Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2017 2018 Daghemmet B.E von Schantz Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 30.10.2017

Innehållsförteckning 1. Basuppgifter... 2 2. Våra styrdokument... 2 3. Värdegrunden... 3 4. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik... 3 4.1. Kort om Barnavårdföreningen i Finland... 3 4.2. Tidigt familjestöd... 4 4.3. Måltidspedagogik och egna kök... 4 4.4. Projekt inom föreningen 2017-2018... 5 5. Vårt daghem... 6 5.1. Vår värdegrund och verksamhetskultur... 6 5.1.1 Barnets bästa... 7 5.1.2 Respekt och uppmuntran... 7 5.1.3 Förtroende... 7 5.1.4 Trygghet... 7 5.2. Personalen på vårt daghem... 8 5.3. Lärmiljön... 8 5.4. Leken... 8 5.5. Barnets och familjernas delaktighet... 9 5.6. Pedagogisk dokumentation... 10 5.7. Trygghet och säkerhet på daghemmet... 10 6. Vårt pedagogiska program... 10 6.1. Mångsidig kompetens och lärområden... 10 6.2. Planering och genomförande av verksamhet... 11 6.3. Daghemmets mål 2017 2018... 12 6.3.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017... 12 6.3.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018... 13 6.3.3. Pingvinernas övergripande mål... 14 6.3.4. Isbjörnarnas övergripande mål... 15 7. Samarbetet med vårdnadshavarna... 17 7.1. Vårdnadshavarnas delaktighet... 17 7.2. Samarbetsformer... 17 7.3. Tystnadsplikt... 18 8. Utvärdering... 18 1

1. Basuppgifter Daghemmets namn: Enhetens adress: Föreståndare: Viceföreståndare: Personalstyrka: Dh B.E. von Schantz Smedsgatan 19 A Solveig Fredriksson Maj Mikander 1 föreståndare/btl, 1 btl, 2 bsk, 1 kock och 1 reservperson Barnmängd: 22 Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte: 15. 9.20 17 2. Våra styrdokument Småbarnspedagogiken styrs på en nationell nivå av lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en normgivande föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen. Den har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs, utvecklas och utvärderas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av vård, fostran och lärande, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Småbarnspedagogiken bygger på tanken on barnets rätt till småbarnspedagogik. Arbetet med barn på Barnavårdsföreningens daghem styrs av Barnkonventionen. Konventionens huvudprinciper är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnet bästa ska beaktas vid beslut som rör barn, alla barn har rätt till utveckling och rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Utgående från de nationella grunderna har en lokal plan för småbarnspedagogik skrivits för Helsingfors. Alla Barnavårdsföreningen enheter följer denna lokala plan. Planen kompletteras med en verksamhetsplan för enheten, som utarbetas varje verksamhetsår. Grupperna på våra daghem kommer överens om arbetssätt och arbetsfördelning i gruppavtalen. För varje barn utarbetas en egen plan för småbarnspedagogik i samarbete med vårdnadshavarna. Bild 1 Förhållandet mellan styrdokumenten 2

3. Värdegrunden Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Småbarnspedagogiken bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i sin grupp. Andra viktiga värden som lyfts upp i de nationella grunderna är: Att växa som människa Barnets rättigheter Likabehandling, jämlikhet och mångfald Mångfald av familjer Hälsosam och hållbar livsstil Helsingfors stads sektor för fostran och utbildning har enligt Helsingfors stads strategiutkast för 2017-2021 som mål att se till att 1) Hela staden som lärmiljö 2) Helsingfors jämlikt för alla lärande 3) En välmående, lärande och bildad helsingforsare. Inom den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen har Helsingfors stad en enhetlig svensk lärstig från småbarnspedagogiken till den fria bildningen i Helsingfors. Kontinuiteten syns i vår gemensamma syn på vård, fostran, tillväxt och lärande i alla åldrar. Vi utvecklas, lär, och växer tillsammans i en uppmuntrade och respektfull interaktion. Våra lärmiljöer är pedagogiska och kvalitativa och vi står för en hållbar utveckling. Allas välmående, mångfald och glädje utgör grunden för vår verksamhet. Barnavårdsföreningens värdegrund styr verksamheten på våra daghem. Våra grundvärden är: 4. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik 4.1. Kort om Barnavårdföreningen i Finland Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen i Finland (BF) är Finlands äldsta barnskyddsorganisation grundad 1893. Vi arbetar för en bättre barndom, ett stärkt föräldraskap och ett barnvänligare samhälle. Vi jobbar professionellt på både svenska och finska med en personalstyrka på omkring 120 anställda. Till BF hör ett barnhem och sex daghem med totalt 245 vårdplatser och fyra eftermiddagsklubbar. Vi har också familjeenheter som ger stöd och råd till barn och familjer som upplever vardagen som 3

