Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet 2017

För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2014 2015 2017 / 2015 17/ 16 2017 Världen Export Totalt 1 758 1 896 1 911 451 491 0,8 8,9 100 Varor 1 230 1 283 1 296 311 348 1,1 11,8 100 Tjänster 528 613 615 140 143 0,3 2,4 100 Import Totalt 1 586 1 689 1 723 405 454 2,1 12,0 100 Varor 1 111 1 169 1 198 282 319 2,5 13,3 100 Tjänster 475 520 525 123 134 1,0 9,2 100 Inre marknaden Export Totalt 1 243 1 330 1 352 321 347 1,6 8,0 71,2 1 Varor 895 926 945 227 251 2,0 10,4 73,0 Tjänster 348 404 407 94 96 0,7 2,0 67,1 Import Totalt 1 220 1 299 1 357 316 362 4,4 14,5 78,1 Varor 870 925 974 227 262 5,3 15,3 80,4 Tjänster 350 375 383 90 101 2,3 12,5 72,9 EU (28) Export Totalt 1 030 1 104 1 118 268 288 1,3 7,4 59,5 Varor 758 785 802 195 212 2,2 8,5 62,8 Tjänster 272 320 316 73 76-1,1 4,4 52,2 Import Totalt 1 090 1 163 1 219 286 325 4,8 13,7 70,5 Varor 779 826 873 204 234 5,7 14,6 72,5 Tjänster 312 337 346 81 90 2,7 11,4 65,9 Norden Export Totalt 463 488 504 117 131 3,3 12,6 25,8 Varor 316 323 328 76 91 1,7 19,3 24,4 Tjänster 147 166 176 41 41 6,4 0,1 29,1 Import Totalt 337 349 360 83 96 3,2 16,9 20,4 Varor 230 242 249 57 66 3,2 16,2 20,3 Tjänster 106 107 111 25 30 3,2 18,7 20,6 Östersjöländerna 2 Export Totalt 743 784 801 186 204 2,1 9,3 41,3 Varor 538 554 563 133 148 1,7 11,9 42,6 Tjänster 205 231 238 54 55 3,1 2,8 38,5 Import Totalt 725 749 779 176 208 4,0 17,7 43,6 Varor 554 571 598 136 160 4,8 17,5 48,3 Tjänster 171 179 182 40 48 1,7 18,3 32,7 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Värde (Mdr SEK) Utrikeshandel 2014 2015 2017 Varor Export 1 230,4 1 282,5 1 296,4 311,3 348,0 Import 1 111,1 1 168,6 1 198,2 282,0 319,4 Nettohandel 119,3 113,9 98,2 29,4 28,6 Export till EU(28) 757,9 785,0 802,3 195,4 212,0 Import från EU(28) 778,6 826,2 873,4 204,5 234,3 Nettohandel (EU(28) -20,7-41,3-71,2-9,1-22,4 Förändring (%) Export 5,8 4,2 1,1 6,0 11,8 Import 6,6 5,2 2,5 7,2 13,3 Export till EU(28) 7,0 3,6 2,2 6,2 8,5 Import från EU(28) 6,3 6,1 5,7 8,0 14,6 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 527,6 613,1 615,0 139,6 142,9 Import 474,6 520,0 525,3 122,9 134,3 Nettohandel 53,0 93,1 89,7 16,7 8,7 Förändring (%) Export 9,0 16,2 0,3 0,2 2,4 Import 13,6 9,6 1,0 0,6 9,2 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2014 2015 2017 Svenska DI i utlandet 62,9 126,0 170,7 72,3 37,6 Utländska DI i Sverige 27,7 52,3 160,4 38,4 37,9 Tillgångar (Mdr SEK) 2014 2015 2017 Svenska DI i utlandet 3 111,0 3 159,2 3 438,3 3 297,8 Utländska DI i Sverige 2 480,4 2 553,6 2 633,6 2 659,4

Enheten för internationell 2017-06-15 Dnr: 2017/00482 Handelsutveckling Sammanfattning första kvartalet 2017 Bytesbalansen visade ett överskott på 48 miljarder det första kvartalet 2017, motsvarade 4,3 procent av BNP. Detta var en minskning med 10 procent jämfört med motsvarande period. Handelsutvecklingen första kvartalet 2017 Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 8,9 procent jämfört motsvarande period. Importen av varor och tjänster ökade med 12 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,6 procent i volym och med 13 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,6 procent i volym och med 14 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 323 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 322 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 0,6 miljarder jämfört med 2,5 miljarder motsvarande period. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar utom till Afrika. Störst var exportökningen till Oceanien och Asien, men även exporten till EU och Övriga Europa ökade starkt. import efter handelspartner 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 71 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar jämfört med första kvartalet. Störst var ökningen från Afrika och från Övriga Europa. Importen från EU ökade med 13 procent. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper utom för Energivaror. Energivaror ökade samtidigt mest i värde. Mätt i volym var det Kemivaror och Skogsvaror som ökade mest. Värdeutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper. import efter varugrupp Både mätt i volym och värde ökade importen för samtliga varugrupper. Mått i volym var det importen av Skogsvaror och Mineralvaror som ökade mest, 11 procent respektive 10 procent. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 2,4 procent och tjänsteimporten med 9,2 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 143 miljarder och tjänsteimporten till 134 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 8,7 miljarder, vilket är 8,0 miljarder mindre än motsvarande period. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- dataoch informationstjänster, Transporter och Resor. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 67 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Danmark var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet minskade från 72 till 38 miljarder.

Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige uppgick första kvartalet 2017 till 38 miljarder, vilket inte utgjorde någon större förändring jämfört med första kvartalet. Direktinvesteringstillgångar Vid slutet av första kvartalet 2017 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 3 298 miljarder, en minskning med 4,1 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 2 659 miljarder efter en ökning med 0,9 procent från slutet av.

Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Tillväxt i utrikeshandeln i en stormig omvärld... 1 2.1 Handelns utveckling första kvartalet 2017... 1 2.2 Ljusare framtidsutsikt för den globala handeln... 4 3. Bytesbalansen... 5 3.1 Bytesbalansen... 5 3.2 Handelsbalans... 5 4. Varuhandel... 6 4.1 Sveriges export och import av varor... 6 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 7 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 8 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 11 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 15 4.2.1 Export... 15 4.2.2 Import... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 20 4.3.1 Svensk export... 20 4.3.2 Svensk import... 24 5. Tjänstehandel... 28 6. Direktinvesteringar... 36 6.1 Direktinvesteringsflöden... 36 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 37 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 38 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 40 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 40 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 41 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 44 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars 2017 i löpande priser (SCB)

1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första kvartalet. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 1 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa revideringar och manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik i den här rapporten med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv samt har ett avsnitt om världshandelns avmattning, global trade slowdown. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Tillväxt i utrikeshandeln i en stormig omvärld 2.1 Handelns utveckling första kvartalet 2017 2 Enligt uppgifter från SCB:s utrikeshandelsstatistik växte värdet på Sveriges varuhandel starkt första kvartalet 2017 jämfört med motsvarande kvartal. Medan varuexporten ökade med 13 procent ökade varuimporten med 14. Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en betydligt svagare 12-månaderstillväxt för april än för mars. 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1

Förändring över motsvarande peirod föregående år Förändring över motsvarande peirod föregående år Diagram 2.1 20 Förändring i svensk varuexport (januari 2014 - april 2017) 15 10 5 0-5 -10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 2014 2015 2017 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 20 Förändring i svensk varuimport (januari 2014 - april 2017) 15 10 5 0-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 2014 2015 2017 Månadsvis Kvartalsvis Värdet på varuexporten uppgick första kvartalet 2017 till 323 miljarder och för varuimporten 322 miljarder. Varuhandelsnettot var under negativt för de tre sista kvartalen, vilket resulterade i det första handelsunderskottet för ett helår sedan 1982. Första kvartalet 2017 var varuhandelsnettot åter svagt positivt och uppgick till 0,6 miljarder. 2

Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Första kvartalet 2017 ökade värdet av tjänsteexporten med 2,4 procent medan tjänsteimporten ökade med 9,2 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 143 miljarder och tjänsteimporten till 134 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 8,7 miljarder. Efter ett år med svag utveckling av tjänstehandeln får första kvartalets utveckling anses som stark för såväl export som import. Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP med 0,4 procent första kvartalet 2017 jämfört med närmast föregående kvartal. Såväl export som import bidrog negativt till BNP-utvecklingen, exporten med 0,1 procent och importen med 0,3. Totalt utgjorde utrikeshandeln alltså ett negativt bidrag till BNP på 0,4 procent. Vad gäller exporten var det en stark nedgång på 4,3 procent av tjänsteexporten som drog ned medan varuexporten ökade med 1,7 procent och gav ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen. Enligt den definition som används i nationalräkenskaperna minskade den totala exporten med 0,2 procent jämfört med sista kvartalet. Både varu- och tjänsteimporten ökade, varuimporten med 0,4 procent och tjänsteimporten med 1,5. Diagram 2.3 20 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse ( 2014-2017) 15 10 5 0-5 -10-15 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 2014 2015 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Efter att under sista kvartalet ha haft en klart starkare varuexportutveckling än andra jämförbara länder, ökade exporten starkt även från dessa under första kvartalet 2017. Medan Finlands export ökade med hela 17 procent, låg ökningen för EU:s externhandel på samma nivå som Sveriges, 13 procent. Även från USA och Tyskland redovisade en positiv utveckling för varuexporten om än under tioprocentsstrecket. Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 3 uppgick för andra kvartalet 2017 till 62,8, vilket är en markant ökning från index för första kvartalet som låg på 58,2. Att index ligger över 50 innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. 3 Business Sweden Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/export/inspiration/analys-ochomvarldsbevakning/exportchefsindex/exportchefsindex-februari-2017/) 3

