kl Borgmästaren, Stadshuset Lysekil

KALLELSE FÖREDRAGNINGSLISTA KOMMUNSTYRELSEN Tid och plats: Ordförande: Sekreterare 2018-11-07 kl. 09.00 Borgmästaren, Stadshuset Lysekil Jan-Olof Johansson Mari-Louise Dunert Ärende Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. - Upprop och val av justerare Muntlig information - Arbetet med Översiktsplanen 2030 Jan-Erik Larsson, utvecklingsstrateg kl. 09.00-09.20 - Destinationsstrategin - Upplev Lysekil och vår unika livsmiljö Cia Säll, projektledare kl. 09.20-09.40 - Slutrapport Familjecentral Anna Nyman Holgersson, folkhälsostrateg kl. 09.40-10.00 - Budget 2019 och plan 2020-2021 Eva-Marie Magnusson, ekonomichef kl. 10.15-10.30 Kommunstyrelsens egna ärenden Kommunstyrelseförvaltningens egna ärenden 1. Månadsrapport september 2018 för kommunstyrelseförvaltningen 2. Rapport intern kontroll 2018 kommunstyrelsen 3. Kommunala representanter till Leader Bohuskust och gränsbygds styrelse/lag 4. Svar på medborgarförslag om att förlänga belysningen från Valbogatan till Valbodalens båthamn Samhällsbyggnadsförvaltningens egna ärenden 5. Månadsrapport september 2018 för samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisning/Information 6. Redovisning av delegationsbeslut 7. Redovisning av anmälningsärenden 8. Information från kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 31 04 mari-louise.dunert@lysekil.se www.lysekil.se

KALLELSE FÖREDRAGNINGSLISTA KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens beredning inför kommunfullmäktige Kommunstyrelseförvaltningens ärenden 9. Slutrapport Familjecentral Lysekils kommun 10. Budget 2019 och plan 2020-2021 11. Förslag till avtal om gemensam IT-funktion 12. Förslag till avtal om gemensam lönfunktion 13. Revidering av reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän att gälla från och med 1 januari 2019 14. Digital Agenda för SML 2019-2022 15. Riktlinjer för förebyggande av mutor och jäv i Lysekils kommun 16. Riktlinjer för representation i Lysekils kommun 17. Redovisning av obesvarade medborgarförslag 18. Redovisning av obesvarade motioner 19. Svar på motion om att stärka de ideella organisationernas ställning i välfärdsarbetet Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 31 04 mari-louise.dunert@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-30 Dnr LKS 2018-000196 Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 Leif.schondell@lysekil.se Månadsrapport september 2018 för kommunstyrelseförvaltningen Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har i enlighet med kommunens styrmodell upprättat ekonomisk uppföljning per september. Sammantaget redovisar kommunstyrelseförvaltningen en stor positiv avvikelse, 4,6 mnkr jämfört med budget till och med september. De största avvikelserna redovisas under kommundirektörens och ekonomiavdelningens ansvar, 2,0 respektive 1,3 mnkr. Avvikelsen är främst en följd av den kommungemensamma åtgärdsplanen för att balansera budgetunderskott i andra delar av kommunens verksamhet. I uppföljningen per augusti (U3) prognostiserades ett överskott på totalt 3,6 mnkr för helåret 2018. I denna uppföljning per september har avdelningarna gjort nya prognoser som sammantaget visar ett något lägre överskott, 3,4 mnkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner månadsrapporten för september 2018 för kommunstyrelseförvaltningen. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har i enlighet med kommunens styrmodell upprättat ekonomisk uppföljning per september. Förvaltningens synpunkter Sammantaget redovisar kommunstyrelseförvaltningen en stor positiv avvikelse, 4,6 mnkr jämfört med budget till och medseptember. De största avvikelserna redovisas under kommundirektörens och ekonomiavdelningens ansvar, 2,0 respektive 1,3 mnkr. Avvikelsen beror främst på att medel avsatta för utvecklingsområdena inte tas i anspråk till följd av kommungemensam åtgärdsplan för att balansera budgetunderskott i andra delar av kommunens verksamhet. I denna ingår även att medel för kommungemensamma utbildningsinsatser inte används fullt ut, att vakanser på tjänster inom främst ekonomiavdelningen inte tillsätts samt en allmän återhållsamhet på kostnadssidan. I uppföljningen per augusti (U3) prognostiserades ett överskott på totalt 3,6 mnkr för helåret 2018. I denna uppföljning per september har avdelningarna sett över sina prognoser som är oförändrade jämfört med U3-rapporten förutom avdelningen för Hållbar utveckling. Ett något sämre förväntat resultat avseende EU-projektet Urban Platsinnovation innebär en försämrad prognos med 0,2 mnkr. Leif Schöndell Kommundirektör Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2018-000196 Bilaga Månadsrapport september 2018 för kommunstyrelseförvaltningen Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Månadsuppföljning september 2018 Kommunstyrelseförvaltning

Innehållsförteckning 1 Ekonomi... 3 1.1 Resultat och prognos... 3 1.2 Resultat och prognos verksamhet... 3 1.3 Ekonomisk analys... 3 2 Investeringsuppföljning... 3 Kommunstyrelseförvaltning, Månadsuppföljning sept 2018 2(4)

1 Ekonomi I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Ytterligare uppföljning sker månadsvis till nämnden (exkl. per januari och juli), då utan krav på någon ny prognos. 1.1 Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 17 758 13 318 14 709 12 990 18 756 Personalkostnader -49 960-37 577-37 534-36 344-50 742 Övriga kostnader -39 326-29 494-26 646-25 713-36 620 Kapitalkostnader -1 468-1 101-744 -1 024-1 028 Nettokostnader -72 996-54 854-50 215-50 091-69 634 Budget nettokostnader -72 996-54 854-54 854-53 794-72 996 Budgetavvikelse 0 0 4 639 3 703 3 362 1.2 Resultat och prognos verksamhet Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Kommundirektör -4 590-3 445-1 494-2 390 2 200 Avd för verksamhetsstöd -28 421-21 343-21 519-28 571-150 Arbetsmarknadsenheten -12 824-9 648-9 456-12 712 112 Avd för hållbar utveckling -6 049-4 553-4 280-6 149-100 Personalavdelning -6 508-1 201-1 065-6 208 300 Ekonomiavdelning -8 875-6 676-5 333-7 875 1 000 Politisk verksamhet -4 454-3 340-2 501-4 179 275 Överförmyndare -1 275-956 -1 063-1 550-275 Summa -72 996-51 162-46 711-69 634 3 362 1.3 Ekonomisk analys Kommunstyrelseförvaltningen visar fortsatt en stor positiv avvikelse mot budget, 9 %. De största avvikelserna redovisas under kommundirektörens och ekonomiavdelningens ansvar. Prognosen har försämrats med 200 tkr sedan augusti. Detta beror på ett EU-projekt inom avdelningen Hållbar utveckling, som genererar lägre intäkter än budgeterat. 2 Investeringsuppföljning Investering i tkr Budget Utfall ack Prognos 7 000 Gem kommunadministration -375 0-200 7 030 Kompaktarkiv -250 0-250 7 031 E-arkiv -300 0-300 7 032 Inventarier Hållbar utveckling -75-42 -75 Summa -1 000-42 -825 Kommunstyrelseförvaltning, Månadsuppföljning sept 2018 3(4)

Kommentar Investeringarna i kompaktarkiv, e-arkiv och inventarier Hållbar utveckling bedöms i dagsläget nå upp till budget. Dock finns en viss osäkerhet gällande e-arkiv eftersom det uppstått förseningar i det gemensamma projektet i Fyrbodal. Investeringarna avseende gemensam kommunadministration beräknas bli lägre än budgeterat, prognosen på 200 tkr avser ekonomisystemet Raindance. Kommunstyrelseförvaltning, Månadsuppföljning sept 2018 4(4)

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-17 Dnr LKS 2017-000796 Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert, 0523-61 31 04 Ulrika Lundgren, 0523-61 33 35 Lena Bergqvist, 0523-61 33 44 Rapport intern kontroll 2018 - kommunstyrelsen Sammanfattning Den interna kontrollen för kommunstyrelsen 2018 innefattar två kontrollområden: Användning av First Card Rutin kring innehav av nyckel, tagg (plupp). Intern kontroll syftar till att säkerställa kvaliteten och uppmärksamma olika risker som kan förekomma i verksamheten. Intern kontroll delas upp i tre beslutssteg, beslut om process eller rutin som ska granskas efter en risk- och konsekvensanalys, beslut om intern kontrollplan och till sist en rapport av den interna kontrollen Efter kontroll av First card framkom inga större avvikelser eller brister. Efter kontroll av innehav av nyckel och tagg framkom att registrering och dokumentation sker i två olika system, som inte riktigt innehåller samma uppgifter. I det avseendet är det också svårt att ha kontroll på vilka som kan ta sig in i stadshuset. Vid väl upprättade rutiner och registrering i ett system bör dessa problem försvinna. Området saknade tydligt kontrollmoment och var därför svårt att kontrollera på ett adekvat sätt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner rapporten om intern kontroll 2018 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ger kommundirektören och förvaltningschefen för samhällsbyggnad i uppdrag att utreda föreslagna åtgärder: First card Förbättra informationen om hantering av inköp och upphandling Rutin kring innehav av nyckel, tagg till stadshuset Klargöra ansvaret kring registrering och dokumentation. Ta fram rutin för utlämnande, återlämnande, förlustanmälan Användning av ett system Fasa ut taggar och ersätta med tjänstelegitimation. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2017-000796 Ärendet Kommunfullmäktige har 2017-10-19 128 antagit riktlinjer för intern kontroll att gälla från och med år 2018. Avsikten med riktlinjer för intern kontroll är att säkerställa att nämndernas och bolagens styrelser upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll i enlighet med kommunallagen 6 kap. 6. Intern kontroll syftar till att säkerställa kvaliteten och uppmärksamma olika risker som kan förekomma i verksamheten. Intern kontroll delas upp i tre beslutssteg, beslut om process eller rutin som ska granskas efter en risk- och konsekvensanalys, beslut om intern kontrollplan och till sist en rapport av den interna kontrollen. Förvaltningens utredning Under 2018 har den interna kontrollen omfattat två kontrollområden. Användning av First Card Efter kontroll framkom inga större avvikelser eller brister. Regler för hur korten ska användas är framtagna av ekonomiavdelningen. Kommunstyrelseförvaltningen har 12 kort och samhällsbyggnadsförvaltningen har 10 kort registrerade. Rutin kring innehav av nyckel, tagg (plupp) Efter kontroll framkom att registrering och dokumentation sker i flera system vilket gör det svårt att överblicka. Systemen bör samköras och rutiner behöver upprättas. Svårt att veta vem som har ansvar för vad, detta behöver klargöras. Området saknade tydligt kontrollmoment och var därför svårt att kontrollera på ett adekvat sätt. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Handläggare Lena Bergqvist Handläggare Ulrika Lundgren Handläggare Bilaga Rapport intern kontroll 2018 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Avdelningen för Fastighet och service Kommunrevisionen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Intern kontroll - uppföljning Kommunstyrelsen 2018

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av internkontrollarbetet under det gångna året... 3 2 Risker som hanterats under året... 3 3 Genomförda granskningar... 4 3.1 Användning av First card... 4 3.1 Rutin kring innehav av nyckel, tagg (plupp)... 5 Kommunstyrelsen, Intern kontroll - uppföljning 2(5)

1 Sammanfattning av internkontrollarbetet under det gångna året Den interna kontrollen för 2018 innefattar två kontrollområden: Användning av First Card Rutin kring innehav av nyckel, tagg (plupp). Intern kontroll syftar till att säkerställa kvaliteten och uppmärksamma olika risker som kan förekomma i verksamheten. Intern kontroll delas upp i tre beslutssteg, beslut om process eller rutin som ska granskas efter en risk- och konsekvensanalys, beslut om intern kontrollplan och till sist en rapport av den interna kontrollen. Efter kontroll av First card framkom inga större avvikelser eller brister. Efter kontroll av innehav av nyckel och tagg framkom att registrering och dokumentation sker i två olika system, som inte riktigt innehåller samma uppgifter. I det avseendet är det också svårt att ha kontroll på vilka som kan ta sig in i stadshuset. Vid väl upprättade rutiner och registrering till ett system bör dessa problem försvinna. Området saknade tydligt kontrollmoment och var därför svårt att kontrollera på ett adekvat sätt. 2 Risker som hanterats under året 4 8 12 16 4 3 6 9 12 3 1 2 2 4 6 8 2 1 2 3 4 Sannolikhet 1 1 2 3 4 Konsekvens Kommunstyrelsen, Intern kontroll - uppföljning 3(5)

Hög Medel Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Sannolik (mycket troligt att fel uppstår) Allvarlig (Är så allvarlig att fel inte får inträffa) 3 Möjlig (finns en möjlig risk) Kännbar (Uppfattas som besvärande) 2 Mindre sannolik (risken är Lindrig (Uppfattas som liten) mycket liten) 1 Osannolik (risken är obefintlig) Försumbar (Är obetydlig) Perspektiv Process / rutin Risk Sannolikh et Konsekve ns Verksamhet Användning av First card 1 Felaktiga inköp 3. Möjlig 3. Kännbar Rutin kring innehav av nyckel, tagg (plupp) 2 Ej behöriga har tillgång till kommunen s lokaler 3. Möjlig 4. Allvarlig 3 Genomförda granskningar 3.1 Användning av First card Regler för hur korten ska användas är framtagna av ekonomiavdelningen. Kommunstyrelseförvaltningen har 12 kort och 10 kort finns på samhällsbyggnadsförvaltningen. Utlämnande av kort sker efter beslut från närmaste chef. Syfte med granskning Att kort används i enlighet med: - Kommunens policy för inköp och upphandling - Riktlinjer och regler för inköp och direktupphandling Tillvägagångssätt Stickprov på fakturor från First card har gjorts under perioden april augusti 2018. Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen Ett fåtal fakturor har godkänts och attesterats trots att kvitton och andra underlag saknats. Varor som kan köpas in från kommunens egna verksamheter köps in från annan leverantör. I övrigt upptäcktes inga brister. Förslag till åtgärder Förbättra informationen om hantering av inköp och upphandling. Kommunstyrelsen, Intern kontroll - uppföljning 4(5)

3.1 Rutin kring innehav av nyckel, tagg (plupp) Syfte med granskning Att obehöriga inte har tillgång till stadshuset. Tillvägagångssätt Granskning av befintliga och eventuellt avsaknad av rutiner Genomgång av listor på vilka som har nycklar och tagg (plupp) Genomgång av logglistor. Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen Ansvarsfrågan - svårt att veta vem som har ansvar för vad. Finns ingen skriftlig rutin för utlämnande och återlämnande av tagg. Vem ska ha tagg till kommunhuset? Då registrering och dokumentation sker i två olika system, som inte riktigt innehåller samma uppgifter, är det svårt att få full kontroll på vilka som innehar tagg (plupp). I det avseendet är det också svårt att ha kontroll på vilka som kan ta sig in i stadshuset. Vid väl upprättade rutiner och registrering till ett system bör dessa problem försvinna. Efter beslut om granskning har man infört tjänstelegitimation. Dock har man inte krävt in taggarna så nu används både tjänstelegitimation och tagg. Rutin saknas för anmälan av borttappad tjänstelegitimaton. Vid förlust syns var man arbetar och upphittaren kan då komma in på dagtid eftersom kod inte krävs. Kvittensblankett för nyckelutlämning finns men ingen skriftlig rutin för vare sig utlämning eller återlämning. Förslag till åtgärder Klargöra ansvaret kring registrering och dokumentation. Ta fram rutin för utlämnande, återlämnande, förlustanmälan av tjänstelegitimation, tagg, nyckel. Se över möjligheten för att använda sig av ett system för hantering av tjänstelegitimation, tagg och nyckel. Fasa ut taggar och ersätta med tjänstelegitimation Kommunstyrelsen, Intern kontroll - uppföljning 5(5)

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-16 Dnr LKS 2018-000590 Kommunstyrelseförvaltningen Avdelningen för hållbar utveckling Michael Johansson, 0523-61 31 50 michael.johansson@lysekil.se Kommunala representanter till Leader Bohuskust och gränsbygd/lag Sammanfattning Lysekils kommun har i en skrivelse från Leader Bohuskust och gränsbygd den 10 oktober 2019 ombetts att inkomma med representanter i styrelsen/lag (Local Action Group) för kommunen för perioden 2019 till 2022. Förvaltningen ser ingen anledning till att befintliga ledamöter inte kan kvarstå som Lysekils kommuns representanter varför dessa föreslås få ett förnyat uppdrag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Kristina von Schenck som ordinarie ledamot och Jan-Olof Johansson som ersättare i styrelsen för Leader Bohuskust och gränsbygd/lag under åren 2019-2022. Ärendet Lysekils kommun har i en skrivelse från Leader Bohuskust och gränsbygd den 10 oktober 2019 ombetts att inkomma med representanter i styrelsen/lag (Local Action Group) för kommunen för perioden 2019 till 2022. Varje kommun i Norra Bohuslän (Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstad) har vardera utsett en ordinarie och en ersättare till styrelsen/lag till den ideella föreningen Leader Bohuskust och gränsbygd. Därmed uppfyller Leader (Lokalt Ledd Utveckling) kravet från förvaltningsmyndigheten, Jordbruksverket, och EU att cirka en tredjedel av styrelsen ska representera offentliga sektorn. Nuvarande Leaderperiod pågår till 2020 men där beslutade projekt får arbeta vidare fram till 2022 och en styrelse behöver troligen finnas kvar minst till och med 2023. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser det som naturligt att Lysekil finns representerade i styrelsen för Leader Bohuskust och gränsbygd. Under åren 2015-2018 har Lysekil haft en ordinarie ledamot (Kristina von Schenck Johansson, avdelningen för hållbar utveckling) och en ersättare (Jan-Olof Johansson, kommunstyrelsens ordförande) i styrelsen. Förvaltningen ser ingen anledning till att dessa inte kan kvarstå som Lysekils kommuns representanter varför dessa föreslås få ett förnyat uppdrag. Leif Schöndell Kommundirektör Michael Johansson Avdelningschef för Hållbar utveckling Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2018-000590 Bilaga Skrivelse från Leader Bohuskust och gränsbydg Beslutet skickas till Leader Bohuskust och gränsbygd Kristina von Schenck Jan-Olof Johansson Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Skrivelse angående kommunala representanter till Leader Bohuskust och gränsbygds styrelse/lag Varje kommun i Norra Bohuslän (Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstad) har vardera utsett en ordinarie och en ersättare till styrelsen/lag till den ideella föreningen Leader Bohuskust och gränsbygd. Därmed uppfyller Leader (Lokalt Ledd Utveckling) kravet från förvaltningsmyndigheten, Jordbruksverket, och EU att cirka en tredjedel av styrelsen ska representera offentliga sektorn. Nuvarande Leaderperiod pågår till 2020 men där beslutade projekt får arbeta vidare fram till 2022 och en styrelse behöver troligen finnas kvar minst till och med 2023. Nuvarande kommunala ledamöter, se tabell, är utsedda för mandatperioden 2015-2018. Tabell nuvarande kommunala ledamöter: Kommun Namn Ordinarie/Ersättare Strömstad Anders Olsson Ordinarie Strömstad Lena Martinsson Ersättare Tanum Clas-Åke Sörkvist Ordinarie Tanum Louise Thunström Ersättare Sotenäs Kenny Thärnström Ordinarie Sotenäs Birgitta Albertsson Ersättare Lysekil Kristina von Schenck Johansson Ordinarie Lysekil Jan-Olof Johansson Ersättare Leader Bohuskust och gränsbygd önskar härmed er kommuns förslag: Att utse en ordinarie ledamot och en ersättare för perioden 2019 till 2022 Att meddela undertecknad i god tid före föreningsstämman den 26 februari 2019 Hälsningar Krister Olsson, verksamhetsledare Leader Bohuskust och gränsbygd tfn: 0702-97 39 00 e-post: krister.olsson@leaderbohuskust.se Leader Bohuskust och gränsbygd Verkstadsgatan 6 453 30 Lysekil www.leaderbohuskust.se

Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum 2018-10-15 Dnr LKS 2012-000015 Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, 0523-61 31 02 christian.martins@lysekil.se Svar på medborgarförslag om att förlänga belysningen från Valbogatan till Valbodalens båthamn Sammanfattning I ett medborgarförslag 2012 har föreslagits att kommunen ska förlänga belysningen från Valbogatan till Valbodalens båthamn. Det kan konstateras att denna åtgärd har utförts under hösten 2016/våren 2017. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att medborgarförslaget anses besvarat i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet I medborgarförslag som inkom 2012-01-17 har förslagsställaren föreslagit förlängning av belysningen från Valbogatan till Valbodalens båthamn. Kommunfullmäktige remitterade 2012-09-27 medborgarförslaget till kommunstyrelsen för besvarande vilket tyvärr inte har skett förrän nu. Förvaltningen har därför aktualiserat och berett det aktuella medborgarförslaget. Förvaltningens synpunkter Efter kontakt med den ansvariga avdelningen, mark och gata, kan konstateras att den i medborgarförslaget föreslagna åtgärden har utförts under hösten 2016/våren 2017. I samband med detta byggdes även en gångväg. Medborgarförslaget kan därmed anses realiserat och kan besvaras. Förvaltningen menar att förslagsställaren även bör tillskrivas och beklaga den långa handläggningstid som förflutit. Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Bilaga/bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2012-09-27, 153 Beslutet skickas till Förslagsställaren Avdelningen för Mark och Gata Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

'. )1 =(' LYSEKILS KOMMUN Medborgarfdrslag LYSEKILS KOMMUN LllS REGISTRATUREN 2012-01- 11 k \ On, D;> \5 zrt _. :..; I F "'L J, r (I örslag: T 0( /ca") b-e,,l "\ S.V\1V\ 1 ev' -\.fl'{v\ Vctlbo4+Clv\. h-el" ve.,"' n +;-v< VcdhoJ{vi b; +-l-io. Mf/J. _n? ct C: 1 tal\avl P'¼ +e. r Y\-\ a v1-) <\ 1 nt o / 4..e_,,,, per Jo "'ty o Cl--. b lo., / /aj I b; lw 1 bet ol-<.. Förslaget inlämnat av: Namn: A-x ( (. M f (. (. b( V(, Adress: Underskrift: 1 Telefonnummer: 0 S-- Z 3 - clf-eut, 1 f 3 :S ) L "I S E I< L l Skicka undersk.rivet medborgarförslag till: Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Lysekils kommun E-post: registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr 2018-10-17 LKS 2018-000196 Samhällsbyggnadsförvaltningen Per Garenius Per.garenius@lysekil.se Månadsrapport september 2018 för samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanfattning Enligt kommunens riktlinjer för ekonomistyrningsprinciper ska nämnderna erhålla information om ekonomiskt utfall varje månad förutom januari och juli. Sammantaget redovisar samhällsbyggnadsförvaltningen en negativ avvikelse med 996 tkr mot budget till och med september. Prognosen för helåret är en negativ avvikelse med 670 tkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner månadsrapport september 2018 för samhällsbyggnadsförvaltningen. Ärendet Enligt kommunens riktlinjer för ekonomistyrningsprinciper ska nämnderna erhålla information om ekonomiskt utfall varje månad förutom januari och juli. Förvaltningens synpunkter Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en månadsrapport per den sista september 2018 enligt bilaga. Sammantaget redovisar samhällsbyggnadsförvaltningen en negativ avvikelse med 996 tkr mot budget till och med september. Prognosen för helåret är en negativ avvikelse med 670 tkr. Avdelningarna och enheternas chefer har uppmanats till återhållsamhet och i det korta perspektivet titta på kostnader och skjuta på inköp till nästa år om det är möjligt. Ledningsgruppen för samhällsbyggnad har haft ett första budgetmöte inför detaljbudget 2019 för att klarlägga förutsättningar och hantera de poster som redan nu inte överensstämmer mot budget. Med de åtgärder som är vidtagna samt återhållsamhet har cheferna en tydlig målsättning och strävar efter ett positivt resultat för förvaltningen vid årsskiftet. Per Garenius Förvaltningschef, samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga Månadsrapport september 2018 för samhällsbyggnadsförvaltningen Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Månadsuppföljning sept 2018 Samhällsbyggnadsförvaltning

Innehållsförteckning 1 Ekonomi... 3 1.1 Resultat och prognos... 3 1.2 Resultat och prognos verksamhet... 3 1.3 Ekonomisk analys... 3 2 Investeringsuppföljning... 4 Samhällsbyggnadsförvaltning, Månadsuppföljning sept 2018 2(4)

1 Ekonomi I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Ytterligare uppföljning sker månadsvis till nämnden (exkl. per januari och juli), då utan krav på någon ny prognos. 1.1 Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Intäkter 185,8 139,3 141,6 111,7 Personalkostnader -56,8-42,6-42,2-38,6 Övriga kostnader -132,1-99,1-102,9-73,2 Kapitalkostnader -32,6-24,4-24,3-24,4 Nettokostnader -35,7-26,8-27,8-24,5 Budget nettokostnader -35,7-26,8-26,8-25,2 Budgetavvikelse 0,0 0,0-1,0 0,7 1.2 Resultat och prognos verksamhet Prognos utfall helår Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Samhällsbyggnadschef -1 367-1 029-936 -1 367 0 Avd för fastighet, service, drift -13-14 -23-13 0 Enhet för fastighetsdrift -1 972-1 506-2 330-2 372-400 Städenheten 0-46 -252-100 -100 Kostenheten 0-73 163 100 100 Avd för mark & gata -22 993-17 070-18 321-23 983-990 Småbåtsenheten -754-567 788 146 900 Administrativ enhet -8 693-6 526-6 916-8 873-180 Summa -35 792-26 831-27 827-36 462-670 Prognosen är gjord efter utfallet i augusti månad. 1.3 Ekonomisk analys Sammantaget redovisar Samhällsbyggnadsförvaltningen en negativ avvikelse med 996 tkr mot budget till och med september. Prognosen för helåret är en negativ avvikelse med 670 tkr. Samhällsbyggnadschef: Inom samhällsbyggnadschefens ansvar redovisas en positiv avvikelse med 93 tkr. Bedömningen i dagsläget är att samtliga medel kommer att utnyttjas. Prognosen för året är att budget hålls. Administrativa enheten: Enheten redovisar ett underskott mot budget med 390 tkr. Kostnaderna för kommunens bilar har ökat pga. bilreparationer, högre CO2 skatt samt ny lag kring besiktning av gastankar. Prognosen för året är ett underskott på 180 tkr. Avdelningen för mark och gata Avdelningen redovisar ett underskott mot budget med 1 251 tkr. Avvikelsen beror dels på ej slutredovisade parkeringsintäkter efter sommaren. Avdelningen redovisar också ökade kostnader för extra halkbekämpning samt sent inkomna fakturor för arbeten som utförts under 2017 som belastar årets budget. Prognosen för året är ett underskott på 990 tkr. Samhällsbyggnadsförvaltning, Månadsuppföljning sept 2018 3(4)

Småbåtsenheten: Enheten redovisar ett överskott mot budget på 1 355 tkr. Underhållsarbeten är planerade till hösten samt akuta åtgärder efter sommarens stormar hanteras nu. Den positiva avvikelsen beror främst på att enheten haft stora intäkter under våren och sommaren. Prognosen för året är ett överskott på 900 tkr. Avdelningen för fastighet och service: Avdelningen för Fastighet och Service, inklusive underliggande enheter visar på ett totalt budgetunderskott på 833 tkr. Prognosen för året är ett underskott på 400 tkr. för hela avdelningen. Enheten för fastighetsdrift: Enheten redovisar ett underskott på 824 tkr. Avvikelsen beror på att enheten för Fastighetsdrift har haft betydligt större kostnader för akut underhåll hittills under året än budgeterat. Prognosen för året är ett underskott på 400 tkr. Städenheten: Enheten redovisar ett underskott 252 tkr. Avvikelsen beror på att upphandlingen för papper och plast, där hygienartiklar ingår har blivit överklagat och ett tillfälligt dyrare avtal gäller. Prognosen för året är ett underskott på 100 tkr. Kostenheten: Enheten redovisar ett överskott på 163 tkr. En ny ledningsstruktur håller på att arbetas fram och kommer att implementeras till årsskiftet. Prognosen är ett överskott på 100 tkr. Åtgärder för budget i balans: Avdelningarna och enheternas chefer har uppmanats till återhållsamhet och i det korta perspektivet titta på kostnader och skjuta på inköp till nästa år om det är möjligt. Ledningsgruppen för Samhällsbyggnad har haft ett första budgetmöte inför detaljbudget 2019 för att klarlägga förutsättningar och hantera de poster redan nu som vid uppföljningen inte har överensstämt med budget. Med de åtgärder som är vidtagna samt återhållsamhet har cheferna en tydlig målsättning och strävar efter ett positivt resultat för förvaltningen vid årsskiftet. 2 Investeringsuppföljning Investering i tkr Budget Utfall ack Prognos Reinvesteringar Fastigheter övriga Reinvesteringar 6 500 2 657 6 000 Mariedalsskolan Reinvestering 4 500 720 4 500 Skaftö skola Reinvestering 2 500 3 842 3 900 Mark och gata 7 300 2 213 7 300 Nyinvesteringar Samhällsbyggnadsförvaltningen - verksamhetssystem 400 397 400 Gullmarskajen för SLU 11 000 1 847 10 000 Västra kajen 4 000 102 1 000 Övriga kajer 2 000 1 282 2 000 Mariedalsskolan 5 000 6 026 6 100 Hamnservice 2 000 159 2 000 Brandstationen 2 500 2 617 3 000 Gullmarsborgs fritidsgård nyinvestering 0 0 1 000 Småbåtshamnsversamhet 3 000 0 3 000 Summa 50 700 21 862 50 200 Samhällsbyggnadsförvaltning, Månadsuppföljning sept 2018 4(4)

Delegationsärenden kommunstyrelsen 2018-10-03 Anmälan om fattade beslut enligt delegationer inom kommunstyrelsens förvaltningar. Kommundirektör T.f. kommunchef mellan 16-23 oktober 2018 Handläggare för färdtjänst Beslut gällande färdtjänst, riksfärdtjänst och parkeringstillstånd för rörelsehindrade, september och oktober 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av de delegationsbeslut som förtecknas i protokoll den 7 november 2018.

Anmälningsärenden kommunstyrelsen 2018-11-07 Protokoll från Lysekils Hamn AB 2018-10-16 Protokoll från Havets Hus AB i Lysekil 2018-09-25 Protokoll från RAMBO AB 2018-09-28 Protokoll från Kooperativa Hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder 2018-08-24 Protokollsutdrag från Socialnämnden 2018-10-02, 159 Ekonomisk utfall augusti 2018 (LKS 2018-196) Protokollsutdrag från Socialnämnden 2018-10-02, 160 Uppföljningsrapport 3 (LKS 2018-196) Protokollsutdrag från Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2018-10-17 58 Delårsbokslut 2018 (LKS 2018-135) Protokollsutdrag från Vänersborgs kommun Yttrande marktjänster flygplatser Delårsrapport 2018 från Kommunalförbundet Fyrbodal (LKS 2018-578) Protokollsutdrag från Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2018-10-17 63 Sammanträdeskalender 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen antecknar ovanstående anmälningsärenden som listas i protokoll 7 november 2018.