utmanande, exempelvis på grund av skilsmässa eller neuropsykiatriska problem. Även ferie- och kurscentret Högsand i Hangö är en del av oss. Vi betonar vikten av förebyggande åtgärder och vill stödja barn och vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt. Som Finlands enda svenska barnskyddsorganisation har vi ett särskilt ansvar att producera svenskspråkig service till barn och familjer. Dessutom fortbildar vi personal inom branschen. Daghemmen leds av en daghemsföreståndare, som har stöd av en viceföreståndare. Till daghemsföreståndarens uppgift hör att leda personalen och verksamheten. Daghemsförståndaren har helhetsansvar för daghemmets verksamhet. För att stödja daghemsföreståndaren i sin uppgift har BF en chef för småbarnspedagogik, vars uppgift är att leda småbarnspedagogiken som helhet. Till strukturerna hörs gemensamma möten för alla föreståndare tillsammans med chefen för småbarnspedagogik en gång per månad. Diskussionen inom föreståndargruppen spelar en avgörande roll för reflektion, verksamhetens utvärdering och utveckling. Alla föreståndare tar del av föreningens ledarskapsdagar (2-3 st./år) där fokus ligger på att stödja ledarskapet. 4.2. Tidigt familjestöd Tidigt familjestöd är en arbetsmodell som underlättar barnets dagvårdstart, ökar barnets trygghetskänsla i daghemmet och bygger upp samarbetet mellan vårdnadshavare och personal. Anknytningsteorin ligger som grund för modellen. Till modellen Tidigt familjestöd hör: att varje barn har en egenvårdare att egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök till familjen innan dagvårdsstarten att barnet mjuklandar tillsammans med vårdnadshavarna och egenvårdaren i sin egen takt att egenvårdaren och vårdnadshavarna samarbetar för barnets bästa Modellen underlättar barnets anpassning till daghemmet och ger en bra grund för samarbetet mellan personalen och familjen. Egenvårdaren observerar barnets utveckling och fäster speciellt uppmärksamhet vid den emotionella anpassningen. Syftet med hembesöket är att skapa en god kontakt med familjen och att få information om barnet. Viktigt är att höra om vårdnadshavarnas förväntningar och deras egna erfarenheter av dagvård. Vårdnadshavarna får mer information och kan bearbeta sin möjliga oro inför dagisstarten med personalen och tillsammans med vårdnadshavarna kan vi fundera på hur vi kan göra starten så trygg som möjligt för barnet. Under hembesöket läggs grunden för en tillitsfull relation mellan alla parter. På BF:s daghem har alla barn egenvårdare hela daghemtiden. När barnet växer och byter grupp byts egenvårdaren. Egenvårdarens uppgift är fortsättningsvis att stödja barnet och familjen. Egenvårdaren ser till att just de barn som hen ansvarar för blir sedda och hörda varje dag. För att se till att informationen om barnet löper bra också vid gruppbyte ordnar vi överföringssamtal med vårdnadshavarna. 4.3. Måltidspedagogik och egna kök Bespisningen utgör en del av barnets småbarnsfostran och den ska vara ändamålsenligt ordnad och handledd står det i lagen om småbarnspedagogik. Varje måltidssituation är en situation där vård, fostran och lärande möts. Barnen bekantar sig med nya smaker och konsistenser. Samtidigt övar barnet grundläggande färdigheterna i att äta. Måltiden har en stark social betydelse och utgör en av de viktigaste formerna av träning i sociala färdigheter. 4

Vi erbjuder god, från grunden tillredd och genomtänkt kost med beaktande av individuella allergier. Maten på daghemmen uppfyller de allmänna hälso- och näringskraven. Mat ska serveras i tillräckliga mängder och tillräckligt ofta allt enligt vårddagens längd. Näringsrekommendationerna är förnyade 2016 av Statens näringsdelegation. På nätet hittar du dem här: Tillsammans kring matbordet. Barnavårdsföreningen har egna tillredningskök på alla enheter. Matlistorna är komponerade med näringsrekommendationerna som grund. Varje vecka äter barnen en vegetarisk lunch och en lunch med fisk. Vid varje måltid serveras frukt, grönsaker eller bär. Vi strävar till att öka användningen av ekologiska produkter och använder i huvudsak inhemska, rena råvaror. Principerna för tillredning av mat på våra daghem: Vi följer näringsrekommendationerna Ogärna tillsatsämnen Salt enligt rekommendationerna Inget tillsatt socker i maten, inte heller kontsgjorda sötningsmedel Ogärna halvfabrikat Så mycket inhemska råvaror som möjligt Ekologiskt inom ramarna för budgeten Vi vuxna jobbar för en god atmosfär i matsituationer och en positiv inställning till mat. Vid planering av måltidssituationen och serveringssättet tänker vi på barnets delaktighet. De äldre barnen övar sig att ta mat själva och att lära sig att själva bedöma mängden de äter. Vid måltider sitter vi vuxna i borden tillsammans med barnen, vilket ger möjlighet till att se och höra det enskilda barnet. Barnen uppmuntras att smaka på maten, men vi trugar inte och ingen blir tvingad att äta. Till varje måltid erbjuds knäckebröd som komplement till måltiden. Den som av någon anledning inte ätit sin mat är i ännu större behov av den näring brödet ger. Vi övar bordsskick och goda seder och ser matbordsdiskussionerna som pedagogiska möjligheter genom att själv vara goda förebilder. 4.4. Projekt inom föreningen 2017-2018 Barnavårdsföreningens 125-årsjubileum Barnavårdsföreningen firar sitt 125-årsjubileum år 2018. Jubileumsåret kommer att uppmärksammas på våra daghem på olika sätt, bland annat genom att lyfta fram barns rättigheter och hur det är att vara barn förr och nu. Tack för maten Marthaförbundets projektet Tack för maten! engagerar de privata svenskspråkiga daghemmen och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. Projektet riktar sig till barn, föräldrar och personal. Genom projektet vill vi utveckla måltiden och bespisningen på våra daghem och eftisar. Vi jobbar för matglädje, barnens delaktighet, en ökad konsumtion av grönsaker och råvaror i säsong. Känn teknologin - IKT som stöd delaktighet och lärande Projektets vision är att barn är delaktiga i samhället och övar multilitteracitet och digital kompetens. Kravet på barnens och föräldrarnas delaktighet och utvecklandet av barnens mångsidiga kompetens har medfört ett utvecklingsbehov. Personalen behöver ny kunskap, inspiration, möjligheter att utveckla nya arbetssätt och handledning i arbetet med den nya teknologin. Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. Projektet utvecklar den pedagogiska kompetensen genom att stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet, genom att utveckla lärmiljöerna och den pedagogiska användningen av informations- och kommunikationsteknologin. Den pedagogiska dokumentationen lyfts upp som ett gemensamt utvecklingsområde. Informations- och kommunikationsteknologins möjligheter utvecklas under 5

