2013-11-26 Plats och tid Södergatan 2, Gislaved, tisdagen den 26 november 2013 kl. 13.00-13.50 Beslutande Övriga deltagande Niclas Palmgren (M), ordf. Agneta Karlsson (M) Sven-Erik Karlsson (M) Carina Johansson (C) Håkan Josefsson (C) Börje Malmborg (KD), tjänstgörande ersättare för Lennart Kastberg (KD) Göran Scott (M) tjänstgörande ersättare för Ann-Katrin Strand (FP) Robert Erlandsson (MP) Marie Johansson (S) Gunnel Augustsson (S) Åke Ljunggren (S) Fredrik Johansson (S), tjänstgörande ersättare för Margareta Lindgren (S) Hasse Johansson (S) Erik Andersson (K) Karin Gustafsson, kommundirektör Yvonne Thelin Karlsson, nämndsekreterare Stefan Tengberg, ekonomichef Maria Alm, miljöhandläggare, 471 Utses justera Justeringens plats och tid Marie Johansson Kommunstyrelsekontoret den 26 november 2013 Underskrifter Sekreterare. Yvonne Thelin Karlsson Paragrafer 471-485 Ordförande Niclas Palmgren Justerande... Marie Johansson Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 2013-11-26 Paragrafer 471-485 Datum för anslags uppsättande 2013-11-27 Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunstyrelsekontoret. Inger Magnusson Datum för anslags nedtagande 2013-12-20
2013-11-26 2 Ks 471 Dnr: KS.2013.185 00 Samråd av policy och verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Ljungby kommun har, till sina grannkommuner, på samråd översänt en policy och verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun. Ljungby kommun ska upprätta en cykelstrategi vilket innebär de tar fram en policy och en verksamhetsplan för cykelplanering. Policyn ska fungera som hjälp för Ljungbys politiker fa välgrundade beslut och fördela kommunens resurser på bästa sätt. Utifrån verksamhetsplanen ska tre handlingsplaner tas fram. Handlingsplanerna ska innehålla tydliga åtgärder och de övergripande målen från verksamhetsplanen ska omsättas i mätbara mål. Kommunstyrelsekontoret har tagit fram ett förslag på yttrande. Beslutsunderlag Samråd av policy och verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun, daterad den 21 oktober 2013 Förslag till yttrande, daterat den 21 november 2013 beslutar anta föreslaget yttrande daterat den 21 november 2013. Expedieras till: Ljungby kommun
2013-11-26 3 Ks 472 Dnr: KS.2013.181 04 Riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv, RUR I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig tillämpa och de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Det finns därmed ett lokalt tolkningsutrymme för hur hanteringen ska utformas. I Gislaveds kommun beslutade kommunfullmäktige den 28 april 2011, 39 om pensions- och konjunkturbuffert, hur den ska byggas upp och hur den kan disponeras. Kommunallagens utformning som är gällande fr. o.m. 2013 (RUR) är i princip densamma som de regler om pensions- och konjunkturbuffert som är gällande i Gislaveds kommun men med vissa justeringar. Syftet med resultatutjämningsreserven är kunna bygga upp en reserv under goda tider för senare kunna utnyttja denna när skeunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd utjämna stora svängningar i skeunderlaget över konjunkturcykeln för skapa större stabilitet för verksamheterna. Möjligheterna till reservering och disponering av RUR framkommer i balanskravsutredning som ska göras i både budget och bokslut. För göra en reservering till RUR ska resultatet överstiga 1 procent av sker och generella statsbidrag. Nivån 1 procent gäller för de kommuner som, liksom Gislaved, har en positiv soliditet inklusive hela pensionsskulden. Med årets resultat menas det lägsta av årets resultat och årets resultat efter balanskravsjustering. Enligt kommunallagen (8 kap 3 d, tredje stycket) anges följande; Medel från resultatutjämningsreserv får användas för utjämna intäkter över konjunkturcykel Dessutom måste resultat efter balanskravsjusteringar vara negativt. För reserven ska användas måste det med andra ord vara en lågkonjunktur och reserven får användas för nå upp till ett nollresultat eller med ett belopp som motsvarar reservens storlek om underskottet är större än reserven.