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-16 Dnr LKS 2017-000081 Avdelningen för hållbar utveckling Anna Nyman Holgersson, 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Slutrapport Familjecentral Lysekils kommun Sammanfattning Inom ramen för utvecklingsområdet Barn och unga är vår framtid har en processledare arbetat, under 2017-2018, med att utreda förutsättningarna för att etablera en familjecentral i Lysekil och sammanställt resultaten i en slutrapport. Rapporten beskriver arbetsprocessens gång, lämnar förslag på vilka verksamheter som kommer medverka samt hur verksamheten ska bedrivas, ledas och organiseras. Vidare lämnar rapporten förslag på att familjecentralen ska starta upp i lokaler på Kungstorget 8, i Arbetsförmedlingens gamla lokaler. Vid uppstart av en familjecentral är bedömningen att driftskostnaden kommer öka med cirka 250 tkr per år. Finansiering kommer ske via omfördelning av medel från kommunstyrelsen, utvecklingsområdet Barn och unga är vår framtid, till socialnämnden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt socialnämnden att etablera en familjecentral utifrån presenterat förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att finansiering för drift och merkostnader sker via omfördelning av medel från kommunstyrelsen, utvecklingsområdet Barn och unga är vår framtid, till socialnämnden. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till förvaltningschefen för samhällsbyggnad, att i samråd med socialnämnden projektera för lokaler och teckna hyresavtal. Ärendet Inom ramen för utvecklingsområdet Barn och unga är vår framtid har förutsättningarna för etablering av en familjecentral utretts. Utredningen har finansierats av extra folkhälsomedel som sökts från och beviljats av Norra Hälsooch sjukvårdsnämnden. Förvaltningens utredning Lysekils kommun beviljades 2017 extra folkhälsomedel, 400 000 kronor, av Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, för utveckling av Familjens Hus mot en familjecentral med stöd av en processledartjänst. Processledarens uppdrag bestod i att driva och samordna processen med att utreda förutsättningarna för att etablera en familjecentral i Lysekil. Under processens gång har de verksamheter som berörs varit delaktiga. I uppdraget ingick också att ta fram en slutrapport som skulle vara färdig senast 30 juni 2018. Slutrapporten är nu färdig och beskriver arbetsprocessens gång samt lämnar förslag på vilka verksamheter som kommer medverka samt hur verksamheten ska bedrivas, ledas och organiseras. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2017-000081 Vidare lämnar rapporten också förslag på lämplig lokal för familjecentralen. Förslaget enligt slutrapporten är att familjecentralen ska ligga på Kungstorget 8, i Arbetsförmedlingens gamla lokaler, vilket har godkänts av de tre huvudmännen, Lysekils kommun, Västra Götalandsregionen Närhälsan samt Capio Läkarhus. Respektive verksamhets fastighetsföreträdare har varit involverade i processen. Vid uppstart av en familjecentral är bedömningen att driftskostnaden kommer öka med cirka 250 tkr per år vilket till största delen handlar om ökade lokalytor. Uppstart beräknas ske 1 september 2019. Då projektering ännu inte påbörjats fullt ut och fördelning av lokalytor inte är helt klar är beräkningarna ännu preliminära och utgår från befintlig offert och schablonberäkningar. Lokalkostnaden kommer därför att justeras när den verkliga hyreskostnaden är fastställd och den procentuella fördelningen av kostnader mellan de olika verksamheterna är överenskommen. Finansiering av den ökade driftskostnaden avses ske via omfördelning av medel från kommunstyrelsen till socialnämnden ur budgeten avseende insatser inom utvecklingsmålen, Barn och unga är vår framtid. Investeringar, omfattande ca 400 tkr hanteras inom ramen för socialnämnden investeringsbudget. Eventuell återställningskostnad av nuvarande lokaler, omfattande 150 tkr, hanteras inom ramen för socialnämndens budget. För att kunna verkställa arbetet med att teckna samverkansavtal mellan parterna, teckna hyresavtal med fastighetsägare samt att fortsätta med projektering behöver ett politiskt beslut fattas om att en etablering av familjecentral ska genomföras i Lysekils kommun. Leif Schöndell Kommundirektör Anna Nyman Holgersson Folkhälsostrateg Bilagor Slutrapport familjecentral Lysekils kommun Ekonomibilaga investeringsbudget familjecentral Barnhälsoindex Beslutet skickas till Socialnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Avdelning för Hållbar utveckling Folkhälsostrateg Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

2018-06-30 Dnr: 2017-81 Sid 0/10 Kommunstyrelsen/Avdelning hållbar utveckling Lidija Beljic FAMILJECENTRAL I LYSEKILS KOMMUN SAMMANFATTNING En familjecentral bedriver verksamhet som är hälsofrämjande, universell, tidigt förebyggande och stödjande för målgruppen blivande föräldrar, föräldrar och barn. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, samordnar sig för att möjliggöra en tvärprofessionell samverkan. Slutrapporten lämnar förslag på hur en familjecentral i Lysekils kommun ska bedrivas samt lämnar förslag på i vilka lokaler denna ska finnas. Som tillägg till slutrapporten finns också en ekonomibilaga med beskrivning av ekonomiska förutsättningar för Lysekils kommun. Slutrapporten är framtagen i nära samarbete med de aktörer som ska ingå. Lidija Beljic Processledare Slutrapport Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 1/10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NÅGRA VIKTIGA BEGREPP... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 ARBETSPROCESSEN... 4 Hur arbetet genomfördes... 4 Framgångsfaktorer... 4 Utmaningar... 4 RESULTAT... 5 Förslag på familjecentral i Lysekils kommun verksamheten... 5 Gemensamt mål... 5 Medverkande aktörer och dess roller i familjecentralen... 6 Arbetssätt... 7 Förslag på familjecentral i Lysekils kommun ledning och styrning... 8 Ledningsgrupp... 8 Samordnare... 9 Förslag på familjecentralen i Lysekils kommun lokaler... 9 Förslag på familjecentral i Lysekils kommun - ekonomi... 9 Några forskningsresultat från aktuella studier... 10 Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 2/10 NÅGRA VIKTIGA BEGREPP Hälsofrämjande arbete (promotion) handlar om att stärka det som är friskt och bra och är på så vis ett mer positivt inriktat arbete som syftar till att stimulera hälsa och välmående. Förebyggande arbete (prevention) syftar till att förhindra att problem uppstår. Det finns olika typer av förebyggande arbete; universell, selektiv och indikerad. Det universella förebyggande arbetet riktas till alla, oavsett hög eller låg risk för negativ utveckling. Det selektiva förebyggande arbetet är inriktad på grupper i befolkningen som har en eller flera riskfaktorer, vilket innebär att de befinner sig i en riskzon för att utvecklas negativt eller utveckla ohälsa. Det indikerande förebyggande arbetet utgår från individens identifierade problem och därmed är insatserna inriktade på att förhindra att existerande problem eskalerar. En familjecentral bedriver verksamhet som är hälsofrämjande, universell, tidigt förebyggande och stödjande för målgruppen blivande föräldrar, föräldrar och barn. För att få kallas familjecentral ska fyra basverksamheter vara representerade och samlokaliserade på samma plan, dessa är barnmorskemottagning, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, samordnar sig för att möjliggöra en tvärprofessionell samverkan. Familjecentralen har även möjlighet till ett nära samarbete med andra aktörer, exempelvis tandhälsovård, bibliotek, familjerådgivning mm. En familjecentralsliknande verksamhet avser en samlokaliserad verksamhet med minst barnhälsovård i samverkan med öppen förskola och/eller socialtjänst. Ett familjecentrerat arbetssätt är ett samlingsnamn för arbetet att i samverkan förbättra uppväxtvillkoren för barn och unga genom att stärka familjen. Det arbetet kan organiseras som familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen är dit man i första hand vänder sig när man har problem eller mår dåligt. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 3/10 INLEDNING Barn och unga är ett prioriterat utvecklingsområde för Lysekils kommun och ett utökat förebyggande arbete med familjer i fokus finns med i framtagna strategier. Arbetet med att främja barns och ungas hälsa är ett gemensamt arbete för alla samhällsaktörer och samverkan och samarbete är en förutsättning. Barn och ungas hälsa påverkas bland annat av var man föds och växer upp. Om barn och ungdomar är i behov av insatser ska det ges så tidigt som möjligt. Bakgrunden till framtaget utvecklingsområde är indikationer på ökade skillnader i hälsa bland barn och unga och en generell ökad psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar att insatser som främjar barns och ungas hälsa, möter psykisk ohälsa, eller minskar konsekvenser av psykiska funktionshinder bör få större plats i samhällets verksamheter. SKL lyfter särskilt fram familjecentralens samverkansform som en viktig insats och god investering som utformad utifrån lokala och regionala förutsättningar främjar psykisk hälsa hos barn och familjer. Familjecentralen utgör en viktig strategisk del i det regionala och lokala folkhälsoarbetet och fungerar som en ingång för att nå alla föräldrar och samtidigt erbjuda kompletterande stödformer för föräldrar som är i behov av det. Föräldrastödet är en del av samhällets insatser för främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. Samhällets föräldrastöd är en viktig del i det familjecentrerade arbetssättet, som kan utgå från familjecentralen. Tillgängligheten och det rymliga utbudet av tidiga insatser förväntas bidra till att minska hälsoklyftor, ojämlika uppväxtvillkor och försämrade psykiska hälsan. Därför bör fokus sättas på tillgänglighet och kompetens i den första linjens vård. Denna rapport ska lämna förslag på hur Lysekils kommun och Västra Götalandsregionen, VGR, gemensamt ska etablera en familjecentral i Lysekils kommun genom att lämna förslag på hur verksamheten ska bedrivas och ledas samt föreslår i vilka lokaler den ska ligga. Som bilaga till slutrapporten finns en ekonomisk bilaga som ska tydliggöra kostnader i relation till aktuellt lokalförslag och verksamhet. BAKGRUND Sedan hösten 2015 finns Familjens Hus som är en familjecentralsliknande verksamhet där kurator, förskolelärare arbetar. Utöver detta finns två fältsekreterare anställda i verksamheten. Förskolelärare och kurator arbetar primärt med föräldrastöd genom den öppna förskolan och familjeförskolan och i samarbete med bland annat de två barnavårdscentralerna Närhälsan och Capio Läkarhus, barnmorskemottagning och mödra- och barnhälsovårdspsykolog. När Norra hälso- och sjukvårdsnämnden utlyste extra folkhälsomedel för utveckling av familjecentralsliknande verksamheter mot familjecentral sökte Lysekils kommunmedel, efter att ha förankrat frågan i både Folkhälsopolitiska rådet och i den lokala Närsjukvårdsgruppen. Ansökan skrevs gemensamt av berörda aktörer i den lokala närsjukvårdsgruppen och grunden i ansökan var att med hjälp av en processledare driva arbetet framåt med målsättningen att en familjecentral skulle etableras. Lysekils kommun beviljades 400 000 kronor, för utveckling av familjens hus mot en familjecentral med stöd av en processledartjänst. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 4/10 En styrgrupp bildades där både vård- och kommunaktörer ingick och en uppdragsbeskrivning togs fram i samband med att ansökan gick ut. Uppdraget för processledaren bestod i att driva och samordna processarbetet för att undersöka förutsättningarna för en etablering av en familjecentral i Lysekil. I uppdraget ingick också att ta fram denna slutrapport, senast 30 juni, med förslag på verksamhetens struktur och inriktning samt lokalförslag och kostnadsberäkningar som underlag till politiskt beslut. Processledaren anställdes initialt av Närhälsan men av olika skäl beslutades att Lysekils kommun, Avdelning hållbar utveckling, skulle ansvara för processledartjänsten. Processledaren påbörjade sin anställning i oktober 2017. ARBETSPROCESSEN Hur arbetet genomfördes Processledaren började sitt uppdrag i oktober och arbetade då initialt 20 procent för att sedan successivt öka sin arbetstid (40 procent nov, 60 procent dec-jan, 80 procent feb-juni). Processledaren började med att omvärldsbevaka, bland annat genom att ta reda på hur andra familjecentraler fungerade, för att kunna ta fram förslag till styrgruppen för hur man på bästa sätt skulle organisera en familjecentral i Lysekil. Vidare arbetade processledaren parallellt med att hitta lämpliga lokaler för verksamheten. Styrgruppen har haft möten varje månad. Utöver detta har två dialogdagar genomförts där både chefer och medarbetare medverkat. Processledaren har vid styrgruppsmötena återrapporterat resultatet av omvärldsbevakning samt ordnat med visning av aktuella lokaler för verksamheten. Under projekttiden har även kontinuerlig dialog förts med regionutvecklare på Koncernkontoret, VGR. Framgångsfaktorer Redan från start fanns en tydlig ambition om att Lysekil skulle ha en familjecentral och att alla var inställda på att detta var huvudsyftet med projektet. Alla i styrgruppen har varit engagerade och angelägna om att på ett saklig, tydligt och respektfullt sätt diskutera utmaningar och hinder som kom att aktualiseras under styrgruppsmötena. Alla chefer och medarbetare från de aktuella verksamheterna har varit målinriktade och välvilligt inställda till att göra sitt yttersta för att Lysekil ska få en familjecentral. Stödet från Koncernkontorets regionutvecklare har varit av stor betydelse för samtliga deltagare i projektet då de bistått med rutinstöd, faktaunderlag och vägledning under projekttiden. Utmaningar Under projekttiden framkom att den inledande samsyn som initialt fanns i styrgruppen, kring att det var en familjecentral som skulle etableras, sattes på prov. Ett antal ytterligare utmaningar lyftes fram ganska snart då processen påbörjades: Svårigheten att hitta lämpliga lokaler för en familjecentral. Den ekonomiska förutsättningen då samtliga verksamheter har långa hyresavtal och en redan ansträngd ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna i verksamheterna ger inget utrymme för den ökade kostnaden som kan komma att bli aktuell vid en etablering av en familjecentral. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 5/10 Oron för att barnmorskorna skulle bli ensamma i lokalen under sommartid då övriga verksamheter stänger vissa veckor. Lika så att barnmorskemottagningen nyligen flyttat in i nya, renoverade och ändamålsenliga lokaler. Oviljan att flytta in i gamla sjukhusbyggnaden i Lysekil och att det bland annat förklarades med att den vuxenpsykiatriska verksamheten låg i byggnaden intill viket bedömdes olämpligt för en familjecentral. Nackdelar med att flytta till sjukhuset med argumentet att man inte tycker att familjecentralen är sjukvård och att det inte gynnar den ojämlika hälsan utifrån den geografiska placeringen. Alltför få närvarande på styrgruppsmötena och att styrgruppens medlemmar ändrade sin inställning till de olika alternativa lokalförslagen mellan mötena. RESULTAT Utifrån arbetsprocessen presenteras här resultaten av det arbete som styrgruppen, med verksamhetens hjälp, kommit fram till. Följande resultat ska vara en grund i det samverkansavtal som kommer behöva tecknas mellan de lokala parter som ska ingå i familjecentralen. Förslag på familjecentral i Lysekils kommun verksamheten Gemensamt mål Parterna ska i familjecentralen samverka för tidiga insatser till blivande föräldrar och familjer med barn i åldrarna 0 år till barnet börjar förskoleklass. Följande övergripande mål skall gälla för familjecentralen i Lysekil: Det gemensamma arbetet ska göra skillnad för det enskilda barnet. Genom långtgående samverkan och utifrån familjens livssituation främja en god hälsa för barn och föräldrar. I samverkan med föräldrar främja en trygg anknytning, gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för förskolebarn. Parterna skall gemensamt stödja barn och deras familjer där tecken finns på avvikande utveckling. Målen kan uppnås genom att familjecentralen ska vara tillgänglig som nära mötesplats stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga erbjuda lättillgängligt stöd vara ett kunskaps- och informationscentrum ha tillgång till tvärprofessionell kompetens Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 6/10 Familjecentralen ska i största möjliga utsträckning vara öppen året om med tanke på den målgrupp den vänder sig till. Under sommartid kan verksamheten komma att minska, det är dock angeläget att familjecentralen hålls öppen även om det är i mindre omfattning. Medverkande aktörer och dess roller i familjecentralen För att få kallas familjecentral ska fyra basverksamheter vara representerade och samlokaliserade på samma plan, dessa är barnmorskemottagning, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola. Med fördel kan förutom de fyra grundprofessionerna även finnas professioner såsom familjerådgivare, fritidsledare, psykologer, läkare och bibliotekarie. Även fler verksamheter kan ingå i familjecentralen. Utöver ovan nämnda aktörer ingår även fältarna i Lysekil samt mödra- och barnhälsovårdspsykologen från Psykologenheten Fyrbodal. För familjecentralen i Lysekil har utgångspunkten varit att följa gällande riktlinjer som är framtagna av Föreningen för familjecentraler främjande och Västra Götalandsregionens tillämpligsanvisning Krav- och kvalitetsbok Vårdval Vårdcentral. Psykologverksamheten ska ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn i förskoleåldern, genom psykologens insatser till blivande föräldrar, föräldrar och barn 0-5 år. Även tillföra övrig primärvård och samverkanspartners psykologisk kunskap och kompetens avseende barnets och föräldraskapets utveckling. Verksamheten bidrar till att upprätthålla en väl fungerande och sammanhållen vårdkedja över graviditet, perinatalperioden och under förskoleåren, en viktig funktion efter införandet av vårdvalet. Psykologverksamheten kommer ha ett rum på familjecentralen. Barnmorskemottagningen - är en viktig del i samhällets trygghetssystem och har en lång tradition av att erbjuda en tillgänglig, säker och kostnadsfri vård. Barnmorskemottagning uppdrag är att: bedriva kvinnohälsovård enligt regionalt, medicinskt basprogram och verksamhetsbeskrivning för VGR, samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på familjecentralen utifrån framtagna mål och riktlinjer. För Familjecentralen i Lysekils kommun gäller initialt att de är representerade i ledningsgrupp och medverkar i arbetet på familjecentralen, bland annat med sina föräldragrupper. Planen är att barnmorskemottagningen flyttar in och samlokaliseras fullt ut vid årsskiftet 2020-2021 då barnmorskemottagningens nuvarande hyreskontrakt löper ut. Detta får ske som steg två och genom fortlöpande dialog mellan parterna. Barnhälsovården (BVC) - bedriver barnhälsovård enligt ett nationellt barnhälsovårdsprogram och verksamhetsbeskrivning för VGR. I en familjecentral samarbetar man med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper utifrån framtagna mål och riktlinjer. Barnhälsovården når i princip alla föräldrar med barn 0-6 år genom det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Både Närhälsan BVC och Capio BVC kommer att bedriva barnhälsovård på Familjecentralen. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 7/10 Öppen förskola - Enligt skollagen får en kommun anordna öppen förskola som komplement till förskola och pedagogisk omsorg. Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap (Skollagen 25 kap 3 ). Därför arbetar en förskollärare i verksamheten. Öppen förskola är en verksamhet som vänder sig till barn i sällskap med förälder eller annan vuxen. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när eller hur ofta de vill komma. Den öppna förskolan kan ses som hjärtat i familjecentralen och som arenan för samarbete och samverkan mellan familjecentralens övriga verksamheter. Socialtjänst - Enligt Socialtjänstlagen (SoL 3 och 5 kap, socialtjänstlagen, 2001:453) ska socialtjänsten arbeta förebyggande och uppsökande gentemot kommuninvånarna. Särskilt fokus ligger på barns sociala situation och välmående. Socialtjänsten skall förutom att erbjuda ett generellt förebyggande arbete även tidigt upptäcka utsatta barns behov för att så tidigt som möjligt kunna erbjuda barn och förälder olika former av stöd. Familjecentralen är en arena där socialtjänsten arbetar utan myndighetsutövande och mycket tidigt kommer i kontakt med barn och föräldrar. Därför finns en kurator/socialrådgivare anställd i verksamheten. I samverkan med de andra aktörerna kan socialtjänsten bidra till att minska små barns riskfaktorer och hälsoproblem genom att exempelvis ge lättillgängligt stöd i föräldrarollen eller genom att hänvisa vidare till rätt form av stöd. Eftersom det är fråga om en serviceinsats, får kuratorn/socialrådgivaren inte ha längre samtalskontakter eller bedriva individuell behandling eller familjebehandling. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter skall sådana individuellt utformade insatser alltid föregås av myndighetsbeslut och därigenom ske på bistånd. Socialrådgivaren har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Arbetssätt Avseende arbetssätt lyfts några viktiga centrala delar fram som bör tydliggöras inför uppstart av en familjecentral i Lysekil. Familjecentrerat Familjecentralen i Lysekil ska ha ett familjecentrerat arbetssätt. Det innebär att man har ett hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara barnets bästa sätts i främsta rummet vårdnadshavarna ses som barnets viktigaste resurser det sociala nätverket runt barnet ses som viktig resurs för barnet arbetssättet anpassas utifrån barnets mognadsgrad man har en gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn-, ungdomsoch familjeperspektivet främst. Samverkan - på familjecentralen i Lysekil innebär att verksamheterna har gemensamma öppettider medarbetarna har regelbundna mötestider slussa besökarna mellan verksamheterna Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 8/10 göra gemensamma insatser för besökarna till exempel genom föräldragrupper och informationsträffar utifrån olika tema finnas i varandras verksamheter gemensam utbildning och kompetensutveckling eftersom det är en insats som utvecklar samverkan och skapar en kunskapsbas, som är gemensam och ger en samsyn kring det förebyggande arbetet med barn och familjer. Behovsstyrt Familjecentralen i Lysekil ska arbeta behovsstyrt. Exempel på detta är det växande behovet av att möta barn och föräldrar med rötter i länder långt utanför Sveriges gränser. Sekretess och överföring av information - All personal på familjecentralen i Lysekil har tystnadsplikt och denna regleras i offentlighets- och sekretesslagen (OSL; SFS 2009:400). Grunden för de olika personalgruppernas tystnadsplikt är densamma - information om en enskilds personliga förhållanden som omfattas av sekretess får inte föras vidare till någon annan utan att den som berörs av uppgifterna har lämnat sitt samtycke till detta. Allt utbyte av information ska ske enligt offentlighets- och sekretesslag, patientdatalag, patientsäkerhetslagen, socialtjänstlag och andra tillämpliga styrdokument och ska vara känt hos alla medarbetare på familjecentralen. Ledningsgruppen ansvarar för att alla medarbetare är informerade om sekretessregler. Förslag på familjecentral i Lysekils kommun ledning och styrning Organisering av ledning och styrning är avgörande för ett framgångsrikt arbete på en familjecentral. Familjecentralen leds av en ledningsgrupp bestående av representanter från samtliga verksamheter, vars uppdrag i huvudsak består av att leda och styra de olika verksamheternas gemensamma åtaganden på familjecentralen. Varje verksamhet går in med sitt nyckeluppdrag och de lagar och riktlinjer som är kopplade till verksamheten följs och det familjecentrerade arbetssättet ska bidra till mervärde för familjerna. Ledningsgruppens åtagande handlar om att ansvara för familjecentralen, som en del av respektive huvudmans verksamhet. Varje chef har att se till att de anställdas arbetsvillkor anpassas till verksamhetsidén och att ta ansvar för, stödja och styra verksamheten. Till hjälp ska det finnas en samordnarfunktion på familjecentralen. Ledningsgruppen tar ansvar för sådant som samordnaren inte ensam kan eller har mandat att påverka. Ledningsgrupp Ledningsgruppens uppdrag är att: leda och följa upp verksamheten utveckla familjecentralen som en del av respektive huvudmans verksamhet samt stödja personalen i sitt utvecklings- och förbättringsarbete samt samordning av fortbildning och handledning upprätta debiteringsunderlag för årlig fördelning av samordnarens lönekostnader samt fördela anslaget för gemensamma kostnader Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 9/10 svara för upprättande av årlig verksamhetsberättelse med uppföljning och kvalitetsmätningar på evidensbaserade indikatorer som mäter skillnader i hälsa i det familjecentrerade arbetet och kan följas över tid till exempel kariesfrihet, försörjningsstöd och låg födelsevikt. Samordnare Samordnaren ska, på ledningsgruppens uppdrag, leda och samordna det gemensamma arbetet på familjecentralen, samt utveckla former för hur de olika professionerna ska samverka. Samordningsuppdraget bör omfatta 25 procent av en heltidstjänst, omfattningen sätts i relation till antalet medarbetare. Uppdraget som samordnare regleras i en skriftlig överenskommelse. Tjänsten som samordnare bekostas av respektive verksamhet, motsvarande en fjärdedel av kostnaden vardera. Kostnaden regleras en gång per år. Samordnarens uppdrag är att sammankalla, leda och dokumentera lokala familjecentralsmöten och planeringsdagar vara tillgänglig för medarbetarna för råd, information och frågor ta initiativ till utvecklingsarbete i samråd med styr-/ledningsgrupp delta i lokala, regionala och nationella sammanhang som berör familjecentraler vara familjecentralens kontaktperson gentemot andra verksamheter och omvärlden ta emot studiebesök hålla kontakt med verksamhetschefer. Förslag på familjecentralen i Lysekils kommun lokaler Den aktuella lokalen för familjecentralen är Arbetsförmedlingens före detta lokaler (plan 1). Adressen är Kungstorget 8, 453 33 Lysekil. Parterna har samma tillgång till familjecentralens gemensamma utrymmen och material. Förslag på familjecentral i Lysekils kommun - ekonomi Bildande och start av en familjecentral kräver ekonomiska förutsättningar. Finansieringen av en familjecentral sker vanligen inom de ingående parternas ordinarie budget. Poster som fördelas mellan parterna är lön till samordnare samt kostnader förknippade till gemensamma ytor i lokalen, såsom väntrum korridorer, toaletter, sammanträdesrum och personalutrymmen. Samordning brukar ingå i som del i befintlig tjänst hos någon av berörda verksamheter. För att exakt fastställa denna kostnad måste parterna enas om vilken verksamhet som ska ta på sig samordnarskapet och hur stor del av tjänsten som ska användas till samordning. I kostnadsberäkning har kostnaden uppskattats till 25 procent av en heltidstjänst. När det gäller gemensamma utrymmen i lokalen är kostnaden fördelad procentuellt mellan parterna och beräknas procentuellt utifrån de andel verksamhetsspecifika yta respektive part hyr. Avseende varje verksamhets driftskostnader och investeringsbudget tas dessa fram av respektive Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 10/10 verksamhet. En preliminär kostnadsberäkning för Lysekils kommun presenteras därför i separat ekonomibilaga. Några forskningsresultat från aktuella studier Enligt forskningsresultatet från studien Familjecentrum Kartläggning och utvärdering, en studie från Socialdepartementet utförd av Ramböll, nov 2014 framkom: Inrättandet av ett familjecentrum kräver ekonomiska förutsättningar. Både för själva familjecentralen och den ordinarie verksamheten. Vid ekonomiska nedskärningar i ordinarie verksamhet har familjecentralen riskerat att läggas ner. Att det finns utvecklingspotential när det gäller förutsättningar för samverkan i befintliga familjecentraler och utmaningar kopplade till uppstarten handlar om att hitta samverkansformer, formulera gemensamma mål samt att lära känna varandras verksamheter och uppdrag. För att underlätta samverkan föreslår de ett nationellt stöd i form av allmänna råd eller riktlinjer kring hur samverkansavtal bör utformas. Stödet bör även innehålla utbildningsinsatser såsom samverkansutbildningar. Vårdval Vårdvalet är en försvårande faktor vid inrättandet av familjecentrum. Det finns olika sätt att hantera de utmaningar vårdvalet kan innebära. I till exempel Skåne har regionförbundet och kommunförbundet beslutat att införa en policy och centralt avtal för nyetablering av familjecentral. Det genomförs genom ackrediteringsvillkor för mödraoch barnhälsovården som lyder enligt egna vårdval. Enheter får särskild ersättning om de är samlokaliserade i ett familjecentrum och verksamhetschefen har mandat att starta familjecentrum i samarbete med kommunen. Ett annat sätt att hantera vårdvalet är att undanta familjecentrum från vårdvalet, vilket har gjorts i Jönköpings län. Resultat från VGR:s Utvärdering av Familjecentraler 2009 visar att en långsiktig satsning på familjecentraler kräver klara strukturella förutsättningar i form av system som stöder verksamheten och ledningsstrukturer (politiker och chefer) som finansiellt och strategiskt försvarar deras existens. Skälet är att familjecentralen, som relativt ung verksamhet, är mer utsatt än den ordinarie verksamheten. Den befinner sig mellan starka professioner och huvudmännens starka strukturer. Möjligheten att utveckla samverkan på familjecentralen är beroende av hur huvudmännen organiserar och styr denna verksamhet. Studien visar att en överenskommen finansiering av verksamheten, som garanterar att personalen från de olika huvudmännen har tid att samverka, gynnar samverkan på familjecentralen. Betydelsefullt är dessutom ett stöd från politisk ledning och förvaltningsledning som innefattar gemensamma operativa mätbara mål för familjecentralens verksamhet samt att dessa följs upp kontinuerligt. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

PRELIMINÄR Driftsbudget Familjecentralen och preliminärt behov av ramtillskott 2018-10-30 i Tkr Kostnadsbudget 2018 (Förebyggandeenheten) Uppskattad årlig kostnad för nya Familjecentralen, socialnämnden andel Beräknad ökad årlig driftskostnad Lokalkostnader 141 308 * 167 Personalkostnader Övriga kostnader 2 275 2 275 0 87 170 83 Totala kostnader 2 503 2 753 250 * OBS! Lokalkostnaden kommer att justeras när den verkliga hyreskostnaden är fastställda och den procentuella fördelning av kostnader mellan de olika verksamheterna är överenskommen.

Preliminär Investeringsbudget nya Familjecentralen 2018-10-30 i tkr Inventarier och utrustning 200 Projekteringskostnad 200 400

1(14) Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 Skapat datum: 2017-11-24 Giltighetsdatum: Tills vidare Version: 1.0 Skapat av: Hälso- och specialistvård för barn och unga Innehållsansvarig: Mattias Wennergren E-post: mattias.wennergren@vgregion.se Publicerat för: Hälso- och specialistvård för barn och unga Barnhälsoindex 2017 - Kommentarer och sammanfattning

Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 2(14) Innehåll Inledning... 3 Bakgrundsfaktorer och demografi... 4 A. Socioekonomiska förhållanden... 4 B. Hälsotillstånd och välbefinnande... 5 C1. Riskfaktorer... 6 C2. Friskfaktorer... 7 D. Service och stöd... 8 Bilaga 1... 9 Bilaga 2... 10 Bilaga 3... 11 Bilaga 4... 12 Bilaga 5... 13 Bilaga 6... 14

Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 3(14) Inledning Ett barnhälsoindex är ett mått med flera barnindikatorer som har räknats ihop till en summa för att se ett mönster i barns generella hälsa i varje kommun. Barnhälsoindexet togs senast fram 2013 av Lennart Köhler och Göran Henriksson och mynnade ut i en stor rapport som beskrev barns generella hälsa i Västra Götalandsregionen. Indexet skall användas som ett riktmärke och diskussionsunderlag och inte som ett svar på frågor, utan som en möjlighet för att veta vilka delar som behöver extra stöd eller som kan generera synergieffekter. Under framtagandet av Barnhälsoindex för 2017 användes det så gott det gick uppdaterade siffror av samma undersökningar som användes 2013. Exempelvis är det många undersökningar och kartläggningar som inte uppdaterats sedan 2009 och därför har det valts ut andra undersökningar istället. Det gick till en viss gräns och några variabler har fått bytas ut. De variabler som byttes ut har då varsamt tagits fram för att så bra som möjligt motsvara liknande siffror. Som ett exempel kan ges att den nationella undersökningen om barns psykiska hälsa 2009 (den s.k. Grodan) skulle följas upp men inte gjorde det, därför valdes CAN-undersökningen 2016 (drogvaneundersökningen) som underlag istället. CAN-undersökningen är inte lika omfattande men innehåller frågor om självskattad hälsa och välmående och har genomförts många år i VGR. Barn har i detta arbete definierats som alla invånare i kommunerna under 18 år, d.v.s. alla mellan 0-17 år vid folkbokföringens årsstatistik. All data som har använts utan en indikator (yttre skador) är offentlig data som ligger tillgängligt för alla att läsa. Barnhälsoindexet 2013/2014 innehöll 5 delar: A. Socioekonomi B. Hälsotillstånd C1. Riskfaktorer C2. Friskfaktorer D. Förskoledeltagande Dessa delar räknades ihop var för sig, utan viktning och sedan räknades ihop tillsammans utan viktning för att få ut ett index. Mer om metoden går att läsa i Barnhälsoindex i VGR 2014, som är grundrapporten, av Lennart Köhler och Göran Henriksson (NHV-rapport 2013:3 R). Denna korta text kommer att gå igenom de fem delarna var och en för sig, vad de innebär och vilken data som har använts. Alla tabeller ligger i denna rapport som bilagor och skall läsas som 0=sämsta möjliga hälsa och 100=bästa möjliga hälsa, 100 betyder alltså att alla barn har högsta möjliga värde. Det totala barnhälsoindexet finns i bilaga 1. Vid bortfall har regionala genomsnittet använts för att beräkna index.

Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 4(14) Bakgrundsfaktorer och demografi I rapporten från 2013 togs det också fram ett underlag som skulle fungera som referens och vad det fanns för mönster. Det fick också ett sammanhang med att en viss andel barn inte hade det som det fanns en allmän uppfattning om. De faktorer/siffror som då togs fram är: Antal barn i kommunen Andel barn i kommunens befolkning Andel barn med utländsk bakgrund bland kommunens barn Dessa data finns med i resonemangen men har inte indexerats i Barnhälsoindexet. Detta för att andelen barn i kommunen inte direkt påverkar barns hälsa även om det påverkar barns livsvillkor. Demografiska mönster är också viktiga att känna till eftersom antal barn och andel barn i Västra Götalandsregionen kommuner skiljer sig mycket åt. Som ett exempel kan det tas att det i Dals-Ed bor drygt 900 barn, jämfört med Göteborgs knappa 110 000 barn. Andelsmässigt skiljer det sig också åt. Där ligger Härryda i topp med drygt 26% barn, jämfört med Sotenäs med precis under 15%. Eftersom dessa indikatorer ej har indexerats kommer det inte i denna rapport ske någon vidare analys över dessa, även om de är viktiga för barns hälsa och livsvillkor. A. Socioekonomiska förhållanden År 2013 användes två indikatorer för att beskriva de socioekonomiska förhållandena hos barn i kommunen, och dessa var: Barn och fattigdom Elever och grundskoleutbildning Barnfattigdom, eller låg ekonomisk standard, och alla andra mått på ekonomisk utsatthet beskriver olika saker (Läs mer om detta i SCB:s Välfärd 2017:4). Det som har använts 2013 och även i arbetet med Barnhälsoindex 2017 är antal barn per 100 som bor i ett hushåll med mindre än 60% av medianinkomsten eller med bidragsberoende hushåll i den kommunen. Detta är ett mått som Statistiska Centralbyrån (SCB) har publicerat och som även Folkhälsomyndigheten och Rädda Barnen använder sig av. Senaste tillgängliga siffror är från 2015, uppdelat på kommunal nivå i VGR. Elever och grundskoleutbildning innebär det enklaste måttet på att mäta hur många som klarar grundskolan. Detta innebär att antal barn per 100 i kommunen som klarar av grundskolan och därmed får behörighet till Gymnasieskolan har använts. Samma mått användes 2013 som 2017 och det är Skolverket som rapporterar årligen hur stor andel av barnen i varje kommun som blir behöriga till gymnasieskolan och uppfyller de kraven. Dessa två mått har räknats ihop till ett delindex, på samma sätt som 2013, och detta presenteras i bilaga 2.

Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 5(14) B. Hälsotillstånd och välbefinnande I delindex B användes 2013 tre indikatorer för att beskriva det hälsotillstånd som barnen själva upplever och har. Dessa var: Barn och yttre skador Barn och karies Barns psykiska hälsa Barn och yttre skador hämtas från Västra Götalandsregionens vårddatabas VEGA, och det mått som användes var antal barn per 100 i kommunen som vårdats på sjukhus efter en yttre skada. Detta mått beräknas på en treårsperiod för att får ett relevant resultat p.g.a. få skador per år. Samma beräkningar gjordes för år 2013 och den tidsperiod som har använts för Barnhälsoindex 2017 är 2014-2016 och de årens medelvärde. Barn och karies kommer från tandvårdsdatabasen i Västra Götaland och har beräknats på antal barn per 100 som är kariesfria vid kontroll efter 6 år. Senast tillgängliga data var från 2015. Barns psykiska hälsa är en mer invecklad indikator och det som användes vid förra barnhälsoindexet 2013 var den nationella undersökningen om barns psykiska hälsa 2009, den s.k. Grodan. Tyvärr har det inte gjorts någon ny sådan undersökning sedan 2009, och ingen liknande nationell undersökning med resultat på kommunal nivå har heller gjorts. För Barnhälsoindex 2017 har därför CAN-rapporten (drogvaneundersökningen) årskurs 9 för år 2016 använts som grundmaterial, tillsammans med andel barn med en psykiatrisk diagnos (F00-F99) som finns tillgänglig i regionens statistikdatabas. I CAN-rapporten har frågorna 4A (Hur nöjd är du vanligtvis med din hälsa?), 5A (Hur nöjd är du vanligtvis med dig själv?) och 76A (Hur trivs du i skolan?) använts och indexerats tillsammans med andelen psykiatriska diagnoser per kommun. Måttet är inte perfekt för att motsvara den psykiska hälsan hos barn, men den inomregionala variansen är ungefär lika stor som index från 2013, därför antas de vara av tillräcklig kvalitet för detta index. Förhoppningen att Folkhälsomyndighetens Skolbarns hälsovanor kanske kommer ha data tillgänglig på kommunnivå för att senare kunna uppdatera indexet med de siffrorna. Undersökningen Skolbarns hälsovanor innehåller flera indikatorer på psykisk hälsa och ohälsa. Detta är dock oklart om den undersökningen kommer att ta den riktningen. Dessa tre mått har räknats ihop till ett delindex, på samma sätt som 2013, och detta presenteras i bilaga 3.

Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 6(14) C1. Riskfaktorer I den här kategorin togs det fram sex indikatorer på vad som ökar risken för ohälsa och då både sådant som barnet själv kan påverka och som föräldrarna tillsammans kan påverka. Dessa indikatorer var: Låg födelsevikt Tobaksexponering i fosterlivet Tobaksexponering i spädbarnsåldern Rökning i årskurs 9 Alkoholkonsumtion i årskurs 9 Tonårsaborter Låg födelsevikt är något som kan påverka hälsan resten av livet och dessutom kan undvikas om modern och hennes partner har sunda vanor under graviditeten. Detta mått finns tillgängligt via Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten och rapporteras varje år. Detta mått beräknas på medelvärde för en treårsperiod och senast tillgängliga data är perioden 2013-2015. Med låg födelsevikt menas en vikt under 2500g vid födseln och det är beräknat på antal levande födda per 100 födslar under tidsperioden. Tobaksexponering i fosterliv och som barn är en indikator som kan ge stora effekter på ett barns hälsa och dessutom finns det stor risk att barnet utvecklar flera andra besvär såsom astma och det finns en ökad risk för att barnet själv också röker. Tobaksexponering i fosterlivet är ett mått som beräknas på antal gravida kvinnor per 100 som uppger att de röker vid första besöket hos MVC, per inskrivna hos MVC. Denna data finns också tillgänglig via Socialstyrelsen och senaste data är från 2015. Tobaksexponering under spädbarnstiden innebär antal barn per 100 som har blivit exponerad för tobaksrök under de fyra första levnadsveckorna genom att någon permanent medlem i hushållet röker. Data kommer från Socialstyrelsen och senast tillgängliga data är från 2015. Barn och ungdomars tobaksrökning kommer från CAN-rapporten drogvanor i VGR, årskurs 9, från 2016 och innebär antal barn per 100 som uppger att de röker eller har rökt under de senaste 12 månaderna och röker fortfarande. Barn och ungdomars alkoholkonsumtion kommer från CAN-rapporten drogvanor i VGR, årskurs 9, från 2016 och innebär antal barn per 100 som uppger att de dricker alkohol motsvarande 25 cl sprit * minst en gång i månaden eller oftare under den senaste 12 månadsperioden. Tonårsaborter finns registrerat hos Socialstyrelsen. Dock har detta register ändrats efter 2011 och numera är det endast på riksnivå. Därför är det endast data från 2012 som har kunnat användas i denna undersökning. Efter 2012 är det endast tillgängligt med statistik på riksnivå, och där är trenden att det minskat med några promille i * Ett standardmått i drogvaneundersökningen, läs mer om detta mått i CAN-rapporten för VGR 2016

Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 7(14) gruppen under 19år som genomgår en abort. De regionala skillnaderna inom VGR är mycket små och eftersom denna indikator precis som de andra rapporteras med antal barn per 100, då blir felmarginalen mycket liten. Statistiken anses därför vara av tillräcklig kvalitet från 2012 och den har därför använts. Dessa sex mått har räknats ihop till ett delindex, på samma sätt som 2013, och detta presenteras i bilaga 4. C2. Friskfaktorer Det finns mängder av ohälsoförebyggande åtgärder och aktiviteter, men det är få som når i princip alla barn, som dessutom rapporteras in i register eller statistikdatabaser. 2013 valdes två av alla dessa indikatorer på förebyggande vård och hälsovård ut, dessa var: Barn som ammas Barn som är vaccinerade mot MPR Barn som ammas är en mycket viktig indikator för att ge barn den näring och det skydd som nyfödda barn behöver. Amning har också konstaterats i flera undersökningar att det kan skilja sig åt mellan olika grupper i samhället och att det finns många olika amningskulturer i Sverige. Dessutom så är det en hög andel inskrivna barn på BVC, vilket innebär att nästan alla barn kontrolleras. Alla föräldrar och partners får råd för en god hälsa med sitt barn på BVC, och de tillfrågas om barnet ammas. Vid det besök som är efter ungefär 4 månader rapporteras resultatet om amningen in till Socialstyrelsen. Senaste data därifrån är från 2015, förutom Skara som är från 2014, och den indikator som har mätts är antal barn som ammas helt eller delvis vid 4 månader, per 100 barn som är inskrivna vid BVC. Barn vaccinerade mot MPR har samma förutsättningar som amningen, d.v.s. att nästan alla barn kommer regelbundet till BVC och det ger ett bra skydd mot infektionerna. Vaccinationerna är en mycket viktig del av den preventiva vården och har minskat många av de stora epidemiska folksjukdomarna idag till nästan icke existerande grad i Sverige. Den vaccination som allra flest barn får, och som dessutom är ett kombinationsvaccin på BVC, är vaccinet mot Mässling, Påssjuka och Röda Hund (MPR). Detta rapporteras varje år in till Socialstyrelsen hur många barn som är vaccinerade mot alla vaccinationer i vaccinationsprogrammet och senaste data finns tillgängligt från 2016, med undantag från Skara där senaste data är från 2015. Dessa två mått har räknats ihop till ett delindex, på samma sätt som 2013, och detta presenteras i bilaga 5.

Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 8(14) D. Service och stöd Den sista delen i detta barnhälsoindex är andra verksamheter eller stöd som barnen kommer i kontakt med under sin uppväxt. Problemet var att det finns många och att uppföljningen ser så olika ut mellan kommuner. Därför tog användes denna variabel med en indikator som var lika för alla kommuner i VGR, nämligen barns deltagande i förskoleverksamhet. Detta mått innebär här antal barn 1-5år per 100 som är inskrivna i förskolan, enskild eller kommunal i den åldersgruppen. Senast tillgängliga data kommer från Skolverket och gäller för år 2016. Detta delindex finns redovisat i bilaga 6

Orust Kungälv Härryda Lerum Sotenäs Mölndal Partille Grästorp Bollebygd Stenungsund Skara Öckerö Götene Borås Tjörn Skövde Göteborg Lidköping Mark Dals-Ed Hjo Ulricehamn Uddevalla Alingsås Karlsborg Färgelanda Vänersborg Mariestad Ale Tidaholm Tanum Herrljunga Tibro Åmål Vårgårda Tranemo Falköping Trollhättan Munkedal Lilla Edet Essunga Lysekil Vara Bengtsfors Strömstad Töreboda Mellerud Svenljunga Gullspång Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 9(14) Bilaga 1 92 Totalt barnhälsoindex 2017 90 88 86 84 82 80

Bollebygd Grästorp Sotenäs Karlsborg Hjo Essunga Härryda Öckerö Tanum Kungälv Alingsås Dals-Ed Lerum Stenungsund Orust Partille Mölndal Lidköping Mariestad Skövde Tjörn Skara Mark Lysekil Vara Götene Ulricehamn Herrljunga Borås Ale Uddevalla Tidaholm Vårgårda Bengtsfors Vänersborg Tranemo Färgelanda Tibro Göteborg Trollhättan Munkedal Lilla Edet Falköping Åmål Svenljunga Töreboda Mellerud Strömstad Gullspång Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 10(14) Bilaga 2 100 A. Socioekonomiska förhållanden 95 90 85 80 75 70

Sotenäs Grästorp Härryda Lerum Mölndal Kungälv Götene Tjörn Skövde Vänersborg Stenungsund Partille Öckerö Lidköping Falköping Strömstad Alingsås Bollebygd Mariestad Ale Färgelanda Karlsborg Munkedal Töreboda Hjo Tibro Orust Tranemo Åmål Skara Vårgårda Ulricehamn Uddevalla Lysekil Borås Mark Göteborg Svenljunga Tidaholm Dals-Ed Vara Tanum Trollhättan Gullspång Bengtsfors Mellerud Essunga Herrljunga Lilla Edet Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 11(14) Bilaga 3 92 B. Hälsotillstånd 90 88 86 84 82 80 78 76

Skara Partille Kungälv Bollebygd Stenungsund Lerum Mölndal Alingsås Skövde Sotenäs Göteborg Lidköping Ale Uddevalla Grästorp Götene Herrljunga Tanum Mark Orust Dals-Ed Härryda Munkedal Borås Tidaholm Tranemo Falköping Trollhättan Ulricehamn Åmål Tibro Vänersborg Strömstad Mariestad Tjörn Vårgårda Hjo Essunga Gullspång Svenljunga Töreboda Öckerö Lilla Edet Färgelanda Vara Mellerud Bengtsfors Karlsborg Lysekil Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 12(14) Bilaga 4 96 C1. Riskfaktorer 94 92 90 88 86 84 82

Orust Mölndal Härryda Kungälv Färgelanda Göteborg Gullspång Alingsås Strömstad Öckerö Ulricehamn Bollebygd Trollhättan Tjörn Lerum Mark Karlsborg Bengtsfors Skövde Partille Borås Stenungsund Herrljunga Vårgårda Sotenäs Mellerud Hjo Uddevalla Ale Åmål Vänersborg Skara Tidaholm Grästorp Mariestad Lidköping Falköping Götene Lysekil Töreboda Tranemo Lilla Edet Svenljunga Tibro Tanum Vara Dals-Ed Munkedal Essunga Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 13(14) Bilaga 5 95 C2. Friskfaktorer 90 85 80 75 70 65

Borås Dals-Ed Götene Göteborg Lerum Orust Skara Lilla Edet Partille Färgelanda Gullspång Kungälv Uddevalla Tidaholm Tibro Mölndal Lidköping Tjörn Mark Vänersborg Åmål Grästorp Härryda Stenungsund Ulricehamn Munkedal Mellerud Sotenäs Öckerö Skövde Tranemo Falköping Mariestad Vara Herrljunga Ale Tanum Vårgårda Svenljunga Bollebygd Karlsborg Trollhättan Töreboda Hjo Lysekil Bengtsfors Essunga Alingsås Strömstad Kommentarer till Barnhälsoindex 2017 14(14) Bilaga 6 95 D. Förskoledeltagande 90 85 80 75 70 65

Tjänsteskrivelse Sid 1/5 Datum Dnr 2018-10-29 LKS 2018-000194 Ekonomiavdelningen Eva-Marie Magnusson, 0523-61 32 45 eva-marie.magnusson@lysekil.se Budget 2019 och plan 2020-2021 Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Budget 2019 och plan 2020-2021, bilaga B. I juni beslutade kommunfullmäktige att anta socialdemokraternas och liberalernas förslag till budget 2019 och plan 2020-2021. Resultatet justerades till 9,2 mnkr och socialnämnden fick en budgetförstärkning om 5,0 mnkr och utbildningsnämnden om 4,2 mnkr. Nämnderna fick dessutom ytterligare uppdrag, bilaga A. I övrigt godtogs kommunstyrelseförvaltningens förslag. Investeringsbudgeten för 2019 justeras till 74 mnkr och för år 2020 2023 gäller budgetbeslutet i juni, bilaga C. Kommunen kommer inte att uppfylla två av tre finansiella mål. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta socialdemokraternas och liberalernas förslag till budget 2019 och plan för 2020 2021. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att skattesatsen lämnas oförändrad på 22,46 kr. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa ny investeringsbudget för år 2019 på 74 mnkr och plan 2020 2023 i enlighet med beslut i juni. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att göra ett tillfälligt avsteg från resultatmålet 2 % och målet om 100 % självfinansiering av investeringar för budget 2019 och plan 2020 2021 och fatta beslut enligt redovisad tabell över finansiella mål. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningens förslag Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för 2019 och plan för 2020-2021. Förslaget är framarbetat i en process under våren med flera dialogmöten med kommunstyrelsen, kommunledningsgrupp och politiker från nämndernas presidium. Förslaget är framarbetat efter kommunens styrmodell som och innehåller således förslag till utvecklingsområden, inriktningar, utvecklingsmål och uppdrag. Kommunens ekonomistyrningsprinciper och riktlinjer för god ekonomisk hushållning som båda är en del av styrmodellen ligger också som en grund för budgetförslaget. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) Datum 2018-10-29 Resursfördelningsmodellen mot utbildningsnämnden bygger på antalet invånare och befolkningens struktur. Äldreomsorgen inom socialnämnden fördelas efter antal äldre i olika ålderskategorier. Budgeten bygger på ett antal finansiella mål: Resultatmålet för perioden 2019-2021 sätts till 2 procent av kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunala fastighetsavgifter. Stärka kommunens långsiktiga ekonomiska ställning så att kommunen kan uppnå en soliditet inklusive pensionsskulden som är positiv. Investeringar som skattefinansieras ska vara självfinansierade. I förslaget lämnas skattesatsen oförändrad 22:46 kr och ett antal förslag ges om prioriteringar som bedöms nödvändiga. Prioriteringarna har sedan varit underlag för beräkning av respektive nämnds ram för 2019. Förslag lämnas också på ränta på internlån, investeringsramar, borgensavgift och borgensramar samt ränta på kapitaltjänstkostnader. De ekonomiska förutsättningarna bygger på ett antagande om befolkningsutveckling enligt förvaltningens uppdaterade prognos från SCBs prognos 2017, vilken redovisas i kommunstyrelseförvaltningens förslag. Kommunfullmäktiges beslut i juni I juni beslutade kommunfullmäktige om en ny budget för 2019 och plan 2020-2021 i enlighet med förslag från socialdemokraterna och liberalerna, bilaga A. Det var en förändring i förhållande till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Det nya förslaget innebar att resultatet ändrades till 9,2 mnkr och att socialnämnden tilldelades 5,0 mnkr och utbildningsnämnden 4,2 mnkr, samt ytterligare uppdrag till nämnderna. Ramarna förändrades enligt nedan. Nämnd, tkr Ramförslag Justering Nya ramar Socialnämnden -369 526-5 000-374 526 Utbildningsnämnden -341 760-4 200-345 960 Kommunstyrelsen -73 361-73 361 Samhällsbyggnadsnämnden -41 640-41 640 Miljönämnden -2 319-2 319 Lönenämnden -3 227-3 227 IT-nämnden -2 319-2 319 Kommungemensamt, lön- och prisindex -71 177-71 177 Summa -905 330-914 530 Skatter, generella bidrag, fastighetsavgift 919 830 919 830 Räntenetto 3 900 3 900 Resultat 18 400 9 200 Förvaltningens kommentar till tabellen; Eftersom SML-kommunerna kommer att ingå en avtalssamverkan inom IT kommer IT-nämnden att läggas ner och IT-avdelningen flyttas över till samhällsbyggnadsnämnden. På samma sätt kommer lönenämnden att läggas ner och budgeten kommer att föras över till kommunstyrelsen.

TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) Datum 2018-10-29 Nya uppdrag till nämnderna: Avsätt resurser till heltidsresan Samtliga nämnder ska avsätta erforderliga resurser för att kunna erbjuda heltidstjänster till de som omfattas av avtalet om den s.k. heltidsresan. Socialnämndens kostnader ska ner till snittet för andra jämförbara kommuner Under perioden budgetår 2019 och plan för 2020-2021 ska socialnämnden fortsätta arbeta för en kostnadsnivå i verksamheterna i enlighet med jämförelsen kostnad per brukare. Satsa på föreningslivet Inom kommunstyrelsens budget omfördela 0,5 mkr för att öka kommunstyrelsens anslag till föreningslivet och påbörja en utveckling av IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap). Inför barnomsorg på obekväm arbetstid Utbildningsnämnden ges i uppdrag att inom tilldelad budget påbörja införandet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar till nytt budgetförslag I kommunstyrelseförvaltningens förslag, bilaga B, avseende utvecklingsområden, utvecklingsmål, kvalitetsfaktorer och uppdrag finns inga ändringar. Observera att de ekonomiska tabellerna inte är justerade utifrån kommunfullmäktiges beslut i juni. En omarbetning kommer att ske efter beslut i kommunfullmäktige i november. Nedan visas uppdatering av de finansiella målen med hänsyn till det nya budgetförslaget. Resultatmål Ett resultat på 9,2 mnkr är 1 procent av skatter, generella bidrag och fastighetsavgift och uppfyller inte det finansiella målet om 2 procent över en treårsperiod år 2019-2021. I beräkningen nedan förutsätts att den utökade budgeten till socialnämnden och utbildningsnämnden även gäller för år 2020 och 2021. mnkr år 2019 år 2020 år 2021 Resultat 9,2 13,4 10,1 Skatter/bidrag 919,8 942,4 964,0 Resultatmål 1,0 % 1,4 % 1,0 %

TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Datum 2018-10-29 Soliditet Soliditeten utvecklas positivt under perioden 2019-2021, tack vare att pensionsåtagande minskar och kommer i slutet av planperioden vara över noll. Egenfinansiering av investeringar Utrymmet för egenfinansiering av investeringar är avhängigt avskrivningar och årets resultat. I kommunstyrelseförvaltningens förslag fanns ett investeringsutrymme på 54,0 mnkr för 2019. Då det uppstått behov av nya investeringar är behovet nu uppskattat till 74,0 mnkr. Det är bland annat Västra kajen Grundsund, Fiskhamnskajen, Stadshusentrén och Brandstationens reservkraft som tillkommit. Småbåtshamnsverksamheten ser ett ökat behov på 1,0 mnkr och exploatering på 4,0 mnkr, se bilaga C. Det finns ett eftersatt underhåll när det gäller bryggor och kajer och det är av största vikt att sköta kommunens verksamhetsfastigheter och anläggningar så kommunen inte ytterligare bygger på den underhållsskuld som redan finns. Att omfördela från ramen för reinvesteringar för att lösa de nya investeringsbehoven är därför ingen lösning. För år 2019 är det 53,5 mnkr som tillhör den skattefinansierade verksamheten. God ekonomisk hushållning Nedan en tabell över perioden 2017 2021, eftersom egenfinansiering av investeringar mäts över en femårsperiod redovisas även de övriga indikatorerna för en femårsperiod. Finansiella mål år 2017 prognos 2018 år 2019 år 2020 år 2021 Resultatmål 0,9 % 4,6 % 1,0 % 1,4 % 1,0 % Soliditet -11,3 % -4,1 % -0,3 % 3,0 % 5,4 % Egenfinansiering investeringar 89 % 122 % 69 % 88 % 80 % (Investeringsvolym totalt mnkr 48,0 61,3 74,0 58,3 55,0 Förvaltningens synpunkter Mot bakgrund av den finansiella ställning som kommunen har med en låg soliditet är det nödvändigt att under en lång tid åstadkomma positiva resultat så att kommunen idag inte förbrukar resurser för kommande generationer. Förvaltningen vill också nu peka på kommande utmaningar för att nå positiva resultat under lång tid och samtidigt bibehålla och utveckla kvalitén i verksamheten. För att klara av den ekvationen blir det nödvändigt att arbeta med kostnadseffektiviseringar och ständiga förbättringar. Förvaltningen påtalar vikten av att behålla nivån av reinvesteringar eftersom det är ett minimum för att sköta kommunens fastigheter och anläggningar.

TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) Datum 2018-10-29 Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om de tre finansiella målen och två av tre mål kommer inte att uppnås inom perioden. Kommunfullmäktige behöver därför besluta om tillfälligt avsteg från tidigare beslutad målsättning. Leif Schöndell Kommundirektör Eva-Marie Magnusson Ekonomichef Bilagor Budgetförslag från S och L Kommunstyrelseförvaltningens budgetförslag 2019 plan 2020 2021 Investeringsbudget 2019 Beslutet skickas till Samtliga nämnder

Kommunfullmäktige den 20 juni 2018 SOCIALDEMOKRATERNA OCH LIBERALERNA Budget 2019 och plan för 2020-2021 Socialdemokraterna och Liberalerna ställer sig bakom förvaltningens förslag till budget 2019 och plan för 2020-2021 med följande förändringar. Att i budget 2019 tillföra ytterligare 5 mkr till socialnämnden som en förstärkning till omställningsarbetet med att nå en kostnadsnivå i enlighet med kostnad per brukare samt för att kunna erbjuda heltidstjänster till deltidsanställda. Att i budget 2019 tillföra ytterligare 4,2 mkr till utbildningsnämnden för att införa barnomsorg på obekväm arbetstid och till satsningar på utsatta barn och ungdomar. Vårt förslag innebär att socialnämnden ges en budgetram på 374,5 mkr och utbildningsnämnden ges en budgetram på 346,0 mkr. Förslaget ger ett budgeterat resultat 2019 för hela kommunen på 9,2 mkr. Vi vill också att kommunen gör ett antal riktade satsningar och föreslår därför att fullmäktige beslutar om följande särskilda uppdrag. Avsätt resurser till heltidsresan Samtliga nämnder ska avsätta erforderliga resurser för att kunna erbjuda heltidstjänster till de som omfattas av avtalet om den s.k. heltidsresan. Socialnämndens kostnader ska ner till snittet för andra jämförbara kommuner Under perioden budgetår 2019 och plan för 2020-2021 ska socialnämnden fortsätta arbeta för en kostnadsnivå i verksamheterna i enlighet med jämförelsen kostnad per brukare. Satsa på föreningslivet Inom kommunstyrelsens budget omfördela 0,5 mkr för att öka kommunstyrelsens anslag till föreningslivet och påbörja en utveckling av IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap). Inför barnomsorg på obekväm arbetstid Utbildningsnämnden ges i uppdrag att inom tilldelad budget påbörja införandet av barnomsorg på obekväm arbetstid. 1

Budget 2019 plan 2020-2021 Lysekils kommun

Innehållsförteckning 1 Vision och värdegrund... 4 1.1 Vision 2030... 4 1.2 Värdegrund... 4 2 Kommunens grunduppdrag... 5 2.1 Kvalitetsfaktorer... 6 3 Utvecklingsområden, inriktningar och utvecklingsmål... 6 3.1 Barn och unga är vår framtid... 7 3.1.1 Alla barn och unga i Lysekil kommun ska ges förutsättningar för en bra hälsa och goda livsvillkor.... 7 3.2 Vi utvecklas genom lärande... 7 3.2.1 Lysekils kommun ska vara en kreativ och kompetent organisation... 7 3.3 Maritima Lysekil är en kraft att räkna med... 7 3.3.1 Samverkansarenan Maritima Lysekil ska skapa tillväxt.... 8 3.4 Upplev Lysekil och vår unika livsmiljö... 8 3.4.1 I Lysekils kommun ska både bofasta och besökare erbjudas god livskvalitet och högkvalitativa upplevelser året runt.... 9 3.4.2 Antalet bostäder i Lysekil ska öka.... 9 3.5 Vi tar ansvar för miljön... 9 3.5.1 Lysekils kommun ska konsumera hållbart... 9 3.5.2 Lysekils kommun planerar för ett hållbart samhälle... 9 4 Ständiga förbättringar... 9 5 Uppdrag... 10 6 Förutsättningar och omvärldsanalys... 10 6.1 Sammanfattning förutsättningar och omvärld... 10 6.2 Lokala antaganden för befolkningsprognosen... 13 6.3 SCB antaganden för befolkningsprognosen... 14 6.4 Behovet av bostäder... 16 6.5 Sysselsättning... 17 7 Folkhälsa... 18 8 Personal... 19 8.1 Ledarskap och medarbetarskap... 19 8.2 Jämställda och konkurrenskraftiga löner... 20 8.3 Strategisk kompetensförsörjning... 20 8.4 Hälsa och arbetsmiljö... 20 9 Ekonomiska förutsättningar... 20 9.1 Skattekraft... 20 Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 2(30)

9.2 Kommunalskatt... 21 9.3 Kommunalekonomisk utjämning... 21 9.4 Skattesats... 21 9.4.1 Prognos skatter, generella statsbidrag SKL... 21 9.5 Finansiell analys i jämförelse... 22 10 Ekonomi... 23 10.1 God ekonomisk hushållning och finansiella mål... 23 10.2 Budget och plan för kommunen 2019-2021... 24 10.3 Balansräkning och kassaflöde... 24 10.4 Prioriteringar för budget 2019... 26 10.5 Internränta anläggningstillgångar... 27 10.6 Borgensavgift och borgensåtagande... 27 10.7 Ränta på koncerninterna lån... 28 10.8 Ram per nämnd och styrelse 2019... 28 10.9 Lokalförsörjningsplan... 28 10.10 Investeringsramar... 29 Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 3(30)

1 Vision och värdegrund Visionen är en ledstjärna som hjälper oss att gå åt samma håll. Den ska ge inriktning och energi för utvecklingsarbetet och visa vägen till en bättre verksamhet och ett bättre Lysekil. Enligt Lysekils kommuns styrmodell utgör visionen och värdegrunden tillsammans med kommunala och statliga styrdokument grunden för verksamheternas uppdrag. Verksamheternas grunduppdrag utgör utgångsläget för arbetet med finansiella mål, resursfördelning och utveckling. Verksamheternas grunduppdrag kvalitetssäkras genom att ta fram kritiska kvalitetsfaktorer. Till dessa faktorer tas också fram kvalitetsindikatorer som mäter hur det går med uppdragen. Visionens roll är att inspirera och ta ut riktningen, den ska vara ambitiös men inte omöjlig att nå. Fokus ligger på det som är viktigast, det som går att påverka, det som är unikt och det som utmanar. Visionen ska vara vägledande i allt som görs. Visionen är ett viktigt verktyg, en ständig ledstjärna när det ska fattas olika beslut och hur resurserna användas. Vår värdegrund Öppet, Enkelt och Värdigt anger de önskvärda förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten. 1.1 Vision 2030 Kommunfullmäktige tog den 19 oktober 2017 beslut om kommunens vision. Visionen ska vara ledstjärna i planeringen och utvecklingen av verksamheten. Vision Lysekil 2030 Lysekil är en hållbar och attraktiv kommun året runt som kännetecknas av kreativitet och framtidstro. Lysekil är en självklar mötesplats och ledande inom maritima näringar. Lysekil det hållbara samhället Vi ställer om till ett hållbart samhälle där det lokala och förnyelsebara är vårt förstahandsval vi vågar satsa på vågorna, vinden, solen och jorden som ger oss energi och tillgångar. Vi värnar det unika i vår natur och står upp för kulturen vi vågar uppskatta dess värden och möjligheter. Lysekil det attraktiva samhället året runt Lysekil är en attraktiv plats som erbjuder livskvalitet. Vi tar till vara på vårt unika läge med havet ständigt närvarande. Vi har balans i tillvaron men bejakar samtidigt kontraster vi väger in kustsamhällets årsrytm, olika miljöer och möjligheter. Lysekil kreativitet och framtidstro Vi känner stolthet över vår kommun, vår historia och tror på framtiden vi gör vågen för människors och företags kreativa initiativ. Vi är en kommun med växtkraft, såväl i stadskärnan som i de mindre samhällena och ute på landsbygden. Lysekil den självklara mötesplatsen Vi är öppna för nya intryck och nya människor. Tillit och tolerans är honnörsord vi vågar se varandra, mötas och utvecklas. Lysekil är känt för sitt goda värdskap, spännande aktiviteter och evenemang som lockar besökare året runt. Lysekil ledande inom maritima näringar Vi satsar på det som finns i, vid och på havet vågor inspirerar oss. Ledande aktörer inom forskning, utveckling, utbildning och företagande 1.2 Värdegrund Som komplement till visionen har kommunfullmäktige tagit beslut om en värdegrund. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 4(30)

Värdegrunden gäller för både tjänstemän och förtroendevalda politiker och ska användas i hela organisationen. Värdegrunden har en övergripande betydelse för hela Lysekils kommun men för att orden ska få kraft måste de översättas och användas i vardagen. Öppet, enkelt, värdigt Så här tolkas öppet, enkelt, värdigt på övergripande nivå för hela Lysekils kommun; Öppet Begreppet innehåller flera dimensioner: Öppet och faktabaserat Lysekils kommun ska öppet redovisa beslut och underlag för beslut till alla som önskar ta del av dessa. Beslutsmöten och webbplatser ska vara öppna i alla de delar som inte begränsas av myndighetsutövning och sekretess. Öppet förhållningssätt Lysekils kommun ska i sitt beredningsarbete och möten med medborgare och allmänhet ha en öppen, bejakande och reflekterande inställning till olika synpunkter och förslag som kan vidga perspektiven och öka kunskapen inför olika typer av beslut. Enkelt Lysekils kommun skall underlätta för medborgare, företag och allmänhet att ta del av vår service. Värdigt Förtroendevalda politiker och medarbetare i Lysekils kommun skall kommunicera och agera utifrån fakta i sak och gott personligt omdöme. 2 Kommunens grunduppdrag Kommunen har ett samhällsserviceuppdrag och har enligt lag skyldighet att sköta plan- och byggfrågor, förskola, skola, socialtjänst, äldreomsorg, bibliotek, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt vatten och avlopp. Kommunen har det yttersta ansvaret för att vuxna, barn och ungdomar som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Lysekils kommun värnar också om frivilliga verksamhetsområdena som kultur och fritid. Detta innebär att kommunen ska se till att det finns en fungerande välfärd men också att vara en strategisk samhällsutvecklare. För att lyckas med uppdraget har kommunen också ett arbetsgivaransvar för den personal som arbetar med de tjänster som behöver utföras. Kommunens styrs av en politisk organisation med folkvalda politiker. Kommunen är organiserad i nämnder och förvaltningar som har till uppgift att tillgodose invånarnas behov inom olika områden. I kommunen finns också kommunala bolag som LysekilsBostäder AB, LEVA i Lysekil AB, Lysekils Hamn AB, Havets Hus AB samt Rambo AB där Lysekils kommun äger 25,0 procent. En kommuns obligatoriska uppgifter är: Social omsorg (omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 5(30)

Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder En kommuns frivilliga uppgifter är: Fritid och kultur Energi Sysselsättning Näringslivsutveckling Hamnverksamhet 2.1 Kvalitetsfaktorer Kvalitetssäkring av kommunens grunduppdrag, som definieras i lagstiftning och andra styrande dokument, sker genom kritiska kvalitetsfaktorer. En kritisk kvalitetsfaktor är något kommunen, utifrån verksamhetens grundläggande uppdrag, behöver följa upp och ha kontroll över. Det är ett område som är av särskild betydelse för verksamhetens kvalitet och service. Kritiska kvalitetsfaktorer utgår från fyra perspektiv; målgrupps-, verksamhets-, medarbetar- och ekonomiperspektiv. De kritiska kvalitetsfaktorerna mäts och följs upp med kvalitetsindikatorer. En kvalitetsindikator är ett mätvärde som visar om kommunen är på rätt väg eller inte. På så sätt uppnås ett systematisk kvalitets- och förbättringsarbete. Lysekils kommuns kritiska kvalitetsfaktorer är följande: Målgruppsperspektivet Miljö/ekologi i kommunen Folkhälsa och integration Medborgarinflytande och verksamheter som möter medborgarnas behov Tillväxt och samhällsutveckling Ett starkt varumärke Attraktiv plats att bo och leva på Medarbetarperspektivet Attraktiv arbetsgivare God arbetsmiljö Verksamhetsperspektivet Tillgänglig och kommunikativ verksamhet Intern kontroll Stabil och utvecklande organisation Ekonomiperspektivet God ekonomisk hushållning 3 Utvecklingsområden, inriktningar och utvecklingsmål För att nå kommunens vision krävs olika insatser. Utvecklingsområden är en sådan insats. Det framgår även av kommunallagen att kommunfullmäktige ska besluta om mål för verksamheten. Det handlar om att skapa ett klart samband mellan resurser, prestationer, aktiviteter och effekter för dem kommunen är till för. Lysekils kommun arbetar med fem utvecklingsområden som är viktiga för kommunens utveckling och för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Varje utvecklingsområde har utvecklingsmål som preciserar vilken inriktning verksamheten ska ha. Till varje utvecklingsmål finns indikatorer som mäter hur väl kommunen lyckas. Indikatorerna redovisas i uppföljningsrapporterna under året. Kommunens fem utvecklingsområden är: Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 6(30)

Barn och unga är vår framtid Vi utvecklas genom lärande Maritima Lysekil är en kraft att räkna med Upplev Lysekil och vår unika livsmiljö Vi tar ansvar för miljön 3.1 Barn och unga är vår framtid Definition och motivering Barn och ungas uppväxt lägger grunden till ett stabilt, fungerande, gott vuxenliv. Barn och unga är Lysekils kommuns framtid. Det är viktigt att vi har en stabilitet i detta utvecklingsområde så att fler unga familjer väljer att stanna och att nya familjer väljer att flytta hit. Framgång i utvecklingsområdet leder till bättre levnadsvillkor, ökad folkhälsa och minskade kommunala kostnader. Inriktning Barn och unga ska vara en prioriterad målgrupp i Lysekils kommun. Vi ska arbeta med att främja, förebygga och vid behov stötta och hjälpa målgruppen. Vårt arbete ska ske med gemensamt fokus och i samarbete mellan berörda verksamheter. Vi ska utgå från barn, ungas och familjers behov och förutsättningar. Valda metoder och verktyg ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi vill att barn, unga och deras familjer ska ha en god psykisk och fysisk hälsa som en grund för att lyckas i skolan och gå vidare till ett aktivt arbetsliv. Barn och unga ska Inkluderas i vårt samhälle oavsett sina förutsättningar. För att lyckas med detta är det viktigt att barn och ungas inflytande främjas och tas på allvar. Utvecklingsmål: 3.1.1 Alla barn och unga i Lysekil kommun ska ges förutsättningar för en bra hälsa och goda livsvillkor. 3.2 Vi utvecklas genom lärande Definition och motivering Grunden för Lysekils kommuns utveckling är en lärande organisation. När man lär sker utveckling av både individ, organisation och samhälle. Invånarna i kommunen ska mötas av en effektiv, kreativ och kompetent organisation som kan och vågar. Lärandet behöver nå en ökad status i Lysekils kommun. Inriktning Vi behöver visa trovärdighet över tid i att vara en lärande organisation och medvetet utveckla vår organisationskultur i önskvärd riktning. Både politiker som tjänstemän ska visa att utveckling och lärande har hög prioritet. All personal ska vara delaktig vid utvecklingen av den interna organisationen, vilket också är centralt i arbetet med den nya styrmodellen. Utvecklingsmål: 3.2.1 Lysekils kommun ska vara en kreativ och kompetent organisation 3.3 Maritima Lysekil är en kraft att räkna med Definition och motivering Lysekils kommuns geografiska läge tillsammans med befintlig maritim forskning och företagande gör Maritima Lysekil till ett naturligt utvecklingsområde med stor potential. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 7(30)

Det finns en god tillväxtmöjlighet inom området som också kan vara en katalysator i att attrahera fler högskoleutbildade att bosätta sig i Lysekils kommun. Ett brett kluster finns redan i form av Havets Hus, Lysekils Hamn, Campus Väst, Sven Lovén-centret (Göteborgs universitet), Klubban (Uppsala universitet), SLU:s havsfiskelaboratorium, Testsite Skagerrak, Seabased, SeaTwirl med flera. Arbete pågår med att skapa en unik forsknings- och innovationsmiljö för hållbar blå tillväxt Kristineberg Marine Research and Innovation Centre. Fem starka forskningsaktörer, Göteborgs universitet, Chalmers, KTH, RISE och IVL Svenska Miljöinstitutet samverkar i projektet med stöd av Lysekils kommun. Vi är unika i våra möjligheter inom detta område och Maritima Lysekil kan bli hela kommunens profilbärare. Inriktning Vi vill utveckla och fördjupa det maritima samarbetet mellan universitet, institut, företag och kommun. Vi vill att Lysekils kommun ska driva utvecklingen och föregå med gott exempel. Vi vill förbättra infrastrukturen och arbeta för att få människor med koppling till maritima näringar att bosätta sig i Lysekils kommun. Vi vill marknadsföra maritim turism om mat samt utveckla den maritima praktiken på Campus Väst. Vi vill göra vår skärgård mer tillgänglig Utvecklingsmål: 3.3.1 Samverkansarenan Maritima Lysekil ska skapa tillväxt. 3.4 Upplev Lysekil och vår unika livsmiljö Definition och motivering I Lysekils kommun ska man känna sig välkommen och mötas av engagemang och entusiasm. Vi har en attraktiv livsmiljö med rikt kultur- och fritidsliv. Vi har havet, naturen, luften och tystnaden som saknas i en storstad. Våra unika tillgångar gör att människor vill stanna kvar, flytta hit eller återvända. Lysekils kommun har bra förskola, skola och gymnasium som är attraktivt för barnfamiljer. I Lysekil finns bra förutsättningar för en god upplevelse hela året runt både för invånare, besökare och potentiella kommuninvånare. Inriktning En väl fungerande basservice inom vård, skola och omsorg är grundläggande för en attraktiv livsmiljö. Vi vill utveckla företagsamheten och ge förutsättningar för att förlänga sommarsäsongen samt utveckla upplevelser året runt. Vi vill bevara och värna om kommunens naturområden. Vi vill bevara kommunens mötesplatser lokaler och parker. Vi vill utveckla stadskärnan och skapa bostäder i Lysekils tätort samt attraktiva bostäder med närhet till natur och hav. Vi vill skapa möjligheter till bostadsbyggande genom att våga, tänka nytt och pröva nya arbetssätt. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 8(30)

Utvecklingsmål: 3.4.1 I Lysekils kommun ska både bofasta och besökare erbjudas god livskvalitet och högkvalitativa upplevelser året runt. Utvecklingsmål: 3.4.2 Antalet bostäder i Lysekil ska öka. 3.5 Vi tar ansvar för miljön Definition och motivering Vår unika natur är av avgörande betydelse för livskvaliteten och att vi är en attraktiv kommun. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där miljösituationen har förbättrats. Kunskap och ett strukturerat miljöarbete skapar engagemang och ger förutsättningar för ett hållbart agerande i vardagen. Vi verkar för en hållbar konsumtion som inte bidrar till ökade miljöproblem lokalt eller globalt. Inriktning Lysekils kommuns miljöarbete utgår från de 16 nationella miljökvalitetsmålen och kompletterande regionala mål. Utifrån dessa har Miljönämnden i mellersta Bohuslän formulerat gemensamma miljömål för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner som innebär: Hållbar livsstil. Vi ska främja ett hållbart beteende via utbildning och information, erbjuda invånare och turister en hälsosam livsmiljö samt se demokrati, delaktighet och inflytande som viktiga medel i arbetet med hållbar utveckling. Biologisk mångfald. Vi ska ha god kunskap om och kommunicera om kommunens naturmiljöer samt ta hänsyn till värdefulla naturmiljöer vid planering och exploatering. God vattenstatus. Vi ska ha god kunskap om kommunens marina miljö, verka för en god marin livsmiljö samt verka för en god grund- och dricksvattenförsörjning. Hållbar energikonsumtion. Vi ska minska energiförbrukningen, verka för att andelen förnybar energi ökar samt främja klimatsmarta transporter och kommunikation. Vidare har FN antagit 17 globala mål för hållbar utveckling som omfattar alla tre dimensionerna av hållbar utveckling; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Sverige har som ambition att vara ledande i genomförandet av de globala målen vilket förutsätter ett engagemang från alla samhällssektorer Utvecklingsmål: 3.5.1 Lysekils kommun ska konsumera hållbart Utvecklingsmål: 3.5.2 Lysekils kommun planerar för ett hållbart samhälle 4 Ständiga förbättringar Den 19 oktober 2017 beslutade kommunfullmäktige om riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar. Ständiga förbättringar handlar om ett sätt att arbeta och tänka. Det handlar om att lära av misstag och framgångar, både de egna och andras. Det handlar också om att arbeta långsiktigt och hållbart. Förbättringsarbetet ska bidra till att verksamheterna förbättras och att resurserna används på bästa sätt. Alla som arbetar och verkar inom kommunens verksamheter har ansvar för den kvalitet som uppstår. Oavsett var i organisationen arbetet pågår eller vilket uppdrag som utförs ska medarbetarna medverka i förbättringsarbetet. Den Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 9(30)

samlade professionella kunskapen är en viktig tillgång. Det innebär att ringa in, synliggöra och lyfta fram de förbättringsområden som existerar och som går att påverka, både i stort och i smått. Viktigt är att utveckla en systematisering och att ta ett samlat grepp kring kreativitet, innovationer samt att uppmuntra och belöna medarbetares goda idéer och goda insatser. 5 Uppdrag 1. Kommunstyrelsen får ett särskilt uppdrag att samordna åtgärder för att nyanlända ska ges förutsättningar att komma i egen försörjning på snabbaste och effektivaste sätt. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Sotenäs Munkedals kommuner arbeta fram strategier och åtgärder för att genom digitalisering utveckla och effektivisera den kommunala verksamheten och därigenom också stöd och service till medborgarna. 6 Förutsättningar och omvärldsanalys 6.1 Sammanfattning förutsättningar och omvärld Omvärldsbevakning - trender som påverkar det kommunala uppdraget. Essensen ur: Vägval för framtiden 3 UTMANINGAR FÖR DET KOMMUNALA UPPDRAGET MOT ÅR 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018) Förutsättningar och omvärld Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för omvärldsbevakningen till kommunerna. En sammanfattande beskrivning av utmaningarna för det kommunala uppdraget mot år 2030. Övergripande förändringskrafter SKL lyfter också fram övergripande områden som globalisering, demografi, klimat, teknik och värderingar vilket också påverkar både Sverige som övriga världen. Globaliseringen innebär både ökad global konkurrens och också att kunskap och teknik sprids över världen. Demografin påverkas av ett lands ekonomi och arbetsmarknad vilket påverkar välfärdstjänsterna (skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg) och kräver att samhällsplanering och finansiering hänger med. I detta sammanhang påverkar även migrationen demografin. Klimatförändringar i form av koldioxidutsläpp som leder till varmare klimat måste man förhålla sig till. Detta kräver förändrade beteenden och vanor när det gäller transporter, matvanor, produktions- och konsumtionsmönster samt återvinning. Teknik, digitalisering, bioteknik, artificiell intelligens, Big data och nanoteknik gör att samhället utstår omvälvande förändringar. Såväl arbetsmarknad som välfärdstjänster påverkas. Värderingar avgör i hög utsträckning om ett land kan bygga upp fungerande institutioner, om människor känner tillit till varandra, är toleranta mot olikheter och om de uppmuntrar kreativitet och entreprenörskap. Grundläggande värderingar uppstår tidigt i livet och förändras vanligen rätt lite men man kan se att förändrade värderingar har ökat och troligtvis kommer fortsätta att öka. Materialet innehåller en omvärldsanalys som presenteras som 13 trender: Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme. Nuvarande regering har tagit initiativ till att utveckla statens styrning av kommuner och landsting så att detaljstyrningen minskar och handlingsutrymmet för professionerna ökar. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 10(30)

Att detaljstyrningen ökar framgår exempelvis i socialtjänstlagen, 2006 2013 gjordes över 50 ändringar i hur socialtjänsten ska utföras. Skolan har fått fler riktade statsbidrag, de är idag över 120 stycken. Medborgarnas önskan om valfrihet samt att välfärden ska vara likvärdig och rättvis över hela landet kan bli svårt att lösa. Utvecklingen kan leda till rädsla för att göra fel, ökat kontrollbehov och detaljstyrning vilket i sin tur kan leda till minskat politiskt engagemang och till att professionernas handlingsutrymme minskar. Stigande förväntningar på välfärden Förväntningarna på välfärdstjänsterna ökar när människors ekonomi förbättras och när informationen, kunskaper och tillgängligheten ökar. Enligt Välfärdsbarometern 2014 är svenskarna mer missnöjda med välfärden jämfört med sina nordiska grannar trots att Sverige satsar mer per capita på välfärd. En fråga att ställa är vad som är realistiska förväntningar i framtiden. Hårdare konkurrens om kompetens Antalet äldre och unga ökar och det behövs fler anställda i välfärdstjänsterna. Välfärdstjänsterna behöver öka med knappt 200 000 personer fram till och med 2026 i nationen. Antalet personer i arbetsför ålder ökar inte alls i samma utsträckning. Stora pensionsavgångar, allt fler yngre och äldre, en brist på utbildad personal samt ett stort flyktingmottagande gör att konkurrensen om framför allt lärare, socionomer och sjuksköterskor har ökat, vilket pressar upp löner och personalomsättning. Ökad polarisering En viktig fråga för kommunerna är hur man arbetar för att minska segregation, utanförskap och polarisering. Mellan åren 1991 och 2014 har den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet (ekonomisk standard) i fasta priser ökat med 104 procent för den tiondel av befolkningen som hade högst inkomst och med 20 procent för den tiondel som hade lägst inkomst. År 1991 hade utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 90 procent av den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige. År 2014 hade den siffran minskat till drygt 75 procent. Höga kapitalinkomster och ökade fastighetsvärden är den främsta förklaringen till att de välbeställda drar ifrån, medan till exempel ökad flyktinginvandring, fler med otrygga anställningar samt nedskärningar i socialförsäkringssystemen inneburit att gruppen med lägst disponibla inkomster relativt sett halkat efter. Ökad bostadsbrist Bostadsbrist råder över stora delar av landet. 240 av landets 290 kommuner bedömer att det råder underskott på bostäder. Det har påverkats av låg byggtakt under många år tillsammans med en snabb ökning av befolkningen. Nyproduktion av bostäder är kostsamt trots regelverk med skatter, subventioner och bidrag som omgärdar byggande. Ökat fokus på landsbygden För att minska den stora skillnaden på befolkningen mellan städer och landsbygd är satsningar på bredband, tillgänglighet för högre utbildning, säkrad tillgång till olika statliga och privata servicetjänster en möjlighet. Efterfrågan på hållbar och närproducerad mat samt andra råvaror från landsbygden kommer att öka eftersom allt fler människor är hälso- och miljömedvetna. Förändrat medielandskap Mediabevakningen minskar, positiva nyheter eller nyheter som uppmärksammar lokala händelser i det lilla riskerar att försvinna. Drygt var tredje lokalredaktion har försvunnit mellan perioden 2004 2014. Allt fler hämtar information via internet. Allt fler kommuner använder sociala medier för att interagera med sina medborgare. Kritiker ser dock farhågor Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 11(30)

med att det snarare handlar om att styra bilden av kommunen i syfte att förbättra varumärket än att ge objektiv information. Kommunikatörer i kommuner, regioner och landsting har ökat markant till antalet och uppgick 2014 till 3 800 en fördubbling på knappt ett decennium. Minskad tillit Tilliten har, i Sverige, under lång tid varit oförändrad men senaste statistiken tyder dock på att tilliten håller på att minska. Folkhälsomyndighetens årliga folkhälsoenkät 2016 visade att den generella tilliten har minskat med två procentenheter (från 74 till 72 procent) sedan år 2005. Minskningen är främst koncentrerad till åldrarna 16 29 år där minskningen var hela sju procentenheter. Man kan ställa sig frågan varför tillit är så viktigt för att ett samhälle ska fungera effektivt. Människors tillit till varandra och till samhällsinstitutionerna är grundläggande för såväl ekonomisk utveckling som offentlig välfärd. Låg tillit riskerar att skapa ett politiskt klimat där ton och inriktning markant ändras från ett demokratiskt ideal där samarbete och dialog främjas blir politiken istället en arena för maktkamp och populism. Fler politiker kommer då att snarare representera sin egen grupp än att vara en företrädare för en viss ideologi. Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik Ny teknik i form av sensorer som varnar, kameror för övervakning, appar som ersätter nycklar är exempel på som används i välfärdsverksamheter. Många kommunala verksamhetsområden kommer att kunna effektiviseras genom digitaliseringen och artificiell intelligens (AI) men det finns också risker detta. Självdialys, insulinpumpar samt robotar och nattkameror för tillsyn inom äldreomsorgen är exempel där den enskilde får större makt över sitt liv samtidigt som resurser kan användas på annat sätt. Brist på teknisk kunskap i relation till teknikföretagen ökar risken för att göra felaktiga och dyrbara tekniska investeringar som varken utvecklar tjänsterna eller sänker kostnaderna. Det leder också till ökade förväntningar och ökade krav, vilket kan vara kostnadsdrivande och ta resurser från annan viktig verksamhet. Ökat kommunalt fokus på integration Krig och oroligheter i delar av Mellanöstern och Afrika har under senare år gett en markant ökning av flyktinginvandringen. Mellan åren 2014 till 2020 beräknas nästan 400 000 flyktingar med anhöriga få uppehållstillstånd i Sverige. En viktig förutsättning för en framgångsrik integration är att nyanlända barn och unga lyckas bra i skolan. Uppemot 85 procent av ökningen mellan 2006 2015 av andelen grundskoleelever som saknar gymnasiebehörighet kan förklaras med en ökad andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart samt att dessa generellt är äldre än tidigare. Kommunerna har flera viktiga uppgifter för en bra integration, att erbjuda utbildning, arbetsgivarrollen och de egna arbetsmarknadsinsatserna. Bra förutsättningar för nyanländas integration i samhället kommer vara en av våra viktigaste samhällsfrågor. Goda resultat uppnås främst när kommuner, det lokala näringslivet och civilsamhället gemensamt arbetar för en bra integration. Ökad osäkerhet i världen IPCC, FN:s klimatpanel presenterade hösten 2013 sin prognos som säger att den globala temperaturen, jämfört med slutet av 1800-talet, fram till år 2100 beräknas stiga med mellan 0,9 och 6,0 grader beroende av våra koldioxidutsläpp. Enligt klimatpanelen är omfattande utsläppsminskningar det enda som ger en god chans att hålla temperaturökningarna under 2 grader. Vi har överutnyttjat våra globala ekosystem, vilket bland annat tar sig uttryck som stigande havsnivåer och ökenspridning, något som redan idag påverkar de fattiga delarna av världen Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 12(30)

och som också bidrar till ökade flyktingströmmar. Vi blir sårbara för finansiella kriser, fejkade nyheter, cyberhot och pandemier. Allt fler system integreras med internet. Dricksvatten, el, fjärrvärme och järnvägstrafik blir allt mer beroende av IT, vilket också ökar sårbarheten. Fel och misstag kan också begås av personal inom den egna organisationen eller av upphandlade företag. Fler geopolitiska konflikter Kommuner kommer att få hantera ett ökat behov av förebyggande och säkerhetshöjande insatser. Maktpolitiken är tillbaka och stora stater använder krig och vapenskrammel för att upprätthålla och utvidga sina intressen. Flera kommuner kommer att behöva hantera problematiken kring våldsbejakande radikalisering samt odemokratiska rörelser på de politiska ytterkanterna. Kraven ökar därför på att räddningstjänst, krisberedskap och akutsjukvård har en bra beredskap för att hantera terrorattentat. Från kunskaps- till nätverkssamhälle Antalet studenter i världen med akademisk inriktning förväntas fördubblas mellan åren 2012 till 2025 till 262 miljoner. Individuell kunskap förblir viktigt, men den ger inte samma konkurrensfördelar som tidigare. När Google undersökte hur deras team presterade blev en sak tydlig: De mest högpresterande teamen har det som kallas psykologisk trygghet. Psykologisk trygghet är känslan av att det går att säga vad jag tycker, vara kreativ och sticka ut hakan utan att riskera att straffas. Det är människor, organisationer och företag som vi har förtroende för, som har goda nätverk och som i samverkan med varandra kan kombinera olika kunskaper och erfarenheter på ett kreativt sätt som når framgång. Vikten av samverkan blir betydelsefull i framtiden. 6.2 Lokala antaganden för befolkningsprognosen 2017 gjorde SCB en befolkningsprognos för Lysekils kommun för perioden 2017 2037 baserad dels på lokala antaganden om inflyttning och invandring och dels på SCB egna antaganden om fruktsamhet, dödlighet och inrikes inflyttning och utvandring. Antalet personer folkbokförda 2017-12-31 visade sig ligga något över den gjorda prognosen (20 personer). Utifrån en bedömning att de lokala antagandena om inrikes inflyttning och invandring är oförändrade bygger nedanstående befolkningsprognos på en justering av SCB prognos från 2017 uppräknat med 20 personer från 2018. Befolkningen i Lysekils kommun kommer enligt den justerade prognosen att uppgå till 14672 personer vid utgången av år 2018, och år 2022 passerar antalet invånare 15 000. De lokala antagandena ger stort utslag i befolkningsprognosen och de bör därför följas upp årligen. Inrikes inflyttning Inrikes inflyttning för år 2018 är lagt på medelvärdet för 2014-2016, 679 personer per år. För åren 2019-2020 har därutöver lagts till 50 inflyttare per år och för åren 2021-2025 har lagts till 100 inflyttare per år. Antagandena för den inrikes inflyttningen bygger på uppgifter om rekryteringsbehov i den kommunala verksamheten och i det privata näringslivet. Invandring De senaste årens höga invandring till kommunen har mattats av under 2017, helt i linje med prognosen För år 2018 antas invandringen minska till 149 personer. Från och med 2019 och Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 13(30)

under resten av perioden är prognosen att invandringen minskat till det genomsnittliga antalet under åren 2007-2014, 126 personer. 6.3 SCB antaganden för befolkningsprognosen Fruktsamhet Fruktsamhetsnivån antas ligga 5 procent högre än riket, som är den genomsnittliga nivån i kommunen för åren 2011-2016, men följer i övrigt den antagna fruktsamhetsutvecklingen i riket under prognosperioden. Dödlighet Män 20-64 år: 1,092 Kvinnor 20-64 år: 1,080 Män 65-90 år: 1,025 Kvinnor 65-90 år: 0,961 Standardiserade dödstal jämfört med riket för åren 2007-2016. En faktor över 1 innebär en högre dödlighet och en faktor under 1 innebär en lägre dödlighet än riksgenomsnittet. För personer under 20 år eller över 90 år beräknas inga regionala nivåer. Dödligheten justeras regionalt för män respektive kvinnor i åldern 20-64 år respektive 65-90 år enligt ovan, men följer i övrigt den antagna dödlighetsutvecklingen i riket under prognosperioden. Inrikes utflyttning och utvandring Utflyttningen från kommunen under prognosperioden baseras på de observerade utflyttningsriskerna per ålder och kön under åren 2011-2016. Befolkningsutveckling och prognos Födelsenetto Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 14(30)

Nettot mellan antalet födda och döda har de senaste åren varit negativ, det vill säga att det dör fler människor än det föds. Det negativa födelsenettot bedöms enligt denna prognos fortsätta att utvecklas negativt. Flyttnetto I denna prognos förväntas ett positivt flyttnetto för hela prognosperioden med en topp 2021. I likhet med tidigare år gäller att ungdomar flyttar från kommunen och i åldersgruppen 19-25 år är flyttnettot negativt. Åldersspannet med negativt flyttnetto har ökat från tidigare prognos då det negativa flyttnettot gällde åldersgruppen 20-24 år. Demografisk utveckling Den demografiska strukturen med en hög andel äldre och relativt få i arbetsför ålder kommer att hålla i sig för prognosperioden. Dock kommer antalet individer inom alla åldersgrupper att öka, då prognosen bygger på en högre inflyttning än SCB grundstatisk baserat på lokala faktorer (se under kapitlet om inflyttning och invandring). Befolkningen blir också allt äldre Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 15(30)

under prognosperioden, och antalet personer över 80 år ökar från 1102 personer år 2018 till 1830 personer år 2037. Personer i åldersintervallet 1-5 år ökar från 664 personer år 2018 till 737 personer 2025. I ålderspannet 7-15 år ökar antalet från 1345 år 2018 till 1405 år 2025. Källa: SCB 6.4 Behovet av bostäder I likhet med i stort sett samtliga kommuner i länet råder det även i Lysekil en obalans mellan befolkningsökning och antalet färdigställda bostäder. I Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys för 2017 konstateras att det nu är bostadsbrist i 47 av länets 49 kommuner, jämfört med i 28 kommuner för fem år sedan. Detta beror på en hög befolkningstillväxt och ett lågt byggande. I Lysekils kommun har det enligt Länsstyrelsens sammanställning (som bygger på kommunernas enkätsvar) i snitt färdigställts 26 bostäder per år under perioden 2010 2015, Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 16(30)

inklusive tillskott genom ombyggnation. För år 2016 är siffran endast 19 bostäder, medan det årliga behovet är 31 bostäder per år för perioden 2016 2025. Kommunens plan- och byggavdelning har dock i bostadsmarknadsenkäten för 2018 angett att man bedömer att det kan komma att byggas 35 bostadsrätter och 15 småhus under 2018 2019. Avdelningen bedömer att det även kan ske ett nettotillskott på 10 bostäder till följd av ombyggnation, 30 äldreboenden och 5 boenden för funktionsnedsatta. Plan- och byggavdelningens prognos för nybyggnation av hyresrätter är angett till 0. I LysekilsBostäders affärsplan för 2018-2021 är målet att bygga 100 nya lägenheter till 2023. En förutsättning för att detta mål ska kunna nås är att kommunen kan erbjuda färdigplanlagda områden för bostadsbyggande. Efterfrågan på hyresrätter är koncentrerad till de centrala delarna av Lysekil. Lysekils kommun har brist på hyresrättslägenheter och bostadsbolaget Lysekils Bostäder AB har för närvarande 3484 personer i sin bostadskö och kötider på upp till 5 år i de centrala delarna av Lysekil. Med utgångspunkt i nuvarande befolkningsprognos med en beräknad befolkningsökning på 800 personer fram till 2025 finns ett stort behov av nybyggnation av olika typer av boenden, framförallt mindre hyresrätter (1-3 rum och kök). Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland - bostadsmarknadsanalys, plan- och byggavdelningen och LysekilsBostäder 6.5 Sysselsättning Den globala ekonomin växer, privata arbetsgivare är optimistiska och sysselsättningen fortsätter öka under de närmsta åren. Samtidigt ökar rekryteringsproblemen. Brist på utbildad arbetskraft är ett växande hinder för arbetsgivarnas anställningsplaner. Trots kompetensbrist i många branscher pekar prognosen på 130 000 fler sysselsatta i riket under 2018 och 2019. Sysselsättningsökningarna kommer som tidigare ske främst bland utrikes födda, till vilka mer än åtta av tio jobb väntas gå. Jobben spås bli fler i hela landet men det är främst i storstadslänen som jobben växer fram. Prognosen för Västra Götalands län visar att konjunkturen fortsätter att vara het även i Västra Götalands län, många arbetsgivare planerar att anställa ytterligare personal. Det är svårare än någonsin för arbetsgivarna att hitta önskad kompetens och många företag tvingas tacka nej till uppdrag och ordrar, därmed hämmas tillväxten. Trots arbetskraftsbristen bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen ökar i länet. Ökningen sker genom tillskott av utrikes födda, vilket är den största arbetskraftsreserv som finns i länet. Det absolut tydligaste draget i Arbetsförmedlingens prognos är den tilltagande bristen på kompetens i ett läge av stor efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. En allt större del av de inskrivna arbetslösa utgörs av grupper med svag ställning. Det är också där som rekryteringspotentialen finns. Sysselsättningen i Lysekil Baserat på arbetsförmedlingens prognoser för såväl riket som länet och den kunskap som finns kring det lokala arbetskraftsbehovet är det förvaltningens uppfattning att Lysekils kommun står inför samma utmaningar som riket och länet. Prognosen är att arbetslösheten kommer att vara fortsatt låg. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 17(30)

7 Folkhälsa Spindeldiagrammet visar att skillnaderna mellan Lysekils kommun och riket inte är särskilt stora men det finns tendenser som är viktiga att beakta. Det finns också bakomliggande faktorer, så som t.ex. skillnader mellan kön och olika socioekonomiska grupper, som inte framträder fullt ut i detta övergripande diagram. Dessa skillnader behöver också identifieras i arbetet för att stärka folkhälsa och social hållbarhet. Några exempel på sådana skillnader är: Stora skillnader avseende barn och ungas livsvillkor och förutsättningar som grundar sig på socioekonomiska faktorer. Det finns grupper som står utanför arbetsmarknad och sysselsättning på grund av etnicitet, ofullständig utbildning eller psykisk ohälsa. Det finns även stora könsskillnader och fler män än kvinnor är öppet arbetslösa. Kvinnors utbildningsnivå har över tid ökat i snabbare takt än männens. Kvinnor är sjukskrivna i större omfattning än män. Ofta är förändringarna över tid små men det finns dock vissa förändringar som är värda att belysa. Medellivslängden ökar fortsatt. Ökad andel barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer/hushåll. Utbildningsnivån ökar sakta, både mäns och kvinnors. Minskad arbetslöshet, i synnerhet bland kvinnor. Sjukpenningtalet har förbättrats. Rökningen bland unga i Lysekils kommun minskar men inte i samma utsträckning som övriga regionen. Detta gäller även för ungas alkoholvanor. Utöver informationen i spindeldiagrammet finns också indikationer på en ökad psykisk ohälsa. Vidare visar de trygghetsundersökningar som genomförts att många upplever sig otrygga i Lysekils kommun. Rekommendationen kommande år är: ett fortsatt ökat fokus på tidiga främjande och förebyggande insatser för familjer, barn och unga så att vi kan stödja och hjälpa i tid. Både när det handlar om sociala problem och psykisk ohälsa. arbete som främjar ökad trygghet i samhället och stärker delaktighet och tillit behöver få ett större utrymme de kommande åren. en viktig del i arbetet med delaktighet och tillit handlar om att främja inkludering av nyanlända, såväl barn och ungdomar som vuxna. Det gäller samhället i stort; både på fritiden, inom skolan och på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan kvinnor och män bör också beaktas och ett mer aktivt jämställdhetsarbete är också en viktig framtidsfråga. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 18(30)

