Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på:



Relevanta dokument
Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Kontaktperson: Malen Wallén,

Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning en finsk-svensk förvaltningsmodell? Föredrag vid NAF:s finska avdelnings höstmöte

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Praktik i staten INTRODUKTION OM HUR DET ÄR ATT JOBBA OCH HA PRAKTIK I STATEN

Kommittédirektiv. Utredning om regeringens analys- och utvärderingsresurser. Dir. 2017:79. Beslut vid regeringssammanträde den 27 juli 2017.

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

Demokrati medborgardialog och governance

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Valdeltagande vid riksdagsvalen Andel (%) av röstberättigade

Norrbotten

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Norrbotten

Riksdagens uppgifter. Lagstiftningsmakten Finansmakten Kontrollmakten

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

Svensk författningssamling

Ledamot av myndighetsstyrelse

Svensk författningssamling

OFFENTLIG FÖRVALTNING

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ökad styrning av myndigheternas lokalisering

Svensk författningssamling

Regeringens styrning av välfärdstjänster inom kommuner och landsting efter införandet av det generella statsbidraget år 1993.

Högskolan som både myndighet och akademi TIM EKBERG

Det finanspolitiska ramverket

En kommunallag för framtiden

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag

Frågor och svar Region i Örebro län

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Rapport Säkerställd intern styrning och kontroll Myndigheternas redovisning i årsredovisningarna för 2013 ESV 2014:36

STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården

Kommittédirektiv. Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg. Dir.

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Uppföljning av en kartläggning. styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND

Flexibilitetens fördelar och faror

Omfattning och ansvar Offentlig ekonomi Offentlig sektor Till offentlig sektor räknas alla institutionella enheter som är "övriga icke-marknadsproduce

Praktikrapport. Dokumentation och redogörelse från min praktik på Ekonomistyrningsverket VT Karolin Persson

Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)

Ledamot av insynsråd

Kan mer tillit i styrningen främja jämlikhet? Konferens Jämlikt Göteborg 4 dec Laura Hartman ordförande Tillitsdelegationen

Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Domstolarnas oberoende

Att jämföra äpplen och päron? En internationell utblick på kommunal och regional revision. Anna Eklöf Sveriges kommuner och landsting

2 Styrning, struktur och nyttjande

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket

Instruktion för kommundirektör

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42)

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny oberoende granskningsmyndighet med ansvar för uppföljning och utvärdering av hälsooch sjukvården. Dir.

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Styrmodell i Nyköping - Beställar/utförarmodellen

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

I offentlighetens tjänst

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun

begreppet legitim ordning

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Slutsatser och sammanfattning

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Gott och blandat från ESV

Motion 1983/84:2695. Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120)

Förvaltningsrätt En introduktion

Demokratipolitiskt program

Organisering av autonomi och universitetet som idé

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS , antagen av kommunfullmäktige , 24

Utbildningskatalog hösten Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Vad är problemet? I grunden två typer av risker: - Löfte om framtida anställning kan påverka beslutsfattandet

Delegering av processbehörighet i arbetstvister

Öppenhet, transparens och professionalism i Stockholms stads bolag Motion av Rolf Könberg (m) (2003:42)

Offentlig revision i ett europeiskt perspektiv

Regeringen. styr landet

Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019

Utdrag. Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen

Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens musikverk

Uppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius

Svensk författningssamling

Transkript:

Dagens föreläsning - Vad är offentliga organisationer? - Organisation, styrning och ledning på central nivå. - Den statliga budgetprocessens centrala funktion för regeringens styrning av myndigheterna Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på: http://www.sweden.gov.se/sb/d/7261 /a/71008;jsessionid=axyl_qtget2e samt vidare info om resultatstyrning på: http://www.esv.se/amnesomraden /verksamhetsstyrning/malochresult atstyrning.4.1faf3f4fcea3ced188000 245.html

Central förvaltning Regeringen det organ som styr förvaltningen. Departementen har minskat historiskt, flera har sammanförts för att öka kontrollen över den centrala förvaltningen från regeringens sida. kollektivt beslutsfattande, förbud mot ministerstyre. Regeringskansliets nuvarande organisering i departement: Finans-, Utrikes-, Justie-, Försvars-, Närings-, Social-, Miljö-, Jordbruks-, Utbildnings-, Arbetsmarknads- och Integrations/jämställdhetsdepartement en. Samt Statsrådsberedningen, Förvaltningsavdelningen och EUrepresentationen.

