förtydliga hälso- och sjukvårdsansvaret i detta avtal. 1.6 Termer och begrepp 1. Dagverksamhet enligt SoL Bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden, som drivs av kommunen exempelvis för äldre, psykiskt funktionshindrade eller missbrukare och där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. 2. Daglig verksamhet enligt LSS Insats enligt LSS i form av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksamålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning. Kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. (Enligt SKL PM 2003-07-08) 3. Fysioterapeut/sjukgymnast I avtalet används benämningen fysioterapeut även då sjukgymnast avses. 4. Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 5. Hemsjukvård Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. 6. Hälso- och sjukvård Enligt HSL definieras hälso- och sjukvård som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda, och behandla sjukdomar och skador. 7. Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 8. Samrådsorganet, SRO Det politiska samrådsorganet, SRO, är en samrådsgrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i frågor som rör samtliga 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. SRO består av politiker från Västra Götalandsregionen och kommunerna. 9. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt SoL och LSS där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av 18 HSL: a. Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som avses i 5 kap 5 2 st. SoL. b. Bostäder med särskild service för fysiskt och psykiskt funktionshindrade enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. c. Bostäder med särskild service för LSS personkrets enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 9 8. eller 9 9. LSS. d. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen driver verksamhet med egen personal. De enheter där personer tillfälligt vistas/bor för exempelvis rehabilitering, växelvård eller avlastning är när det gäller hälso- och sjukvårdsansvaret att jämställa med särskilt boende. 10. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt SoL och LSS där kommunen inte har hälso- och sjukvårdsansvar. a. Hem för vård eller boende, HVB (6 kap resp. 7 kap1 1st 1. SoL) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. b. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kap 1 1 st 3 SoL (hem för viss annan heldygnsvård). Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. c. Korttidsvistelse för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9 6. LSS. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL för dessa verksamheter. Detta gäller oavsett om korttidshemmet drivs av kommun eller enskild. (Enligt SKL PM 2003-07-08) 11. Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG VVG är den länsövergripande ledningsstrukturen för vårdsamverkan i Västra Götaland. I VVG ingår representanter för de delregionala vårdsamverkansgrupperna samt VästKom och koncernledning hälso- och sjukvård VGR. 12. VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation är en politiskt styrd organisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götalands län. VästKom företräder och samordnar kommunernas intressen på regional nivå samt tillsammans med kommunalförbunden. 13. Västra Götalandsregionen, VGR I hälso- och sjukvårdsavtalet avses VGR som hälso- och sjukvårdshuvudman och som avtalspart gentemot kommunen. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Gäller från och med den 1 april 2017 Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.

2 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Innehåll 1 Allmänt om överenskommelsen s.2 1.1 Bakgrund s.2 1.2 Syfte s.3 1.3 Parter s.3 1.4 Giltighetstid s.3 1.5 Målgrupper s.3 2 Utgångspunkter s.3 2.1 Individens behov i centrum s.3 2.2 Brukarinflytande s.4 2.3 Lagstiftning s.4 2.4 Nationella riktlinjer ger s.4 rekommendationer om insatser 3 Ansvarsområden s.5 3.1 Personer med psykisk s.5 funktionsnedsättning 3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel s.6 3.3 Personer med samsjuklighet s.7 3.4 Barn och ungdomar med s.7 sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet s.7 3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård s.8 3.7 Samordnad individuell plan, SIP, s.9 verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen 4 Genomförande s.10 4.1 Tillämpning s.10 4.2 Avvikelser s.10 4.3 Tvister s.10 4.4 Uppföljning s.10 5 Gemensamma s.11 utvecklingsområden 1 Allmänt om överenskommelsen 1.1 Bakgrund Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR, och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidigare överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgrupperna. Den behandlar även hur uppföljning och utvärdering ska bedrivas samt hur tvister ska lösas. Framtagandet av överenskommelsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen och representanter för anhörig- och brukarföreneningar har deltagit i den partssammansatta arbetsgruppen. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3 1.2 Syfte Syftet är att personer inom målgrupperna ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer. Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalandsregionens verksamheter och upplevs som en välfungerande helhet. Individen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behöver. 1.3 Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtagande inom den egna organisationen. 1.4 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med 2017-04-01 2020-12-31. Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens giltighet är beroende av ett gällande huvudavtal. 1.5 Målgrupper Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk som har behov av insatser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklighet, barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvångsvård. 2 Utgångspunkter 2.1 Individens behov i centrum Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktigt att utgå från individens egen målsättning för insatserna. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/eller närstående att vara delaktig och fatta beslut som rör den egna personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa. Verksamheterna inom kommunen och VGR har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att huvudmän har olika syn på verksamhets- och kostnadsansvar. Även om kostnadsansvaret är oklart ska individens behov av utredning eller behandling fullföljas utan dröjsmål. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

