Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21
Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett arbetsredskap för enhetens medarbetare för att uppnå ett likvärdigt kvalitativt arbetssätt. Syfte Skapa samhörighet och samsyn inom enheten för att bygga en gemensam värdegrund. Världen är i ständig förändring. Den globala världen ställer stora krav på bred kulturkompetens, men också på kreativt tänkande, förmåga att lösa problem samt att kunna samarbeta över nationsgränser. Dagens barn ställs inför andra utmaningar än gårdagens, vilket leder till nya kunskaper och färdigheter hos framtidens generationer. När vi möter de förskolebarn vi har idag, är den gemensamma plattformen vårt redskap för att säkerställa den pedagogiska verksamheten. Vi ska arbeta utifrån demokratins grunder, där alla ska ge och ta ett eget ansvar för att hålla processen levande. Allas delaktighet är en förutsättning. Läroplanen uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla vår verksamhet. Plattformen ska realiseras i praktiken och kräver allas engagemang och delaktighet. Enhetens vision Vi vill att: våra förskolor ska sjuda av glädje, framtidstro och utmaningar barn, föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger ska känna tillit och delaktighet våra förskolor ska vara platser där erfarenheter och kunskaper möts kunskaper ska växa fram i samspel och meningsfulla sammanhang
Vår barnsyn Förhållningssätt Barns lärande Arbetssätt Det kompetenta barnet Föds med förmågan att kunna kommunicera och samspela med andra. Har redan gjort många erfarenheter och har med sig färdigheter till förskolan. Är nyfiket med en egen inre drivkraft att lära. Barnet iakttar, observerar, tolkar och försöker förstå det som händer. Barnet riktar sin uppmärksamhet mot det som känns meningsfullt i stunden. Har sin personlighet och sitt tempo/sin rytm. Är ett rikt barn med många möjligheter. Är inne i ett livslångt lärande och upptäcker successivt nya förmågor hos sig självt och sin omgivning. Är ett barn som besitter förmågan att göra egna val och utöva inflytande i sin egen vardag. Pedagogens förhållningssätt är avgörande för barns möjlighet att utvecklas och lära i förskolan. Pedagogen ska: Vara nyfiken på hur barnet tänker och ge tid till barnens egna reflektioner och dokumentationer. Ha tilltro till barnets egna möjligheter, fokusera på det positiva hos barnet. Ställa öppna, produktiva och genuina frågor; när, var, hur och varför? Se varje barn som en resurs och inkluderad i barngruppen. Förhandla med barnet. Märkvärdiggöra barnets tankar, idéer och görande. Förhålla sig till varje barn med respekt och lyhördhet. Motverka traditionella könsroller, könsmönster genom att vara en god förebild. Uppmärksamma vilken läroprocess barnet är inne i just nu. Ge barnet nya utmaningar, se vilken stimulans som behövs Vara medforskande pedagog som lotsar barnet vidare i sitt undersökande. Ha ett reflekterande förhållningssätt. Förstå att barnet blir i ett sammanhang. Viktiga förutsättningar för barns livslånga lärande I lek och fantasi prövar barnet sina erfarenheter och befäster sina kunskaper. Barnet lär sig när det har tilltro till sig själv, sin egen förmåga och sin omgivning. Genom att barnet får möjlighet att ta för sig, ifrågasätta, pröva, uttrycka sin vilja och bemötas utifrån sina intressen utvecklar barnet strategier för sitt lärande. Lärande sker i samspel. Barn imiterar och lär av varandra. Tillsammans med andra erövrar barnet ny kunskap, gör den till sin genom att pröva och ompröva den. Även material och miljö ingår i detta samspel. Barnets delaktighet i den egna läroprocessen är central. Barnets utvecklingszon är skillnaden mellan det som barnet ännu inte kan göra själv och det som barnet kan göra i interaktion med sin omgivning. Så här utformar vi verksamheten Pedagogen ska vara professionell i mötet med varje barn. Varje pedagog ska ha en barn- och kunskapssyn, som baserar sig på beprövad erfarenhet och aktuell pedagogisk forskning. Pedagogen ska bjuda in, stödja och utmana barnet inför nästa steg i lärandet. Gruppen som tillgång Pedagogen ska använda olikheter som en tillgång för att stimulera barnen och vidga deras perspektiv. Projekt Pedagogen ska arbeta projektinriktat med det som är meningsfullt för barnen. Projekt kan initieras av såväl barn som pedagoger. Pedagogisk miljö Vi formar en miljö, som skapar rum för möten, samspel och utforskande. Se (Indikatorerna). Miljön behöver vara utformad så att den stöder tanken om det kompetenta barnet. Den ska vara: tillåtande stödjande lockande Den pedagogiska miljön ska vara estetisk, tillgänglig, utmanande och föränderlig. Vi ska erbjuda ett rikt och tillgängligt material som vi anpassar till barnets intressen och behov och som tilltalar barnen. Inflytande Vi ska erbjuda en demokratisk miljö och en tillåtande atmosfär, där alla har lika värde och där vi beaktar allas intressen och åsikter. Se (likabehandlingsplan). Pedagogisk dokumentation Genom att barn och pedagoger reflekterar och sedan skapar dokumentationen tillsammans och på det sättet blir barnets läroprocess synliggjord. Pedagogerna får då underlag till att utveckla verksamheten. Se (reflektionsschemat).