2.2 Ljusare framtidsutsikt för den globala handeln Efter en längre tid med allt långsammare tillväxt i världshandeln går det nu att skönja en ljusning. Tillväxttakten för världshandeln har enligt statistik från CPB 4 ökat fyra kvartal i rad och enligt en prognos från Världshandelsorganisationen (WTO), beräknas handeln öka med 2,4 procent under 2017. 5 Samtidigt som WTO visar ökad optimism i sin prognos för världshandeln, pekar de på en stark politisk osäkerhet och placerar in prognosen i ett brett osäkerhetsspan mellan 1,8 och 3,6 procents ökning. Medelvärdet för tillväxten i världshandeln var mellan 1980 och den ekonomiska krisen 2008 drygt sex procent per år och 1,5 gånger snabbare än global BNP-tillväxt. Utvecklingen drevs bland annat av fallande handelskostnader, utvecklingen av handeln i globala värdekedjor och tillväxtekonomiernas ökade betydelse för världshandeln. Efter krisen har utvecklingen varit avsevärt svagare med en genomsnittlig tillväxttakt för real global handel på två procent. Enligt CPB växte världshandeln med varor med 1,4 procent under första kvartalet 2017 jämfört med året innan. Ökningstakten bekräftade bilden av en världshandel som planat ut tillväxtmässigt och enligt siffror från världshandelsorganisationen WTO var ökningen i världshandeln för första gången sedan 2001 lägre än BNP-tillväxten. 6 Den globala varuexporten har de tre senaste åren bromsat in och växte med svaga 1,3 procent, jämfört med 2015 då den globala exporten växte med 2,1 procent. Varuimporten globalt ökade med 1,4 procent vilket även det var en inbromsning jämfört med 2015 då importen ökade med 1,9 procent. Avmattningen i världshandeln i förhållande till BNP-tillväxten har kommit att benämnas the global trade slowdown. Orsakerna till den svagare utvecklingen beror på bland annat på en svagare global importefterfrågan, bland annat från tillväxtekonomierna Kina och Brasilien, fallande oljepriser och valutafluktuationer. Även en svagare tillväxt i investeringar anses vara en bidragande faktor bakom den lägre ökningstakten. Utöver de makroekonomiska förklaringsvariablerna lyfts även den avstannade handelsliberaliseringen och ökade protektionismen fram som förklaringsfaktorer. Kommerskollegium belyste i en rapport under fjolåret att antalet protektionistiska åtgärder vuxit inom vissa områden. 7 Tillväxttakten för världshandeln de senaste fyra kvartalen har varit starkare än den globala BNP-tillväxten. Huruvida detta innebär en vändning the global trade slowdown återstår dock att se. Återhämtningen baseras till stor del på ökad efterfrågan och andra mer cykliska faktorer men de strukturella orsakerna till the global trade slowdown, så som ökad protektionism, kvarstår och fördjupas dock. 4 CPB World Trade Monitor March 2017 (https://www.cpb.nl/en/data). 5 WTO Press release 793 20170412 (https://www.wto.org/english/news_e/pres17_e/pr791_e.htm). 6 WTO Press release 793 20170412 (https://www.wto.org/english/news_e/pres17_e/pr791_e.htm). 7 Kommerskollegium (), Protectionism in the 21st century. 4

3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 48 miljarder första kvartalet 2017, motsvarade 4,3 procent av BNP. Detta var en minskning med 10 procent jämfört med motsvarande period. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans 2007-2017 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 3.2 Handelsbalans 8 Första kvartalet 2017 uppgick Sveriges handelsbalans till 29 miljarder, vilket var 0,8 miljarder lägre än första kvartalet 2017. Handelsbalansen uppgick till 2,6 procent av BNP, tjänstenettot 0,8 och kapitalavkastningen 2,7 procent. 8 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 5

Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2007-2017 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 4. Varuhandel 9 4.1 Sveriges export och import av varor Det första kvartalet 2017 ökade Sveriges varuexport med 4,6 procent mätt i volym, och med 13 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 5,6 procent i volym och med 14 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisökningar det första kvartalet 2017. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick det första kvartalet 2017 till 323 miljarder kronor och varuimporten till 322 miljarder kronor. Det ger ett handelsnetto på 0,6 miljarder. Handelsnettot motsvarande period var 3 miljarder. 9 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 6

4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2014- samt det första kvartalet och 2017. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2014 2015 2017 Förändring (%) Export 1 127,0 1 180,5 1 193,6 285,6 323,0 13,1 intra-eu(28) 658,7 690,3 706,2 171,3 191,9 12,0 extra-eu(28) 468,2 490,2 487,5 114,3 131,1 14,7 Import 1 111,0 1 167,0 1 205,3 283,0 322,4 13,9 intra-eu(28) 770,5 823,0 865,2 203,9 230,5 13,0 extra-eu(28) 340,5 344,1 340,1 79,1 92,0 16,2 Anm: Import enligt avsändningsland. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 10, EU samt Övriga Europa. Det första kvartalet 2017 gick 74 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Amerika och Asien tog emot 10 respektive 12 procent av Sveriges export. Med undantag för Afrika ökade den svenska exporten till samtliga världsdelar det första kvartalet i år jämfört med första kvartalet. Störst är exportökningen till Oceanien och Asien, en ökning med 30 respektive 21 procent jämfört med föregående år. Exporten till EU ökade med 12 procent och till övriga Europa med 17 procent. Exporten till Afrika minskade marginellt, med 2,2 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (85 procent) och mer specifikt från EU-länderna (71 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar jämfört med första kvartalet. Störst var ökningen från Afrika (65 procent) och därefter från Övriga Europa (30 procent). Importen från EU-länderna ökade med 13 procent. 10 Regionen Oceanien m. fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 7

Andel (%) Andel (%) Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland kv 1 2017 kv 1 60 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland kv 1 2017 kv 1 70 60 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om 8