Ks 472 (forts.) 2013-11-26 4 För definiera en konjunkturcykel används utvecklingen av det underliggande skeunderlaget. Prognosen för det årliga underliggande skeunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som riktmärke för hur disponeringen från RUR får göras. Lagstiftningen ger möjlighet till lokala tillämpningar förutom avsättning till konjunkturbufferten endast får ske då det lägsta av årets resultat och årets resultat efter balanskravsjusteringen uppgår till minst 1 procent av skeintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. För Gislaveds kommun motsvarar detta procenttal för närvarande 15 mnkr. Lagstiftningen innebär Gislaveds kommun bör ändra på beskrivningen för avsättning till konjunkturbuffert till beloppet över 1 procent av skeintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Även disponeringen av konjunkturbufferten bör ändras till utvecklingen av det underliggande skeunderlaget i stället för nuvarande nivå 1,5 % skeunderlagstillväxt. Prognosen för det årliga underliggande skeunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren och använda SKL:s sammanställning för ändamålet bör istället vara styrande för disponeringen. Avseende avsättning till och disponering av kommunens pensionsbuffert behöver inga ändringar göras. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige den 28 april 2011, 39 Kommunstyrelsekontorets tjänsteskrivelse daterad den 31 oktober 2013 beslutar överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar resultatutjämningsreserven (RUR) i Gislaveds kommun är uppdelad i en konjunkturbuffert samt en pensionsbuffert i likhet med beslut i kommunfullmäktige den 28 april 2011, 39, reservering till konjunkturbuffert får göras om kommunen uppnår god ekonomisk hushållning enligt målen med ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringen som överstiger en procent av summan av skeintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning,
Ks 472 (forts.) 2013-11-26 5 konjunkturbuffert är avsedd utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med syfte täcka sviktade skeunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. Disponering av konjunkturbuffert sker endast då det är lågkonjunktur enligt den underliggande skeunderlagsutvecklingen för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, reservering till pensionsbuffert får göras av belopp upp till det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringen som understiger en procent av summan av skeintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, disponering av pensionsbuffert får ske då pensionskostnaderna uppgår till 80-90 mnkr/år och då den upparbetade pensionsbufferten uppgår till 200 mnkr, samt beslut om disponera medel från RUR sker i samband med hantering av budget och årsredovisning. Expedieras till:
2013-11-26 6 Ks 473 Dnr: KS.2013.191 00 Kommunalt uppföljningsansvar för icke skolpliktiga ungdomar Barn- och utbildningsnämnden har vid sammanträde den 4 november 2013, 112 föreslagit det kommunala uppföljningsansvaret enligt Skollagen 29 kap. 9 "Information om icke skolpliktiga ungdomar" överförs till socialnämnden, arbetsmarknadsorganisationen, budgetmedel överförs från gymnasieskolans program till socialnämnden, samt organisationsförändringen träder i kraft den 1 januari 2014. Kommunfullmäktige gav den 22 november 2012 i uppdrag till barn- och utbildningsnämnden följa upp hur ungdomar som inte fyllt 20 år och som fullgjort sin skolplikt är sysselsa i syfte kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Uppdraget regleras i Skollagen 29 kap. 9, Information om icke skolpliktiga ungdomar. I utredningen "Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun" (SOU 2013:13), anses kommunernas ansvar ska ändras från informationsansvar till aktivitetsansvar. Aktivitetsansvaret innebär ett förtydligande av kommunen ska vara aktiv i uppsökande och åtgärdande verksamhet. Vidare föreslår utredningen hemkommunen ska bedriva ett strukturerat arbete. Det blir även tydligt hemkommunen ska se till den unge erbjuds lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand motivera den unge till återuppta sin utbildning. Om den unge inte kan motiveras återuppta sin utbildning ska kommunen se till den unge kommer i