Centrala idéer bakom förvaltningen - Hur man organiserar förvaltningen är ett uttryck för en politisk vilja (ideologi) att organisera den på ett givet sätt. Historiska aspekter påverkar dagens förvaltning Stigberoende. Den lagstyrda förvaltningen = Byråkrati, rättsäkerhet, legalitet utgår från lagen. Precisa lagar (litet tolkningsutrymme ) kontra ramlagar (stort tolkningsutrymme tex. SoL). Individen/medborgaren som rättobjekt. Den folkstyrda förvaltningen = Idealet den demokratiska församlingen, riksdagen, föräldramöten i skolan. En tydlig politisk vilja att söka djupare involvera medborgarna i förvaltningen. Governance och deliberativ demokrati.

Den marknadsinriktade förvaltningen = Förvaltningen skall producera tjänster till medborgarna/kunderna inom sjukvård, skola och äldreomsorg. Har genom de New Public Managementinspirerade reformer som genom fördes under 1990-talet fått större genomslag.

Sveriges förvaltningsorganisation - Förvaltningsorganisation ska inte likställas med förvaltningsmyndighet. - En förvaltningsorganisation kan vara till exempel ett fackförbund eller ett bolag och är juridiskt fristående från staten. - En förvaltningsmyndighet är alltid: - En juridisk del av staten och lyder under regeringen. - Hanterar förvaltningsuppgifter och lyder under offentlighetsprincipen - Arbetsformerna reglerade av förvaltningslagen med flera - Medborgare har rätt att överklaga beslut - Kontrolleras och granskas av instanser som JO, JK och Riksrevisionen.

Statlig förvaltning: olika typer av organiserande - Centrala förvaltningsmyndigheter tex. läkemedelsverket, socialstyrelsen, livsmedelsverket och arbetsmiljöverket. - Mindre myndigheter, råd och nämnder - Regionala och lokala förvaltningsorganisationer underenheter till de centrala förvaltningsmyndigheterna - Länsstyrelser Traditionellt sätt statens hand i regionerna. Ska ta tillvara inflytande från kommunal och statlig nivå. Landshövdingen är chef och representant för regionen. - Försvarsmakten - Universitet, högskolor, museum etc. - Affärsverk En utdöende organisationsform? Endast fyra kvar: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät. En blandning mellan förvaltningsmyndighet och företag. Finansierar sin verksamhet med intäkter från de tjänster och produkter det tillhandahåller.

- Aktiebolag På väg att säljas ut av den borgerliga alliansregeringen. Bolag som SSAB, Telia Sonera, Nordea osv. - Stiftelser.

Central förvaltningsmyndighet - Lyder under regering - Verksamheten omfattar hela landet - Indelade i underenheter - Typexempel: CSN, Arbetsmarknadsverket (AMV), Statens energimyndighet (STEM), Naturvårdsverket, Vägverket och Boverket

Centrala förvaltningsmyndigheters organisation Den kollegiala modellen Kollektivt beslutsfattande som ett kollegium. Enrådighetsprincipen - En chef som i slutändan fattar besluten. Under 1900-talet övergår den kollegiala modellen till enrådighetsprincipen. Lekmannastyrelse (korporativism) - Efter 1945 uppkommer lekmannastyrelser med LO, SAF. - Starkare legitimitet bakom besluten - Kommer att kritiseras kraftigt under 1970-talet. Minskar det demokratiska inflytandet, politiska maktskiften blir irrelevanta (?) då SAF och LO oavsett besitter så stor makt. - SAF hoppar i början av 1980-talet av och avbryter allt sitt samarbete enligt den korporativa modellen. Reformerad enrådighetsprincip - Idag. - Uppkommer ur kritiken mot offentliga sektorn. - Myndighetens chef (Generaldirektör) fattar ensam beslutet

Trender inom statlig förvaltning under 1980- och 1990-talet Departementsreformer Ständig omorganisation? Departement tillkommer och försvinner. Tex. Civildepartementet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Företagisering, managementisering - New Public Management. Företaget som förebild. Organisationsexperiment med nya lösningar på upplevda problem med byråkrati och ineffektivitet. TQM, Balanced Scorecard, 24-timmars myndigheten. Renodlingsprincipen - Antalet centrala statliga förvaltningsorganisationer minskar. Staten ska syssla med vissa verksamheter men inte med andra. Därav sker ett stort antal bolagiseringar. Vidare sker mer eller mindre omfattande sammanslagningar och uppdelningar av existerande statliga förvaltningsorganisationer. Decentralisering? - Förflyttning av beslutsfattande från statlig till kommunal nivå.