Andel (%) utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden kv 1 2017 kv 1 40 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 3 kv 4 kv 2017 3 kv 4 kv 2017 10,5 Skogsvaror 2,1 1,9 2,9 5,8-1,1-1,1 3,4 8,0 9,4 Mineralvaror 7,3 3,7 9,2 2,0 1,1 0,2 18,9 25,6 13,4 Kemivaror 3,8 4,9 3,8 8,6-1,1-0,6 3,8 14,1 6,9 Energivaror 6,9 1,2 3,4-2,3-7,3-7,1 26,1 55,9 46,1 Verkstadsvaror 2,4 0,5 2,8 5,5 2,5 0,0 5,1 7,7 14,6 Övriga varor 0,1-0,4 2,0 2,4 4,5 4,0 10,2 9,8 100 Totalt 3,0 1,3 3,4 4,6 1,1-0,1 7,9 13,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Det första kvartalet 2017 ökade Sveriges varuexport med 4,6 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar), och med 13 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var utvecklingen för Energivaror. Volymutvecklingen var också positiv för alla varugrupper, dock förutom just Energivaror. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling beror på en prisuppgång för varugruppen. 9

Andel (%) Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 3 kv 4 kv 2017 3 kv 4 kv 2017 2,8 Skogsvaror 9,3 11,2 13,8 10,9 6,7 7,8 12,7 10,9 7,0 Mineralvaror 8,7 4,4 12,1 10,3 1,9 0,6 19,0 28,4 12,3 Kemivaror 3,6 3,6 1,0 2,6-0,7-0,8-0,8 6,9 8,9 Energivaror 9,8 9,9 8,2 2,3-5,8-2,9 26,4 58,7 44,9 Verkstadsvaror 6,0 2,9 4,6 8,6 5,0 1,7 5,5 10,1 24,1 Övriga varor 3,3 2,7 2,4 1,1 5,9 5,7 9,1 7,2 100 Totalt 5,7 3,7 4,7 5,6 3,3 2,0 8,4 13,9 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Det första kvartalet 2017 ökade varuimporten med 5,6 procent i volym och med 14 procent i värde jämfört med motsvarande period. Både mätt i volym och värde ökade importen för samtliga varugrupper. Mått i volym var det importen av Skogsvaror och Mineralvaror som ökade mest, 11 procent respektive 10 procent. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden kv 1 2017 kv 1 40 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 10

Mdr kr 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 200 160 120 80 40 0-40 -80-120 -160-200 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2000 till och det första kvartalet och 2017. Det första kvartalet 2017 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 0,6 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Nettointäkterna från dessa länder ökade något jämfört med motsvarande period föregående år. Handeln med EU gav däremot ett exportunderskott på 39 miljarder, vilket var ett något större underskott jämfört med det första kvartalet. 11 Nettoexporten totalt minskade med 78 procent första kvartalet 2017 jämfört med föregående år. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport fördelad efter varugrupp för det första kvartalet respektive 2017. Nettoexporten för varugrupperna Energi och Övrigt är negativ medan den är positiv för Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. Den totala minskningen av nettoexporten första kvartalet 2017 jämfört med motsvarande period beror framförallt på att Energi drog ned ännu mer än tidigare liksom att nettointäkterna från Verkstadsvaror inte var lika stora som under första kvartalet i fjol. 11 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 11

Mdr kr Diagram 4.6 30 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden kv 1 2017 kv 1 20 10 0-10 -20-30 -40 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2012 2013 2014 2015 2017 Skogsvaror 91,8 90,1 92,6 94,5 91,0 22,7 24,3 Mineralvaror 42,7 32,5 35,5 28,5 28,1 6,7 7,9 Järn och stål 17,2 13,5 16,0 16,7 14,2 4,3 3,4 Kemivaror -3,3 6,3-0,4 12,0 11,4 1,9 4,8 Läkemedel 26,4 25,9 28,5 37,2 31,7 7,0 9,7 Energivaror -62,5-57,8-52,1-35,9-34,9-6,2-10,2 Verkstadsvaror 59,7 55,8 29,3 21,7 8,9 6,6 4,1 Maskiner 71,8 67,3 62,5 64,0 59,9 14,6 15,0 Elektrovaror och telekom -29,0-32,8-36,6-47,8-54,9-11,9-13,6 Vägfordon 15,7 17,0 2,9 7,9 6,4 4,0 5,2 Övriga varor -74,5-82,1-89,0-107,3-116,1-29,3-30,4 Livsmedel -45,0-46,9-49,6-55,3-58,9-32,3 0,8 Total 53,9 44,8 16,0 13,4-11,6 2,5 0,6 4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Värdet av denna handel totalt var första kvartalet 2017 ca 19 miljarder för både exporten respektive importen, vilket ger en balanserad nettoexport av personbilar. Jämfört med motsvarande period föregående år är det ingen större förändring av nettoeexporten eftersom export och import ökat ungefär lika mycket under året. 12