projektets gång. Den pedagogiska dokumentationen ger barnen möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess. Tänk språk I juni 2004 initierade Svenska kulturfonden ett projekt för att skapa en språkstrategi för dagvården. Målet var att barn med olika språkbakgrund skulle få språkstöd i vardagens alla situationer och att daghemmen skulle erbjuda en miljö som gav stimulans för en levande svenska. En ny reviderad upplaga av skriften gavs ut 2015 och i den lyfts frågor om flerspråkighet, kulturell mångfald, genusfrågor och digitalisering. Strategin är indelad i fyra block och utgår från fyra olika perspektiv personalens, barnets, miljöns och föräldrarnas. De fyra blocken är: 1. Personalen som språklig modell 2. Barn som samtalar och berättar 3. Språkutvecklande miljö 4. Samarbete med hemmen För att språkstrategin ska vara framgångsrik måste alla delar beaktas och alla som arbetar inom dagis delta aktivt. I praktiken innebär det att arbetsteamet ska se över dagliga rutiner och arbetssätt för att bli mer medvetet om vilken roll språket har i arbetet. Genom att öka personalens språkliga medvetenhet och genom att förändra vissa arbetsrutiner så att språket får en viktigare roll i sammanhanget, kan var och en mer aktivt bidra till att stödja varje enskilt barns språkliga utveckling. Barn har behov av att få kommunicera både med vuxna och med andra barn, och personalens roll som modell eller samtalspartner har mycket stor betydelse för barnets språkliga utveckling. 5. Vårt daghem 5.1. Vår värdegrund och verksamhetskultur Pedagogerna har tillsammans funderat på vad småbarnspedagogikens samt BF:s värdegrund innebär och hur de syns i vårt arbete. Dessa värden fungerar som hörnstenar i vårt arbete som professionella pedagoger. I nedanstående bild och följande text har vi sammanfattat dessa tankar. Barnets bästa Förtroende En professionell pedagog Respekt och uppmuntran Trygghet 6

5.1.1 Barnets bästa Vi vill att varje barn ska få känna sig delaktigt. Barnet ska få sin röst hörd och det är pedagogernas uppgift att se till att alla får det. Vi tar till oss av barnens idéer och tillsammans planerar, utvärderar och genomför vi verksamheten. Alla barn är olika, och skall få vara det. Rutiner och en förutsägbarhet av dagen är viktigt för varje barn. Därför sätter vi stort värde i mjuklandningstiden och den möjlighet den ger oss att göra barnet bekant med daghemmets personal och husets rutiner i en lugn takt. Dessutom ger vi tid för barnen att sakta komma in i daghemmets rutiner igen, efter lov under året. Tillsammans blickar vi också framåt på det kommande. Vi har bland annat ett dagsschema som synliggör dagens händelser. Vi jobbar för att skapa en öppen och positiv atmosfär med trygg och motiverad personal. Detta sker bland annat genom att vi håller oss uppdaterade inom vårt arbetsfält och skolar oss. Vi lägger tid på att bemöta varje barn och beakta dess personlighet. Vi ser även till att barnets grundbehov är tryggade. 5.1.2 Respekt och uppmuntran Vi värdesätter samarbetet mellan hemmet och daghemmet och vi jobbar för ett fungerande och gott samarbete med vårdnadshavarna. Vi beaktar familjernas olikheter och mångfald. Vi sätter värde i det arbetsteam vi jobbar i och ser varandras styrkor och beaktar olikheterna. Hur vi i personalen bemöter varandra är en mycket viktig modell för barnen. I kommunikationen med såväl barn, vårdnadshavare och personal emellan är vi lyhörda, öppna och ärliga. Vi ser stödandet av social kompetens som en viktig del av vår pedagogik. Vi lär och gläds över framgångar tillsammans. 5.1.3 Förtroende Förtroende är en förutsättning för trygghet inom dagvården. Grunden för samarbetet och förtroendet, bygger vi upp redan från första stund vi skapar en kontakt till hemmet. Förtroendet byggs vidare på under hembesöket och mjuklandningstiden. Vi arbetar för en god relation mellan barnet och pedagogen: vi i personalen är närvarande, vi lyssnar till barnet och visar intresse för vad barnet berättar. Barnen skall känna att de blir bekräftade. Vi beaktar vår tystnadsplikt. Vi informerar öppet om vår verksamhet, till exempel genom dagliga samtal och veckobrev till hemmet. I arbetsteamet har vi tydliga arbetsuppgifter och ansvarsområden och vi har tillit till varandra. 5.1.4 Trygghet Vi frågar föräldrar om aktuella saker i barnens liv, för att stöda och trygga barnets vardag på daghemmet. Vi önskar att vårdnadshavare öppet delar med sig av sin vardag hemma. Vi i personalen sätter tydliga gränser för barnen. Rutiner och regler som finns på dagis är genomtänkta och utvecklas utgående från barnens behov. Barnen är med och utformar regler som behövs på daghemmet. Vi i personalen är lyhörda, närvarande och intresserade av de barnen gör. Att lyssna till barn, föräldrar samt varandra är viktigt för oss i personalen. Vi strävar till att dagligen ge information om barnets dag på dagis. 7