Begreppet styrning - Styrning: en fråga om makt - Piska, morot eller predikan? - Förvaltningsstyrning Regeringens styrning av förvaltningen. - Organisationsstyrning Förvaltningschefens styrning av tjänstemännen i organisationen. - Samhällsstyrning Förvaltningens styrning av samhället.

Regeringens formella möjligheter att styra förvaltningen - Utnämningsmakten Utser chefer för tex. myndigheter. Förändringar att vänta med den borgerliga alliansregeringen? - Föreskriftsmakten Möjlighet att fatta beslut om regler och förordningar. - Finansmakten Regeringen kan ge mer eller mindre anslag till olika förvaltningsgrenar inom budgeten. - Kontrollmakten Efterkontroll genom JK och utvärderingar från Statskontoret och Riksrevisionen

Den offentliga kontrollen av förvaltningen - Utvärderingar - Uppföljning via budgetprocessen - Riksrevisionen granskar verksamheten - JK och JO - Medborgarnas kontroll

Vad är budgetprocessen? - En förhandling om statens finanser - Politikens kärna? En kamp mellan olika ideologiska skillnader? Nattväktarstaten? Infrastrukturstaten? Välfärdsstaten? - Det centrala styrinstrumentet för regeringen gentemot förvaltningen - Ett kontrakt? Ett kontrakt mellan Regering och myndighet? - Signal och symbolik. Regeringen påvisar vilka utgiftsområden som är viktigast.

Trender i budgetprocessen (1985-2007) - Reformmål: ökad kontroll över budgeten, pga. tidigare budgetunderskott, inträdet i EU och EMU-målen samt inflationsmålet. - Från Keynesianism till balanserad budget. - Från nedifrån och upp (bottom-up) till uppifrån och ned (top-down). - Fokusering på och tydliggörande av kostnader. Tydliga redovisningar av myndigheters kostnader och mål. Uppföljning av mål och resultat. Dialog mellan statsråd och myndighetschef. - Från detaljstyrning till resultatstyrning. - Införandet av treåriga utgiftstak.

Problem med resultatstyrning som metod? - Vill politiker styra med mål? Vill inte politiker lägga sig i detaljer? - Går det alltid att styra med mål och att mäta resultat för att få till stånd en effektutvärdering? Går all politisk verksamhet att styra med mål? Krävs verksamhetsanpassning och i så fall hur går sådan till? - Har den politiska makten ökat eller minskat? Har tjänstemännens makt ökat eller minskat? Har Finansdepartementets makt ökat eller minskat?

Budgetprocessens tre faser Budgetprocessen kan principiellt delas in i tre faser: Planering Genomförande Uppföljning/efterkontroll Planering: I planeringsfasen lämnar myndigheterna så kallade budgetunderlag till regeringen. Inom Regeringskansliet bereds förslaget till statsbudget. Statsbudgeten beslutas sedan av riksdagen. Inom myndigheterna planeras verksamheten med utgångspunkt i riksdagens och regeringens intentioner. I många myndigheter fastställs detta i en verksamhetsplan. Genomförande: När statsbudgeten är beslutad ska verksamheten genomföras. Den operativa verksamheten bedrivs huvudsakligen av myndigheterna. Respektive myndighetschef ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt fastställda mål och inom de finansiella ramar som statsmakterna beslutat.

Uppföljning/efterkontroll: Budgetens genomförande kontrolleras i efterhand på flera sätt. De huvudsakliga metoderna för efterkontroll är uppföljning, utvärdering och revision. Resultatet från efterkontrollen kan sedan ligga till grund för kommande beslut om statsbudgeten, när budgetprocessen börjar om igen. Källa: ESV www.esv.se