Mdr kr Importen av personbilar från EU-länderna har nästintill regelmässigt varit större än exporten till dessa länder under det senaste decenniet och är det likaså första kvartalet 2017. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år är det ett något större underskott. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 36,2 46,3-10,1 17,8 40,3-22,5 2013 33,9 47,4-13,6 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,3-20,6 20,1 47,5-27,4 2015 53,0 64,0-11,0 29,5 59,1-29,6 63,8 73,8-10,0 34,9 68,8-33,9 16,3 16,4-0,1 9,4 15,3-5,9 2017 18,6 18,9-0,3 9,4 17,6-8,2 Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 60 40 20 0-20 -40 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Det första kvartalet 2017 gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på nästan 10 miljarder, vilket är en ökning av överskottet med 2,8 miljarder jämfört med motsvarande period. Handeln av läkemedel till enbart EU-länder var på ca 8 miljarder, för både export respektive import, första kvartalet 2017. Till dessa länder var handelsnetto alltså balanserat (ett litet underskott). Det var ingen större förändring jämfört med föregående år. 13

Mdr kr Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 2013 56,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2,6 2014 59,0 30,6 28,4 30,3 26,3 4,0 2015 71,1 33,4 37,6 33,0 28,7 4,3 69,2 37,1 32,1 31,3 31,4-0,1 16,2 9,1 7,1 7,8 7,6 0,1 2017 19,3 9,4 9,9 7,8 8,3-0,5 Diagram 4.8 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Det första kvartalet 2017 gav handeln med livsmedelsvaror ett underskott på 14 miljarder kronor, ett något större underskott än motsvarande period. I jämförelse med det första kvartalet ökade livsmedelsexporten i år med 7 procent och importen med 7 procent. Den största handeln av läkemedel sker med andra EUländer. Exporten till EU-länder var 15 miljarder och importen från EU-länder var 20 miljarder, vilket gav ett underskott på ca 5,3 miljarder första kvartalet 2017. 14

Mdr kr Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 57,0 100,8-43,7 40,4 65,6-25,2 2013 62,3 107,8-45,5 44,4 69,0-24,5 2014 68,3 117,2-49,0 49,1 73,9-24,8 2015 73,9 126,0-52,1 54,3 76,6-22,3 81,2 136,3-55,1 62,0 80,3-18,3 18,5 31,9-13,4 14,0 18,9-4,9 2017 19,9 34,1-14,2 15,1 20,3-5,3 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 12 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för det första kvartalet 2017 respektive. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Det första kvartalet 2017 uppgick exporten till EU till 192 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 323 miljarder. Tyskland, Danmark, Finland och Storbritannien är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 99 miljarder, motsvarande 52 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. 12 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 15

Mdr kr Andel (%) Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU kv 1 2017 kv 1 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 40 Svensk export till EU(28) Värde för resp land kv 1 2017 kv 1 35 30 25 20 15 10 5 0 16

Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan det första kvartalet 2017 och motsvarande period. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2017 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 34,6 10,7 12,9 Danmark 22,2 6,9 8,9 Finland 21,6 6,7 15,7 Storbritannien 21,1 6,5 17,3 Nederländerna 18,1 5,6 14,4 Frankrike 14,3 4,4 8,9 Belgien 14,1 4,4 4,1 Polen 9,8 3,0 3,2 Italien 9,0 2,8 14,2 Spanien 6,1 1,9 5,7 Österrike 3,2 1,0 24,6 Estland 2,6 0,8 15,5 Tjeckien 2,6 0,8 13,3 Litauen 2,0 0,6 19,9 Portugal 1,7 0,5 12,7 Ungern 1,5 0,5 23,9 Irland 1,3 0,4-29,7 Lettland 0,8 0,3 4,4 Slovakien 0,8 0,3 31,9 Grekland 0,8 0,3 19,4 Rumänien 0,8 0,2 21,4 Bulgarien 0,4 0,1 39,4 Slovenien 0,4 0,1 25,6 Luxemburg 0,3 0,1 111,0 Kroatien 0,2 0,1-3,4 Malta 0,1 0,0 21,6 Cypern 0,1 0,0 17,9 Ospec i EU 1,3 0,4 85,4 EU Totalt 191,9 59,4 12,0 Norge 32,3 10,0 17,1 Island 0,8 0,2 13,7 Norden 76,9 23,8 14,2 Liechtenstein 0,0 0,0-73,6 Inre marknaden 225,0 69,7 12,7 Övriga länder 98,0 30,3 14,0 Export Totalt 323,0 100,0 13,1 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 17

Mdr kr Andel (%) 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Det första kvartalet 2017 uppgick den svenska importen från EU till 230 miljarder, vilket motsvarade 71 procent av den totala importen på 322 miljarder. Tyskland, Nederländerna och Danmark är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest, nästan hälften av importen från EU kommer från dessa länder. Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU kv 1 2017 kv 1 25 20 15 10 5 0 Diagram 4.13 70 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland kv 1 2017 kv 1 60 50 40 30 20 10 0 18

Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2017 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 61,2 19,0 14,9 Nederländerna 27,3 8,5 12,7 Danmark 24,4 7,6 14,5 Storbritannien 16,9 5,2 11,2 Belgien 16,3 5,0 21,5 Finland 14,7 4,6 19,2 Polen 12,5 3,9 24,1 Frankrike 11,8 3,7-2,7 Italien 10,3 3,2 9,8 Tjeckien 5,0 1,6 9,9 Spanien 4,6 1,4 16,5 Österrike 4,2 1,3 14,8 Estland 3,8 1,2-17,6 Irland 3,6 1,1 8,3 Litauen 2,9 0,9 21,7 Ungern 2,7 0,8 9,0 Slovakien 2,1 0,7 7,5 Lettland 1,6 0,5 19,8 Portugal 1,2 0,4-12,6 Rumänien 0,9 0,3-8,7 Luxemburg 0,8 0,2 28,2 Slovenien 0,7 0,2 41,8 Bulgarien 0,5 0,1 53,4 Grekland 0,3 0,1 0,1 Kroatien 0,1 0,0 66,4 Cypern 0,1 0,0 35,4 Malta 0,0 0,0-67,1 Ospec i EU 0,0 0.0 - EU Totalt 230,5 71,5 13,0 Norge 25,6 7,9 15,8 Island 0,1 0,0-36,3 Norden 64,8 20,1 16,0 Liechtenstein 0,0 0,0-2,7 Inre marknaden 256,2 79,4 13,3 Övriga länder 66,3 20,6 16,4 Import Totalt 322,4 100,0 13,9 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 19

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 29 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska exportvärdet. Tabell 4.10 visar vilka länder i denna grupp som var mottagare av störst exportvärde. Norge är det i land som Sverige i särklass exporterar mest till, ca 10 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet - de är mottagare av ca 1 procent av den totala exporten för respektive land. Exporten har ökat till alla länder i gruppen Övriga Europa med undantag för Ukraina. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2001 illustreras i Diagram 4.15. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2017 EU(28) 59,4% Oceanien m fl 1,5% Övriga Europa 14,4% Asien 12,4% Amerika 10,0% Afrika 2,2% 20

Mdr kr Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2017 Andel (%) 2017 Värdeförändring (%) Övriga Europa 39,8 46,6 13,9 14,4 16,9 varav: Island 0,7 0,8 0,2 0,2 13,7 Norge 27,6 32,3 9,7 10,0 17,1 Ryssland 3,1 4,1 1,1 1,3 31,4 Schweiz 3,7 4,1 1,3 1,3 10,5 Turkiet 3,2 3,4 1,1 1,1 8,2 Ukraina 0,7 0,7 0,3 0,2-5,0 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge 2002-2017 Export Import (ursprungsland) 140 120 100 80 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick till 7,0 miljarder kronor första kvartalet 2017, vilket motsvarar ca 2,2 procent av Sveriges totala export. Andelen av exporten som gick till Afrika var 0,3 procentenheter mindre än första kvartalet. 21

Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2017 Andel (%) 2017 Värdeförändring (%) Nordafrika 3,4 3,6 1,2 1,1 5,5 varav: Algeriet 0,6 0,5 0,2 0,2-10,5 Egypten 1,8 1,4 0,6 0,4-23,1 Marocko 0,7 1,4 0,3 0,4 92,2 Västafrika 1,1 0,8 0,4 0,3-21,4 varav: Ghana 0,2 0,2 0,1 0,1 22,2 Nigeria 0,5 0,2 0,2 0,0-69,8 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 2,7 2,6 1,0 0,8-4,5 Sydafrika 1,9 1,9 0,7 0,6-2,8 Totalt 7,2 7,0 2,5 2,2-2,2 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika var 32 miljarder kronor första kvartalet 2017, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog det första kvartalet 2017 emot 7,0 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2002. Det var en svag exportökning första kvartal i år jämfört med motsvarande period i fjol. Exporten till Kanada, den näst största amerikanska exportmarknaden, ökade med 21 procent första kvartalet 2017 jämfört med i fjol. Exporten till Kanada motsvarade 0,9 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2017 Andel (%) 2017 Värdeförändring (%) Nordamerika 25,0 25,6 8,8 7,9 2,2 varav: Kanada 2,4 2,8 0,8 0,9 20,5 USA 22,6 22,7 7,9 7,0 0,3 Central- och Sydamerika 5,4 6,8 1,9 2,1 26,1 varav: Argentina 0,6 0,7 0,2 0,2 13,2 Brasilien 1,3 1,7 0,5 0,5 30,7 Chile 0,6 0,7 0,2 0,2 27,2 Mexiko 1,2 1,6 0,4 0,5 34,2 Peru 0,5 0,5 0,2 0,2 7,3 Totalt 30,4 32,4 10,6 10,0 6,4 22

Mdr kr Mdr kr Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2002-2017 Export Import (ursprungsland) 120 100 80 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 21 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 14 miljarder, vilket motsvarar 4,2 procent av total svensk export. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2002. Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina 2002-2017 Export Import (ursprungsland) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 23

Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2017 Andel (%) 2017 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 7,1 7,4 2,5 2,3 3,9 varav: Förenade Arabemiraten 1,3 1,5 0,4 0,5 21,6 Irak 1,4 0,3 0,5 0,1-81,7 Iran 0,6 0,9 0,2 0,3 63,0 Israel 0,7 0,9 0,2 0,3 42,2 Saudiarabien 2,0 2,2 0,7 0,7 6,5 Övriga Asien 26,2 32,8 9,2 10,2 25,2 varav: Hongkong 1,1 1,3 0,4 0,4 15,4 Indien 2,1 2,7 0,7 0,8 29,4 Indonesien 0,7 0,9 0,3 0,3 22,3 Japan 3,6 5,2 1,2 1,6 47,6 Kina 10,3 13,7 3,6 4,2 32,5 Malaysia 0,6 0,6 0,2 0,2 2,7 Pakistan 0,4 0,6 0,2 0,2 36,4 Singapore 1,2 1,4 0,4 0,4 16,2 Sydkorea 2,3 2,8 0,8 0,9 20,6 Taiwan 1,0 1,0 0,3 0,3 5,8 Thailand 1,4 0,9 0,5 0,3-33,9 Vietnam 0,4 0,6 0,1 0,2 65,0 Totalt 33,3 40,2 11,7 12,4 20,6 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 30 procent mellan det första kvartalet 2017 och motsvarande period föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 26 miljarder, motsvarande 8 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 16 procent och från Ryssland med hela 87 procent. Även importen från Turkiet ökade kraftigt, med 39 procent. 24

Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2017 EU(28) 71,5% Oceanien m fl 0,3% Asien 9,9% Amerika 3,7% Afrika 1,1% Övriga Europa 13,6% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (12 procent) och framförallt Ryssland (64 procent). Värdet av importerad olja från Ryssland har ökat kraftigt det första kvartalet 2017 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det beror på ett högre oljepris (i svenska kronor) under perioden, kvantiteten var oförändrad. Samtidigt ökade värdet av den totala importen från Ryssland något mer vilket innebär att oljans värdeandel från Ryssland minskat något under perioden. Även vad gäller importen av råolja från Norge kan man se en prisökning under aktuell period. Värdet på import av råolja från Norge ökade (med 28 procent) trots att volymen av råolja från Norge minskade (med 19 procent). Eftersom värdet av total import från Norge ökade mindre innebar det att råoljans andel av total import ökat något under perioden. 13 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2017 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2017 Värdeförändring (%) Värde 2017 Övriga Europa 33,7 43,8 11,9 13,6 29,9 32,8 41,8 varav Norge 22,1 25,6 7,8 7,9 15,8 20,9 24,3 Ryssland 6,0 11,2 2,1 3,5 87,2 6,4 11,4 Schweiz 2,3 2,4 0,8 0,8 6,6 2,2 2,3 Turkiet 2,7 3,7 0,9 1,1 39,4 2,7 2,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 13 Tillsammans stod Norge och Ryssland för 65 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret. Medan Ryssland stod för 40 procent utgjorde Norges andel 25 procent av råoljeimporten. För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad. 25

Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan det första kvartalet 2017 och motsvarande period ökade importen från Afrika från 2,2 till 3,6 miljarder, motsvarande 65 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 57 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2017 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2017 Värdeförändring (%) Värde 2017 Nordafrika 0,3 0,7 0,1 0,2 111,7 0,4 0,8 Västafrika 1,2 2,0 0,4 0,6 64,7 1,2 2,0 varav Nigeria 1,2 2,0 0,4 0,6 64,8 1,2 2,0 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 0,6 0,8 0,2 0,2 38,3 0,6 0,8 Sydafrika 0,3 0,3 0,1 0,1 14,6 0,3 0,3 Totalt 2,2 3,6 0,8 1,1 65,2 2,2 3,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Det första kvartalet 2017 ökade Sveriges import från Amerika med 1,6 procent jämfört med motsvarande period. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,4 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA minskade något jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Från de större leverantörsländerna i Centra- och Sydamerika ökade däremot importtillväxten. Eftersom total import samtidigt ökat kraftigt under denna tid är andelen av total import från dessa länder dock relativt sett oförändrad. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * 2017 Andel 2017 Värdeförändring (%) Värde 2017 Nordamerika 8,9 8,6 3,2 2,7-4,2 8,9 8,7 varav Kanada 0,9 0,7 0,3 0,2-29,4 1,0 0,8 USA 8,0 7,9 2,8 2,4-1,2 8,0 7,9 Central- och Sydamerika varav 2,7 3,3 1,0 1,0 20,4 2,9 3,5 Brasilien 1,0 1,2 0,4 0,4 15,0 1,1 1,2 Venezuela 0,6 0,8 0,2 0,2 30,8 0,6 0,8 Totalt 11,7 11,9 4,1 3,7 1,6 11,8 12,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 26

Mellan det första kvartalet och motsvarande period i år ökade importvärdet från Asien med 3,3 procent. Det var ingen större skillnad på utvecklingen vad gäller När- och Mellanöstern och Övriga Asien. Däremot var det variationer importen mellan import från de olika länderna. Tabell 4.17 visar importen från de läder Sverige importerat mest ifrån. Import från Japan, Vietnam och Indien minskade något jämfört med motsvarande period föregående kvartal. Från övriga länder ökade importen. Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 15 miljarder första kvartalet 2017, vilket motsvarar 46 procent av den totala importen från Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hong Kong som avsändningsland vanligtvis är högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland* Värde 2017 Andel 2017 Värdeförändring (%) Värde 2017 När- och Mellanöstern 1,0 1,0 0,3 0,3 3,4 0,9 1,8 Övriga Asien 29,9 30,9 10,6 9,6 3,3 32,3 33,6 varav Bangladesh 1,0 1,1 0,3 0,3 10,7 1,0 1,1 Hong Kong 2,1 2,2 0,8 0,7 0,9 0,7 0,6 Indien 1,5 1,5 0,5 0,5-1,7 1,6 1,6 Japan 2,6 2,4 0,9 0,7-8,6 3,5 3,5 Kina 14,4 14,6 5,1 4,5 1,3 17,0 17,5 Malaysia 0,7 0,9 0,3 0,3 21,9 0,8 1,0 Sydkorea 1,9 2,0 0,7 0,6 9,3 1,8 2,1 Taiwan 1,5 1,7 0,5 0,5 13,1 1,6 1,8 Thailand 0,8 1,1 0,3 0,3 37,6 0,9 1,1 Vietnam 1,9 1,8 0,7 0,5-4,3 1,9 1,8 Totalt 30,8 31,9 10,9 9,9 3,3 33,2 35,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 27