5.2. Personalen på vårt daghem Daghemmet har två barngrupper, Isbjörnarna och Pingvinerna. Pingvinerna består av barn i 0-2 års ålder, och Isbjörnarna av barn i 3-5 års ålder. Daghemmet har plats för 28 barn. Personalen består av två barnträdgårdslärare varav den ena även är daghemmets föreståndare, två barnskötare och en reservperson som vikarierar både i Schantzen och i daghemmet Arbetets vänner. Förutom vårdpersonalen, har daghemmet en egen kock som tillreder maten i daghemmets egna kök, samt en städerska som städar daghemmet kvällstid. Vi strävar till att de tillfälliga vikarierna är sådana vi haft tidigare i huset. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas pedagogerna 2 gånger per år. 5.3. Lärmiljön Vi vill att den pedagogiska miljön skall vara så inspirerande som möjligt. Vi utvecklar ständigt lekmiljön inomhus och barnen får vara med och utforma miljön. Inomhus leker barnen ibland med jämnåriga och ibland i blandade grupper så att olika ålders barn möts genom leken. På för- och eftermiddagarna vistas vi i Smedsparken, eftersom daghemmet inte har en egen gård. Parken är utrustad med leksaker, gungor, sandlådor och klätterställningar av olika slag och den ger möjlighet till mångsidig lek. I parken växer stora ekar och kastanjer, som speciellt om hösten ger upphov till roliga lekar bland löven. Pingvinerna har ett eget ingärdat område i parken, som bidrar till en ökad säkerhet för daghemmets minsta, medan de äldre barnen oftast vistas på den större delen av parken. Ibland går även Pingvinerna i mindre grupper till den större delen av parken och vid möjlighet vistas hela Pingvingruppen där. Detta för att barnen skall få mer omväxling och utmaning. I parken vistas även andra daghem, så barnen har möjlighet att stifta bekantskap med många barn. Schantzens barn och personal bär orange västar i parken. Staden en viktig del av vår inlärningsmiljö. Vi promenerar till biblioteket och när vi åker på utflykter till museer och teatrar använder vi oss oftast av allmänna transportmedel. Vi gör även promenader i näromgivningen t.ex. till Brunnsparken. 5.4. Leken Barn leker överallt och genom leken sker inlärning. Många färdigheter utvecklas genom leken och eftersom leken är en så viktig del av barnets vardag, vill vi ge utrymme för den på olika sätt. Ett led i detta är att vi ägnar två dagar i veckan åt lekstunder inomhus. På måndag förmiddagar och onsdag eftermiddagar går vi således inte till parken. Den vuxnas roll under lekstunderna är att handleda och inspirera då det behövs. Ibland är pedagogen med i leken medan hen andra gånger observerar leken. Genom leken kan man behandla olika teman ur ett barnperspektiv. 8

Vi vuxna ser till att leksakerna är lätt tillgängliga, hela och säkra. Vi har på daghemmet skapat lekhörnor som skall inspirera till olika typ av lek, där barnets kreativitet, fantasi och logiska tänkande får utvecklas. Barnen får också träna sina sociala färdigheter och ta hänsyn till varandra. Genom leken behandlar även barnet sin vardag och upplevelser. Barnet får genom leken uppleva gemenskap med andra barn, men även vuxen-barn emellan. De äldre barnen, som redan kommit längre i sin lekutveckling, får ibland pröva på lekgrupper som bestäms av ett så kallat kompislotto som avgör vem man leker med. Även vilken typ av lek man skall leka kan bestämmas med hjälp av lottdragning. Vi i personalen ser till att leksakerna är tillräckligt utmanande och att det finns leksaker och material som passar de olika utvecklingsskedena. Vi ser till att barnen får leka i lugn och ro, vi delar in barngrupperna i mindre grupper. Vi strävar till att hela tiden utveckla oss själv och den pedagogiska miljön så att vi och miljön på bästa möjliga sätt stöder barnens utveckling. En dag i månaden (månadens första måndag) har vi en så kallad leksaksdag under vilken barnen får ta med en leksak hemifrån. Tanken med dagen är att barnen skall få ta med sig en leksak som är betydelsefull för dem. På dagis kan till exempel mer blyga barn hitta en kanal till andra barn genom att man får visa upp leksaken och använda den som ett verktyg i leken. Då barnet får berätta om sin leksak för andra utvecklas även språket. 5.5. Barnets och familjernas delaktighet Under hösten 2017 har såväl föräldrar och barn i allt större grad fått vara med i planeringen av verksamheten på Schantzen. Pedagogerna har tagit fasta på barnens idéer och önskemål och kommer att använda dem i utformningen av verksamheten under verksamhetsåret. Barnens behov och intressen har även beaktats i utformingen av verksamhetsmålen för grupperna. Vårdnadshavarna har hörts under samtalen och de har fått fundera kring gruppernas verksamhetsmål i mindre grupper under föräldramötet. Vi fick många fina idéer under mötet och kommer att använda oss av dem i arbetet. Vi tar gärna emot idéer under hela verksamhetsåret. Vi kommer att informera om dessa i veckobreven och de kommer att synas bland annat på Instagram. Barnens delaktighet syns bland annat genom att: inför högtider och fester får de vara med och planera och utforma festerna pedagogerna är lyhörda och genom att observera lek och att lyssna till barnen, kan vi få idéer till verksamheten så att den på bästa sätt stöder barnets lärande då vi gör leksaksinköp till daghemmet får barnen vara med och ge ideér till vad som skall införskaffas barnen får vara med som hjälpredor i olika sysslor som görs på daghemmet. vi har skapat en leksaksmeny där det finns bilder på daghemmets leksaker, den kan användas för att barnen lättare skall kunna berätta vad de vill leka. Under verksamhetsåret får vårdnadshavarna ta del av verksamheten och ge sina åsikter och idéer om verksamheten bland annat genom: - föräldramöten, som ordnas minst 1 gång per år. - veckobrev, som skickas per epost och läggs på husets anslagstavla. I veckobrevet informerar vi om den kommande veckans program och ger information om det som skett under veckan. Vi lägger ofta med foton som ger en ännu bättre bild över det barnen gjort. Vårdnadshavare och personal samtalar dagligen, i samband med att barnen kommer till och går från dagis. Till de dagliga samtalen kan även höra ett telefonsamtal eller ett textmeddelande. Vårdnadshavarna kan alltid kontakta oss i personalen under dagens lopp, om de har tankar som berör verksamheten. 9