4 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 2.2 Brukarinflytande En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med egna erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en viktig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå. 2.3 Lagstiftning Överenskommelsen bygger på en lagstiftad skyldighet om samarbete kring två målgrupper och en generell skyldighet att samverka på individnivå. Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Sedan den 1 januari 2010 är landsting/region och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 8 a ) skyldiga att ha överenskommelser om samarbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samarbete kring personer med missbruk Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samordnad Individuell plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SIP kan även tas av den enskilde eller närstående. I Västra Götaland har VGR och kommunerna genom VästKom fastställt gemensamma riktlinjer för samordnad individuell plan, SIP. 2.4 Nationella riktlinjer ger rekommendationer om insatser Socialstyrelsen anger, i vissa fall, genom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska genomföra för personer som omfattas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är viktiga exempel på detta. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 5 3 Ansvarsområden Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Västra Götalandsregionen ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primärvården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården. 3.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer oavsett ålder med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Svårigheterna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Utreda och utfärda biståndsbesut på grund av psykisk funktionsnedsättning: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL och LSS. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov. Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård. Uppmärksamma och behandla självskadebeteende. Arbeta med suicidprevention. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

6 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Målgruppen omfattar personer oavsett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mängd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVM. Erbjuda stöd till boende och sysselsättning. Arbeta med återfallsprevention. Ge motiverande och familjeorienterade insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser som. inkluderar psykologiska behandlingsmetoder. Identifiera samsjuklighet och säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Initiera samverkan kring tillnyktring. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 7 3.3 Personer med samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidigt. Samsjuklighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Personer med samsjuklighet löper en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död. Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna. 3.4 Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Västbus) Målgruppen är barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/ ungdomen har svårigheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel. Denna överenskommelsen ska stärka samverkan mellan parterna för att målgruppens behov av vård, stöd och behandling ska tillgodoses. Länets kommuner och VGR har antagit gemensamma riktlinjer och rutiner för samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Västbus. Riktlinjerna omfattar kommunernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri. (Länk) Hantering av avvikelser och tvister ska ske i enlighet med punkterna 4.2 och 4.3. 3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård) Hem för vård och boende, HVBhem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till avlastning för anhöriga eller rehabilitering för individen. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Innan frågan om placering aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering. Om en placering bedöms nödvändig ska en placering inom det egna länet i första hand väljas. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

8 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal Ansvar Varje huvudman ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag. Kommunen ansvarar för sociala insatser enligt SoL, LSS, LVU och LVM samt skolgång enligt skollagen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Gemensam planering Inför en placering där båda huvudmännen är delaktiga, ska en samordnad individuell plan eller motsvarande upprättas där ansvarsfördelningen tydliggörs. Vid placering ska särskilt beskrivas: - målsättning med placeringen. - individens önskemål. - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - om huvudmännen själva utför insatsen eller om de utförs av annan part. - hur skola/sysselsättning tillgodoses Överenskommelse om kostnadsansvar Huvudregeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen. I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå: - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses. - fördelning av kostnader i kronor eller procent. I de fall HVB tillhandahåller både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser och fördelningen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden, om inget annat är överenskommet. I takt med att den enskildes behov förändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelningen ska justeras. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostnaden för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts. Uppföljning Uppföljning av den enskildes placering ska ske gemensamt och regelbundet av huvudmännens berörda verksamheter. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras. 3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård En person som lider av allvarlig psykisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En person som är häktad eller fängslad och som får en psykisk störning, kan också överföras till rättspsykiatrisk vård. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är: Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SIP. Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård. Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 9 Viktiga delar i Västra Götalandregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda behandling i slutenvård enligt LPT och LRV. Besluta om permission från sluten tvångsvård. Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Genomföra samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen. Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. I samråd med kommunen föreslå förvaltningsdomstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen. Upprätta en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öppen tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. En patient är utskrivningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens betalningsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård). 3.7 Vårdplaneringen - verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen Samordnad individuell plan, SIP En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Planen ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Upprättande och uppföljning av SIP ska ske enligt de riktlinjer som antagits av Västra Götalandsregionen och Västkom. (Länk) Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen SVPL tilllämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