8 Personal 8.1 Ledarskap och medarbetarskap Lysekils kommun ska ha väl fungerande arbetsplatser som präglas av samverkan mellan chefer, medarbetare och fackliga företrädare. Kompetenta chefer och delaktiga medarbetare en förutsättning för att utveckla verksamheterna och möta framtidens utmaningar. Alla medarbetare i kommunen arbetar för medborgarnas bästa och ger en god service för de verksamheten finns till för. Kommunikativa chefer med ett nära och tydligt ledarskap leder till attraktiva och utvecklande arbetsplatser. Det finns i dagsläget ca 55 chefer i kommunen. Chefsplattform för Lysekils kommun som fastställdes av kommunfullmäktige 2017 anger krav och förväntningar på cheferna, men tydliggör också att kommunen som arbetsgivare ska skapa förutsättningar för utövande av chefskapet. Kompetensutveckling är här av stor betydelse, bland annat kommer ett utvecklingsprogram för samtliga chefer att tas fram liksom ett program för att identifiera framtida ledare. Vidare träffas kommunens chefer kontinuerligt i chefsforum som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte. Verksamheterna ska sträva efter ständiga förbättringar av arbetssätt, metoder och processer. Goda exempel ska lyftas fram och synliggöras. Medarbetare som kan och vill ta mer ansvar ska känna att det finns möjligheter till detta inom organisationen. En medarbetarplattform för Lysekils kommun ska vara klar under 2018. Ett nytt samverkansavtal som bidrar till delaktighet och inflytande i den egna verksamhetens utveckling och arbetsmiljö är undertecknat av flertalet fackliga organisationer. På nationell nivå tecknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de centrala fackliga organisationerna ett nytt centralt samverkansavtal vid årsskiftet 2017/2018. Lysekils Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 19(30)

kommun måste därför revidera det nyligen antagna lokala avtalet, vilket bör vara klart till 2019. Det finns utvecklingsbehov inom vissa yrkesgrupper men framtiden ställer också krav på kreativitet, hög flexibilitet och förändringsvilja. Lysekils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som systematiskt arbetar med kompetensutveckling, kompetensförsörjning och rekrytering. Ett systematiskt arbete med medarbetarenkät och uppföljning av resultat från denna påbörjades under 2017 med fokus på medarbetarengagemang kopplat till verksamhetsresultat. Uppföljningarna på respektive arbetsplats har genererat aktiviteter som bidrar till verksamhetsutveckling. 8.2 Jämställda och konkurrenskraftiga löner Lysekils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder medarbetarna säkra anställningsvillkor och jämställda löner. För att säkerställa att lönerna är jämställda och konkurrenskraftiga görs, enligt lag, i samband med löneöversyn, en lönekartläggning på alla kommunens befattningar. 8.3 Strategisk kompetensförsörjning På grund av den rörliga pensionsåldern är det svårt att förutse antalet pensionsavgångar. I tabellerna nedan anges totalt antal personer i åldern 65 till 67 år för respektive år 2017-2021. År 2017 var det 39 personer som gick i pension, men med tanke på åldersstrukturen kommer vi att ha fler pensionsavgångar de kommande åren. Totalt antal personer i åldern 65 till 67 år 2017 2018 2019 2020 2021 Samtliga befattningar 46 42 60 90 95 Vårdpersonal, förskollärare, lärare, chefer och ingenjörer bedöms såväl i Lysekil som övriga riket vara svårrekryterade framöver. Svårrekryterade befattningar under planperioden 2019-2021 Antal pensionsavgångar Chefer 5 Lärare och förskollärare 30 Vårdpersonal exkl. sjuksköterskor 30 Ingenjörer 2 8.4 Hälsa och arbetsmiljö Lysekils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som har hälsan i fokus. Kommunen ska ha en god och säker arbetsmiljö som förebygger ohälsa och främjar hälsa. En viktig fråga för kommunen är att sänka sjukfrånvaron i kommunen. En insats för att minska sjukfrånvaron och för att stärka medarbetarinflytandet är den arbetsmiljöutbildning för alla chefer och skyddsombud som genomförts under 2017/18. Utbildningen har fokus på rollfördelning och samverkan som metod för att än mer utveckla verksamheten och arbetsmiljön. Denna utbildning kommer ges kontinuerligt till nya chefer och skyddsombud. 9 Ekonomiska förutsättningar 9.1 Skattekraft Kommunalt skatteunderlag utgörs av beskattningsbar förvärvsinkomst för fysiska personer. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 20(30)

Skattekraften beräknas som skatteunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. Tkr 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Lysekil 164,6 172,1 184,3 188,3 191,9 200,1 V Götaland 180,0 198,2 186,9 190,9 199,0 206,7 Riket 176,1 183,0 190,3 194,2 201,9 208,8 9.2 Kommunalskatt De kommunala skatteintäkterna beror på hur skatteunderlaget utvecklas. Skatteunderlagets utveckling beror på i huvudsak två komponenter; antalet arbetade timmar och timlönen. Skatteunderlaget beräknas på riksnivå. Skatteintäkterna kommer till kommunkassan det år det avser, men är preliminära fram tills taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Budget 2019 utgår från oförändrad skattesats 22,46 kr. 9.3 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar att alla kommuner respektive landsting får ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Staten skjuter till medel som garanterar alla kommuner 115 % av rikets medelskattekraft (förenklat uttryckt). Lysekils kommun är bidragstagare i inkomstutjämningen, vilket innebär ett bidrag på 8 165 kr per invånare 2019. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner, så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på en rad olika parametrar och använder tillgänglig statistik över befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommuner. Kostnadsutjämningen bygger på kommunens beräknade standardkostnad som jämförs med rikets genomsnittliga standardkostnad. För Lysekils kommun del innebär det en avgift på 288 kr per invånare 2019. 9.4 Skattesats Prognosen bygger på oförändrad skattesats 22,46 kr. Tabellen nedan beskriver aktuell skatteprognos med uppgifter från SKL's cirkulär 18:18 som presenterades 27 april 2018. Invånarantalet som är ligger till grund för prognosen är enligt tabell nedan. Exempelvis är invånarantalet 1 november 2017 grund för prognos för år 2018. År 2018 2019 2020 2021 2022 Antal invånare 14 633 14 672 14 754 14 834 14 962 9.4.1 Prognos skatter, generella statsbidrag SKL Prognos år (belopp i mnkr) 2018 2019 2020 2021 2022 Skatteintäkter 709,5 728,9 745,7 767,6 795,5 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 118,0 119,8 125,0 130,8 137,2 Kostnadsutjämning -14,2-4,2-4,2-4,3-4,3 Regleringsbidrag/ -avgift 2,3 6,4 10,4 9,5 5,2 LSS-utjämning 20,7 18,1 18,2 18,3 18,4 Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 21(30)

Prognos år (belopp i mnkr) 2018 2019 2020 2021 2022 Slutavräkning 2017/2018-1,2 Fastighetsavgift 40,4 42,1 42,1 42,1 42,1 Summa intäkter inkl. avräkning och fastighetsavgift 875,5 911,1 937,2 964,0 994,1 Välfärds statsbidrag flyktingvariabel 11,7 8,7 5,2 0,0 0,0 Totalt 887,2 919,8 942,4 964,0 994,1 Enligt senaste prognos kommer Lysekils kommun att erhålla skatteintäkter för år 2019 med 919,8 mnkr. Välfärdsmiljarderna är uppdelade i två delar där en del fördelas enligt befolkning och ingår som en del i regleringsposten. Den andra delen, flyktingvariabel, bygger på uppgifter angående kommunens flyktingmottagande samt antalet asylsökande och redovisas separat. Den nya välfärdsmiljarderna för år 2019 och 2020 från budgetpropositionen 2018, fördelas direkt via de generella statsbidragen och syns i regleringsposten. Under året kommer det ytterligare skatteprognoser och nästa kommer i augusti. 9.5 Finansiell analys i jämförelse Kommentar Inom samarbetet med kommunerna i norra Bohuslän presenteras en Benchmarkingrapport med jämförelser mellan kommunerna. Ett avsnitt beskriver den finansiella utvecklingen och ett spindeldiagram för varje kommun med jämförelse med snittet för kommunerna tas fram. Benchrapporten är inte presenterad, men ett diagram är framtaget för respektive kommun. Snittet för de fem kommunerna presenteras som värde tre på den femgradiga skalan. Senare under hösten kommer även en rapport med finansiell profil och jämförelse mellan alla kommuner i Västra Götaland och Hallands län, den så kallade KFi-rapporten. För Lysekils kommun har utvecklingen inte gått framåt. I KFi-rapporten för 2016 betonades att den svagaste punkten fortfarande är soliditeten och skattesatsen är bland de högsta i länet. Lysekils kommun skulle behöva goda ekonomiska resultat under många år för att bygga upp en långsiktig ekonomisk styrka. Det som avviker positivt jämfört med övriga kommuner är finansiella nettotillgångar. Nyckeltalet beskriver "medellång betalningsberedskap". Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 22(30)

10 Ekonomi 10.1 God ekonomisk hushållning och finansiella mål Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, det vill säga kommunkoncernen. God ekonomisk hushållning kännetecknas enligt lagstiftningen av att en kommun inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. Det kommunala balanskravet innebär att det i grunden ska råda balans mellan utgifter och inkomster. Med god ekonomisk hushållning menas att Lysekils kommun ska sträva efter att skattemedel används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten ska bidra till att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lysekils kommuns princip för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. För att säkerställa det finansiella perspektivet ska tre nyckeltal användas: Resultatmål som är kopplat till resultaträkningen Soliditet som är kopplat till balansräkningen Finansiering av investeringar som är kopplat till kassaflödesanalysen Nyckeltalen formuleras som mål i budgeten enligt nedan. För år 2019 görs ett tillfälligt avsteg från det finansiella målet, att resultatmålet under en treårsperiod 2017-2019 ska vara 2,0 %. Med hänsyn det svaga resultatet 2017 är snittet över perioden 1,5 procent. Målet för perioden 2019-2021 ska vara 2 procent Mål Definition Vägledning Förvaltningens förslag Resultatmål Soliditet Finansiering av investeringar Resultatets andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunala fastighetsavgifter. Mäts som ett genomsnitt på tre år. Andel av kommunens tillgångar som man klarat av att finansiera själv. Mäts över en treårsperiod och inkluderar pensionsförpliktelsern a. Andel av investeringar som har finansierats med egna medel. Investeringsutrymmet definieras av årets resultat plus årets avskrivningar samt nettot av försäljningar och köp av anläggningar. Mäts som ett genomsnitt på fem år. När framtida befolkningsförändringar ökar trycket på kommunala tjänster och när investeringsbehovet är stort bör resultatmålet vara högt. SKL har i tidigare utredningar pekat på att snittet för Sveriges kommuner generellt är minst två procent. I Lysekils kommun som har en relativt svag ekonomisk ställning och där behoven av kommunens tjänster och investeringar förväntas öka bör ambitionen vara högre. Negativ soliditet indikerar på att betalningsförmågan är låg och att kommande generationer får betala för det som konsumeras idag. För att åstadkomma bättre betalningsförmåga och samtidigt inte skuldsätta kommunen mer behövs positiva resultat. På sikt måste soliditeten bli positiv. Utrymmet för nya investeringar är beroende av årets resultat. När behovet är stort av investeringar förutsätts högre positiva resultat om kommunen inte ska behöva skuldsätta sig mer. Investeringar som finansieras på annat sätt än via skatteuttag, till exempel inom taxefinansierad verksamhet eller exploatering, kan ske utan krav på finansiering av egna medel. 2 procent Soliditeten ska förbättras 100 % finansiering av egna medel för skattefinansierad verksamhet. 0 procent finansiering av egna medel för taxefinansierad verksamhet eller exploatering. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 23(30)

Lysekils kommuns princip för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetens perspektiv följs enligt styrmodellen genom kvalitetsfaktorer som säkerställer det grunduppdrag som kommunen har. Utöver detta har också särskilda utvecklingsområden med utvecklingsmål fastställts. Kvalitetsfaktorerna och utvecklingsmålen bedöms utifrån indikatorer. För att göra en bedömning utifrån god ekonomisk hushållning är det rimligt att kvalitetsfaktorerna i huvudsak har en positiv utveckling. För utvecklingsmålen gäller samma sak men särskild vikt måste ställas för de mål som direkt kan bedömas ha en positiv utveckling för kommunens ekonomiska ställning. Tre mål blir särskilt viktiga utifrån att god måluppfyllelse innebär fler arbetstillfällen, ökad sysselsättning samt en positiv befolkningstillväxt. Dessa utvecklingsmål är: Samverkansarenan Maritima Lysekil ska skapa tillväxt. Lysekils kommun ska både bofasta och besökare erbjudas god livskvalitet och högkvalitativa upplevelser året runt. Antalet bostäder i Lysekil ska öka. 10.2 Budget och plan för kommunen 2019-2021 Resultatbudget mnkr Bokslut 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens nettokostnader Jämförelsestörande poster -834,8-852,6-877,6-896,0-920,9 Avskrivningar -27,4-27,7-27,7-27,7-27,7 Verksamhetens nettokostnader 12,3-862,2-868,0-905,3-923,7-948,6 Skatteintäkter 853,5 876,7 911,1 937,2 964,0 Extra bidrag 11,9 11,7 8,7 5,2 0,0 Finansiella intäkter 7,8 8,5 7,2 7,2 7,2 Finansiella kostnader -2,9-2,8-3,3-3,3-3,3 Resultat 8,1 26,1 18,4 22,6 19,3 Jämförelsestörande post är försäljning av aktier i Rambo AB. Skatteintäkter omfattar även generella statsbidrag och fastighetsavgift. Extra bidrag är välfärdsstatsbidrag och kommer att fasas in till det generella statsbidraget. Prognos 2018 är prognos från uppföljningsrapport 2. Resultatmål 2017 2018 2019 2020 2021 0,9 % 1,6 % 2,0 % 2,4 % 2,0 % 10.3 Balansräkning och kassaflöde BALANSBUDGET BOKSLUT PROGNOS BUDGET PLAN PLAN (belopp i mnkr) 2017 2018 2019 2020 2021 Summa anläggningstillgångar 476,6 519,3 543,6 583,1 615,6 Summa omsättningstillgångar 188,6 155,7 149,8 132,9 119,7 SUMMA TILLGÅNGAR 672,0 681,8 700,2 722,8 742,1 Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 24(30)

BALANSBUDGET BOKSLUT PROGNOS BUDGET PLAN PLAN Summa eget kapital 339,4 349,2 367,6 390,2 409,5 Summa avsättningar och skulder 332,6 332,6 332,6 332,6 332,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 672,0 681,8 700,2 722,8 742,1 Soliditet exkl pensionsåtaganden 50,5 % 51,2 % 52,5 % 54,0 % 55,2 % Soliditet inkl pensionsåtaganden -11,3 % -7,6 % -3,4 % 1,1 % 4,8 % FINANSIERINGSBUDGET BOKSLUT PROGNOS BUDGET PLAN PLAN (belopp i mnkr) 2017 2018 2018 2019 2020 Den löpande verksamheten Årets resultat 8,1 9,8 18,4 22,6 19,3 Justering för av- och nedskrivningar Summa medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 32,1 27,7 27,7 27,7 27,7 40,7 37,5 46,1 50,3 47,0 Förändring av rörelsekapital 53,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa medel från verksamheten 94,5 37,5 46,1 50,3 47,0 Summa medel från -45,6-70,7-52,0-67,2-60,2 investeringsverksamheten Summa medel från 0,5 0,3 0,0 0,0 0,0 finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE 49,4-32,9-5,9-16,9-13,2 Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 25(30)

10.4 Prioriteringar för budget 2019 Budgetförändringar 2019 Belopp mnkr befolkning 14.672 1 nov 2018 Budget 2018 nettokostnad -875,0 Index övrigt och löner 2019-25,0 Barn och ungdomspol. programmet (förebyggande) -1,0 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän uppräkning -0,9 Överförmyndarverksamhet -0,3 Volym UBN, enligt modell -1,4 Volym SON äldreomsorg enligt modell -1,9 Justering pensionskostnader enligt prognos 2019-2,0 Återtagande av tillfällig budget UBN Sfi vux 2018 1,5 Minskade kostnader valår, EU-val 2019 0,3 Kapitaltjänstkostnad 0,0 Åtgärder för att nå 2 % resultatmål år 2019 0,4 Summa nettokostnad verksamheterna -905,3 Beräknade skatteintäkter inkl. fastighetsavgift 911,1 Välfärdsstatsbidrag utanför generella bidrag 8,7 Finansnetto 3,9 Resultat 18,4 I samband med budget 2018 beslutades att en del av det barn och ungdomspolitiska programmet skulle finansieras av kommunens avsatta medel för bostadssociala åtgärder. Nu återställs 1,0 mnkr till socialnämnden. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har aviserat ökade kostnader både för drift och pensionsavsättningar och med förstärkningen ovan har kommunen budgeterat 16,4 mnkr för medlemsavgift och pensionsavsättning 0,5 mnkr för 2019 samt hyreshöjning till följd av ombyggnation av brandstation. Överförmyndarverksamheten har redovisat underskott flera år och förstärks i budget 2019. Budget till utbildningsnämnden är beroende av befolkningens åldersstruktur och avräkning och ny prognos för 2019 ger ett tillskott på 1,4 mnkr. Budget till äldreomsorgen inom socialnämnden tilldelas enligt resursfördelningsmodell som bygger på befolkning i de övre åldersgrupperna. Avräkning och prognos 2019 ger ett tillskott på 1,9 mnkr. Kommunen prognostiserar ökade pensionskostnader och förstärker budget med 2,0 mnkr. Utbildningsnämnden fick en tillfälligt utökad budget 2018 för Sfi vuxenutbildning och för 2019 reduceras budgeten med motsvarande belopp 1,5 mnkr. Budget för valnämnden utökades med 0,7 mnkr i med hänsyn till valen 2018. För 2019 minskas budgeten med 0,3 mnkr eftersom det endast är ett val 2019, EU valet. Det krävs åtgärder motsvarande 0,4 mnkr för att nå ett finansiellt mål år 2019 på 2 procent. Beloppet har fördelats mellan socialnämnden och utbildningsnämnden, vilka får arbeta in åtgärder i nämndens budget. Med ett resultat på 18,4 mnkr så ger det under en treårsperiod (2017-2019) ett snitt på 1,5 procent. Bedömningen är att det är av största vikt att nämnderna är i balans vid ingången till 2019 och att de i senare delen av planperioden kan leverera ett bättre resultat så att kommunen har ett snitt på minst 2 procent under en treårsperiod. Långsiktigt måste kommunen ha ett mycket bättre resultat, det visar bland annat den finansiella analysen som presenteras i KFi-rapporten. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 26(30)

10.5 Internränta anläggningstillgångar Nuvarande ränta på 3,25 procent för 2018 blir oförändrad för 2019. Räntenivån speglar kommunens beräknade genomsnittliga ränta för sina lån. 10.6 Borgensavgift och borgensåtagande Borgensavgift och borgensåtagande En modell för beräkning av borgensavgifter finns och är beslutad av kommunfullmäktige. Modellen innebär at borgensavgiften numera är differentierad. I tabellen nedan listas kommunens borgensåtaganden vilka bygger på tidigare beslut av kommunfullmäktige. Borgensåtagande Helägda kommunala bolag Ramar (kr) Lysekils Stadshus AB 110 660 000 LEVA i Lysekil AB 258 125 000 Lysekils Hamn AB 36 276 724 Lysekilsbostäder AB 472 575 000 Havets Hus AB 25 000 000 Helägda kommunala bolag totalt 902 636 724 Övriga åtagande Rambo AB 23 300 000 KHF Lysekils omsorgsbostäder 118 600 000 Skaftö folketshusförening Ek för 1 766 391 Föreningen folkets hus i Lysekil upa 1 088 346 Skaftö golfklubb 800 000 Kommunalt förlustansvar Brf 2 435 000 Kommunalt förlustansvar egna hem 482 176 Fyrstads flygplats 100 000 Övriga åtagande totalt 148 571 913 Åtagande totalt 1 051 208 637 I tabellen nedan framgår borgensavgifter för respektive bolag: Borgensavgifter 2019 procent Lysekilsbostäder AB 0,42 Leva i Lysekil AB 0,60 KHF Lysekils omsorgsbostäder 0,60 Rambo AB 0,60 Fyrstads flygplats 0,60 Havets Hus AB 0,65 Lysekils Hamn AB 0,75 För de borgensåtagande kommunen har och som inte redovisas i tabellen ovan utgår ingen borgensavgift. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 27(30)

10.7 Ränta på koncerninterna lån Ränta på interna lån inom koncernen hålls oförändrad på 3,25 procent. På samma sätt som internränta på anläggningstillgångar speglar räntan på internlån kommunens genomsnittliga ränta för sina lån. 10.8 Ram per nämnd och styrelse 2019 Nettokostnadsramar i mnkr Budget 2019 Socialnämnden -369,5 Utbildningsnämnden -341,8 Kommunstyrelsen -73,2 Samhällsbyggnadsnämnden -41,6 Miljönämnden -2,3 Lönenämnden -3,2 IT nämnden -2,3 Kommungemensamt -71,2 Summa nettokostnad 905,3 Kommungemensamt inkluderar även personal- och prisindex som ska fördelas till nämnderna i samband med detaljbudgeten och när löneavtalen är klara. Kommunstyrelsens ram omfattar även valnämnd, jävsnämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Prioriteringar som beskrivs i avsnittet Prioriteringar för budget 2019 har inarbetats i ramar per nämnd och styrelse. Åtgärder motsvarande 0,4 mnkr för att komma i ram har mellan de två största nämnderna. Detaljer redovisas i bilaga 1. Eftersom löneavtal 2018 inte är klart omfattar kommungemensamt både löneavtal för år 2018 och 2019, vilket kommer att fördelas till nämnderna när förhandlingar är klara. Förändringar kommer att redovisas i samband med nämndernas budgetbeslut. 10.9 Lokalförsörjningsplan Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska en lokalförsörjningsplan för fem år presenteras i samband med budgeten. Samordningen och arbetet med detta sker inom Samhällsbyggnadsförvaltningen och det pågår ett utvecklingsarbete för en detaljerad plan. I detta skede lyfts större kommande behov upp. Lokalexpansion planering (mnkr) 2019 2020 2021 2022 2023 Hamnservice 7,0 2,0 Gullmarsskolan 1,2 19,0 19,0 Gullmarsborg 0,2 Skaftöskola, huvudbyggnad 5,0 Broskola 3,0 Stadshuset 2,0 Äldreboende nytt/tillbyggnad Summa 10,4 29,0 19,0 Andelen äldre ökar konstant i kommunen och utöver det nya äldreboendet i Fiskebäck kommer det behövas ytterligare boende. Socialnämndens äldreboendeplan pekar på ytterligare ca 30 platser inom denna planperiod. Exakt behov av platser och vilket investeringsutrymme som behövs kommer att utredas vidare. Hamnservice fyller ett stort behov och är en viktig servicefunktion i det maritima Lysekil och den befintliga servicebyggnaden är i dåligt skick och kommer att rivas. Den nya byggnaden ger förutsättningar för en längre säsong med offentliga toaletter som kan hållas öppet året runt. Gullmarsskolan har haft en tillfällig lösning med paviljonger, behovet har visat sig vara permanent och en utbyggnad och renovering är planerad för att klara det ökade behovet. x Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 28(30)

Även tak, fasader och fönster är i behov av renovering. Kring Gullmarsborg en utrednings kring framtida användningsområden samt statusbedömning på befintlig anläggning. Skaftö skola har stora renoveringsbehov pga. eftersatt underhåll samt flera ytor som inte är ändamålsenliga. Bro skola är i behov av ny ventilation samt att lokalerna idag värms upp av en gammal oljepanna som behöver bytas till ett mer miljövänligt alternativ. Stadshuset entré byggs om till ett ändamålsenligt kontaktcenter, receptionen är inte tillgänglighetsanpassad och måste därför byggas om. 10.10 Investeringsramar Utifrån riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska den del av investeringarna som finansieras via skatteuttag över tid (fem år) ske genom att egna medel används. Investeringar som finansieras på annat sätt, som taxefinansierad verksamhet och exploatering, är undantaget från detta. Utrymmet för den del av investeringarna som finansieras via skatteuttag beräknas genom den bedömda avskrivningskostnaden plus budgeterat årsresultat. För taxefinansierad verksamhet och exploatering görs en bedömning utifrån behov samt ett faktiskt utrymme för finansiering utanför skattekollektivet. Utrymmet för investeringar uppgår enligt tumregeln till årets resultat + årets avskrivningar. 2019 års budgeterade resultat är 18,4 mnkr och årets budgeterade avskrivningar uppgår till 27,7 mnkr. Dessa båda poster blir då tillsammans cirka 46 mnkr. Utöver detta avsätts 3 mnkr till investering för småbåtshamnar och gästhamnar som är avgiftsfinansierade samt 5 mkr för exploateringsbehov. Den totala ramen för 2019 års investeringar uppgår därmed till 54 mnkr. Förändringar av investeringsbehov under löpande budgetår hanteras i särskilda beslut av kommunstyrelsen eller på delegation inom den beslutade ramen. Behov utöver ramen ska beredas av kommunstyrelsen och beslutas av kommunfullmäktige. Investeringsbudget 2019 Investeringsramar (mnkr) 54,0 Till reinvestering som fördelas: 24,2 Socialnämnden 1,0 Utbildningsnämnden 2,0 Kommunstyrelsen 1,0 Samhällsbyggnadsnämnden 20,2 Till nyinvesteringar för beslut av kommunstyrelsen 21,8 Till investeringar för avgiftsfinansierad verksamhet, småbåtshamn och gästhamn fördelas till Samhällsbyggnadsnämnden Till investeringar för exploatering fördelas till Samhällsbyggnadsnämnden 3,0 5,0 När det gäller de kommande åren visar planen ovan ett investeringsutrymme 2020 på 50,3 mnkr samt 8,0 mnkr för avgiftsfinansierad verksamhet och exploatering. För 2021 är motsvarande utrymme 47,0 mnkr samt 8,0 för avgiftsfinansierad verksamhet och exploatering. För åren 2022 och 2023 har inga resultat planlagts vilket innebär att det är svårare att beräkna utrymme. Nyinvesteringsnivåer enligt nedan förutsätter resultat bättre än 2 % av skatteintäkterna om investeringarna ska vara självfinansierade. Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 29(30)

Nedanstående tabell visar miniminivåer gällande reinvesteringar och kartlagda behov gällande nyinvesteringar. Investeringsbudget 2019 samt plan 2020-2023 Investeringsutgifter (tkr) Budget 2019 tidigare Budget Plan Plan Plan Plan beviljat 2019 2020 2021 2022 2023 Fastigheter underhåll 12 000 13 000 13 000 13 000 13 000 Hamnservice reinvestering 1 000 Mark och gata 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Plan och bygg 200 200 200 200 200 Samhällsbyggnadsnämnden 20 200 20 200 20 200 20 200 20 200 Kommunstyrelsen 1 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Utbildningsnämnden 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 - Reinv konstgräs Kronbergsvallen Socialnämnden 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Total reinvesteringar 24 200 25 200 25 200 25 200 25 200 Gullmarskajen för SLU 15 000 7 000 Hamnservice nyinvestering 2 000 8 500 4 000 Gullmarsskolan 20 000 20 000 Övrig ram - fördelningsbeslut höst 6 300 5 100 1 800 24 500 26 500 Total nyinvesteringar 21 800 25 100 21 800 24 500 26 500 Småbåtshamnar 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Exploatering 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Försäljningar 0 TOTAL (netto) 54 000 58 300 55 000 57 700 59 700 Lysekils kommun, Budget 2019 plan 2020-2021 30(30)

Ny ram mht investeringar dat180416 Volym barn oungdomspol program (SON) Återtagande av budget för SFI 2018 (UBN Räddningstjänstförbudndet (KS) 2018 400 Nämnd Socialnämnden -366 826-1 900-1 000-369 726 200-369 526 Utbildningsnämnden -342 060-1 400 1 500-341 960 200-341 760 Kommunstyrelsen -72 461-900 300-300 -73 361-73 361 Samhällsbyggnadsnämnden -35 564-35 564-35 564 BYN -6 076-6 076-6 076 Miljönämnden -2 319-2 319-2 319 Lönenämnden -3 227-3 227-3 227 IT-nämnden -2 319-2 319-2 319 Kom gem 9001-44 177-2 000-25 000-71 177-71 177-905 730 400-905 330 Finans 9101 886 000 Räntenetto 3 130 Totalt/resultat 14 100 Kommentar: Index för löneavtal och prisökningar ska fördelas till nämnderna, budgeteras kommungemensamt Minskad budget valnämnden (KS) Överförmynderi tillskott (KS) Ökade pensionskostnader (kom gem) Index pris och löner (kom gem) Ny total 2019 Åtgärder för balans Bilaga 1 Ny total bu 2019 per nämnd

Investeringsutgifter (tkr) Budget 2019 BU19 justering BU19 Bilaga C jun18 okt18 Samhällsbyggnadsnämnden 20 200 20 200 Kommunstyrelsen 1 000 1 000 Utbildningsnämnden 2 000 2 000 Socialnämnden 1 000 1 000 Total reinvesteringar 24 200 24 200 Total nyinvesteringar 11 200 Västra kajen Grundsund 0 3 500 3 500 Fiskhamnskajen 0 10 000 10 000 Gullmarskajen 7 000 5 000 12 000 Övriga kajer 2 000-2 000 0 Stadshusentré 2 000 2 000 Gullmarsskolan förstudie 1 200-200 1 000 Brandstation reservkraftverk (MSB) 800 800 Tillkommande oförutsett 1 000-1 000 0 Total nyinvesteringar efter justering 18 100 29 300 Småbåtshamnar 13 600-2 100 11 500 varav bryggor 3 000 1 000 4 000 varav Hamnservice 10 600-3 100 7 500 Exploatering 5 000 4 000 9 000 Investeringsbudget total 54 000 20 000 74 000 Not. Vid beräkning av självfiniasieringsgrad exkluderas småbåtshamn och exploatering. Taxefinansierad verksamhet och exploatering kan ske utan krav på finansiering av egna medel. I förslaget har Hamnservice flyttats till småbåtshamnar jfr beslut i juni.

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-04 Dnr LKS 2018-000564 Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, 0523-61 31 02 christian.martins@lysekil.se Förslag till avtal om gemensam IT-funktion Sammanfattning Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner har sedan 2014-01-01 haft en gemensam IT-nämnd med tillhörande förvaltningsorganisation. Nämnden ska enligt tidigare beslut i fullmäktige avvecklas och samarbetet regleras i avtal. Ett avtalsförslag har därför tagits fram som stämts av mot övriga två SML-kommuner. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige, under förutsättning att Munkedal och Sotenäs gör detsamma, besluta att godkänna förslaget till avtal om gemensam ITfunktion gällande från 2019-01-01. Ärendet Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner har sedan 2014-01-01 haft en gemensam IT-nämnd med tillhörande förvaltningsorganisation. Samgåendet syftade i huvudsak till att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig organisation med minskad sårbarhet, ökad effektivitet, optimerat resursutnyttjande med hög kompetens och service. För att utveckla verksamheterna samverkar kommunerna även inom ramen för Digital Agenda. Genom ändring i kommunallagen (2017:725) ges kommunerna från och med 1 juli 2018 en generell möjlighet till avtalssamverkan. Genom avtalssamverkan kan kommunerna överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun. Kommunfullmäktigeförsamlingarna i de tre medlemskommunerna har med anledning av ändringen av kommunallagen fattat likalydande beslut, innebärande att den gemensamma IT-nämnden upphör 2018-12-31, att den fortsatta samverkan inom IT-området sker genom avtalssamverkan från och med 2019-01-01, och att den överenskomna avtalssamverkan organiseras inom Lysekils kommuns förvaltningsorganisation. Tidigare överenskommelse om gemensam funktion från och med 2014-01-01 ersätts från och med 2019-01-01 av detta avtal om samverkan. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen ser positivt på att fortsätta samverkan inom ramen för SML och har tillsammans med övriga två kommuner tagit fram förslag till avtal. Den övergripande strategiska styrningen föreslås ske genom Samverkansgrupp SML som består av kommunstyrelsernas ordförande och oppositionsråd samt kommundirektörerna som träffas två gånger per år. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2018-000564 Den strategiska styrningen kanaliseras genom kommundirektörerna som utgör styrgrupp och som även säkerställer inflytande från berörda kommuner vilket också framgår i avtalet om gemensam IT-funktion. Den operativa verksamheten samordnas via IT samverkansgrupp (ISG) bestående av kommunernas administrativa chefer. Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Bilaga/bilagor Avtals IT-samverkan Beslutet skickas till Munkedals kommun Sotenäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Avdelningen för IT Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Avtal om gemensam IT-funktion 1 Parter Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner. 2 Bakgrund Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner har sedan 2014-01-01 inrättat en gemensam IT-nämnd med tillhörande förvaltningsorganisation. Samgåendet syftar i huvudsak till att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig organisation med minskad sårbarhet, ökad effektivitet, optimerat resursutnyttjande med hög kompetens och service. För att utveckla verksamheterna samverkar kommunerna även inom ramen för Digital Agenda. Genom ändring i kommunallagen (2017:725) ges kommunerna från och med den 1 juli 2018 en generell möjlighet till avtalssamverkan. Genom avtalssamverkan kan kommunerna överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun. Kommunfullmäktigeförsamlingarna i de tre medlemskommunerna har med anledning av ändringen av kommunallagen fattat likalydande beslut, innebärande att den gemensamma IT-nämnden upphör 2018-12-31, att den fortsatta samverkan inom IT-området sker genom avtalssamverkan från och med 2019-01-01, och att den överenskomna avtalssamverkan organiseras inom Lysekils kommuns förvaltningsorganisation. Tidigare överenskommelse om gemensam funktion från och med 2014-01-01 ersätts från och med 2019-01-01 av detta avtal om samverkan. 3 Organisation Lysekils kommun är värdkommun för den gemensamma IT-funktionen. Funktionen utgörs av en IT-avdelning som är inordnad under Samhällsbyggnadsnämndens förvaltning. IT-avdelningen leds av IT-chefen och avdelningens personal är anställd i värdkommunen. IT-chefen rapporterar till samhällsbyggnadschefen i värdkommunen.