kontakt med Arbetsförmedlingen. Inom socialnämndens ansvarsområde i Gislaveds kommun har arbetsmarknadsorganisationen (AMO) byggts upp. AMO har fått i uppdrag erbjuda sysselsättning för personer från 18 år och uppåt som är utanför arbetsmarknaden. Det senaste projektet Navigatorcentrum breddar uppdraget för nå fler utan sysselsättning. Inom ramen för projektet sker också en aktiv samverkan med Gislaveds gymnasium för såväl unga som vuxna. Som en följd av de förändrade förutsättningarna beträffande gymnasiereformen GY 2011 och den allt mer utbyggda arbetsmarknadsorganisationen inom socialnämndens ansvarsområde anser barn- och utbildningsnämnden Gislaveds kommuns uppföljningsansvar enligt Skollagen kap. 29 9, borde ha ännu bättre förutsättningar inom AMO:s organisation. AMO har ett väl fungerande nätverk för möjliggöra praktikplatser, väl utbyggd samverkan med andra myndigheter och barn- och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden den 4 november 2013, 112
Ks 473 (forts.) 2013-11-26 7 s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar det kommunala uppföljningsansvaret enligt Skollagen 29 kap. 9 "Information om icke skolpliktiga ungdomar" överförs till socialnämnden, arbetsmarknadsorganisationen, budgetmedel överförs från gymnasieskolans program till socialnämnden, organisationsförändringen träder i kraft den 1 januari 2014, samt uppdra till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden revidera respektive reglemente med anledning av organisationsförändringen. Expedieras till: Kommunfullmäktige
2013-11-26 8 Ks 474 Dnr: KS.2013.194 00 Ägarinsats till gemensamägda bolaget Smålands Turism AB Smålands Turism AB har i skrivelse till länets kommuner framfört önskemål om ett ökat ägartillskott till Smålands Turism AB för budgetåret 2014 och framåt. Bakgrund till begäran är bolaget står inför investeringar i nya plformar för samverkan och marknadsföring av besöksnäringen i länet och i hela Småland. Utvecklingen i Smålands Turism AB beskrivs i bolagets vision och affärsplan för besöksnäringen i Jönköpings län. Dessa har redovisats bl a hos det kommunala beredningsorganet, vilket mottagits med positivt. Landstinget i Jönköpings län har i sin budget för 2014 avs ett ökat ägartillskott om 0,5 mnkr. Smålands Turism AB är ett helägt kommunalt aktiebolag, som startade sin verksamhet den 1 januari 2001. Det ägs av länets 13 kommuner och Landstinget i Jönköpings län med 50 % vardera. Kommunernas andel är fördelad mellan kommunerna efter kommunernas storlek. Styrelsen har sju ledamöter, varav tre väljs av landstinget och fyra av kommunerna. Landstinget har ordförandeposten och kommunerna vice ordförandeposten. Bolagsstämman fastställer årligen affärsplan för de kommande åren. Bolaget finansieras genom egna intäkter, bidrag och anslag från ägarna. Ägarinsatsen från landsting och kommuner var 8 mnkr under perioden 2004-2010. Den höjdes 2011 till totalt 9 mkr för från och med 2014 föreslås bli 10 mnkr. För Gislaveds kommun, vars andel i bolaget är 5 %, har den årliga ägarinsatsen 2011 höjts från 400 tkr till 450 tkr. Den nu föreslagna utökningen innebär en ökning med 50 tkr till 500 tkr. I budget för 2014 har 450 tkr upptagits. Beslutsunderlag Skrivelse från Smålands Turism AB, daterad 6 november 2013 Affärsplan Smålands Turism AB Kommunstyrelsekontorets tjänsteskrivelse daterad den 19 november 2013 s förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar för Gislaveds kommuns del godkänna en utökad årlig ägarinsats med 50 tkr till totalt 500 tkr till Smålands Turism AB från och med 2014 under förutsättning länets övriga samtliga kommuner och Landstinget i Jönköpings län gör motsvarande åtaganden, samt
Ks 474 (forts.) 2013-11-26 9 bevilja kommunstyrelsen tilläggsanslag med 50 tkr ur kommunfullmäktiges förfogande i 2014 års budget. Expedieras till: Kommunfullmäktige