Varje medarbetare ska ansvara för att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp genom att: se (lönekriterier) Ha ett gott samarbete med kollegor och ta ansvar för sin del. Ge och ta feed-back till varandra i den dagliga verksamheten. Ge uttryck för egna åsikter och försöka att förstå, respektera andras perspektiv. Delta aktivt och vara väl förberedd inför olika mötesforum. Hålla sig uppdaterad om vilka styrdokument vi har i enheten. Förskola och hem: Vi ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Vi ska samarbeta med föräldrarna så att varje barn får möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt efter sina förutsättningar. Vi ska vara tydliga med mål och innehåll i verksamheten och därigenom ge föräldrar möjlighet till inflytande genom olika forum. Vi har föräldraaktiv inskolning.
Pedagogisk dokumentation På Dalhags förskolor anser vi att en bra grund för det fortsatta kvalitetsarbetet och det kollektiva lärandet är att pedagogerna regelbundet reflekterar och kommunicerar om den pågående verksamheten. Följaktligen ser vi den pedagogiska dokumentationen som ett gemensamt arbetsverktyg som bygger på ett ömsesidigt reflektionsarbete med barn och kollegor. Vi använder dokumentation för att synliggöra den pedagogiska verksamheten. Pedagogisk dokumentation fungerar som ett underlag för utveckling, utvärdering och uppföljning, men även som grund för fortbildning och föräldrasamarbete. Vår viktigaste uppgift är att synliggöra barnen som kompetenta, aktivt utforskande och nyfikna. Dokumentationen hjälper oss att hitta utgångspunkten för barnens utforskande och är ett stöd för att hitta vägar att följa och utmana barnen i deras lärande. Med ett sådant förhållningssätt utgår vi från att barn är intresserade och vetgiriga och ger förutsättningarna för att deras intresse ska kunna utvecklas vidare. Genom att dokumentera vad barn gör, säger och ger uttryck för på olika sätt lär vi oss något om hur barnen upplever och förstår omvärlden och hur vi ska gå vidare med vårt arbete. Pedagogisk dokumentation är med andra ord ett förhållningssätt och en kommunikation. Med hjälp av dokumentationen kan kunskap befästas och bli meningsfull. Dewey definierar reflektionen som en meningsskapande process som genom fördjupad förståelse leder den lärande från den ena erfarenheten till den andra. Att reflektera tillsammans med andra vidgar perspektivet och skapar alternativa bilder i en process som bidrar till ökad förståelse och ny kunskap. Ur Deweys. The relation of theory to practise in education.
Projekt Vi vet att barn är intresserade av livets stora frågor och sammanhang. När vi går in i ett projekt inom ett visst område, exempelvis hösten, vill vi ge barnen alla möjligheter att se naturen i sitt stora, levande sammanhang. Barn har många hypoteser. Barns frågor och förslag till möjliga svar är hur många som helst. Det barnen gör och tänker leder så småningom till verkliga insikter. På så sätt blir kunskapen meningsfull för barnen. Det barnet lär sig skapas i ett ständigt samspel och dialog mellan dem själva och deras omgivning. Kunskapen är föränderlig som ständigt fördjupas, utvecklas och nyanseras. När vi arbetar med projekt utgår vi från barnens egna idéer och intressen. Vi låter barnen undersöka och utforska. Deras nyfikenhet och kreativitet får flöda. Vi utmanar barnens tankar genom öppna och produktiva frågor och ställer deras fantasier och teorier mot varandra. Oliktänkande är en väg till kunskap och ger barnen möjlighet att diskutera och argumentera för sin sak. Samtidigt lär sig barnen att lyssna på varandra, reflektera och ibland ändra sig. Olikheten är ett värde i sig, en kvalitet. Alla lär på olika sätt och hela projektarbetet är en läroprocess, både för vuxna och barn. Pedagogerna skapar tid och ger stöd åt kunskapande dialoger, så att barnen blir resurser för varandra. Vi litar på barnens egna förmågor att förstå och lära det som är viktigt för dem i ett visst sammanhang. Vi bejakar också vår egen nyfikenhet, öppenhet, spontanitet och glädje i projektarbetet. Att ha ett sådant förhållningssätt innebär att pedagogerna är medforskande och resultatet är oförutsägbart.