4 Verksamhet Den gemensamma IT-funktionen ska för de samverkande kommunernas räkning utföra följande uppgifter: Tillhandahålla ändamålsenlig IT-drift, support och stöd Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster Utveckling av Lysekils, Munkedals och Sotenäs IT-miljö Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov 5 Styrning och samordning av verksamheten Den övergripande strategiska styrningen sker genom Samverkansråd SML som består av kommunstyrelsernas ordförande och oppositionsråd samt kommundirektörerna som träffas två gånger per år. Den strategiska styrningen sker genom kommundirektörerna som utgör styrgrupp och som även säkerställer inflytande från berörda kommuner. Den operativa verksamheten samordnas via IT samverkansgrupp (ISG) bestående av kommunernas administrativa chefer samt IT-chefen. Budget- och målstyrning sker enligt värdkommunens principer. Värdkommunen fastställer årlig drift- och investeringsbudget efter samråd med samverkande kommuner. Förslag till budget för nästkommande verksamhetsår presenteras för samverkanskommunerna senast den 30 april varje år. Värdkommunen ansvarar för att rutinerna kring budgetprocessen fungerar. 6 Kostnadsfördelning Nettokostnaden för IT-funktionens verksamhet fördelas mellan samverkanskommunerna enligt följande princip: 1 Antal digitala verktyg per kommun. 2 Kostnad för IT-chef och central infrastruktur 1/3 per kommun. 1. Värdkommunen fakturerar medlemskommunerna månadsvis för de digitala verktygen. 2. Värdkommunen fakturerar medlemskommunerna med 1/12 av årskostnaden per den siste varje månad. Slutlig årlig reglering av kommunbidrag från samverkande kommuner sker senast den 15 februari närmast efterföljande år. Slutlig reglering ska erläggas senast 30 dagar från fakturans utställningsdag. Dröjsmålsränta debiteras från förfallodagen enligt gällande räntelag. 7 Insyn I enlighet med värdkommunens styrmodell ska varje tertial redovisa kostnads- och verksamhetsutveckling. 8 Egendom Samtliga inventarier och egendom som ingått i det ursprungliga samverkansavtalet följer detta avtal om avtalssamverkan. 9 Arkiv Information för hela SML ägs och hanteras av värdkommunen. Respektive kommun är ansvarig för att arkivering av uppgifter i respektive verksamhets- och IT-system.

10 Försäkringar Värdkommunen tecknar försäkringar i erforderlig omfattning. 11 Giltighet Avtalet gäller till och med 2022-12-31. Därefter förlängs avtalet med fyra år i taget om det inte sägs upp. Avtalet ska sägas upp senast 12 månader för gällande avtalsperiods utgång. Avtalet är giltigt först då samtliga fullmäktigeförsamlingarna i samverkanskommunerna godkänt avtalet. 12 Avveckling I det fall den gemensamma verksamheten upphör fördelas avvecklingskostnaderna med 1/3 vid det årsskifte som föregick avtalsperiodens utgång. Med avvecklingskostnader avses onyttiga kostnader inom följande områden som kan uppstå till följd av att den gemensamma verksamheten upphör: Kostnad för icke avskriven del av investering Kostnader som uppstår vid övertalighet Kostnader för att avveckla avtal med tredje man Härmed jämförliga kostnader. 13 Omförhandling Om förutsättningarna för samverkan enligt detta avtal väsentligen förändras får avtalet omförhandlas. 14 Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand avgöras i samråd mellan respektive kommuns kommunstyrelse. I andra hand ska det avgöras av allmän domstol. För Lysekils kommun För Sotenäs kommun ----------------------------- ------------------------------ Kommunstyrelsens ordf. ---------------------------- ------------------------------ Kommundirektör För Munkedals kommun ------------------------------ -------------------------------

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-04 Dnr LKS 2018-000569 Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, 0523-61 31 02 christian.martins@lysekil.se Förslag till avtal om gemensam lönefunktion Sammanfattning Lysekil, Munkedals och Sotenäs kommuner har sedan 2014-01-01 haft en gemensam Lönenämnd med tillhörande förvaltningsorganisation. Nämnden ska enligt tidigare beslut i fullmäktige avvecklas och samarbetet regleras i avtal. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige, under förutsättning att Munkedal och Sotenäs gör detsamma, besluta att godkänna förslaget till avtal om gemensam lönefunktion gällande från 2019-01-01. Ärendet Lysekil, Munkedals och Sotenäs kommuner har sedan 2014-01-01 haft en gemensam Lönenämnd med tillhörande förvaltningsorganisation. Samgåendet syftar i huvudsak till att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig organisation med minskad sårbarhet, ökad effektivitet, optimerat resursutnyttjande med hög kompetens och service. Genom ändring i kommunallagen (2017:725) ges kommunerna från och med den 1 juli 2018 en generell möjlighet till avtalssamverkan. Genom avtalssamverkan kan kommunerna överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun. Kommunfullmäktigeförsamlingarna i de tre medlemskommunerna har med anledning av ändringen av kommunallagen fattat likalydande beslut, innebärande att den gemensamma lönenämnden upphör 2018-12-31, att den fortsatta samverkan inom löneområdet sker genom avtalssamverkan från och med 2019-01-01, och att den överenskomna avtalssamverkan organiseras inom Munkedals kommuns förvaltningsorganisation. Tidigare överenskommelse om gemensam funktion från och med 2014-01-01 ersätts från och med 2019-01-01 av detta avtal om samverkan. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen ser positivt på att fortsätta samverkan inom ramen för SML och har tillsammans med övriga två kommuner tagit fram förslag till avtal. Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2018-000569 Bilaga Avtal lönesamverkan Beslutet skickas till Munkedals kommun Sotenäs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Avtal om gemensam lönefunktion 1 Parter Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner. 2 Bakgrund Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner har sedan 2014-01-01 inrättat en gemensam nämnd för löneadministration med tillhörande förvaltningsorganisation. Samgåendet syftar i huvudsak till att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig organisation med minskad sårbarhet, ökad effektivitet, optimerat resursutnyttjande med hög kompetens och service. Genom ändring i kommunallagen (2017:725) ges kommunerna från och med den 1 juli 2018 en generell möjlighet till avtalssamverkan. Genom avtalssamverkan kan kommunerna överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun. Kommunfullmäktigeförsamlingarna i de tre medlemskommunerna har med anledning av ändringen av kommunallagen fattat likalydande beslut, innebärande att den gemensamma lönenämnden upphör 2018-12-31, att den fortsatta samverkan inom löneområdet sker genom avtalssamverkan från och med 2019-01-01, och att den överenskomna avtalssamverkan organiseras inom Munkedals kommuns förvaltningsorganisation. Tidigare överenskommelse om gemensam lönefunktion från och med 2014-01-01 ersätts från och med 2019-01-01 av detta avtal om samverkan. 3 Organisation Munkedals kommun är värdkommun för den gemensamma lönefunktionen. Lönefunktionen utgörs av en löneenhet som är inordnad under kommunstyrelsens förvaltning. Löneenheten leds av en lönechef. Löneenhetens personal är anställd i värdkommunen. Lönechefen rapporterar till kommundirektören i värdkommunen. 4 Verksamhet Den gemensamma lönefunktionen ska för de samverkande kommunernas räkning utföra följande uppgifter: Löneadministration Utbildning och support i lönesystemet Rådgivning i tillämpning av lagar, avtal och regler Uttag av data och statistik Systemförvaltning Pensions- och försäkringsadministration

5 Samordning och styrning av verksamheten Den övergripande strategiska styrningen sker genom Samverkansråd SML som består av kommunstyrelsernas ordförande och oppositionsråd samt kommundirektörerna som träffas två gånger per år. Den strategiska styrningen sker genom kommundirektörerna som utgör styrgrupp och som även säkerställer inflytande från berörda kommuner. Budget- och målstyrning sker enligt värdkommunens principer. Värdkommunen fastställer årlig drift- och investeringsbudget efter samråd med samverkande kommuner. Förslag till budget för nästkommande verksamhetsår presenteras för samverkanskommunerna senast den 30 april varje år. Värdkommunen ansvarar för att rutinerna kring budgetprocessen fungerar. 6 Kostnadsfördelning Nettokostnaden för lönefunktionens verksamhet fördelas mellan samverkanskommunerna enligt följande princip: Andel beräknade löner per kommun perioden april-mars. Kostnad för lönechef och PA-system 1/3 per kommun. Värdkommunen fakturerar medlemskommunerna med 1/12 av årskostnaden per den siste varje månad. Slutlig årlig reglering av kommunbidrag från samverkande kommuner sker senast den 15 februari närmast efterföljande år. Slutlig reglering ska erläggas senast 30 dagar från fakturans utställningsdag. Dröjsmålsränta debiteras från förfallodagen enligt gällande räntelag. 7 Insyn Värdkommunen ska varje tertial redovisa kostnads- och verksamhetsutveckling. 8 Egendom Samtliga inventarier och egendom som ingått i det ursprungliga samverkansavtalet följer det nya avtalet om avtalssamverkan. 9 Arkiv Varje kommun är anställningsmyndighet för sina egna anställda och är ansvarig för att arkivering av uppgifter sker i den egna kommunen. 10 Försäkringar Värdkommunen tecknar försäkringar i erforderlig omfattning. 11 Giltighet Avtalet gäller till och med 2022-12-31. Därefter förlängs avtalet med fyra år i taget om det inte sägs upp. Avtalet ska sägas upp senast 12 månader för gällande avtalsperiods utgång. Avtalet är giltigt först då samtliga fullmäktigeförsamlingarna i samverkanskommunerna godkänt avtalet.

12 Avveckling I det fall den gemensamma verksamheten upphör fördelas avvecklingskostnaderna efter antal invånare i varje kommun vid det årsskifte som föregick avtalsperiodens utgång. Med avvecklingskostnader avses onyttiga kostnader inom följande områden som kan uppstå till följd av att den gemensamma verksamheten upphör: Kostnad för icke avskriven del av investering Kostnader som uppstår vid övertalighet Kostnader för att avveckla avtal med tredje man Härmed jämförliga kostnader. 13 Omförhandling Om förutsättningarna för samverkan enligt detta avtal väsentligen förändras får avtalet omförhandlas. 14 Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. För Lysekils kommun För Sotenäs kommun ----------------------------- ------------------------------ Kommunstyrelsens ordf. ---------------------------- ------------------------------ Kommundirektör För Munkedals kommun ------------------------------ -------------------------------

Tjänsteskrivelse Sid 1/4 Datum 2018-10-15 Dnr LKS 2018-000589 Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Revidering av reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän att gälla från och med 1 januari 2019 Sammanfattning Reglementet för Miljönämnden i mellersta Bohuslän (MimB) föreslås ändras på några punkter. Uppdraget att stödja och samordna kommunernas miljöstrategiska arbete samt uppdraget att bedriva tillsyn enligt lag om gaturenhållning och skyltning (1998:814) föreslås utgår ur nämndens uppdrag. Vidare omfattar förslaget att värdkommunen ska stå för ordförandeskapet och att ordföranden ska väljas på fyra år. Ärendet omfattar också tillägg gällande e-cigaretter samt några redaktionella justeringar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta reviderat reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän enligt ändringar föreslagna i bilaga att gälla från och med den 1 januari 2019. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att minska Miljönämnden i mellersta Bohusläns budgetram med 180 tkr avseende Lysekils kommuns andel av en tjänst som miljöstrateg. Beloppet tillförs kommunstyrelsens budgetram. Beslutet är giltigt endast om motsvarande beslut fattas av kommunfullmäktige i Sotenäs och Munkedals kommuner. Ärendet Sotenäs, Munkedals och Lysekils och kommuner (SML) samarbetar på flera olika sätt, bland annat har kommunerna en gemensam miljönämnd. De samverkande kommunerna har genomfört en utvärdering av Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Vid utvärderingen enades SML-kommunerna om att lyfta ut uppdragen avseende miljöstrategiskt arbete samt tillsyn över gaturenhållning och skyltning ur miljönämndens ansvarområde från och med 1 januari 2019. Vid SML-möte den 21 september 2018 ställde mötet sig på nytt bakom dessa förändringar som innebär att beslut om revidering av nämndens reglemente måste tas i respektive kommuns fullmäktige. Förvaltningens utredning Miljöstrategiskt arbete Med miljöstrategiskt arbete avses de delar av det kommunala miljöarbetet som inte avser tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Det handlar om olika insatser för att utifrån till exempel FN:s Agenda 2030 (globala målen), de 16 nationella miljökvalitetsmålen samt regionala miljömål och strategier forma lokala mål och riktlinjer för arbetet med att göra Lysekil till en ekologiskt hållbar kommun. I budgeten för 2019 finns ett utvecklingsområde Vi tar ansvar för miljön som beskriver ett antal lokala strategier och utvecklingsmål som sammanfattar inriktningen av det miljöstrategiska arbetet: Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/4 Dnr LKS 2018-000589 Vi tar ansvar för miljön Definition och motivering Vår unika natur är av avgörande betydelse för livskvaliteten och att vi är en attraktiv kommun. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där miljösituationen har förbättrats. Kunskap och ett strukturerat miljöarbete skapar engagemang och ger förutsättningar för ett hållbart agerande i vardagen. Vi verkar för en hållbar konsumtion som inte bidrar till ökade miljöproblem lokalt eller globalt. Inriktning Lysekils kommuns miljöarbete utgår från de 16 nationella miljökvalitetsmålen och kompletterande regionala mål. Utifrån dessa har Miljönämnden i mellersta Bohuslän formulerat gemensamma miljömål för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner som innebär: Hållbar livsstil. Vi ska främja ett hållbart beteende via utbildning och information, erbjuda invånare och turister en hälsosam livsmiljö samt se demokrati, delaktighet och inflytande som viktiga medel i arbetet med hållbar utveckling. Biologisk mångfald. Vi ska ha god kunskap om och kommunicera om kommunens naturmiljöer samt ta hänsyn till värdefulla naturmiljöer vid planering och exploatering. God vattenstatus. Vi ska ha god kunskap om kommunens marina miljö, verka för en god marin livsmiljö samt verka för en god grund- och dricksvattenförsörjning. Hållbar energikonsumtion. Vi ska minska energiförbrukningen, verka för att andelen förnybar energi ökar samt främja klimatsmarta transporter och kommunikation. Vidare har FN antagit 17 globala mål för hållbar utveckling som omfattar alla tre dimensionerna av hållbar utveckling; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Sverige har som ambition att vara ledande i genomförandet av de globala målen vilket förutsätter ett engagemang från alla samhällssektorer. Utvecklingsmål: Lysekils kommun ska konsumera hållbart Utvecklingsmål: Lysekils kommun planerar för ett hållbart samhälle När det miljöstrategiska arbetet lyfts ut från miljönämndens reglemente kommer miljönämndens arbetsuppgifter att bli mer renodlat myndighetsarbete. Detta påverkar inte miljönämndens övriga uppdrag på ett negativt sätt. Miljöenheten kommer fortsatt att arbeta med de nationella, regionala och kommunala miljömålen inom ramen för prövnings- och tillsynsarbetet. En renodling av miljönämndens uppgifter till att endast omfatta myndighetsutövning kan tydliggöra miljönämndens roll och därmed leda en positiv utveckling för nämnden. För att kommunernas miljöstrategiska arbete ska kunna fortsätta är det viktigt att kommunerna har en plan för var de miljöstrategiska frågorna ska ligga efter den 1 januari 2019. Den nuvarande miljöstrategen lämnar sin tjänst under hösten och Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 3/4 Dnr LKS 2018-000589 miljöenheten kommer inte att tillsätta tjänsten resten av året. I samband med överlämnandet kommer miljöenheten att lämna en nulägesrapport till respektive kommun som innehåller pågående arbete, nätverk som kommunen deltar i och översikt av de uppgifter som legat på miljöstrategen under de senaste åren. Miljöenheten kommer aktivt medverka till att överlämnandet ska löpa smidigt. I Lysekils kommun ligger samordningsansvaret för det miljöstrategiska arbetet på avdelningen för Hållbar utveckling inom kommunstyrelseförvaltningen. Resurserna för detta är i nuläget begränsade, men arbete pågår med att ta fram Riktlinjer för arbete med ekologiskt hållbarhet som ska ge en inriktning på hur hela den kommunala organisationen ska arbeta med frågorna. Utifrån överenskommelsen föreslås 2 utgå ur reglementet, se bilaga. I samband med att ansvaret för det miljöstrategiska arbetet lyfts ur reglementet föreslås att budgetramen för Miljönämndens verksamhet minskas med ett belopp motsvarande kostnader för en årsarbetskraft. Detta fördelas mellan kommunerna med en tredjedel vardera, vilket innebär 180 tkr per kommun. Gaturenhållning och skyltning Tillsyn gällande skyltning handläggs redan i dag på kommunernas byggenheter och det behövs därför göras en justering av nuvarande reglementen. Även tillsyn gällande gaturenhållning hanteras bäst lokalt hos varje kommun. Utifrån överenskommelsen föreslås del av 4 utgå ur reglementet, se bilaga. E-cigaretter Sedan den gemensamma miljönämnden inrättades har en ny lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare antagits. Lagstiftningen avser hälsoskyddsarbete och ingår därför naturligt i det arbete SML-kommunerna avsett ska omfattas av Miljönämnden i mellersta Bohusläns uppdrag. Reglementet bör uppdateras i enlighet med detta, se bilaga, 4. Ordförandeskap Av praktiska skäl bör värdkommunen stå för ordförandeskapet och ordförande väljas för fyra år. Nämnden utser själv förste och andra vice ordförande. De två kommuner som inte är värdkommuner föreslås turas om beträffande rollerna som 1:e och 2:e vice ordförande. Reglementet föreslås ändras i enlighet med detta. Övrigt Några uppdateringar och redaktionella ändringar föreslås också, liksom förändringar i formuleringar utifrån den nya dataskyddsförordningen, se markeringar i bilaga. Leif Schöndell Kommundirektör Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 4/4 Dnr LKS 2018-000589 Bilaga/bilagor Förslag till reviderat reglemente för Miljönämnden i mellersta Bohuslän Beslutet skickas till Miljönämnden i mellersta Bohuslän Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun Kommunstyrelsen i Munkedals kommun Kommunstyrelseförvaltningen i Lysekils kommun, avdelningen för hållbar utveckling Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx Reglemente för den gemensamma miljönämnden för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner att gälla från och med 2019-01-012013-01-01 Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner har kommit överens om att från och med 2013-01-01 inrätta en gemensam nämnd kallad Miljönämnden i Mellersta Bohuslän. Sotenäs kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Sotenäs kommuns organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente samt det ingångna samverkansavtalet mellan kommunerna för den gemensamma nämnden. Den gemensamma miljönämndens övergripande uppgifter 1 Den gemensamma miljönämnden (fortsättningsvis kallad miljönämnden) har att leda och samordna den verksamhet inom miljöområdet, som framgår av detta reglemente och samverkansavtalet mellan de ingående kommunerna. Miljönämnden skall ansvara för utvecklingen och uppföljningen av miljöarbetet inom kommunerna och ta erforderliga initiativ. 2 Miljönämnden skall stödja och samordna bland annat det miljöstrategiska arbetet samt miljömålsarbetet på uppdrag av respektive kommun. 3 I miljönämndens uppdrag ingår att -leda arbetet med, och ansvara för att samordna utformningen av mål, riktlinjer och ramar för styrningen av nämndens verksamhet och göra framställningar i målfrågor till respektive kommunfullmäktige, -övervaka att de av respektive kommunfullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och förvaltningen handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt, -se till att uppföljningen sker till respektive kommunfullmäktige om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, -ansvara för samordningsträffar med företrädare för de i nämnden ingående kommunerna och företrädare för olika berörda organ, -tillvarataga de i nämnden ingående kommunernas intressen i miljöfrågor.

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx Miljönämndens övriga verksamheter 4 Nämnden svarar för de samverkande kommunernas uppgifter, inklusive prövning/dispens och tillsyn/kontroll enligt Miljöbalken (1998:808), Livsmedelslag (2006:804), Lag om foder och animaliska biprodukter (2006:805), Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730), Tobakslag (1993:581), Strålskyddslag (1988:220), Smittskyddslag (2004:168), Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814), Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare och angränsande förordningar och föreskrifter inklusive lokala renhållningsordningar och hälsoskyddsföreskrifter. Nämnden ska vidare svara för de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljöoch hälsoskyddsområdet. Nämnden ska bistå samverkanskommunerna med yttranden, remisser, svar på motioner, medborgarförslag, interpellationer och frågor inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ska även bistå med underlag för den kommunala planeringen samt delta i krisberedskapshantering. Verksamhetens inriktning 5 Nämnden är verksamhets- och utövaransvarig inom sina ansvarsområden. Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av respektive kommunfullmäktige fastställda målen. Nämnden ska bereda och lämna förslag till respektive kommunstyrelse i organisationsfrågor och övergripande personalfrågor. Nämnden skall utifrån ett helhetsperspektiv samverka med de i nämnden ingående kommunerna. Övriga uppgifter 6 Nämnden ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Nämnden ansvarar för arkivvården inom sitt verksamhetsområde. Nämnden har ansvar för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen dataskyddsförordningen (PUL) i sin verksamhet.

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx Nämnden är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i dess verksamhet. Nämnden är också personuppgiftsansvarig för de typer av behandlingar som är ge-mensamma för hela kommunen, enligt vad som angivits i kommunens/nämnds registerförteckning enligt artikel 30 i dataskyddsförordningen. Nämnden ska utse dataskyddsombud. Nämnden har ansvar för information och kommunikation inom sitt ansvarsområde. Informationen ska ske i enlighet med kommunernas övergripande riktlinjer för information och kommunikation. Nämnden är ansvarig för IT-verksamheten inom sitt område, inklusive de IT-system som finns till stöd för verksamheten. Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunernas sin talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Delegering från kommunfullmäktige 7 Nämnden får besluta i följande grupper av ärenden: - Årligen uppräkna av respektive kommunfullmäktige fastställda taxor enligt där angivna index, - Pröva frågor om undantag från bestämmelserna i gällande lokal renhållningsordning för respektive kommun. Samråd 8 Nämnden ska samråda med kommunstyrelserna i de samverkande kommunerna innan nämnden fattar beslut, eller där beslut ska fattas av kommunfullmäktige, i ärenden av större vikt eller principiell beskaffenhet. Ansvar och rapporteringsskyldighet 9 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av kommunfullmäktige och i enlighet med de mål och riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning, bestämmelser i detta reglemente samt i det samverkansavtal som upprättats. Nämnden ska regelmässigt rapportera till respektive fullmäktige om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret i enlighet med samverkansavtalet.

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx Miljönämndens arbetsformer Sammansättning 10 Miljönämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare. Mandattiden räknas från och med årsskiftet närmast efter det år då val till kommunfullmäktige förrättats till och med årsskiftet efter att nästa val till kommunfullmäktige förrättats. Ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande väljs för två år i taget. Värdkommunen står för ordförandeskapet och ordförande väljs på fyra år. Nämnden utser 1:e och 2:e vice ordförande och dessa uppdrag föreslås rotera mellan de två övriga kommunerna. Arvodering 11 Nämndens ledamöter och ersättare arvoderas enligt arvodesbestämmelserna i respektive kommun. Tidpunkt för sammanträdena 12 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden eller ordföranden bestämmer. Sammanträdena ska i möjligaste mån samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges sammanträden i respektive kommun. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen.

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska ordförandens uppgifter fullgöras av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänsteföringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. När varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Öppna sammanträden 14 Nämnden får hålla öppna sammanträden. Nämnden bestämmer själv formerna för detta. Vid öppna sammanträden har endast ledamöter, ersättare samt de tjänstemän som biträder nämnden rätt att yttra sig. Inkallande av ersättare 15 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv ansvara för att den ersättare som står i tur att tjänstgöra kallas. Ersättarnas tjänstgöring 16 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av respektive kommunfullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti trätt in.

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. Yrkanden 17 För att yrkanden lättare ska hanteras på lämpligt sätt bör längre yrkanden lämnas in skriftligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden lämnas skriftligt. Justering och anslag av protokoll 18 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll ska anslås på varje samverkande kommuns anslagstavla. Nämndens sekretariat har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll har anslagits på de olika anslagstavlorna. Reservation 19 En ledamot har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om en ledamot vill motivera reservationen kan ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till nämndens sekreterare före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Ordföranden 20 Det åligger nämndens ordförande att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling samt ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan med övriga nämnder - representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter och företag, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall. Presidiet 21 Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör nämndens presidium.

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx Ersättare för ordföranden 22 Om varken ordförande, förste vice eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde öppnar den till åldern äldste ledamoten mötet för att välja tillfällig ordförande för mötet. Närvarorätt för utomstående 23 Kommunstyrelsens ordförande i de samverkande kommunerna får närvara vid nämndens sammanträde. De får delta i överläggningar men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Arbetsutskott 24 Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott som består av 3 ledamöter och 3 ersättare, vilka utses av nämnden. Nämnden väljer bland utskottets ledamöter ordförande, förste och andre vice ordförande. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i sin helhet bör beredas av arbetsutskottet. När ärendet beretts bör utskottet lägga fram förslag till beslut. Utskottet beslutar i de frågor som nämnden delegerat till arbetsutskottet. Ej tjänstgörande ersättare har inte rätt att närvara vid arbetsutskottets möten. Arbetsformerna för utskott är i tillämpliga delar desamma som för nämnden. Delgivning 25 Delgivning till nämnden sker med ordföranden, förste eller andre vice ordförande, förvaltningschefen och sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer.

Fastställt av kommunfullmäktige i Sotenäs 2012-12-13 122, Munkedal 2012-12-20 90, Lysekil 2012-10-25 166 Reviderat av kommunfullmäktige i Sotenäs 2018-xx-xx xx, Munkedal 2018-xx-xx xx, Lysekil 2018-xx-xx xx Undertecknande av handlingar 26 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall förste eller andre vice ordförande, och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar.

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-10 Dnr LKS 2018-000516 Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, 0523-61 31 02 christian.martins@lysekil.se Digital Agenda för SML 2019-2022 Sammanfattning På uppdrag av kommuncheferna inom SML har ett förslag till gemensam digital agenda tagits fram i samverkan med ISG (IT samverkansgrupp) och SML-IT. Processen med att arbeta fram den digitala agendan har bland annat omfattat intervjuer med utvalda chefer och ett remissförfarande till berörda förvaltningar inom SML. Syftet med förslaget till digital agenda är att beskriva kommunernas strategiska förhållningssätt till digitalisering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta strategidokumentet Digital agenda för Lysekils/Munkedals/Sotenäs kommun 2019 2022. Ärendet 2010 tog EU fram en långsiktig strategi för tillväxt, Europa 2020, där den digitala agendan är ett av sju huvudinitiativ för att möta Europas framtida utmaningar. Den digitala agendan har ambitionen att ta ett helhetsgrepp kring hur IT kan vara ett verktyg för att effektivisera och stimulera tillväxt samtidigt som det kan ge ett rikare och bättre vardagsliv för invånarna. Kommunerna står inför stora prövningar de kommande åren med en åldrande befolkning och krav på ökad samhällsservice tillsammans med en begränsad ekonomi. Samtidigt ökar förväntningarna från den nya generationens invånare på att kommunal service ska kunna erbjudas på ett tidsenligt sätt med hjälp av modern teknik. Om kommunerna ska klara att leverera förväntad samhällsservice under dessa förutsättningar krävs en utveckling mot ökad digitalisering och effektivare arbetsmetoder som kommer alla till del. Mot bakgrund av ovanstående har på uppdrag av kommuncheferna inom SML ett förslag till gemensam digital agenda tagits fram i samverkan med bland annat ISG (IT styrgrupp) och SML-IT. Syftet med detta förslag är att beskriva kommunernas strategiska förhållningssätt till digitalisering. Förvaltningens synpunkter Vi lever i en tid då e-samhället utvecklas och etableras. Internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. E- samhället omfattar utnyttjande av informationsteknik i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. Samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e- förvaltning där E-förvaltning är så mycket mer än en fråga om IT. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2018-000516 Digital Agenda är ursprungligen ett initiativ inom ramen för EU s långsiktiga strategi för europeisk tillväxt. Den Digitala Agendan återfinns i sin tur i en nationell, regional och lokal version i de flesta av EU s medlemsstater. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Utvecklingen av e-samhället erbjuder stora möjligheter för att bemöta dessa förväntningar och även klara samhällsutmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering, globalisering och minska klimatpåverkan. Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas. E- samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning. Det handlar både om att arbeta långsiktigt och vara följsamma i en mycket snabbt föränderlig digital värld. Förslaget till Digital Agenda är en strategisk vägledning ett övergripande måldokument som kommunerna i SML kan samlas kring i det fortsatta utvecklingsarbetet. I Lysekils kommun har kommunstyrelsen ansvaret för den övergripenade och strategiska planeringen av IT-frågorna medan den operativa verksamheten inom IT-avdelningen organisatoriskt sorterar under den blivande samhällsbyggnadsnämnden. Då den digitala agendan är ett strategiskt dokument är det följaktligen kommunstyrelsen som ytterst är ansvarig för detta. Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Bilaga/bilagor Digital Agenda för SML 2019-2022 Beslutet skickas till Munkedal kommun Sotenäs kommun Avdelningen för IT Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Dnr KA-2018/000701 2018-10-15 Sid 1/8 DIGITAL AGENDA FÖR SML (Sotenäs-, Munkedals- och Lysekils kommun) 2019 2022

Dnr KA-2018/000701 2018-10-15 Sid 2/8 Innehållsförteckning: Sammanfattning sid 3 Vision.. sid 3 Mål..... sid 3 Bakgrund sid 4 Kommunens utmaningar.. sid 5 Genomförande sid 5 Styrning och ansvar... sid 7

Dnr KA-2018/000701 2018-10-15 Sid 3/8 Sammanfattning Kommunen är en viktig samhällsbyggare. Att skapa bra förutsättningar för jobbtillväxt och företagande med digitala lösningar som förenklar vardagen för både medborgare och näringsliv står högt på agendan. Människor i kommunen ska känna närhet till varandra, ges förutsättningar för lärande och kunna ingå i sociala nätverk liksom att kultur och föreningsliv ska blomma. Lika viktigt är värnandet om miljön och att nästa generation får leva i en kommun som är hållbar och attraktiv för människor att bo och verka i. Genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter kan kommunen skapa en effektiv verksamhet med hög kvalitet och därigenom frigöra tid och resurser till att bättre möta krav och förväntningar från alla som bor, besöker och verkar i kommunen. Digitalisering är också ett sätt att möta framtidens rekryteringsutmaning, att få tag i och behålla resurser genom att vara en attraktiv arbetsgivare där det som kan digitaliseras ska digitaliseras för att skapa tid för det mänskliga mötet och att använda kompetensen i organisationen på rätt sätt. För att lyckas behöver kommunen utveckla digitala tjänster och ett digitalt förhållningssätt. Det ska bygga på målgruppernas behov och vara effektiva för både externa och interna användare. Digitaliseringen ska också stödja en smartare och öppnare förvaltning där digitala tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsvalet i kommunens kontakter med dem som bor, besöker och verkar i kommunen. Med hjälp av digitaliseringen vill kommunen även möjliggöra ett innovativt funktionellt arbetssätt som ger en ökad delaktighet och nytta samt kan bidra till en hållbar tillväxt och minskad miljöpåverkan. Syftet med detta dokument är att beskriva kommunens strategiska förhållningssätt till digitalisering. Vi lever i en tid då e-samhället utvecklas och etableras. Internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. E-samhället omfattar utnyttjande av informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. E-samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning. E-förvaltning är så mycket mer än en fråga om IT. Tekniken är en resurs som rätt utnyttjad förenklar för privatpersoner och företag, stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan samt bidrar till att utveckla demokrati, organisationer och arbetssätt. Med utgångspunkt i olika individers behov behöver denna resurs utnyttjas på bästa sätt i den pågående moderniseringen av offentlig sektor. Vision Allt som kan digitaliseras ska digitaliseras för att frigöra resurser till kärnverksamheten. Mål SML:s digitala agenda ska bidra till en: - Enklare vardag för privatpersoner och företag - Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet - Högre kvalité och effektivitet i verksamheten

Dnr KA-2018/000701 2018-10-15 Sid 4/8 Bakgrund 2010 tog EU fram en långsiktig strategi för tillväxt, Europa 2020, där den digitala agendan är ett av sju huvudinitiativ för att möta Europas framtida utmaningar. Den digitala agendan har ambitionen att ta ett helhetsgrepp kring hur IT kan vara ett verktyg för att effektivisera och stimulera tillväxt samtidigt som det kan ge ett rikare och bättre vardagsliv för alla som bor, besöker och verkar i kommunen. EU kommissionen uppmanar alla intressenter i Europas digitala strategier att samverka för att säkerställa Europas plats i en globalt konkurrensutsatt digital framtid. 2011 presenterades IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Alla län och regioner i Sverige har därefter signerat avsiktsförklaringen om att ta fram en regional digital agenda. Den nationella digitala agendan spänner över alla politikområden. Den digitala agenda för Sverige är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska användas bättre. Under 2017 presenterade regeringen en strategi för hur digitaliseringspolitiken ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Västra Götalands regionala digitala agenda Smart region västra Götaland antogs 2015 tillsammans med en handlingsplan. Syftet med den regionala digitala agendan är att påverka digitaliseringens utveckling för länet på ett sätt som främjar digitalisering i människans tjänst. Målet med den regionala digitala agendan är att Västra Götaland ska vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter. För att leva upp till ambitionerna utifrån de nationella och regionala initiativen krävs aktiviteter på kommunal nivå.