10 www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 4 Genomförande 4.1 Tillämpning Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtagande av lokala tillämpningar ska brukar- och anhörigföreningarna ges möjlighet att delta. I den lokala samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. 4.2 Avvikelser Avvikelsehantering enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaganden enligt denna överenskommelse och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas regelbundet till Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från VVG. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljning av Hälsooch sjukvårdsavtalet. 4.3 Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolkning av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyftas den till VVG som utfärdar rekommendation om hantering av ärendet. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, via SIP, i väntan på lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till VVG som ska bereda frågan inom 30 dagar. 4.4 Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen ska ske enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att den följs upp årligen enligt anvisningar av VVG. Tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus. Uppföljning placeringar HVB-hem Gemensam uppföljning av förslaget om tillämpning vid placering HVBhem, (volymer, motiv samt vård och behandlingsinnehåll). Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

www.vgregion.se/hosavtal www.vastkom.se/hosavtal 11 5 Gemensamma utvecklingsområden Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka kring för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL ges huvudmännen stöd i arbetet med att erbjuda befolkningen individanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom ramen för detta tas en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättningarna för ett långsiktigt arbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan parterna. Syftet är att tillsammans utveckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfattar. Integrerade mottagningar I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommuner och landsting för att kunna införa riktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en integrerad vård och behandling. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet. Integrerade mottagningar underlättar en smidig och integrerad vård och behandling. Integrerade arbetssätt Personer med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver ofta samordnade insatser. Case management, vård- och stödsamordning och ACT är exempel på integrerade arbetssätt. Insatser för ungdomar med missbruk Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. En avgörande framgångsfaktor för denna målgrupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlingsutbudet utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer Det finns behov av att utveckla samverkan på organisations- och individnivå kring personer med missbruk, för att tidigt fånga upp, lösa vårdbehov i samband med tillnyktring och om möjligt i en samordnad individuell plan ge fortsatt stöd och behandling från primärvård, specialistvård och socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndigheten, för omhändertagande av berusade och drogpåverkade personer. Samverkan kring upphandling av HVB-platser Huvudmännen bör utreda förutsättningarna för att utveckla ett samarbete i upphandlingsförfarandet av HVB-platser. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

RAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND Detta dokument utgör ett ramavtal avseende läkarinsatser för den kommunala hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Med kommunal hälso- och sjukvård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som är finansierad av respektive kommun, oavsett utförare. 1. Bakgrundsbeskrivning Sedan ÄDEL-reformen 1992 har kommunerna hälso- och sjukvårdsansvar för de personer som bor i särskilda boenden, inklusive korttidsboende enligt SOL, eller vistas i dagverksamhet. Sedan Västra Götalandsregionen bildades har samtliga kommuner också ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende utifrån upprättat avtal mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Ansvaret omfattas dock inte av hälso- och sjukvård som utförs av läkare. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regionen till kommunerna inom området avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i verksamheter som avses i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 18 första stycket. Detsamma gäller kommunal hemsjukvård i ordinärt boende. Det åligger den kommunala hälso- och sjukvården att verkställa vård och behandling som ordineras och att uppföljning utförs enligt samordnad individuell plan. I hälso- och sjukvårdslagen anges att landstingen ska sluta avtal med kommunerna inom landstinget om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan i den kommunala vården. Avtalet baseras på HSL 26d och e, som reglerar samverkan mellan kommun och landsting. Ramavtalet omfattar såväl sjukhus- som primärvårdsnivå 0ch där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. Avtalet avser läkarinsatser utifrån den enskilda personens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Vårdcentralerna har ansvar för att komma överens med kommunen om formerna för samverkan kring gemensamma patienter såväl i ordinärt boende som i kommunala boendeenheter och ska tillsammans med respektive kommun/stadsdel upprätta avtal om läkarmedverkan. Från och med oktober 2009 infördes inom primärvården vårdval i Västra Götalandsregionen. Det innebär att varje enskild person väljer vårdenhet/vårdcentral för sin primära hälso- och sjukvård. Respekt måste därför visas att den enskilde personen själv väljer vårdgivare. Om den enskilde inte är nöjd med sin vårdcentral, kan den enskilde välja annan vårdcentral. Vårdcentralerna i en kommun/stadsdel samverkar för att tillgodose kommunernas behov av läkarinsatser på samordningsnivå vilket är skilt från patientansvar enligt ovan. Detta