2013-11-26 10 Ks 475 Dnr: KS.2012.261 00 Motion om Fria resor skolungdom inom Gislaveds kommun, svar Ylva Samuelsson (S) och Margareta Lindgren (S) har den 12 december 2012 lämnat in en motion om fria resor för skolungdom inom Gislaveds kommun. Motionärerna vill ungdomar i Gislaveds kommun ska kunna ta del av kommunens utbud av kultur- och fritidsaktiviteter utan behöva fundera över kostnader för resor och yrkar därför kommunstyrelsen får i uppdrag tillse kommunens ungdomar ges möjlighet till fria kollektivtrafikresor inom kommunens gränser. har den 10 januari 2013 beslutat remittera motionen till kommunstyrelsekontoret för beredning. Kommunstyrelsekontoret har påbörjat utredningen och återkopplat förslaget till den särskilda styrgruppen för kollektivtrafik, utsedd inom kommunstyrelsen. Ärendet har behandlats i styrgruppen vid ett tillfälle. Styrgruppen ställer sig positiv till förslaget utreds i grunden. Det har konstaterats utförliga utredningar behövs, liksom bland annat frågan om biljetthantering och samordning med närtrafiken behöver genomlysas. Motionen kan därför inte bifallas med yrkandet tillse kommunens ungdomar ges möjlighet till fria kollektivresor inom kommunens gränser utan besvaras med utredning med motionens yrkande som mål ska genomföras. Motionen borde därför kunna besvaras med åtagande återkoppla utredningen till kommunfullmäktige. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 19 november beslutades återremittera ärendet till kommunstyrelsekontoret för ytterligare beredning. Beslutsunderlag Motion om fria resor för skolungdom inom Gislaveds kommun, daterad den 11 december 2012 Kommunfullmäktige den 13 december 2012, 187 den 10 januari 2013, 19 s styrgruppen för kollektivtrafikfrågor den 30 maj 2013 den 19 november 2013, 460 Yrkande Marie Johansson (S): Att uppdra till kommunstyrelsen utreda möjligheterna till kommunens ungdomar kan få fria kollektivtrafikresor inom kommunens gränser och återkomma med förslag till kommunfullmäktige i april 2014. Agneta Karlsson (M) och Åke Ljunggren (S): Bifall till Marie Johanssons yrkande. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Marie Johanssons yrkande och finner kommunstyrelsen beslutar enligt detta.
Ks 475 (forts.) 2013-11-26 11 s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen utreda möjligheterna till kommunens ungdomar kan få fria kollektivtrafikresor inom kommunens gränser och återkomma med förslag till kommunfullmäktige i april 2014, samt motionen därmed är besvarad. Expedieras till: Kommunfullmäktige
2013-11-26 12 Ks 476 Dnr: KS.2013.186 00 Avsiktsförklaring Leader Från och med år 2007 har Gislaveds kommun tillsammans med Jönköping, Gnosjö och Vaggeryds kommuner varit medlemmar i Leader Västra Småland. Leader är ett lokalt program inom EU:s landsbygdsprogram under programperioden 2007-2013. Inom LEADER bedrivs landsbygdsutveckling i de fyra kommunerna. Ett Leaderområde skapas genom det bildas en Local Action Group (LAG) bestående av representanter från privat, offentlig och ideell sektor. Kommunerna och Landsbygdsprogrammet skjuter till finansiering som LAG fördelar till projekt i det geografiska området. Organisationen sker inom ramen för en ideell förening som är öppen för alla organisationer. Samtliga kommuner är medlemmar i föreningen Landsbygdsutveckling i Västra Småland. Inför nästa programperiod, som pågår 2014-2020, kommer Leader ersättas med ett nytt lokalt program som kallas Lokalt ledd utveckling. Programmet bygger på Leadermetoden och kommer i stort ha samma funktion. Det nya är programmet, eventuellt, kommer finansieras även av ESF, ERUF och EU:s fiskerifond. Under 2014 kan LAG-grupper ta fram och lämna in nya strategier till Länsstyrelsen för bilda lokala program. Det är upp till varje enskild kommun ta ställning till vilket lokalt program som kommunen vill ingå i. Samarbetet i Leader Västra Småland bedöms av de medverkande kommunerna ha fungerat mycket väl. Gislaveds kommuns föreningar, företag och verksamhet har haft stor nytta av projektmedlen och den lokala administrationen bedöms ha fungerat bra. Det är därför kommunens avsikt prioritera ett samarbete i det nuvarande geografiska området för Leader Västra Småland. Beslutsunderlag Kommunstyrelsekontorets tjänsteskrivelse daterad den 19 november 2013 Yrkande Marie Johansson (S) med instämmande av Carina Johansson (C): Bifall till förslaget. beslutar Gislaveds kommun prioriterar ett forts samarbete i det geografiska området för Leader Västra Småland i det nya programmet Lokalt ledd utveckling. fortsätta samarbetet inom föreningen Landsbygdsutveckling i Västra Småland om det geografiska området förblir intakt.