Dnr KA-2018/000701 2018-10-15 Sid 5/8 Kommunernas utmaningar Kommunerna står inför stora prövningar de kommande åren med en åldrande befolkning och krav på ökad samhällsservice tillsammans med en begränsad ekonomi. Samtidigt ökar förväntningarna från den nya generationen på att kommunal service ska kunna erbjudas på ett tidsenligt sätt med hjälp av modern teknik. Om kommunerna ska klara att leverera förväntad samhällsservice under dessa förutsättningar krävs en utveckling mot ökad digitalisering och effektivare arbetsmetoder som kommer alla till del. En stor utmaning är även att utveckla och behålla medarbetare samt att rekrytera kompetent personal. Att vara en attraktiv arbetsgivare i en tid när konkurrensen om kompetent personal ökar blir allt viktigare. Att lyckas med digitaliseringen krävs ett gott digitalt ledarskap och för att leva upp till den digitala agendan krävs uthållighet, engagemang, kompetens, resurser och viljan att förändra och förbättra. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Utvecklingen av e-samhället erbjuder stora möjligheter för att bemöta dessa förväntningar och även klara samhällsutmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering, globalisering och minska klimatpåverkan. Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas. E-samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT. Det handlar både om att arbeta långsiktigt och vara följsamma i en mycket snabbt föränderlig digital värld. Agendan är en strategisk vägledning ett övergripande måldokument som kommunerna i SML kan samlas kring i det fortsatta utvecklingsarbetet. Genomförande Med en effektiv service ska kommunen möta de förväntningar, krav och önskemål kring kommunal service som alla som bor, besöker och verkar i kommunen rimligen kan ha på kommunen. Kommunen har ett ansvar att förenkla kontakten med kommunens olika verksamheter med privatpersoner, organisationer och företagare på ett säkert och lättillgängligt sätt samt att erbjuda information om verksamheten för att öka kunskapen, samhällsengagemanget, insynen och inflytandet. Förvaltningarna ska verka för öppenhet, insyn, rättssäkerhet samt förenkla tillgången till offentlig information. En öppen förvaltning främjar konkurrens, tillväxt, valfrihet och innovation i kommunen. Det ska vara enkelt för alla att ta tillvara sina rättigheter och uppfylla sina skyldigheter. För att digitaliseringen ska implementeras i verksamheten som ett verktyg behövs det en ökad digital kompetens på alla nivåer i offentlig sektor, från politisk ledning till alla anställda. Att ge rätt förutsättningar genom både system, hårdvara och processer men även praktisk kunskap om hur man använder tekniken är en grundförutsättning för att digitaliseringen ska ge de effekter som önskas. För att uppnå en effektiv E-förvaltning finns några viktiga områden som behöver utvecklas som till exempel digital trygghet och säkerhet, digital ledning och styrning samt digital infrastruktur.

Dnr KA-2018/000701 2018-10-15 Sid 6/8 För att alla användare ska kunna ta del av, nyttja och påverka den digitala informationen blir det allt mer viktigt att alla har tillgång till internet och kan använda de tjänster och funktioner som erbjuds via internet. För att nå de önskade effekterna med digitaliseringen behöver därför kommunen medverka till att minska det digitala utanförskapet. Kommun ska även verka för standardiserad informationshantering, förbättrad informationssäkerhet samt att verksamhetsutveckling och automatiseringar inom verksamheten gynnar invånare, besökanden, företagare och egen personal samt att detta arbete präglas av ett hållbart (socialt, ekologiskt, ekonomiskt) och aktivt förhållningssätt. Kommunen ska nyttja den potential som modern teknik erbjuder för att utveckla ett breddat och fördjupat lärande såväl individuellt som tillsammans med andra, genom hela livet. Kommunen behöver utveckla förmågan att använda digitala verktyg som medel för ökat lärande och måluppfyllelse. Det förutsätter att anställda har god insikt och digital kompetens. Digitalisering kan bidra till att skapa en likvärdig utbildning där digitala klyftor minskar och kompetensen stärks. Det räcker inte att ha tillgång till IT-infrastruktur, för att kunna ta vara på möjligheter och möta utmaningar krävs ett systematiskt pedagogiskt utvecklingsarbete, ökad digital kompetens, ett tillåtande klimat för nytänkande och innovationer samt ett progressivt pedagogiskt ledarskap. Kommunen ska underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Genom att ta tillvara möjligheterna med digitaliseringen kan tryggheten och kvalitén öka och resurserna används effektivare. Syftet är att förbättra människors hälsa, delaktighet och självständighet samt bidra till goda arbetsförhållanden för kommunens personal. Genom att arbeta effektivt med digitalisering som ett naturligt verktyg för att utveckla verksamheterna kan alla organisationer minska sin miljöpåverkan, förbättra arbetsmiljön, öka sin effektivitet och sänka sina kostnader. För att uppnå detta ska verksamheterna samverka med och genom SML-IT (SML:s gemensamma IT-funktion).

Dnr KA-2018/000701 2018-10-15 Sid 7/8 Styrning och ansvar Omställningen och utvecklingen mot e-samhället är komplex och omfattande därför krävs en tydlighet i ansvarsfördelning och styrning. Beslut: - Kommunfullmäktige beslutar om strategidokumentet Digital Agenda för SML 2019-2022. - Kommunchef ansvarar för genomförandet av den digitala agendan. SML-gemensamt: a) ISG (IT samverkansgrupp) uppdrar till SML-IT att föreslå en gemensam processbeskrivning och metod för förvaltningarnas handlingsplaner innehållande bland annat: aktivitet, ansvarig, budget, period, samordningskrav, resultatuppföljning, utvärdering och revidering. ISG fastställer processbeskrivningen. b) ISG inklusive kommuncheferna, samordnar, sammanställer, prioriterar, periodiserar och beslutar årligen om en SML-gemensam handlingsplan. c) SML-IT avsätter/ansöker om resurser för SML-gemensamma insatser och aktiviteter. SML-IT samverkar med berörda förvaltningar. d) ISG ansvarar för att den digitala agendan revideras inför kommande mandatperiod (2023-2026). Kommunvis: a) Kommunchef initierar årligen framtagning av handlingsplaner hos berörda förvaltningar enligt processbeskrivningen. b) Kommunens förvaltningar tar fram och genomför handlingsplaner i samarbete med Digitaliseringsråd och SML-IT. Kommunchefens ledningsgrupp samordnar handlingsplanerna och kommunchef beslutar om kommunens handlingsplaner. c) Kommunens Digitaliseringsråd säkerställer att den digitala agendan kommuniceras och samordnar SML-gemensamma aktiviteter i den egna kommunen. Digitaliseringsrådet fungerar även som ett stöd till förvaltningarna i arbetet med framtagning, genomförande och utvärdering av förvaltningarnas aktiviteter. d) Kommunstyrelsen informeras löpande om måluppfyllnad i samband med måluppföljningen.

Dnr KA-2018/000701 2018-10-15 Sid 8/8 Årshjul: a) November-december: Kommunchef initierar revidering/redovisning av utfall av handlingsplaner hos berörda förvaltningar. b) Januari-Mars: Kommunchef (med stöd av SML-IT, Digitaliseringsråd och ledningsgrupp) beslutar om respektive handlingsplan och föreslår budget för nästkommande år i samband med budgetberedningens arbete. c) Januari December: Utfall presenteras löpande till kommunstyrelsen i samband med rapportering av måluppfyllelse. Enligt uppdrag Tomas Larsson Näringslivsutvecklare Sotenäs kommun

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-10 Dnr LKS 2018-000576 Kommunstyrelseförvaltningen/ Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, 0523-61 31 02 christian.martins@lysekil.se Riktlinjer för förbyggande av mutor och jäv Sammanfattning Offentligt anställda och förtroendevalda förväntas leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i sitt arbete. Lysekils kommun saknar formellt antagna riktlinjer för muta och jäv och det är därför angeläget att fastställa sådana för kommunens och bolagens anställda och förtroendevalda som stöd i deras dagliga verksamhet. Kommunstyrelseförvaltningen har därför tagit fram ett förslag till riktlinjer. Dessa är allmänt hållna eftersom de ska tillämpas inom olika verksamhetsområden och under olika förhållanden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa förslaget till riktlinjer för mutor och jäv i Lysekils kommun och att riktlinjerna gäller även de helägda kommunala bolagen Ärendet Under åren 2011/2012 togs ett policyförslag fram för mutor, bestickning och bisysslor i Lysekils kommun inklusive bolag. Något formellt beslut att anta policyn har dock aldrig fattats av kommunfullmäktige. Det senaste beslutet i ärendet togs i kommunstyrelsen 2012-11-07 som beslutade att återremittera ärendet för att kommunicera förslaget med kommunens bolag. Ärendet står fortfarande öppet. Med anledning av detta, och behovet av tydliga riktlinjer gällande mutor och jäv, har kommunstyrelseförvaltningen tagit fram ett nytt och uppdaterat förslag som baseras på vägledning från SKL och samråd med andra kommuner, bland andra Sotenäs och Munkedal. Förvaltningens synpunkter Mutor är den samlade benämningen för mutbrott, trolöshet mot huvudman och otillbörligt utnyttjande av ställning för egen eller annans vinning. De framtagna riktlinjerna omfattar alla arbetstagare och förtroendevalda i Lysekils kommun och dess bolag. Riktlinjerna är allmänt hållna eftersom de ska tillämpas inom olika verksamhetsområden och under olika förhållanden. Gränsen mellan vad som är tillbörlig och en otillbörlig förmån är inte definierad i lag eftersom det är omöjligt att täcka in alla olika situationer som kan uppstå. En bedömning måste därför ske i varje enskilt fall. Offentligt anställda och förtroendevalda förväntas leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i sitt arbete. Det är därmed angeläget att fastställa tydliga riktlinjer gällande mutor och jäv för kommunens och bolagens anställda och förtroendevalda som stöd i deras dagliga verksamhet. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2018-000576 Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Anne-Marie Mattson Nämndsekreterare Bilaga Riktlinjer för förebyggande av mutor och jäv i Lysekils kommun Beslutet skickas till Samtliga nämnder och bolag Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Riktlinjer för förebyggande av mutor och jäv i Lysekils kommun Sida 1 av 13

Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Dnr: Kommunfullmäktige 2018-xx-xx, x Avdelningen för verksamhetsstöd Avdelningen för verksamhetsstöd Alla nämnder och bolag 2023-12-31 Administrativ chef LKS 2018-000576 Sida 2 av 13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Riktlinjer för att förebygga mutor och jäv i Lysekils kommun... 5 Omfattning... 5 Givande och tagande av muta... 5 Vad är ett mutbrott?... 5 Otillbörliga förmåner... 6 Tillbörliga förmåner... 7 Situationer som kräver särskilda överväganden... 7 Gåvor till den som hanterar myndighetsutövning... 7 Gåvor till upphandlare, anställda som avropar ramavtal eller hanterar driftentreprenader... 7 Gåvor till lärare... 7 Rabatter, bonusar och liknande... 8 Måltider... 8 Gåvor i samband med jul, högtidsdagar och avtackningar... 8 Studieresor, kurser, konferenser och seminarier... 8 Utlandsresor... 8 Vad ska jag tänka på?... 9 Vad gör jag om jag misstänker mutbrott?... 9 Yttrandefrihet, meddelarfrihet och anmälningsskyldighet... 9 Hur kan jag som chef jobba vidare med frågor kring korruption... 10 Jäv och andra intressekonflikter... 10 Vad är jäv?... 10 När är man jävig?... 10 Verkan av jäv... 11 Sociala medier... 11 Information och uppföljning... 11 Bilaga... 12 Sida 3 av 13

Inledning Korruption är den samlade benämningen för mutbrott, trolöshet mot huvudman och otillbörligt utnyttjande av ställning för egen eller annans vinning. Det som betecknar en muta är att den innebär en fördel som mottagaren annars inte skulle ha fått. Mutan kan vara i form av pengar, varor eller andra förmåner eller en kombination av dessa. Som mutbrott räknas både att ge och ta emot mutor. Policyn innebär att o Anställda och förtroendevalda i Lysekils kommun verkar på kommunmedlemmarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin tjänsteutövning. o Anställda och förtroendevalda ska därför handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete, till exempel genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner som de har att göra med i tjänsten. o I alla sammanhang ska ett sådant förhållningssätt iakttas så att det inte kan förekomma risk för att företrädare för kommunen gör sig skyldiga till givande eller tagande av muta. o Den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. o Varje förvaltning, bolag och stiftelse där Lysekils kommun är förvaltare eller utser majoriteten av styrelsen ansvarar för att denna policy efterlevs. Inom Lysekils kommun arbetar vi på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. För att de ska ha förtroende för oss och kommunen krävs att alla anställda och förtroendevalda iakttar saklighet, opartiskhet och professionalitet i sin tjänsteutövning. Anställda och förtroendevalda ska i alla sammanhang handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att bli påverkade av ovidkommande önskemål, hänsyn eller intressen i arbetet. Förtroendet för verksamheten kan lätt skadas och det är svårt samt tidskrävande att bygga upp det igen. Vi måste därför uppvisa att vi har en god etik och en hög moral inom den kommunala organisationen. För att behålla medborgarnas förtroende måste var och en som är anställd och förtroendevald i kommunen arbeta för att motverka mutor och jäv. Var gränsen för en muta eller för jäv går kan vara svårt att avgöra. I dokument ges därför riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till detta inom Lysekils kommuns förvaltningar och bolag. Sida 4 av 13

Riktlinjer för att förebygga mutor och jäv i Lysekils kommun Omfattning Riktlinjerna omfattar alla arbetstagare och förtroendevalda, oberoende av befattning och anställningsform, i Lysekils kommun och i kommunens bolag. Det ingår i kommunens ansvar för sin verksamhet att informera sina anställda och förtroendevalda om de lagar som gäller och hur de ska tillämpas inom den egna myndigheten. Kommunens nämnder och bolag ansvarar för att dessa riktlinjer kommuniceras, följs upp och efterlevs. Riktlinjerna är allmänt hållna eftersom de ska tillämpas inom olika verksamhetsområden och under olika förhållanden och behandlar givetvis inte alla situationer som kan uppstå. Det är vars och ens ansvar att sätta sig in i och följa de lagar och riktlinjer som gäller. Det innebär bland annat att i diskussion med chefer och kollegor aktivt medverka till att tillämpningen av regler och riktlinjer på var och ens arbetsplats uppfyller högt ställda etiska krav. Givande och tagande av muta Många anställda och förtroendevalda inom kommunen har genom sin tjänsteutövning kontakter med företrädare för företag och andra externa parter. Vid dessa kontakter finns risk för att utsättas för otillbörlig påverkan. Vi kanske inte alltid tänker på att erbjudanden och förmåner som vi får från dem vi träffar i tjänsten kan vara olagliga. För att förhindra korruption, det vill säga nyttjande av sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning, finns bestämmelser om bland annat mutbrott. Dessa har till syfte att skydda både vår uppdragsgivare/ arbetsgivare, d.v.s. kommunen, och samhället i stort mot illojalt och felaktigt handlande. Vad är ett mutbrott? Lagreglerna om givande och tagande av muta finns i 10 kapitlet Brottsbalken (se bilaga). Reglerna omfattar alla arbetstagare och förtroendevalda oberoende av befattning och anställningsform. En arbetstagare, förtroendevald eller annan uppdragstagare som för sin egen eller för annans räkning tar emot, begär eller blir lovad en otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning gör sig skyldig till tagande av muta. Den som lämnar, erbjuder eller utlovar den otillbörliga förmånen gör sig skyldig till givande av muta. Något samband mellan förmånen och hur arbetet utförs behöver inte finnas för att handlandet ska betraktas som ett brott. Det innebär att en belöning kan vara otillbörlig även om den inte ges för att få mottagaren att handla på ett visst sätt. Straffet för givande och tagande av muta är böter eller fängelse. Därutöver kan avskedande bli aktuellt, samt skadestånd vid ekonomisk skada. Sida 5 av 13

Gränsen mellan vad som är en tillbörlig och en otillbörlig förmån är inte definierad i lag, eftersom det är omöjligt att täcka in alla olika situationer som kan uppstå. En bedömning måste därför ske i varje enskilt fall. Särskilt höga krav ställs på anställda i den offentliga sektorn och då särskilt vid myndighetsutövning, upphandling, entreprenader och avtalsförhandlingar. Alla anställda och förtroendevalda i kommunen ska betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. För att undvika gränsdragningsproblem ska du undvika att ta emot gåvor och förmåner. Om detta ändå blir aktuellt kan vad som anges nedan tjäna som vägledning. Otillbörliga förmåner Nedan följer exempel på förmåner som är otillbörliga: Penninggåvor i kontanter Penninglån på gynnsamma villkor Köpeskilling eller fordran, amortering eller ränta som efterskänks Borgensåtaganden Olika sorters bonuserbjudanden t.ex. vid varuinköp, flygresor och hotellvistelser om förmånen tillfaller den anställde och inte arbetsgivaren. Rabatter på privata inköp hos en leverantör till kommunen Förfogande över fordon, båt, fritidsbostad eller liknande för privat bruk Studieresor, kurser och konferenser som affärskontakter vill bjuda på Helt eller delvis betalda nöjes- eller semesterresor Sidoleverans av en vara eller en tjänst utförd från en leverantör som du har kontakt med i tjänsten Mat (annan än enklare förtäring) och underhållning vid kundträffar som arrangeras av kommunala leverantörer eller möjliga leverantörer Tjänster i form av bilreparationer, fastighetsreparationer eller liknande till låg eller ingen kostnad Sida 6 av 13

Tillbörliga förmåner Förmåner som inte är avsedda att påverka ditt handlande och som rimligen inte heller kan misstänkas påverka det, är som regel tillåtna. I normalfallet är följande tillåtet: Enstaka befogade arbetsmåltider av vardaglig karaktär Mindre varuprover eller enklare prydnadsföremål och minnesgåvor Enklare uppvaktning på födelsedagar eller vid sjukdom Situationer som kräver särskilda överväganden Nedan följer exempel på situationer som kräver särskild försiktighet eller särskilda överväganden för att utesluta risk för otillbörlig påverkan. Gåvor, ersättningar eller andra förmåner från brukare eller anhöriga till brukare Anställda och förtroendevalda inom socialtjänsten måste vara särskilt vaksamma om brukaren eller dess anhöriga vill ge belöning för ett gott utfört arbete. Penninggåvor är aldrig tillåtna och ska inte tas emot. Detsamma gäller gåvor med ett ekonomiskt värde som kan omsättas i pengar, exempelvis smycken, tavlor, prydnadsföremål och liknande. Du ska heller inte delta i upprättande och bevittnande av testamenten, fullmakter eller andra handlingar med rättsverkan. I detta ingår att intyga (vidimera) att en kopia eller avskrift överensstämmer med originalet. Om du får vetskap om att en brukare avser att testamentera egendom till dig ska du omgående klargöra för testatorn (brukaren) att du inte får ta emot någon gåva eller förmån. Du ska även utan dröjsmål anmäla detta till din närmaste chef. Om en brukare eller dennes anhöriga vill lämna en gåva av enklare slag, t. ex. en tårta eller choklad, ska dessa gå till arbetsplatsen kollektivt och inte till enskilda anställda. Gåvor till den som hanterar myndighetsutövning Gåvor ska inte tas emot. Gåvor till upphandlare, anställda som avropar ramavtal eller hanterar driftentreprenader Gåvor ska inte tas emot. Gåvor till lärare Gåvor till lärare med flera från enskilda elever ska inte tas emot om gåvan inte är av obetydligt värde. Gåvor som kollektivt ges från elever/föräldrar i samband med terminsavslutningar kan tas emot om det rör sig om gåvor till rimliga värden. Om du känner dig osäker kan du vända dig till din chef. Sida 7 av 13

Rabatter, bonusar och liknande Rabatter och liknande erbjudanden är inte tillåtna om de inte riktar sig till alla anställda eller förtroendevalda i kommunen. Rabatter inom ramen för personalföreningens verksamhet betraktas inte som otillbörliga, så länge samtliga anställda har möjlighet att delta i föreningen. Bonuserbjudanden som exempelvis tåg- och flygbonuspoäng för tjänsteresor eller hotellrabatter ska endast användas i tjänsten. Måltider Enstaka, inte allt för påkostade måltider med ett naturligt samband med uppdraget/arbetet är tillåtna. Måltiden ska dock inte vara den huvudsakliga anledningen till sammankomsten. Det får också bara röra sig om någon enstaka måltid från samma företag. Vi tar som huvudregel inte med oss medbjuden partner. Om partner undantagsvis följer med, gör han eller hon det på sin egen bekostnad. Gåvor i samband med jul, högtidsdagar och avtackningar I normalfallet är gåvor i samband med jul, högtidsdagar och avtackningar tillåtna. Julgåvor bör dock inte vara värda mer än 1 procent av gällande prisbasbelopp. Gåvor vid jämna födelsedagar och avtackningar bör inte överstiga 2 procent av basbeloppet. En annan förutsättning är att affärsförhållandet eller relationen med givaren (den externa parten) ska ha pågått en längre tid. Observera att beloppsgränserna inte är absoluta och att en gåva därmed kan anses vara otillbörlig även om värdet är ringa. Extra viktigt är att gåvan inte förknippas med viss prestation. Penninggåvor ska aldrig tas emot. Blommor, choklad, fruktkorgar och liknande som flera kan ta del av ska alltid gå till arbetsplatsen kollektivt och inte till en enskild arbetstagare, om det inte är helt klart att gåvan är avsedd att vara personlig vid en jämn födelsedag eller en avtackning. Gåvan måste dock alltid uppfylla kriterierna för vad som är tillåtet enligt dessa riktlinjer. Studieresor, kurser, konferenser och seminarier Studieresor, kurser, konferenser och seminarier ska som huvudregel betalas av kommunen. Om ett företag bjuder på exempelvis en konferens eller ett seminarium, är det en förutsättning att det finns ett seriöst upplagt program och att det inte förekommer ovidkommande nöjesarrangemang. Arrangemanget måste också vara till nytta för dig i din tjänsteutövning. Inbjudan ska vara riktad till arbetsgivaren som kan välja ut den eller de personer som ska delta. Kommunen ska alltid stå för resa och uppehälle. Utlandsresor Vid utlandsresor är den självklara utgångspunkten för det egna uppträdandet att de lagar, riktlinjer och etiska regler som häller på hemmaplan även ska följas utomlands. Om den lokala lagstiftningen är strängare gäller naturligtvis den. Det kan någon gång hända att du erbjuds en gåva som egentligen är för dyrbar att acceptera men där sedvanligt umgänge förutsätter att den tas emot. Du bör då snarast lämna gåvan till behörig chef för beslut om hur myndigheten ska ta hand om den. Sida 8 av 13

Vad ska jag tänka på? Om du erbjuds något av en brukare, leverantör eller någon annan utomstående kan du ställa dig följande frågor som ett stöd för att ta ställning till om erbjudandet är tillåtet eller otillåtet: Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen? Ibland kan en givare komma att uppfatta det som oartigt av mottagaren att avböja en gåva eller belöning. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot den. Men om den överhuvudtaget ska kunna tas emot måste det vara helt klart att den inte kan uppfattas som muta. Ibland kan även en gåva eller belöning utan ekonomiskt värde framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Rena penninggåvor kan aldrig tas emot även om det skulle röra sig om små belopp. Om du är tveksam ska du utgå från att erbjudandet är otillåtet och avstå från det. Om du själv inte kan göra bedömningen ska du kontakta din närmaste chef för att få hjälp och stöd med bedömningen. Är du förtroendevald kontaktar du din ordförande. Du måste dock ha i åtanke att en otillbörlig gåva eller belöning inte blir tillbörlig genom att en chef eller någon annan godkänner den. Vad gör jag om jag misstänker mutbrott? Vi förväntas som offentligt anställda leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i vårt arbete. Vi har anledning att förvänta oss att även andra på vår arbetsplats lever upp till samma höga krav. Lojaliteten mot uppdraget och mot uppdragsgivaren yttersta medborgaren innebär att vi inte heller stillatigande ska acceptera tecken på oegentligheter i vår närhet. Om du ser eller uppfattar att något sker i organisationen som kan handla om mutor och bestickning, ska du informera din närmaste chef, eller annan chef du har förtroende för, om detta. Du kan också kontakta kommundirektören eller revisionen. Är du förtroendevald kontaktar du din ordförande eller revisionen. Yttrandefrihet, meddelarfrihet och anmälningsskyldighet Arbetstagare inom det offentliga kan utnyttja den grundlagsfästa yttrandefriheten och delta i den offentliga debatten. Till yttrandefriheten är knuten meddelarfriheten som främst innebär att offentligt anställda kan lämna uppgifter till massmedia utan risk för repressalier. Arbetstagare i kommunal- och landstingskommunal verksamhet har i vissa fall även skyldighet att anmäla missförhållanden. Bland annat i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och skollagen finns exempel på sådan anmälningsskyldighet. Sida 9 av 13

Hur kan jag som chef jobba vidare med frågor kring korruption Diskussion och samtal om korruption måste hållas levande i våra verksamheter. Ett sätt kan vara att du som är chef ser till att ta upp frågan på APT och liknande möten. Innehållet i ett sådant samtal kan exempelvis vara: Varför behöver vi förebygga korruption? Hur ska kommunens riktlinjer och andra generella regler tillämpas i praktiken inom vår verksamhet? Vilka konkreta risker finns i vår verksamhet? Vart vänder jag mig om jag upptäcker att något otillbörligt sker? Vikten av att inte hålla tyst ifall du känner till något skadligt i organisationen kan också vara ett diskussionsämne. Jäv och andra intressekonflikter Vad är jäv? Lagreglerna om jäv för anställda och nämndledamöter i kommunen finns i 6 kap 28 32 kommunallagen, respektive i 5 kap 47-49 kommunallagen avseende fullmäktige. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till dig som på något sätt kan påverka utgången i ett särskilt ärende. Det innebär att reglerna gäller både dig som beslutar och dig som bereder ärenden. När är man jävig? Jäv föreligger i följande situationer: Om saken angår dig själv eller någon närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig själv eller någon närstående Om du eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång Om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som du själv är knuten till Du har fört talan som ombud eller mot betalning hjälpt någon i ärendet Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till din opartiskhet i ärendet (delikatessjäv) En sådan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet är exempelvis att du är vän eller ovän med en part eller intressent i ärendet, att du är ekonomiskt beroende av en part eller intressent i ärendet eller att du är engagerad i ärendet på ett sätt som ger anledning anta att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning i ärendet. Om du är ledamot i kommunfullmäktige gäller endast första punkten (ovan) vid behandling av ärenden i kommunfullmäktige. Sida 10 av 13

I myndigheters verksamhet förekommer ibland situationer som inte är entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt enkelt inte känns bra och som därför kan ifrågasättas. I denna gråzon av olika förhållanden, bindningar eller intressekonflikter mellan dig som tjänsteman eller förtroendevald och någon part i ärendet kan omständigheterna vara av den karaktären att myndighetens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är fråga om jäv i lagens mening. Det ska betonas att det är du som jävig som själv har ansvaret att anmäla detta. Verkan av jäv Om du är jävig får du inte delta i handläggning av eller i beslut i ärendet eller uppdraget. Du får inte heller närvara vid det sammanträde när ärendepunkten behandlas och/eller beslutas, om inte sammanträdet är offentligt. Om du som jävig deltagit i handläggning eller beslut av ärendet, kan du orsaka en försening eftersom beslutet kan överklagas till följd av jävet. Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv ska du meddela detta till din chef. Det kan ibland förekomma situationer som är svåra att bedöma ur jävssynpunkt. I sådana fall ska försiktighet iakttas och du ska avstå från att delta i hanteringen av ärendet. Vi i Lysekils kommun ska inte kunna misstänkas för något felaktigt agerande. Sociala medier Den ökade användningen av sociala medier har medfört att gränserna mellan privata och yrkesmässiga relationer i allt högre grad har suddats ut. Du bör därför tänka på hur ditt deltagande i dessa medier kan påverka förtroendet för din opartiskhet i samband med ärendehantering. Enligt reglerna om jäv är vänskap en omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet. Information och uppföljning Alla anställda och förtroendevalda inom Lysekils kommun ska ta del av dessa riktlinjer. Det ska ske vid introduktion för nyanställda och nytillträdda förtroendevalda och därefter löpande vid arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal samt utbildning för förtroendevalda. Riktlinjerna finns på kommunens intranät och externa webbplats. För mer läsning finns skriften från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Om mutor och jäv vägledning för offentligt anställda inom kommuner, landsting och regioner : https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/om-mutor-och-jav-vagledning-for-anstallda-ikommuner-landsting-och-regioner.html På Institutet Mot Mutor (IMM) hemsida finns en rättsfallsbank med domar gällande mutor och bestickning från år 2000 och senare: http://www.institutetmotmutor.se/ Sida 11 av 13

Bilaga Vad säger lagen? Sedan 1 juli 2012 finns lagreglerna om tagande och givande av muta i 10 kap Brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Regler om åtal finns även i 20 kap. BrB och brottet tagande av otillbörlig förmån vid röstning finns i 17 kap. BrB. Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5 a BrB). Givande av muta är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5 b BrB). Brottspåföljden är böter eller fängelse i högst två år. Är brotten grova döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. Handel med inflytande är att ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Likaså om man lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling (10 kap. 5 d BrB). Bestämmelsen tar sikte på så kallad indirekt korruption, vilket betyder att förmånen inte behöver lämnas till eller tas emot av den som ska påverkas, utan till en tredje person som ska utöva inflytande på den förstnämnde. Straffbestämmelsen täcker bland annat in den situationen att en arbetskamrat eller närstående (t.ex. make eller barn) till en beslutsfattare tar emot en otillbörlig förmån för att påverka beslutsfattarens beslut. Påföljden för handel med inflytande är böter eller fängelse i högst två år. Lagreglerna om jäv för anställda och förtroendevalda i kommuner finns i 6 kap 28-32 kommunallagen (KL). Reglerna i KL talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende, utan gäller även den som bereder ett ärende. Jävsgrunderna är indelade i följande fem grupper: 1 a) Sakägarjäv föreligger om handläggande förtroendevald eller anställd kan uppträda som part i det ärende som ska avgöras. Exempel: Den förtroendevalde/anställde är granne till sökande om bygglov. 1 b) Släktskapsjäv föreligger om någon närstående till handläggande förtroendevald eller anställd kan uppträda som part i det ärende som ska avgöras. 1 c) Intressejäv föreligger om ärendets utgång kan förväntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde eller den anställde eller någon närstående till dem. Personkretsens ekonomiska eller personliga förhållanden ska kunna påverkas av beslutet i det aktuella ärendet. Exempel: Den jävige eller någon närstående till honom/henne äger ett stort antal aktier i ett bolag som uppträder som part i ärendet. 2) Ställföreträdarjäv föreligger när den förtroendevalde eller den anställde eller någon närstående till dem, är s.k. ställföreträdare för den som ärendet direkt handlar om eller för någon som inte är direkt berörd av ärendet, men som ändå indirekt förväntas ha synnerlig Sida 12 av 13

nytta eller skada av ärendets utgång. Exempel: Förvaltare, god man eller firmatecknare. 3) Tillsynsjäv föreligger om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som den förtroendevalde eller den anställde själv är knuten till. Exempel: Nämnd som bedriver vaverksamhet och miljö- och hälsoskyddsverksamhet får inte utöva tillsyn enligt miljöbalken över va-verksamheten. 4) Ombuds- eller biträdesjäv föreligger om den förtroendevalde/den anställde har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i den sak som det aktuella ärendet hos myndigheten gäller. 5) Det s.k. grannlaghets- eller delikatessjävet är en allmänt avfattad jävsbestämmelse som syftar till att fånga upp sådana jävssituationer som inte täcks av övriga jävsgrunder. Jäv enligt denna punkt föreligger vid ärendehandläggningen om det (utöver vad som anges i punkterna 1 4) finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till den anställdes eller till den förtroendevaldes opartiskhet i ärendet. Exempel: Den förtroendevalde eller den anställde är vän eller ovän med den som är part i ärendet eller står i ett markant beroendeförhållande till den som berörs av ärendet. Vid dubbla engagemang i olika nämnder föreligger inte delikatessjäv i nämnd bara för att den som handlägger ärendet tidigare deltagit i handläggningen av ärendet i annan nämnd. Vid dubbla engagemang i nämnd och i föreningsliv tillämpas jävsreglerna fullt ut. Vid dubbla engagemang och kommunala aktiebolag eller stiftelser gäller att bestämmelserna om ställföreträdarjäv och delikatessjäv inte tillämpas om kommunen äger minst hälften av aktierna i aktiebolaget eller utser minst hälften av styrelseledamöterna i stiftelsen. Undantaget gäller inte i ärenden om myndighetsutövning t.ex. om en ledamot är vd i ett kommunalt aktiebolag som ansöker om bygglov. Revisionsjäv (9 kap. 4 6 KL) För kommunens revisorer tillämpas samma jävsregler som gäller för förtroendevalda i nämnd. Postadress: 453 80 LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: 0523-61 30 00 E-post registrator@lysekil.se Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 13 av 13