- samtal barnträdgårdsläraren och eller barnskötaren i respektive grupp håller samtal minst en gång om året med barnets vårdnadshavare. Under samtalet har vårdnadshavarna även möjlighet att ge respons på verksamheten och samarbetet. Planen utvärderas i slutet av verksamhetsåret. - i daghemmets tambur finns en respons och idélåda där man kan lämna sina tankar och idéer på verksamheten. - daghemmet har ett Instagram-konto, genom vilka vårdnadshavarna också kan ta del av verksamheten. Samarbete med vårdnadshavarna sker även genom föräldraföreningen, som i samråd med personalen kan ordna tillställningar under året. Dessutom bidrar föreningen med ekonomiskt understöd, som kan användas till anskaffningar vid daghemmet. 5.6. Pedagogisk dokumentation Den pedagogiska dokumentationen skall synliggöra barnets lärandeprocess, både för barnet och vårdnadshavarna. Vi dokumenterar i samband med olika projekt, lek och andra moment av en dagisdag. Barnets plan för småbarnspedagogiken är även en del av dokumentationen. I Schantzen använder vi oss av kamera, skriven text och Ipaden som arbetsverktyg för den pedagogiska dokumentationen. Barnens teckningar och andra verk är även en del av dokumentationen. Instagram är även en viktig del av dokumentationen. Dokumentationen kan se ut på olika sätt för varje barn och verksamhet. Vi jobbar för att bli bättre på detta område och för att hitta nya dokumentationssätt och rutiner. 5.7. Trygghet och säkerhet på daghemmet Säkerhet är viktigt för oss på Schantzen. En säkerhets- och räddningsplan finns och den uppdateras årligen. Vi gör regelbundet utrymningsövningar. Innetossor används för att undvika halkningsolyckor och för att snabbt kunna utrymma daghemmet ifall av eldsvåda. Vi har koll på vilka rum barnen befinner sig i och barnen lämnas inte utan uppsyn. Både barn och vuxna bär väst utomhus för att synas bra. Vi för lista över barnantalet och vi räknar barnen med jämna mellanrum för att minimera risken för att ett barn kommer bort. Vi i personalen informerar varandra om dagens händelser. Vi är lyhörda för relationerna mellan barnen. Inget barn skall behöva känna sig utanför eller mobbat. 6. Vårt pedagogiska program 6.1. Mångsidig kompetens och lärområden Inom småbarnspedagogiken skapas en grund för barnens mångsidiga kompetens. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter och att agera på det sätt som situationen kräver. Barnens värderingar, attityder och vilja att agera påverkar barnens sätt att tillämpa sina kunskaper och färdigheter. Behovet av mångsidig kompetens uppstår ur de förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden kompetenser som överskrider och förenar olika kunskaps- och färdighetsområden. 10

Lärområdena beskriver den pedagogiska verksamhetens centrala mål och innehåll. Lärområdena styr hur personalen tillsammans med barnen ska planera och genomföra en mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet som ökar barnens mångsidiga kompetens. Barnen har rätt att få mångsidiga upplevelser inom olika lärområden. Lärområdena ska inte genomföras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas utgående från barnens intressen och kompetens. Med följande bild vill vi förklara hur vi tänker om förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden. På daghemmet erbjuds barnen möjlighet att bygga upp en mångsidig kompetens. Vi erbjuder en lärmiljö med mångsidig verksamhet som omfattar alla lärområden. Temat eller det vi undersöker eller vill förstå bättre utgår från barnens intresse och byggs på av den kunskap och erfarenhet vi vuxna har. Bild 2 Förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden 6.2. Planering och genomförande av verksamhet Daghemmets pedagogiska verksamhet beskrivs i denna verksamhetsplan. Under augusti observerar personalen gruppen och de enskilda barnen. Under september och oktober förs samtal med vårdnadshavarna i vilka vi kommer överens om målen för barnets kompetensutveckling för verksamhetsåret. Samtidigt arbetar personalen med verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ställs 11

målen för verksamhetsåret upp. Målen utgår från lagen, planerna och från barnens och gruppen behov. Under året planerar personalen utgående från målen i nationella och lokala planer och verksamhetsplanen och från sina observationer i gruppen. Den pedagogiska verksamheten dokumenteras, vilket ger oss ett redskap för reflektion och utvärdering. Utvärderingen påverkar planeringen av kommande verksamhet, vilket utvecklar verksamheten. I slutet av verksamhetsåret utvärderas det vi gjort, förverkligandet av verksamhetsplanen och de planer som skrivits för barnen. Denna process beskrivs i följande bild. Bild 3 Daghemmets pedagogiska verksamhet Under hela året arbetar vi med sakkunniga från olika områden. Specialpedagogen gör besök på enheterna, handleder personal och träffar föräldrar. Vi samarbetar också med t.ex. talterapeuter, ergoterapeuter och rådgivningspsykologer. Barnskyddet är också en samarbetspart när vi försöker hjälpa barn och familjer i vardagen. 6.3. Daghemmets mål 2017 2018 6.3.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017 Målet är valt på basen av Helsingfors stads kundtillfredsställelse förfrågan 2014. Den kommer att utvärderas när vi fått resultaten från förfrågan som görs hösten 2017. Nästa mål kommer från kundtillfredsställelseförfrågan 2017 och gäller för 3 år framåt, målet ökar gradvis under åren. Mål och motivering: Utveckla familjernas delaktighet och genom det skapa en fungerande vardag för barnet och familjen. Motivering; resultaten från kundenkäten 2014 påvisade att vi ska utveckla denna bit. 12