Ks 476 (forts.) 2013-11-26 13 Expedieras till: Leader Västra Småland Jönköpings kommun Gnosjö kommun Vaggeryds kommun Länsstyrelsen Jönköpings län, enheten för Regional utveckling
2013-11-26 14 Ks 477 Dnr: KS.2013.118 814 Remiss inför översyn av riksintresse för friluftsliv Länsstyrelserna har fått i uppdrag lämna underlag till Naturvårdsverket med bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara riksintressen för det rörliga friluftslivet. Naturvårdsverket har i samråd med Havsoch venmyndigheten tagit fram riktlinjer för hur sådana områden ska bedömas. Länsstyrelsen har tidigare genomfört en remissomgång kring riksintressen för rörligt friluftsliv i länet men har nu återkommit med frågor kring områdena Fegen och Isaberg-Rannebo. Länsstyrelsen föreslår Fegen ska utses till riksintresse för friluftsliv medan Ranneboområdet i riksintresset Isaberg-Rannebo ska tas bort. Kommunstyrelsekontoret har tagit fram ett förslag till yttrande som redovisades vid sammanträdet den 19 november. Några mindre justeringar i yttrandet har gjorts efter det. Beslutsunderlag Förslag till förändringar avseende riksintresse för friluftsliv daterat den 28 oktober 2013 Förslag till yttrande över förslag till förändringar avseende riksintressen för friluftsliv daterat den 14 november 2013 den 19 november 2013, 456 Förslag till yttrande över förslag till förändringar avseende riksintressen för friluftsliv daterat den 25 november 2013 beslutar anta föreslaget yttrande över förslag till förändringar avseende riksintressen för friluftsliv, daterat den 25 november 2013. Expedieras till: Länsstyrelsen Kommunekologen
2013-11-26 15 Ks 478 Dnr: KS.2013.27 10 Kommunens arbete med minoritetslagstiftningen Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:274) antogs av riksdagen 2009 och trädde i kraft 1 januari 2010. Minoritetslagens allmänna bestämmelser och grundskydd innebär lagen gäller i hela landet och omfar samtliga fem nationella minoriteter. De fem nationella minoriteterna är: judar, romer, samer (som även har ställning som urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Grundskyddet regleras i minoritetslagens inledande paragrafer, som bland annat slår fast: - förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag (3 ) - det allmänna har ett särskilt ansvar för skydda och främja de nationella minoritetsspråken (4, även 8 språklagen) - det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter behålla och utveckla sin kultur i Sverige (4 ) - barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt (4 ) - förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (5 ) Begreppet förvaltningsmyndigheter är inte exakt definierat i den svenska lagstiftningen. I princip avses dock organ som ingår som självständiga enheter på olika nivåer i den statliga och kommunala förvaltningsorganisationen. Exempel på förvaltningsmyndigheter är kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter. Däremot omfas inte kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller kommunala bolag. Med det allmänna avses offentlig verksamhet som utövas genom staten, kommunerna eller landstingen. Med utgångspunkt från minoritetslagstiftningen rekommenderas vid tillämpning av lagen förvaltningsmyndigheter arbetar med sju huvudområden: samråd, kartläggning, information och myndighetsbemötande, främjande och synliggörande, förskola, äldreomsorg och statsbidrag. Minoritetslagstiftningen innehåller också bestämmelser om förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli i de så kallade förvaltningsområdena. I förvaltningsområden har enskilda rätt använda samiska, finska respektive meänkieli i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter. Enskilda har också rätt få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på något av de tre språken. Kommuner som inte ingår i ett förvaltningsområde kan ansöka hos regeringen om få ingå i ett sådant. Kommuner som ingår i ett förvaltningsområde får statsbidrag för arbetet med minoritetslagstiftningen baserat på antalet kommuninvånare. För Gislaveds kommun skulle bidragsbeloppet bli cirka 660 000 kronor/år.