dokumenteras i en närområdesplan. Respektive kommun/stadsdel hålls informerad om aktuell närområdesplan. I Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland anges att den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig förtroendefull samverkan inom hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en gynnsam utveckling av parternas hälso- och sjukvårdsverksamhet till nytta för invånarna. 2. Målgrupp Västra Götalandsregionens ansvar omfattar läkarinsatser till Personer som ingår i kommunernas hälso-och sjukvårdsansvar enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5, andra stycket, 7, tredje stycket samt 7 kap. 1, första stycket, socialtjänstlagen (SoL). Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6, socialtjänstlagen) samt daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende. 3. Gemensam målsättning/åtagande Parterna åtar sig att gemensamt verka för att uppnå följande mål: patienten och hans/hennes närstående känner trygghet beträffande hälso- och sjukvårds- och omvårdnadsinsatser, det finns erforderlig bemanning och kompetens för att uppfylla en god och säker vård/omsorg samt att denna finns tillgänglig vid läkarbesök i särskilda boenden och i kommunal hemsjukvård i ordinärt boende, verka för en välfungerande samverkan som utgår från patientens och närståendes behov, planera för och försöka förutsäga försämring i sjukdomstillståndet så att behovet av oplanerade insatser under jourtid begränsas, förskrivning av läkemedel och uppföljning av läkemedelsbehandling sker säkert och rationellt

insatserna sker utifrån samordnad individuell plan 4. Västra Götalandsregionens åtagande I Västra Götalandsregionens åtagande ingår: Den för boendeenhetens samordningsansvarige läkare (enligt Närområdesplan) har i uppdrag att: ansvara för råd och stöd till personalen i övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor medverka i framtagande av gemensamma riktlinjer och rutiner samt delta i det systematiska kvalitetsarbetet genom exempelvis att vara delaktig i uppföljning av avvikelser vara ledningen för den kommunala verksamheten behjälplig i planering av verksamhetsförlagd medicinsk fortbildning ta om hand kasserade läkemedel från akutläkemedelsförråden För korttidsboende gäller att en vårdcentral har behandlingsansvar för alla patienter under deras vistelsetid på boendet, oavsett på vilken vårdcentral patienten har sitt vårdval. Vårdcentralerna i närområdet kommer överens (i Närområdesplan) om vilken av dem som har behandlingsansvar på respektive korttidsboende. Vårdcentral där patienten har sitt vårdval och behandlingsansvarig vårdcentral ska tillsammans säkerställa att vårdkedjan för patienten fungerar. Behandlingsansvarig vårdcentral har ansvar för läkemedelsförskrivning, medicinsk service med mera och kostnaderna för detta under patientens vistelsetid på korttidsboendet. Vårdcentralen där patienten har sitt vårdval kommer att överta läkemedelsansvaret senast tre veckor efter att patientens skrivits ut från korttidsboendet. I Västra Götalandsregionens läkaransvar, enligt patientens val, ingår att: utföra medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat dygnet runt. Behovet av palliativa insatser och vård i livets slutskede ska särskilt beaktas. ge medicinsk konsultation till kommunens legitimerade personal. vårdcentral/läkare ska vara tillgänglig per direkttelefon för kommunens legitimerade personal på överenskomna tider och vid akuta situationer. för patient inom kommunal hälso- och sjukvård årligen erbjuda genomgång av hälsotillstånd, hembesök. medverka vid upprättande, revidering och uppföljning av individuella vårdplaner. erbjuda läkare med samordnat patient och läkemedelsansvar.