Arbetssätt: Vi använder e-post som kommunikationskanal mellan småbarnspedagogiken och hemmet. Vi utveckar mångsidiga sätt för familjer att vara delaktiga i daghemmets verksamhet. Vi utvecklar våra föräldramöten. Lärmiljö: Skapa en respektfull och tillitsfull lärmiljö genom att hålla regelbunden kontakt (ex. 1 gång månaden), genom att skapa gemensamma kommunikationskanaler (ex. kontakthäfte/digitala verktyg) Delaktighet: Ta i beaktande familjernas önskemål och utvecklingsförslag angående delaktigheten. Förväntat resultat: Barnets vardag fungerar smidigt. Vårdnadshavarna får den information de behöver och vet mer om vad som händer på daghemmet. Tidsplan: Hösten 2017, våren 2018 Uppföljning: Vi utnyttjar resultaten från BF:s kundenkät våren 2017. Utvärdering och utveckling: Kundtillfredsställelseförfrågan 2017 6.3.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018 Mål och motivering av målet: Under verksamhetsåret jobbar föreståndaren för att utveckla och upprätthålla den pedagogiska diskussionen i personalen. För detta behövs tid och rum. Föreståndaren bygger i samarbetet med pedagogerna upp strukturer för den pedagogiska diskussionen. Arbetssätt: Reflektionsmöten, utformande av ett blankettbotten för reflektionsmötena, arbetshandledning för pedagogerna, personlig handledning för föreståndaren Lärmiljö: daghemmet Delaktighet/samarbete: pedagogerna, arbetshandledaren, chefen för småbarnspedagogik och andra daghemsföreståndare inom BF Förväntat resultat: att vi under verksamhetsåret har hittat fungerande strukturer för den pedagogiska diskussionen, så att den stöder barnens utveckling med den mångsidiga komptensen i fokus. Att vi utformat ett 13

botten som kan användas som protokoll för reflektionsmötena. Att vi redan i planeringen av arbetslistan beaktar tid för reflektionsmöten. Tidsplan: hösten 2017 och våren 2018 Uppföljning: under föreståndarens personliga handledning i december och under jan 2018 Utvärdering och utveckling: I juni 2018 utvärderas verksamhetsmålet för föreståndaren. Vid denna tidpunkt förväntas vi ha ett färdigt blankettbotten för reflektionsmötena, reflektionsmöten har hållits engång i veckan och handledningen för pedagoger har hållits 9 ggr under verksamhetsåret 6.3.3. Pingvinernas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: barnträdgårdslärare Solveig Fredriksson och barnskötare Riikka Sirén. Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Utgående från barngruppens behov har vi valt att stärka språket, såväl talet som kroppsspråk. Detta har vi valt för att barnen dagligen kommer i kontakt med andra människor och i dessa möten behöver man kunna uttrycka sig och ta hänsyn till andra. Barnen i gruppen befinner sig i olika skeden av sin språkutveckling och vi vill stöda den utvecklingen på olika sätt. Barnens delaktighet: Barnens vardag består till stor del av lek och vardagsrutiner, ur vilka vi pedagoger kan få fram barnens önskemål och intressen. Genom dessa kan vi jobba för att stärka kommunikationen. Förmåga att tänka och lära sig -utveckla förmågan att koppla ihop bild och symbol Kulturell och kommunikativ kompetens -öka ordförråd och namnge -uttrycka sig på olika sätt Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens - uttrycka känslor och att sätta ord på känslor -dela med sig - be om hjälp - utforska tekniska hjälpmedel - upptäcka kroppsspråk hos andra Förmåga att delta och påverka -uttrycka sin vilja på olika sätt Arbetssätt: bilprojekt och andra projekt utgående från barnens intressen, känslosamlingar, bilder och stöd som tecken, sånger och ramsor, språklekar, teaterföreställning och besök till teatermuséet, böcker. Vi kommunicerar dagligen med barnen i olika situationer och vi fäster vikt i hur vi kommunicerar med varandra och vårdnadshavarna. Även skapande verksamhet kommer att höra till arbetssätten. Pedagogisk dokumentation: fotografering, filmning, appar, Instagram och skriftlig dokumentation av oss vuxna 14

Lärmiljö: daghemmet, parken och närmiljön Familjernas delaktighet: Den modell vi ger åt barnen då vi kommuniserar personal och föräldrar emellan är viktig. Under föräldramötet har vårdnadshavarna fått ge idéer till hur vi kan förverkliga verksamhetsmålet. Dessa idéer skall vi använda oss av under verksamhetsåret. Vi tar gärna emot idéer som stöder vårt övergripande mål. Samarbete: Daghemmet AV i form av en teaterföreställning, biblioteket, Teatermuseet, parken Förväntat resultat: Vi hoppas att barnen i leken/i umgänge med varandra lär sig samsas och dela med sig bättre. Vi hoppas att barnen lär sig uttrycka några av grundkänslorna: arg, glad och ledsen på ett eller annat sätt. Vi hoppas att barnen får ett ökat ordförråd. Tidsplan: hösten2017 och våren 2018 Plan för uppföljning: Vi följer upp planen i slutet av januari och diskuterar temat under planeringsmöten under verksamhetsåret Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Utvärderingen görs under maj-juni månad, genom att studera barnens lärprocesser i dokumentationen för verksamhetsmålet. Dessutom utvärderar vi våra metoder och arbetssätt genom reflekterande diskussion. 6.3.4. Isbjörnarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: barnträdgårdslärare Maj Mikander och barnskötare Päivi Markkanen Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Utgående från barngruppens behov har vi valt att stärka de sociala relationerna på dagis. I leken uppstår konflikter och barnen behöver stöd för att utveckla konfliktlösningsfärdigheter för att leken skall löpa smidigare. Barnens delaktighet: Vi diskuterar med barnen i mindre grupper och i vardagliga samtal. Barnen får vara med om att planera och genomföra olika saker så som till exempel fester och projekt. 15