Ks 478 (forts.) 2013-11-26 16 Gislaveds kommun har sedan 2012 haft regelbundna och återkommande samrådsmöten med finska föreningen i Gislaved. Vid samrådsmötena har bland annat frågor kring äldreomsorg, modersmålsundervisning, information på finska på kommunens webbplats, diskuterats. Gislaveds finska förening har även lyft frågan om möjligheten för Gislaveds kommun frivilligt ansöka om ingå i förvaltningsområdet för finska. har tidigare, behandlat frågan med anledning av en hemställan från Gislaveds finska pensionärsförening. Nämnderna fick även möjlighet yttra sig. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 27 april 2010-04-27, 33, beslutades med anledning av yttranden från nämnderna ska Gislaveds kommun inte frivilligt ansluta sig till förvaltningsområde för finska. Den 5 mars 2013, 97 beslutade kommunstyrelsen uppdra till kommunstyrelsekontoret genomföra en kartläggning av vilka nationella minoriteter det finns i kommunen, samt kartlägga vilka behov de har avseende stöd och åtgärder. Kartläggningen skulle även innehålla vilka språkkunskaper som finns inom kommunens personalgrupper; handläggare, förskolepersonal, äldreomsorgspersonal. Kartläggningen genomfördes genom en enkät under september och oktober månad 2013. Det preliminära resultatet visar cirka 120 personer har besvarat enkäten. Respondenterna tillhör framförallt den finska minoriteten (cirka 103), och flertalet av dem är mellan 60-79 år. I huvudsak är deras behov äldreomsorg och vård och omsorg på det egna språket. Kartläggningen av personalens språkkunskaper kommer sammanställas under december 2013. För fortsätta arbetet med minoritetslagstiftningen och med utgångspunkt från kartläggningen föreslås en konsekvensanalys görs som utreder för- och nackdelar, samt driftkostnader för Gislaveds kommun ansluta sig till förvaltningsområde för det finska språket. Beslutsunderlag Kommunstyrelsekontorets tjänsteskrivelse daterad den 25 oktober 2013. den 19 november 2013, 457 Yrkande Marie Johansson (S) med instämmande av Erik Andersson (K), Agneta Karlsson (M) och Carina Johansson (C): Bifall till förslaget. beslutar uppdra till kommunstyrelsekontoret under 2014 genomföra en konsekvensanalys som utreder för- och nackdelar, samt driftkostnader för Gislaveds kommun ansluta sig till förvaltningsområde för det finska språket. Expedieras till: Projektledaren, medborgardialog
2013-11-26 17 Ks 479 Dnr: KS.2011.268 20 Hyresavtal med Landstinget angående Familjecentral beslutade den10 januari 2012 godkänna en principöverenskommelse med Landstinget avseende lokaler och hyresnivå för en Familjecentral i Gislaved. Det slutliga hyreskontraktet med Landstinget är nu upprättat. Avtalstiden är 10 år fr.o.m. den 1 december 2013 med 3 års förlängning om inte uppsägning sker. Lokalytan är 318 m² och grundhyran är 365 000 kr/år. Fastighetsnämndens arbetsutskott beslutade den 6 november 2013 föreslå godkänna hyresavtal med Landstinget angående Familjecentral, daterat den 24 oktober 2013. Beslutsunderlag Fastighetsnämnden den 21 december 2011, 140 den 10 januari 2012, 1 Principöverenskommelse Familjecentral Gislaved daterad den 9 januari 2012 Fastighetsnämndens arbetsutskott den 6 november 2013, 115 den 19 november 2013, 459 beslutar godkänna hyresavtal med Landstinget angående Familjecentral i Gislaved, daterat den 24 oktober 2013. Expedieras till: Fastighetsnämnden Landstinget
2013-11-26 18 Ks 480 Dnr: KS.2013.173 618 Feriepraktik för ungdomar 2014 Syftet med feriepraktiken är skapa sysselsättning åt ungdomar som av olika anledningar har svårt själva ordna feriearbete, samt låta ungdomar få prova olika yrken och branscher i kommunens verksamheter där det framöver kommer finnas ett rekryteringsbehov, ex inom vård och barnomsorg. Innehållet i verksamheten föreslås 2014 rikta sig till ungdomar som slutat årskurs 8 och 9 i grundskolan eller årskurs 1 på gymnasiet och särskolan. Feriepraktik kan komma ifråga först då alla planerade semestervikarieanställningar är tillsa. Denna verksamhet för skolungdomar ska inte förväxlas med kommunens ordinarie sommarjobb. 