utföra en fördjupad läkemedelsgenomgång enligt av Västra Götalandsregionen fastställd regional medicinsk riktlinje snarast efter registrering i kommunal hälsooch sjukvård och därefter minst en gång per år. Läkarbemanningen lokalt kan variera över tiden. Vid sådana situationer ankommer det på vårdcentralen att samråda med ansvariga för kommunens hälso- och sjukvård. Detta kan innebära att tillgängliga läkarresurser tillfälligt, och i undantagsfall, måste omdisponeras mellan de olika ansvarsområdena som vårdcentralen verkar inom, inkl. läkarinsatser för kommunala hälso- och sjukvården. Prioriteringen görs på medicinska grunder. Avstämning ska ske med ansvarig hälso-och sjukvårdspersonal kring enskilda patienter för att tillgodose medicinska behov. 5. Kommunens åtagande I kommunens åtaganden ingår att: informera den patientansvarige läkaren vid förändringar i patientens hälsotillstånd Initiera till och medverka vid upprättande och revidering av samordnad individuell plan, utföra läkarens ordinationer och kontinuerligt återrapportera resultaten, underrätta aktuell vårdcentral när kommunen övertagit eller avslutat hälso- och sjukvårdsansvaret för en patient, Senast tre månader före en förändring av inriktningen på ett boende, nedläggning av ett boende eller öppnande av ett nytt boende eller så snart det är känt, ska kommunen skriftligt underrätta närområdesansvarig om detta. 6. Uppföljning Detta avtal ska utvärderas i samband med att Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland revideras. Lokala avtal mellan kommun och vårdcentral följs upp och dokumenteras lokalt terminsvis. Frågor beträffande klargörande av avtalet sker i första hand lokalt och i andra hand i den delregionala samverkan som finns mellan huvudmännen. Parterna ska verka för gemensam avvikelsehantering i lärande syfte, allt för att den enskilde individen ska få god vård och omsorg. Eventuella kvarstående oklarheter om tolkning lyfts till det politiska samrådet mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.

7. Avtalsperiod Avtalet gäller från och med 2016-03-01 och tillsvidare med sex månaders uppsägningstid.

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-11-30 Diarienummer HS 2016-00740 Västra Götalandsregionen Koncernledning hälso- och sjukvård Handläggare: Rose-Marie Nyborg Telefon: 070-780 12 12 E-post: rose-marie.nyborg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020. Avtalet ersätter nuvarande avtal som därmed upphör att gälla från och med den 1 april 2017. 2. Regionfullmäktige godkänner underavtalet Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020. Underavtalet ersätter nuvarande överenskommelse som därmed upphör att gälla från och med den 1 april 2017. 3. Regionfullmäktige godkänner ändrad avtalstid i underavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut föreslår hälso- och sjukvårdsstyrelsen att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en kommunikations- och implementeringsplan som stöd för avtalens genomförande tillsammans med VästKom. Sammanfattning av ärendet Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-11-30 Diarienummer HS 2016-00740 2 kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan landstinget ansvarar för läkarresurser och övriga kompetenser. Såväl sjukhusvården som primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är i ständig förändring och utveckling. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och en god vård med god kvalitet krävs en välfungerande samverkan mellan verksamheterna. Patientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Alla medarbetare måsta ha kunskap om Hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal och tillämpa dessa med fokus på patientnyttan. En delprocess i översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet var att ta fram ett förslag till ny överenskommelse mellan parterna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Målsättningen är att överenskommelsen ska ge praktiskt stöd för samverkan mellan huvudmännen och deras företrädare. Förutom representanter från VGR och kommunerna har deltagare från brukarorganisationer deltagit i utarbetat förslag. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och blir underavtal. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Avtal som reglerar ansvarsfördelning och samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland ska beslutas i fullmäktige. Fördjupad beskrivning av ärendet Gemensam översyn av hälso- och sjukvårdsavtalet och överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Nuvarande avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland godkändes av regionfullmäktige den 7 februari 2012, 9, och löpte ut den 31 mars 2016. Hösten 2014 genomfördes en uppföljning av det nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtalet genom inhämtning av synpunkter från berörda verksamheter. Resultatet presenterades för det politiska samrådsorganet, SRO, som beslutade om förlängning av nuvarande avtal för att ge utrymme för en översyn och utveckling av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Den gemensamma politiska viljeinriktningen som uttalades om förutsättningarna för översynen var att inga nya gränssnitt eller skatteväxlingar ska ske och att utvecklingen ska baseras på inkomna synpunkter med ett tydligare fokus på patientnyttan och samverkan mellan huvudmännen. En processorganisation med arbetsgrupper, operativ ledningsgrupp och politisk styrgrupp har utarbetat förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. En av arbetsgrupperna har utarbetat förslag till ny överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Parterna har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen

Datum 2016-11-30 Diarienummer HS 2016-00740 3 att upprätta en överenskommelse om dessa målgrupper. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen har konstaterat att överenskommelsen var i behov av revidering och har beslutat att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Båda förslagen har genomgått synpunktsrunda, till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltningar inom VGR, och justerats utifrån inkomna synpunkter. Nyheter i Hälso- och sjukvårdsavtalet Några nya avsnitt har tillkommit för att stärka samverkan och gemensam syn på samverkan mellan parterna. Gemensam värdegrund och gemensamt åtagande Det nya avtalsförslaget poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt så finns ett behov av väl fungerande samverkan. En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. Parterna har ett gemensamt åtagande att säkerställa att Hälso- och sjukvårdsavtalet efterlevs av verksamheter som företräder dem så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. Ny struktur Avtalet har fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillgängligt för den som ska tillämpa avtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övriga överenskommelser som enligt hälso- och sjukvårdslagen ska upprättas mellan parterna blir underavtal. Underavtalens giltighet förutsätter ett giltigt huvudavtal. Nya avsnitt om avtalsvård och utveckling Avvikelsehantering samt tvister är områden där ökad tydlighet efterfrågades inför översynen. Dessa områden ingår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Särskilda tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretisering av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ett nytt avsnitt som beskriver viktiga gemensamma utvecklingsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer och använda gemensamma resurser effektivt. Nyheter i överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk VGR och länets kommuner har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att träffa överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna. I linje med den

Datum 2016-11-30 Diarienummer HS 2016-00740 4 politiska viljeinriktningen har överenskommelsen ett tydligare fokus brukar- och patientnyttan. Nyheter: - Ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning och särskilt när det gäller samverkan kring personer med missbruk. - Förslag till hantering av avvikelser och tvister - Förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem. - Utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: - Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa - Om integrerade arbetssätt och mottagningar - Om insatser för ungdomar med missbruk - Vid upphandling av HVB-platser Ändrad avtalstid i ramavtal om läkarinsatser inom kommunens hälso- och sjukvård i Västra Götaland Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat enligt hälso- och sjukvårdslagen som ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens giltighet föreslås sammanfalla med huvudavtalets giltighetstid. Genomförande av beslut och kommunikation Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera, kommunicera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter. Beredning En gemensam politisk styrgrupp har inrättats inför översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet där förslag och överväganden stämts av löpande under arbetsprocessen. Arbetsprocessen har varit transparent där politiker, tjänstemän och medarbetare regelbundet fått ta del av arbetets aktuella underlag och informerats återkommande nyhetsbrev och via webbsidor. Fackliga organisationerna har fått information enligt MBL 19 den 14 november 2016. Förhandling enligt MBL 11 sker den 5 december 2016. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef Vårdens innehåll och kunskap

Datum 2016-11-25 Diarienummer 2016-00740 5 Bilagor - Förslag till Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland, avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med bilaga - Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk - Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland Besluten skickas till Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör Ledning förvaltningar för sjukhus, Närhälsan, Habilitering & Hälsa, Folktandvården för kännedom och implementering Privata vårdgivare med avtal med VGR för kännedom