Förmåga att tänka och lära sig -hitta modeller för konfliktlösning Kulturell och kommunikativ kompetens -förstå olikheter Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens -tolka känslor hos -tyda kroppsspråk andra -uttrycka känslor Förmåga att delta och påverka -delta i verksamheten Arbetssätt: projekt, så som att skapa filmer tillsammans (samarbetet och gruppandan). Stöda leken och att utveckla förmågan att leka och umgås med olika barn, genom till exempel kompislotto. Genom veckans kompis får barnen uppmärksamma varandra och stärka självkänslan. Dagliga samtal och pedagogen som modell hör även till arbetssätten. Vi filmar och observerar barnens lek under verksamhetsåret. Pedagogisk dokumentation: foton, filmer, mind-maps Lärmiljö: dagis, parken och närmiljön Familjernas delaktighet: familjerna har fått låna kläder hemifrån som behövdes för vår första film, och liknande delaktighet är aktuell under hela verksamhetsåret. Under föräldramötet och samtal får vårdnadshavarna komma med idéer och synpunkter på verksamhetsmålet. Samarbete: Teaterföreställning på daghemmet Arbetets Vänner Förväntat resultat: att barnen mer självständigt kan lösa konflikter och att sammanhållningen och gruppandan stärks Tidsplan: Hösten 2017 och våren 2018 Plan för uppföljning: Under planeringsmöten under hela året och uppföljning i jan-feb 2018 Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: i Juni 2018 utvärderas barnens lärprocesser genom att gå igenom den dokumentation som gjorts under verksamhetsåret. Vi studerar speciellt den dokumentation som gjorts över barnens lek. 16

7. Samarbetet med vårdnadshavarna 7.1. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets välfärd och fostran. Vårdnadshavarna och personalen diskuterar och skapar en gemensam praxis, som främjar barnets växande, utveckling och inlärning. För att komma överens om frågor gällande barnets vård, fostran och lärande ordnas också ett särskilt möte, där vårdnadshavarna och personalen tillsammans gör upp barnets plan för småbarnspedagogik. Samarbetet utgår från barnets behov och kombinerar kunskaperna och erfarenheterna hos två för barnet viktiga aktörer. Gemensamma samtal påverkar planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Samarbetet förutsätter lyssnande, dialog, respekt och ömsesidigt förtroende. God kommunikation och gemensamma tillställningar ökar vårdnadshavarnas delaktighet i daghemmet. Vårdnadshavarna har möjlighet att årligen besvara en kundenkät och i den anonymt komma med respons till daghemmet. Responsen behandlas av föreståndaren och personalen. När vi bygger upp följande verksamhetsplan tas responsen i beaktande vid uppställandet av mål för det kommande verksamhetsåret. 7.2. Samarbetsformer Information och tillställningar På våra enheter ordnas fester och andra evenemang. Många enheter erbjuder också möjlighet till morgonkaffe för hela familjen. På alla enheter ordnas ett föräldramöte på hösten. Under föräldramötet informeras vårdnadshavarna om daghemmet verksamhet. Samtidigt ges möjlighet för diskussion. Varje daghem har ett för dem specifikt sätt att berätta om sin verksamhet. Informationen sänds främst via e-posten i vecko- eller månadsbrev. Årligen har vårdnadshavarna möjlighet att svara på en kundenkät och anonymt komma fram med sina åsikter om småbarnspedagogiken på våra daghem. Barnets plan för småbarnspedagogik I samråd med vårdnadshavarna görs en plan för varje barn. Planen är ett skriftligt dokument och den utarbetas av gruppens barnträdgårdslärare i samarbete med egenvårdaren och vårdnadshavarna. Vid daghemmen ansvarar en person med behörighet som barnträdgårdslärare för att planen görs. Barnets plan ska ange målen för småbarnspedagogiken på ett sätt som stöder barnets utveckling, lärande och välbefinnande samt åtgärderna för att uppnå målen. Dessutom skrivs barnets behov av stöd, stödåtgärder och hur de ska genomföras in i planen. Planen innehåller: Styrkor i barnets utveckling och lärande Mål för småbarnspedagogiken för barnet, hur vi arbetar mot målen och utvärdering av målen Barnets behov av stöd, stödåtgärder och hur vi arbetar i praktiken Barnets och vårdnadshavarnas hörande när planen byggs upp Vid behov en plan för läkemedelsbehandling Uppföljning av planen En plan utarbetas inom 3 månader när barnet börjar på daghemmet. Under september-oktober för personalen diskussioner med vårdnadshavarna och skriver planer för de barn som fortsätter. Planen ska också revideras om det sker förändringar i barnets liv eller beteende. Personalen och vårdnadshavarna har ett samtal, som båda förbereder sig inför med en blankett. Under samtalet 17