1 797 000 kr finns avs för feriepraktiken 2014. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 5 november beslutades uppdra till Arbetsmarknadsorganisationen komplettera med uppdaterade underlag på ersättningsnivån för feriepraktik enligt Kommunals rekommendationer. Arbetsmarknadsorganisationen har inte kunnat komplettera handlingarna ännu eftersom Kommunal inte är klara med 2014 års löner. Niclas Palmgren yrkade därför vid kommunstyrelsens sammanträde den 19 november uppdra till Arbetsmarknadsorganisationen förbereda feriepraktik för ungdomar 2014 enligt framlagt förslag, daterat den 25 oktober 2013, samt återuppta ärendet vad det gäller ersättningsnivå och antal platser. I samband med kommunfullmäktiges mål- och budgetsammanträde den 20 november 2013 tilldelades verksamheten 160 000 kr. Beslutsunderlag Förutsättningar inför feriepraktiken 2014, daterad den 25 oktober 2013. den 5 november 2013, 431 den 19 november 2013, 461 Yrkande Niclas Palmgren (M): Att återuppta ärendet vad det gäller ersättningsnivå och antal platser, samt hur de tillskjutna medlen om 160 000 kr ska användas. Marie Johansson (S) med instämmande av Agneta Karlsson (M): Bifall till ordförandens yrkande. beslutar uppdra till Arbetsmarknadsorganisationen förbereda feriepraktik för ungdomar 2014 enligt framlagt förslag, daterat den 25 oktober 2013, samt
Ks 480 (forts.) 2013-11-26 19 återuppta ärendet vad det gäller ersättningsnivå och antal platser, samt hur de tillskjutna medlen om 160 000 kr ska användas. Expedieras till: Arbetsmarknadsorganisationen
2013-11-26 20 Ks 481 Dnr: KS.2013.1 102 Val av ny ledamot till Gislaveds Jaktvårdskrets Staffan Sjöblom (M) har begärt entledigade från uppdraget som ordinarie ledamot i Gislaveds Jaktvårdskrets. Moderaterna i Gislaveds kommun har nominerat Lennart Carlsson (M) som ny ledamot i Gislaveds Jaktvårdskrets. Beslutsunderlag Avsägelse från Staffan Sjöblom, daterad den 19 november 2013 Nominering från Moderaterna i Gislaveds kommun, daterad den 19 november 2013 Yrkande Agneta Karlsson (M): Bifall till förslaget. beslutar godkänna Staffan Sjöbloms (M) begäran om entledigande från sitt uppdrag som ledamot i Gislaveds Jaktvårdskrets, samt välja Lennart Carlsson (M), Bosebo Lunden 1, 332 91 Gislaved, till ny ledamot i Gislaveds Jaktvårdskrets till och med den 31 december 2014. Expedieras till: Staffan Sjöblom Lennart Carlsson Arkivarien
2013-11-26 21 Ks 482 Dnr: KS.2013.195 024 Arvoden till förtroendevalda 2014. Fastställande av uppräkningsfaktor samt arvodesbelopp för 2014 I samband med revidering av arvodesreglerna inför 2000 beslutades fasta arvoden, timarvoden och taket för förlorad arbetsförtjänst räknas upp årligen med den genomsnittliga löneökningen för kommunalt anställda i Gislaveds kommun året före "arvodesåret". Förvaltningen har beräknat den genomsnittliga löneökningen för 2014 till 2,60 % och föreslår kommunstyrelsen fastställa uppräkningsfaktorn. Beslutsunderlag Uppräkning av arvoden, bilaga 1, daterad den 22 november 2013. beslutar överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: beslutar fastställa uppräkningsfaktorn för 2014 till 2,60 %. Expedieras till:
2013-11-26 22 Ks 483 Dnr: KS.2013.177 00 Avveckling av regionförbundet, redovisning av uppdrag Vid kommunstyrelsens sammanträde den 19 november fick ordföranden i uppdrag bevaka och efterfråga närmare budget gällande uppstartskostnaderna för bildandet av regionkommunen. Ordförande informerar från möte med Regionstyrelsen där frågan har lyfts. beslutar lägga informationen till handlingarna.
2013-11-26 23 Ks 484 Dnr: KS.2013.3 002 Anmälan om delegationsbeslut Ekonomichef 2.1 Antagande av leverantör 2.1 Antagande av leverantör beslutar godkänna redovisningen.
2013-11-26 24 Ks 485 Dnr: KS.2013.2 0 Informationer Gislaveds Näringsliv AB Ordföranden informerar om diskussioner pågår kring rollfördelningen mellan Gislaveds kommun och Gislaveds Näringsliv AB. beslutar godkänna informationen.