5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2007 och det första kvartalet 2017. Värdet på tjänsteexporten uppgick under första kvartalet 2017 till 143 miljarder och tjänsteimporten till 134 miljarder. Jämfört med första kvartalet 2017 ökade Sveriges export av tjänster med 2,4 procent. Tjänsteimporten ökade med 9,2 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 8,7 miljarder, vilket är 8 miljarder mindre än första kvartalet. Tjänsteexporten utgjorde 29 procent av Sveriges totala export första kvartalet 201 och tjänsteimporten 30 procent av total import. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto 2007 362,5 348,9 13,6 2008 390,9 382,1 8,7 2009 383,3 366,1 17,2 2010 388,3 365,0 23,3 2011 423,2 381,4 41,9 2012 439,6 396,4 43,2 2013 483,8 417,9 66,0 2014 527,6 474,6 53,0 2015 613,1 520,0 93,1 615,0 525,3 89,7 Diagram 5.1 visar Sveriges tjänsteex- 139,6 122,9 16,7 port fördelat på de största tjänstehan- 2017 142,9 134,3 8,7 delspartnerna. Tjänsteexporten till EU ökade de under första kvartalet 2017 med 4,4 procent och utgjorde 53 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten. Tillsammans tog de emot 32 procent av den totala tjänsteexporten första kvartalet 2017. Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport 2017 RoW 18,4% USA 8,8% Schweiz 6,0% Danmark 7,0% Övriga EU 12,8% Finland 7,9% Nederländerna 4,5% Frankrike 4,6% Norge 13,5% Tyskland 6,7% Storbritannien 9,8% 28

EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 67 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var Storbritannien, USA och Danmark som tillsammans stod för 31 procent av tjänsteimporten. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andel av total tjänsteimport 2017 RoW 12,3% USA 10,2% Schweiz 2,6% Danmark 8,6% Övriga EU 22,9% Finland 5,9% Tyskland 8,6% Nederländerna 4,9% Frankrike 4,4% Norge 7,7% Storbritannien 12,0% 29

Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljoner kr. Förändring (%) Export Import 2017 Förändring (%) 2017 Förändring (%) EU28 72 936 76 126 4,4 81 042 90 277 11,4 Belgien 2 607 2 010-22,9 2 897 3 030 4,6 Danmark 8 983 9 990 11,2 10 146 11 591 14,2 Finland 10 945 11 269 3,0 6 656 7 962 19,6 Frankrike 6 510 6 515 0,1 4 753 5 860 23,3 Irland 3 056 2 039-33,3 5 626 4 612-18,0 Italien 1 628 1 728 6,1 2 457 3 009 22,5 Luxemburg 1 905 1 297-31,9 2 234 2 110-5,6 Nederländerna 4 925 6 378 29,5 4 516 6 512 44,2 Polen 1 485 1 756 18,2 2 614 3 119 19,3 Spanien 2 031 1 720-15,3 3 290 3 529 7,3 Storbritannien 12 302 13 986 13,7 15 639 16 088 2,9 Tyskland 9 168 9 628 5,0 9 775 11 529 17,9 Österrike 2 412 2 365-1,9 1 153 1 581 37,1 Extra-EU 66 694 66 812 0,2 41 906 43 984 5,0 Hong Kong 595 788 32,4 2 438 2 494 2,3 Indien 699 755 8,0 1 585 1 709 7,8 Japan 1 972 1 299-34,1 738 684-7,3 Kanada 792 957 20,8 1 140 1 309 14,8 Kina 4 274 3 162-26,0 2 145 2 210 3,0 Norge 20 646 19 330-6,4 8 311 10 402 25,2 Ryssland 1 219 1 508 23,7 597 633 6,0 Schweiz 8 272 8 522 3,0 2 343 3 437 46,7 Sydkorea 1 035 1 249 20,7 315 284-9,8 Thailand 385 383-0,5 953 966 1,4 USA 12 580 12 593 0,1 15 505 13 643-12,0 Totalt 139 631 142 938 2,4 122 948 134 261 9,2 De dominerande tjänstenäringarna i tjänsteexporten är övriga affärstjänster, teledata och informationstjänster, resor och transporter. Tillsammans utgjorde de 79 procent av tjänsteexporten under första kvartalet 2017. Samma tjänstenäringar dominerade även importen, och utgjorde där 84 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (25 procent) som import (32 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. 14 Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken. 14 Från och med första kvartalet 2017 kontoposten övriga tjänster ändrat innehåll vilket leder till ett lägre värde. Förändringen får också till följd att övriga delposter under Övriga affärstjänster i olika omfattning ökar i värde. Särskilt berörd är kontoposten Management och PR. 30