diskuteras barnet och barnets behov och personalen gör anteckningar. På basen av anteckningarna gör personalen en skriftlig plan, som ges till vårdnadshavarna för kommentarer och godkännande. Övriga myndigheter, sakkunniga och andra behövliga parter som stöder barnets utveckling och lärande kan delta i uppgörandet av den individuella planen för småbarnspedagogik. I maj-juni utvärderas förverkligandet av barnets plan tillsammans med vårdnadshavarna. Föräldraföreningar På alla våra daghem har vårdnadshavarna organiserat sig genom en föräldraförening. En aktiv föräldraförening skapar tillfällen för vårdnadshavarna att lära känna varandra och varandras barn. Föräldraföreningen främjar interaktion och samarbete mellan barnens vårdnadshavare och daghemmet. Föräldraföreningen kan stödja hemmet och daghemmet i syfte att skapa en hälsosam och trygg uppväxtmiljö för barnen och främja barnens välmående. Genom föräldraföreningen kan vårdnadshavarna föra fram åsikter i frågor som gäller verksamheten och daghemmets utveckling. Föreningen fungerar också som ett forum för samarbete och kamratstöd för barnens vårdnadshavare. BF erbjuder föräldraföreningar möjlighet att använda daghemslokalerna även kvällstid för föräldraföreningsmöten och olika jippon för hela familjen. Daghemmen har en representant med på föräldraföreningens möten för att främja kommunikationen mellan daghemmet och föräldraföreningen fungerar väl. Mer info om föräldraföreningar hittar du på Föreningen Hem och skolas sidor. 7.3. Tystnadsplikt Personalen på våra daghem har tystnadsplikt. Personalen på daghemmen kan delge varandra uppgifter som är belagda med tystnadsplikt. Detta sker endast om uppgifterna är nödvändiga för att vården skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. I samarbetet med andra instanser som t.ex. rådgivning, barnskydd, förskola, terapeuter eller psykologer ber vi alltid skilt om vårdnadshavarnas lov till att överföra information. Vårdnadshavarna har rätt att få all information om barnet. Om personalen ska kontakta barnskyddet eller polisen i någon fråga som gäller familjen underrättas familjen alltid först om detta. Vårdnadshavarna har inte rätt att få uppgifter om andra barn eller familjer på daghemmet och inte heller uppgifter om personalen. Tystnadsplikten omfattar bland annat följande saker: kunskap om barnets eller familjemedlemmarnas hälsotillstånd information om familjeförhållanden uppgifter om familjens ekonomiska situation kännedom om familjens sociala problem och kontakter med myndigheter uppgifter om familjens övertygelse t.ex. politiskt, livsuppfattning eller religion vårdnadshavarnas deltagande i föreningsverksamhet information om familjens fritidssysselsättningar 8. Utvärdering Syftet med utvärderingen och kvalitetsutvecklingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen, planerna och att erbjuda det bästa för barnen. Med hjälp av utvärderingen ska kvaliteten på småbarnspedagogiken främjas, verksamhetens styrkor och utvecklingsbehov synliggöras och verksamheten utvecklas. 18

Utvärderingen sker både externt och internt. Den interna utvärderingen av verksamheten sker systematiskt och regelbundet. Utomstående utvärdering består av Helsingfors stads uppföljningsbesök och annan övervakning. Vår interna utvärdering sker på olika plan: föreningens, daghemmets och individnivå. Utvärdering på daghemsnivå Utvärderings- och kvalitetsutredning på daghemmet sker termins- och årsvis. De styrande dokumenten, förutom de nationella och kommunala planerna, är verksamhetsplanerna och gruppavtalen. Verksamhetsplanen utarbetas årligen och utvärderas under verksamhetsåret och varje vår efter verksamhetsårets slut. Gruppavtalen, som är dokument som styr gruppernas arbete utvärderas vid jul och slutet av vårterminen. Vi fäster också uppmärksamhet vid lärmiljöns kvalitet och utvärderar den med ett utvärderingsverktyg en gång per år och i den kontinuerliga pedagogiska dokumentationen. Feedback från vårdnadshavarna får vi förutom i den dagliga kontakten, i samtal med vårdnadshavarna, på föräldramöten och via de årliga kundenkäterna. Responsen utnyttjas i daghemmen, bland personalen och av ledningen i BF:s småbarnspedagogik. Vi upplever att feedback är värdefullt med tanke på kontinuerlig utveckling av verksamheten. De centrala resultaten av vårdnadshavarnas utvärdering delges dem och Helsingfors stad. Mätare för verksamhet och kvalitet på daghemmets nivå: förvekligandet av styrande dokument förverkligandet av målen i gruppavtalet kundenkät årligen, annan respons av vårdnadshavare, föräldramöten lärmiljöns kvalitet bruks- och beläggningsprocent regelbundna möten och utveklingstillfällen Utvärdering på individnivå Utvärderingen på individnivå grundar sig på lagen om småbarnspedagogik och innebär utvärdering av hur barnets plan för småbarnspedagogik genomförs. Det är viktigt att utvärdera genomförandet av barnets plan för småbarnspedagogik innan planen uppdateras. I samband med utvärderingen ska barnet, vårdnadshavaren och personalen fundera över hur mål och de överenskommelser som man gemensamt skrivit in i planen har beaktats och uppnåtts. Under utvärderingen ska barnet också vara delaktigt. Mätare för verksamhet och kvalitet ur barnets och vårdnadshavarnas synvinkel: samtal med vårdnadshavarna om barnets plan för småbarnpedagogik daglig kontakt med vårdnadshavarna barnets delaktighet i uppgörande av barnets plan för småbarnspedagogik barnets delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten enkät till vårdnadshavarna 1 gång/år Personalens målinriktade och systematiska självvärdering har en central roll i att upprätthålla och utveckla kvaliteten inom småbarnspedagogiken. Utvärderingen kan fokusera på bland annat personalens kommunikation med barnen, stämningen i gruppen, de pedagogiska arbetssätten, verksamhetens innehåll eller lärmiljöerna. Den pedagogiska dokumentationen har en viktig betydelse för självvärderingen och utvecklingen av det egna arbetet. 19

Mätare för verksamhet och kvalitet ur personalens synvinkel: pedagogisk dokumentation utförs individuella utvecklingssamtal hålls individuell reflektionstid finns personalen går på fortbildningar 20