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-04 Dnr LKS 2018-000491 Avdelningen för verksamhetsstöd Anne-Marie Mattsson, anne-marie.mattsson@lysekil.se Riktlinjer för representation Sammanfattning Kommunens verksamhet är i huvudsak finansierad med skattemedel. Det innebär särskilda krav på restriktivitet med representationskostnader och att användningen av anslagsmedel för sådana ändamål kan motiveras med dess betydelse för verksamheten. Avdelningen för verksamhetsstöd har reviderat kommunstyrelsen tidigare beslut 2001-10-31, 105, om riktlinjer för representation och utarbetat ett nytt förslag där tidigare beslut om användande av alkohol vid särskilda tillfällen inarbetats i de nya riktlinjerna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta Riktlinjer för representation för Lysekils kommun enligt upprättat förslag. Riktlinjerna gäller även de av kommunen helägda bolagen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att genom antagande av nya riktlinjer för representation upphäva fullmäktiges tidigare beslut från 2001-10-31, 105, samt fullmäktiges beslut enligt 31, 1979/1980, att den kommunala representationen inte ska omfatta kostnader för alkoholförtäring. Ärendet Kommunens verksamhet är i huvudsak finansierad med skattemedel. Det innebär särskilda krav på restriktivitet med representationskostnader och att användningen av anslagsmedel för sådana ändamål kan motiveras med dess betydelse för verksamheten. Avdelningen för verksamhetsstöd har reviderat kommunstyrelsen tidigare beslut 2001-10-31, 105, om riktlinjer för representation och utarbetat ett nytt förslag där tidigare beslut om användande av alkohol vid särskilda tillfällen inarbetats i de nya riktlinjerna. En förutsättning för att medborgarna i Lysekils kommun ska ha förtroende för oss som verkar inom kommunkoncernen är att vi utför vårt arbete med omdöme och att vi följer gällande lagar och regler. Det är viktigt att vi har en god etik som präglar vårt agerande och vårt förhållningssätt. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2018-000491 Förslag till nya riktlinjer om representation och gåvor har utformats utifrån detta synsätt. Riktlinjerna gäller för alla förtroendevalda och anställda i kommunens förvaltningar och bolag. Leif Schöndell Kommundirektör Anne-Marie Mattsson Nämndsekreterare Bilaga Lysekils kommuns Riktlinjer för representation Beslutet skickas till Samtliga förvaltningar och bolag i Lysekils kommun Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Lysekils kommuns Riktlinjer för representation Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler

Fastställt av: Kommunfullmäktige Gäller från och med: 2018-xx-xx, För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder, bolag och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 2023-12-31 Dokumentansvarig: Avdelningschef, avdelningen för verksamhetsstöd Dnr: LKS 2018-491

Innehåll Inledning... 4 Ledarskap... 4 Representation... 5 Extern representation... 5 Intern representation... 6 Dricks... 6 Redovisning... 6 Gåvor... 7 Gåvor till anställda... 7 Gåvor till externa (representationsgåvor)... 7 Rabatter och förmåner... 7 Mutor... 8 Exempel på hur vi ska agera i olika situationer... 9 Måltider... 9 Visning av projekt... 9 Kundträffar... 9 Studieresor, konferenser... 9 Gåvor... 9 Rabatter, kontanter, lån... 10 Erbjudanden på fritiden... 10 Sida 3 av 9

Inledning En förutsättning för att medborgarna i Lysekils kommun ska ha förtroende för oss som verkar inom kommunkoncernen är att vi utför vårt arbete med omdöme och att vi följer gällande lagar och regler. Det är viktigt att vi har en god etik som präglar vårt agerande och vårt förhållningssätt. Följande riktlinjer om representation och gåvor har utformats utifrån detta synsätt. Representation är ett både naturligt och viktigt inslag i verksamheten och sker i en rad olika sammanhang för att vi ska kunna bedriva och utveckla en god verksamhet och nå våra mål. Riktlinjerna ska ses som ett stöd för oss i vårt arbete och i vår relation med andra som vi kommer i kontakt med i tjänsten. Riktlinjerna gäller för alla förtroendevalda och anställda i kommunens förvaltningar och bolag. Riktlinjerna om representation och gåvor gäller i de delar som beskrivs i detta dokument som ett komplement till de riktlinjer som finns i kommunens policy för inköp och upphandling. Ledarskap Chefens förmåga att hantera sin roll som ledare och föredöme i situationer som knyter an till frågor om representation och mutor och gott etiskt förhållningssätt är av yttersta vikt. Att leva som man lär ger positiva effekter för såväl chef som individ som för hela organisationen. Det innebär att du som chef: Skaffar dig kunskap om vilka etiska regler som gäller Tar ansvar för att informera medarbetare om dessa Är ett föredöme, inte bara i ord, utan framför allt i handling Sida 4 av 9

Representation Dessa riktlinjer anger den norm som bör gälla för representation, uppvaktningar och gåvor inom kommunkoncernen. Utgångspunkten är att representationen ska kännetecknas av måttfullhet. Extern representation Extern representation riktar sig mot utomstående organisationer, företag och enskilda personer. Lysekils kommun hanterar skattemedel och det ställer höga krav på omdöme och måttfullhet. Att helt förbjuda extern representation är dock inte en realistisk utgångspunkt. Kommunen måste till exempel kunna arbeta med marknadsföringsinsatser som besöksmål och allmänt främja näringslivet i Lysekil. Representation är ett både naturligt och viktigt inslag i verksamheten och sker i en rad olika sammanhang, exempelvis vid företagsbesök/träffar, besök av organisationer och vid kundaktiviteter. Att dra en skarp gräns när representation inte ska ske är omöjligt - representationen ska dock alltid ha ett omedelbart samband med och direkt värde för verksamheten. Det gäller både tidpunkt och plats för representationen samt de personer mot vilka representationen riktar sig. All extern representation ska ha ett i förväg fastställt eller i efterhand kontrollerbart syfte. Till vissa positioner finns knuten rätten att representera. Extern representation sker i första hand på chefsnivå men uppgiften kan delegeras till utsedd person inom förvaltningen/bolaget. Representationen ska inte omfatta andra personer än de som är engagerade i kontakterna mellan förvaltningen/bolaget och gästerna. Endast vid mycket särskilda tillfällen representerar kommunen med anhöriga till anställda eller förtroendevalda. Frekvent återkommande representation med en och samma person eller grupp av personer bör inte förekomma. Representation i hemmet ska inte förekomma. I samband med myndighetsutövning, inköp och upphandling ska representation inte förekomma. Vid all extern representation ska vi utgå från en restriktiv hållning och iaktta måttfullhet. Särskilt gäller detta bruk av alkohol. Undantag kan göras när sedvänja eller kutym kräver det. I speciella situationer, till exempel vid utländska besök, kan särskilda former av representation förekomma. Sådana undantag ska beslutas av kommundirektören eller de kommunala bolagens VD. Deltagande i evenemang i övrigt är relevant om detta fordras för att den berörde ska kunna fullgöra sitt uppdrag eller om deltagandet på annat sätt är relevant utifrån den roll den berörde har i det specifika sammanhanget. Sida 5 av 9

Intern representation Med intern representation avses i första hand informationsmöten, interna kurser och planeringskonferenser. Intern representation som medför att deltagarna blir beskattade för förmånen ska normalt inte förekomma. Med intern representation avses även träffar som personalfest, julfest eller liknande. Värdet på representationen vid dessa träffar kännetecknas av restriktivitet och måttfullhet. Formerna för denna typ av representation bestäms av kommundirektören i samråd med respektive förvaltning eller bolag. Måttfullhet bör iakttas, i synnerhet vad gäller bruk av alkohol. Undantag kan göras vid till exempel kommunens middagsbjudning i samband med uppvaktning av personal som varit anställda i 25 år. Sådana undantag ska beslutas av kommundirektören. Dricks Vi ger inte dricks i samband med representation, vid taxiresor eller dylikt. Vid representation utomlands ska landets kutym vara vägledande. Redovisning Redovisning av representation ska vara fullständig, tydlig och korrekt. Misstanke om felaktig användning får inte uppstå på grund av bristande redovisningsrutiner. Representationens samband med verksamheten ska alltid styrkas genom att syftet med representationen anges på fakturan/notan eller som en permanent anteckning vid elektronisk faktura. Uppgift ska även anges över vilka personer som deltagit och från vilken organisation deltagarna kommer. Reglerna för attest vid representation ska följas i enlighet med gällande riktlinjer för attest. Sida 6 av 9

Gåvor I inkomstskattelagen (IL) regleras vilka förmåner som är skattefria respektive skattepliktiga för mottagaren. Inkomstskattelagens regler om skattefria förmåner utgör den övre gränsen för värdet av gåvor m.m. och ska inte överskridas. Generellt gäller att utgångspunkten är måttfullhet och att gåvor aldrig ges i form av alkoholhaltiga drycker eller tobak. Vid tveksamheter kan kontaktas tas med kommunens ekonomichef. Gåvor till anställda Hänvisning till Lysekils kommuns Regler för uppvaktningar, antaget av kommunfullmäktige 2016-03-31, 49, dnr LKS 2016-81. Reklamgåvor får förekomma om det avser artiklar av förhållandevis obetydligt värde som antingen har direkt anknytning till givarens verksamhet eller utgörs av enklare presentartiklar. För att en gåva ska klassas som reklamgåva bör gåvan lämnas till ett större antal personer och sakna inslag av personlig karaktär. Gåvan ska vara försedd med givande förvaltnings/bolags namn, märke eller dylikt. Gåvor till externa (representationsgåvor) Gåvor vid extern representation förekommer i kommersiella sammanhang och lämnas till representant för den organisation och/eller det företag man för diskussioner med. Gåvan är avsedd att bidra till goda förbindelser mellan parterna. Representationsgåvor får endast förekomma då det är fråga om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser eller liknande. Gåvan ska alltså ha ett omedelbart samband med verksamheten. Vid studiebesök eller i liknande situationer får representationsgåvor förekomma som tack för visad gästfrihet. Skatteverket har i sina allmänna råd angivit gränsvärde för avdragsgilla representationsgåvor, vilket är det belopp som även gäller för kommunens förvaltningar och bolag. Reklamgåvor får förekomma om det avser artiklar av förhållandevis obetydligt värde som antingen har direkt anknytning till givarens verksamhet eller utgörs av enklare presentartiklar. För att en gåva ska klassas som reklamgåva bör gåvan lämnas till ett större antal personer och sakna inslag av personlig karaktär. Gåvan ska vara försedd med givande förvaltnings/bolags namn, märke eller dylikt. Rabatter och förmåner Enligt vedertagen praxis utger ibland bolag, exempelvis flyg- och hotellbolag, rabatter eller liknande förmåner för visad kundtrohet. Alla rabatter som vi får i samband med tjänsteresor ska tillfalla förvaltningen/bolaget. Sida 7 av 9

Mutor Förtroendevalda eller anställda i kommunens förvaltningar och bolag har normalt dagligen kontakt med ett stort antal människor och företag. I många sammanhang ingår det i uppdraget och vi förväntas att delta på sammankomster. Vid dessa kontakter riskerar vi att utsättas för otillbörlig påverkan. Vi kanske inte alltid tänker på att erbjudanden och förmåner som vi får från dem vi träffar i tjänsten kan vara olagliga eller olämpliga. För att förhindra korruption finns bestämmelser om mutbrott. Dessa har till syfte att skydda både kommunen och samhället i stort mot illojalt och felaktigt handlande hos förtroendevalda eller anställda. Korruption innebär att man otillbörligen försöker påverka besluts- och handlingsprocesser i samhället. Lagen gör i princip ingen skillnad mellan om den som erhåller/erbjuds en förmån är anställd i ett privat företag eller arbetar i offentlig verksamhet. De rättsfall som finns visar emellertid att det ställs särskilt höga krav på offentligt anställda och då särskilt på dem som ägnar sig åt myndighetsutövning, till exempel tillståndsgivning, beslut om rättigheter, inspektion samt på dem som arbetar med upphandling och inköp. Den som arbetar med myndighetsutövning måste därför ha en synnerligen restriktiv inställning till gåvor eller andra förmåner av enskilda, företag eller organisationer med vilka den anställde har haft, har eller kan komma att ha yrkesmässig kontakt. Misstanke om otillbörlig hänsyn får inte förekomma i samband med myndighetsutövning. Även inom omsorgsområdet ställs höga krav och utrymmet för att ta emot gåvor är mycket litet. Endast undantagsvis kan enklare gåvor av trivselkaraktär accepteras och dessa tillfaller då i första hand arbetsplatsen som helhet. Vad som kan bedömas som muta kan variera från fall till fall. Det kan ibland vara osäkert var gränsen mellan det tillåtna och det otillåtna går. Vid tveksamhet bör vi tacka nej eller rådgöra med vår närmaste chef. Om vi till exempel erbjuds att delta i en kundträff bör vi informera vår närmaste chef om detta. Målet är att ingen ska kunna misstänkas för att ta emot mutor. Samtliga anställda och förtroendevalda i kommunens förvaltningar och bolag har ett personligt ansvar att förhålla sig till lagar och föreskrifter och förväntas hålla sig underrättade om innebörden av lagstiftningen om mutbrott. Sida 8 av 9

Exempel på hur vi ska agera i olika situationer Nedan följer exempel som kan underlätta för oss att avgöra vad som kan vara tillåtet och vad som kan vara straffbart. Tänk dock på att exemplen endast är tumregler. Måltider Vi låter oss inte bjudas på måltider av en arrangör, leverantör eller entreprenör om måltiden inte har ett naturligt samband med arbetet och är av typen normal affärslunch eller middag. Måltiderna får inte förekomma för ofta. Visning av projekt Om en byggherre eller entreprenör vill visa ett relevant projekt och bjuda på en enklare måltid är detta normalt tillåtet. Om vi måste resa eller bo på hotell för att delta i visningen bekostar förvaltningen/bolaget detta och står för uppehället och ska först vara förankrat hos överordnad chef. Kundträffar Om ett företag som bolaget handlar med bjuder på en kundträff är det normalt tillåtet att delta om syftet med träffen är att utbyta information. Om det vid träffen förekommer viss underhållning och bjuds på enklare förtäring innebär inte det att kundträffen blir en muta. Det är dock viktigt att huvudsyftet är just informationsutbytet, inte nöje, och träffen får inte vara lyxbetonad. Om vi måste resa eller bo på hotell för att delta i kundträffen bekostar förvaltningen/bolaget detta och står för uppehället. Studieresor, konferenser Studieresor och konferenser som affärskontakter vill bjuda på tackar vi alltid nej till. Är det en studieresa eller konferens som det är viktigt för oss att delta i för att vi ska kunna fullgöra våra arbetsuppgifter står förvaltningen/bolaget för kostnaderna för konferensen samt resa, hotell och uppehälle. Det är givetvis inte acceptabelt att affärskontakten bekostar till exempel uppgradering till ett dyrare hotellrum. Om det bjuds på enklare förtäring innebär inte det att studieresan eller konferensen blir en muta. På sedvanligt sätt beslutar överordnad chef vem som deltar. Gåvor Vi bör inte ta emot gåvor. Gåvor kan vara av många olika slag, inte bara presenter. Till exempel är biljetter till idrotts- eller underhållningsevenemang naturligtvis också gåvor. Gåvor kan dock accepteras om de är av ringa värde och om deltagandet i dessa fordras för att den berörde ska kunna fullgöra sitt uppdrag eller om deltagandet på annat sätt är relevant utifrån den roll den berörde har i det specifika sammanhanget. Som angetts ovan måste de som utövar myndighet, arbetar med upphandling eller inköp eller arbetar inom omsorgsområdet vara särskilt försiktiga med att ta emot gåvor. Sida 9 av 9

Rabatter, kontanter, lån Rabatter som inte erbjuds alla anställda i Lysekils kommun eller respektive bolag eller inte är normala marknadsföringsåtgärder ska vi tacka nej till. Detsamma gäller naturligtvis även erbjudanden om pengar och lån. Erbjudanden på fritiden Det är inte ovanligt att vi får erbjudanden av affärskontakter om att fritt eller till subventionerat pris delta i olika evenemang på vår fritid. Det kan vara fråga om att resa, att låna ett fritidshus eller en segelbåt eller om aktiviteter som till exempel golftävlingar. Detta ska vi alltid tacka nej till. Att erbjudandet gäller under semester eller fritid hindrar inte att det kan betraktas som muta. Riktlinjerna ovan gäller även om man lär känna en affärskontakt så väl att det blivit fråga om vänskap. Kravet är alltid detsamma, nämligen att vi ska uppträda sakligt och opartiskt. Vi behöver inte ha blivit påverkade av ett erbjudande för att det ska kunna bli mutbrott. Det räcker att man objektivt sett skulle kunna tänkas bli påverkad av förmånen. Självfallet ska vi tillämpa samma princip vid det omvända förhållandet. Postadress: 453 80 LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: 0523-61 30 00 E-post registrator@lysekil.se Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 10 av

Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Kommunstyrelseförvaltningen Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, 0523-61 31 04 mari-louise.dunert@lysekil.se Datum 2018-10-19 Dnr LKS 2018-000237 Obesvarade medborgarförslag - redovisning hösten 2018 Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Kommunstyrelsen har 20 öppna och pågående medborgarförslag. Sedan redovisningen i maj 2018 har fyra medborgarförslag besvarats av kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av redovisningen av obesvarade medborgarförslag hösten 2018. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsen har 20 öppna och pågående medborgarförslag. Sedan redovisningen i maj 2018 har fyra medborgarförslag besvarats av kommunstyrelsen. Den nya hanteringen av medborgarförslag som kommunfullmäktige beslutade om i december 2017 har gjort att hanteringen har blivit enklare. Förvaltningen noterar dock att det är fortsatt svårt för samhällsbyggnadsförvaltningen respektive kommunstyrelseförvaltningen att prioritera medborgarförslag som har inkommit för flera år sedan, men ambitionen är att alla ska få ett svar. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilaga Förteckning över obesvarade medborgarförslag 2018-10-19 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Diarienr Datum Avsändare Beskrivning 2018-000005 2018-01-04 Förslagsställare Medborgarförslag - Ordna cykelparkering för bl a pendlare vid järnvägsstationen och placera även en cykelpump där. 2017-000897 2017-12-27 Förslagsställare Medborgarförslag om den gamla pissoaren som ligger i kommunens förråd 2017-000411 2017-05-23 Förslagsställare Medborgarförslag - Bygg en cykelväg på järnvägsspåret mellan Håby och Lysekil 2017-000405 2017-05-19 Förslagsställare Medborgarförslag - att anlägga två stycken boulebanor på bostadsområdet Torpet 2017-000384 2017-05-10 Förslagsställare Medborgarförslag - Anlägg en park på nuvarande Slättevallen och kalla den Slätteparken 2017-000110 2017-02-10 Förslagsställare Medborgarförslag - Simbana i havet 2017-000090 2017-02-01 Förslagsställare Medborgarförslag - gällande Lysekilsbanan 2.0 2016-000768 2016-11-16 Förslagsställare Medborgarförslag - översyn av odlingslotterna vid Dalskogen samt hur man hanterar arrendena av odlingslotterna 2016-000731 2016-11-03 Förslagsställare Medborgarförslag om att man ser över möjligheterna till andra farthinder vid Valbogatan, från Lysekils vårdcentral till brandstationen 2016-000102 2016-02-24 Förslagsställare Medborgarförslag - önskar en lokal i kommunen där Lysekils historia visas. Den skall handla om fisket, konservindustrin, burktillverkningen, Skandiaverken och stenindustrin och Preemraff 2015-000553 2015-11-23 Förslagsställare Medborgarförslag - Fortsätt att bygga cykelväg från Lyse till Brastad 2015-000510 2015-10-29 Förslagsställare Medborgarförslag om att sätta upp gatubelysning runt Trötemyren och Rotemyren 2015-000477 2015-10-14 Förslagsställare Medborgarförslag - Rusta upp gång- och cykelväg från Tuntorp, Brastad till Stångenässkolan - förbättra för cyklister och fotgängare vid rondellen i Brastad 2015-000306 2015-06-02 Förslagsställare Medborgarförslag - Fartgupp eller liknande lösning som sänker hastigheten på vägen till Tronebacken 2015-000254 2015-05-20 Förslagsställare Medborgarförslag - husbilsparkering i Grundsund - öka besöken till handel och restaurang 2014-000454 2014-10-16 Förslagsställare Medborgarförslag - Anlägga busshållsplats för skolskjutsar i direkt anslutning till Mariedalsskolan 2014-000404 2014-09-23 Förslagsställare Medborgarförslag anlägga en park med lekplats och grillplats på nuvarande Slättevallen 2014-000224 2014-05-13 Förslagsställare Medborgarförslag - förslag om en liveaboard marina (bomarina) för fritidsbåtar 2012-000359 2012-09-25 Förslagsställare Medborgarförslag-Trottoar förbi Gullmarsskolans parkering på Norra Kvarngatan 2011-000203 2011-05-10 Förslagsställare Medborgarförslag - Flera övervakningskameror nära båthamnen / brottsförebyggnade åtgärder i hamnen

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-10-30 Dnr LKS 2018-000237 Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, 0523-61 31 04 mari-louise.dunert@lysekil.se Obesvarade motioner - redovisning hösten 2018 Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Kommunstyrelsen har 54 pågående och öppna motioner. Sedan redovisningen i kommunfullmäktige april har det inkommit 8 nya motioner och 23 motioner är besvarade. Kommunstyrelseförvaltningen kommer att skärpa upp hanteringen av motionerna, men det är svårt att inom befintliga resurser prioritera äldre motioner då ett flertal är inaktuella eller har genomförts på ett eller annat sätt. Med anledning av att kommunstyrelsen har en fortsatt ärendeskuld på 54 motioner, föreslår kommunstyrelseförvaltningen att avsluta och lägga motioner mellan 2013-2016 till handlingarna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av redovisningen av obesvarade motioner hösten 2018. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avskriva alla motioner som väckts mellan 2013-2016. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Kommunstyrelsen har 54 pågående och öppna motioner. Sedan redovisningen i kommunfullmäktige april har det inkommit 8 nya motioner och 23 motioner är besvarade. Förvaltningens synpunkter Enligt kommunallagen 5 kap 35, ska en motion om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Det innebär att kommunfullmäktige i sak inte kan behandla en motion som inte har färdigberedds, men det står däremot kommunfullmäktige fritt att från vidare behandling avskriva en inte förberedd motion. Kommunstyrelseförvaltningen kommer att skärpa upp hanteringen av motionerna, men det är svårt att inom befintliga resurser prioritera äldre motioner då ett flertal är inaktuella eller har genomförts på ett eller annat sätt. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2018-000237 Med anledning att kommunstyrelsen har en fortsatt ärendeskuld på 54 motioner, föreslår kommunstyrelseförvaltningen att avsluta och lägga motioner mellan 2013-2016 till handlingarna. Det är 26 motioner som berörs. Om man som ledamot i kommunfullmäktige vill att en äldre motion ska besvaras finns möjligheten att lämna in motionen på nytt. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilaga Förteckning över obesvarade motioner 2018-10-19 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Diarienr Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning 2018-000558 2018-09-27 Magnus Elisson, (SD) Motion om multiarena i Brodalen 2018-000557 2018-09-27 Magnus Elisson, (SD) Motion om ny spetsgymnasielinje med fokus på hållbarhet och cirkulär ekonomi 2018-000556 2018-09-27 Christoffer Zackarisson, (SD) Motion om hundrastgård i Brastad 2018-000555 2018-09-27 Magnus Elisson, (SD) Motion om idrottshall/träningshall för barn och ungdomar i Lysekil 2018-000540 2018-09-19 Fredrik Häller (LP) Motion om att prioritera framtagande av vattennära industrimark. 2018-000511 2018-08-27 Jeanette Janson, (LP) Motion om föreningsutvecklare i Lysekils kommun 2018-000490 2018-08-15 Yngve Berlin (K) Motion om att göra Slättevallen till park och anläggning för spontanindrott 2018-000326 2018-05-11 Siw Lycke (C), Monica Andersson (C) Motion om införande av lön (habiliteringsersättning) till samtliga inom daglig verksamhet 2018-000258 2018-04-10 Lars Björneld (L) Motion om fler bostäder i Lysekils kommun genom VA-utbyggnad 2018-000217 2018-03-28 Fredrik Häller (LP) Motion om upptagningsplats för båtar i Södra Hamnen 2018-000216 2018-03-28 Fredrik Häller (LP) Motion om revidering av näringslivsstratregin Motion - att kommunstyrelsen överlägger med Trafikverket om Färjelinjen Finsbo-Skårs 2018-000184 2018-03-14 Lars Björneld (L) avgångstider och att toaletterna öppnas på färjan. 2018-000163 2018-03-08 Christoffer Zakariasson (SD) Motion - angående utbyggnad av Brastad sporthall 2018-000131 2018-02-21 Siw lycke, Monica Andersson (C) Motion om UF-företag 2018-000123 2018-02-16 Wictoria Insulán (M) Motion om ökad komfort för dykare, paddlare och övriga besökare kring Släggö, året runt 2018-000105 2018-02-08 Inge Löfgren (MP) Motion om att göra Metvik/Fiskebäcksvik till naturreservat 2017-000772 2017-11-08 Britt-Marie Kjellgren (K), Yngve Berlin (K) Motion om att utreda förutsättningarna för 30-timmarsvecka i vården 2017-000740 2017-10-17 Inge Löfgren (MP) Motion om att installera solceller på kommunens byggnader 2017-000713 2017-10-09 Richard Åkerman (M) Motion om offentlig toalett i Grundsund 2017-000493 2017-06-19 Christoffer Zakariasson (SD) Motion om rastgård för hundar i Brastad 2017-000491 2017-06-19 Christoffer Zakariasson (SD) Motion om brist på billigare boenden Motion - De fastigheter kommunen behöver för sin verksamhet och service, 2017-000376 2017-05-10 Yngve Berlin (K) Britt-Marie Kjellgren (K) m.fl. ska också ägas av kommunen! 2017-000281 2017-04-07 Ronald Rombrant (LP) m.fl. Motion om att överföra Lysekils omsorgsbostäder till kommunens ägo 2017-000125 2017-02-13 Lars Björneld (L) Motion - Större byggrätter i fritidshusområden ger ökad inflyttning Motion om att utreda förutsättningarna för, och möjliga vinster med, 2017-000118 2017-02-13 Ronald Rombrant (LP) en samlokalisering av de s.k. blåljusverksamheterna 2017-000117 2017-02-10 Siw Lycke (C) Motion om att förnya skyltarna till Cykelspåret 2017-000103 2017-02-07 Fredrik Lundqvist (lp) Motion om att dokumentera dialogmöten 2013-2016 förslag på att avskriva nedanstående motioner 2016-000667 2016-10-14 Fredrik Häller, Lysekilspartiet (LP) Motion avseende gästhamnar och ställplatser för husbilar 2016-000440 2016-06-22 Ann-Charlotte Strömwall (L, Liberalerna) Motion om belysning vid Vikarvet 2016-000316 2016-05-17 Siw Lycke m.fl., Centerpartiet Motion om microplaster - idag finns det mer plast än fisk i våra vattendrag 2016-000030 2016-01-25 Siw Lycke m.fl., Centerpartiet Motion ang. funktionsnedsättningsramp på badplats 2015-000599 2015-12-12 Marthin Hermansson, Vänsterpartiet Motion om att Lysekils kommun omgående tar fram en lokal lagstadgad energi och klimatplan 2015-000552 2015-11-23 Inge Löfgren, Miljöpartiet Motion om ett fossilfritt Lysekil 2015-000514 2015-10-29 Lars Björneld, Folkpartiet Motion ang. den extra avgiften för resa med kollektivtrafiken/båttrafiken över Gullmaren 2015-000339 2015-06-22 Thomas Falk, Lysekilspartiet Motion om offentlig toalett i Grundsunds centrum, som ska vara öppet året runt. 2015-000336 2015-06-22 Ulrika Häller Lundbäck, Kristdemokraterna Motion betr. "Skjuts till restaurang som alternativ till hemkörd mat" 2015-000190 2015-04-21 Hermansson Marthin (V) Motion om kommunal barnomsorg på obekväma arbetstider, "nattis"/"kvällsis" 2015-000088 2015-02-18 Fredrik Lundqvist (LP) Motion om att tydliggöra kommunfullmäktige som plats för ansvarsprövning

Diarienr Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning 2014-000544 2014-12-08 Fredrik Lundqvist (LP) Motion om medverkan till levande sten- och ölandskap 2014-000495 2014-11-09 Hermansson Marthin (V) Motion om säker busshållplats vid Mariedalsskolan Motion - Uppmärksamma behoven från föreningens ungdom, 2014-000230 2014-05-19 Carlsson Camilla (FP) de har väntat tillräckligt länge på en Skateboardbana 2014-000172 2014-04-09 Ortner Bernt, (S) Motion om anläggande av fribad i Lysekils kommun 2014-000153 2014-03-25 Löfgren Inge (MP) Motion om att bygga en cykelbana mellan Lysekil och Brastad 2014-000102 2014-03-07 Folkpartiet Motion - Framtiden hotad för föreningen L. Laurin flaggskepp bogserbåten "Harry" Motion - Nu är det dags att uppmärksamma Lysekils historiska vagga i Gamlestan, 2014-000087 2014-02-21 Karlsson Roland och Strömwall A-C (FP) Norra hamnen och på Skeppsholmen Motion - Utred förutsättningarna att införa fria kollektivtrafikresor för 2014-000073 2014-02-12 Karlsson Roland (FP) pensionärer med lika regler i hela regionen 2013-000474 2013-12-11 Centerpartiet i Lysekil Motion om studentmedarbetare 2013-000407 2013-11-06 Strömwall Ann-Charlotte (FP) Motion - Önskan från synskadade att måla kanterna vid övergångsställena med vit färg 2013-000368 2013-10-04 Strömwall Ann-Charlotte (FP) Motion med förslag om att placera uppvärmda soffor utanför varje särskilt boende i kommunen 2013-000328 2013-09-26 Karlsson Roland, FP Motion om att koppla ihop strandpromenaden via Lilla Ålevik - Långeviks badplats - Valbodalen - Sivik med kuststigen 2013-000289 2013-08-29 Larsson Marianne/Karlsson Roland Motion-Anläggande av grusplan/parkeringsyta vid bottnavallen Grundsund 2013-000099 2013-03-19 Rombrant Ronald, (LP) Motion om tillgänglighets- och bemötandepolicy i Lysekils kommun 2013-000014 2013-01-16 Skaftöpartiet/Thomas Falk Motion angående befrielse av hamnavgift fiskefartyget L 158 Sandö

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum 2018-07-20 Dnr LKS 2017-000760 Kommunstyrelseförvaltningen/ Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, 0523-61 31 02 christian.martins@lysekil.se Svar på motion om att stärka de ideella organisationernas ställning i välfärdsarbetet Sammanfattning I en motion inlämnad av Ann-Charlotte Strömwall och Camilla Carlsson (L) föreslås att Lysekils kommun utreder förutsättningarna för att Lysekil inför en lokal överenskommelse inom det sociala- och integrationsområdet liknande den centrala överenskommelse som nyligen signerades mellan regeringen och paraplyorganisationer för de ideella organisationerna inom civilsamhället. Kommunstyrelseförvaltningen ser allmänt positivt på motionens förslag och föreslår därför att motionen bifalles och att socialförvaltningen ges utredningsuppdraget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bifalla motionen och att socialnämnden ges i uppdrag att med stöd av utbildningsnämnden och kommunstyrelsen utreda förutsättningarna för en överenskommelse inom det sociala- och integrationsområdet liknande den centrala överenskommelsen. Ärendet I en motion inlämnad av Ann-Charlotte Strömwall och Camilla Carlsson (L) föreslås att Lysekils kommun utreder förutsättningarna för att Lysekil inför en lokal överenskommelse, i enlighet med den centrala överenskommelsen mellan regering, SKL och idéburna organisationer, både inom det sociala området och integrationsområdet. Förvaltningens synpunkter Motionen tar utgångspunkt i den överenskommelse som i februari 2018 ingicks mellan regeringen och representanter för det civila samhället inom det sociala området. Syftet är att dialogen mellan civilsamhället och regeringen breddas och öppnas för dialog och samråd inom fler sakpolitiska områden. Detta förutsätter dock en breddad struktur för att kunna lösa hinder för samverkan, hitta gemensamma spelregler och åtgärda kunskapsbrister inom olika områden. Denna struktur etableras genom ovan nämnda överenskommelse och som upprättades mellan regeringen och paraplyorganisationer inom civilsamhället. Då det ideella arbetet i Sverige grovt räknat motsvaras av cirka 300 000 heltidstjänster utgör dessa organisationer (benämns på central nivå idéburna organisationer eller civila samhället) en viktig resurs såväl för samhället i stort likväl som i Lysekils kommun. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS 2017-000760 De senaste åren har bland andra kommunens integrations strateg arbetat med en rad projekt och insatser för att stärka och utveckla samverkan med det civila samhället vilka har stor betydelse i integrations- och demokratiarbetet. Regeringens proposition 2009/10:55 (en politik för det civila samhället) handlar om tydliggörande av det civila samhällets roll. Motionens förslag syftar till att en lokal överenskommelse ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området. Ideella aktörer kan utvecklas som producenter och leverantörer av olika former av service och tjänster till allmänheten, men organisationerna kan också fungera som röstbärare och opinionsbildare, inte minst för människor som befinner sig i utanförskap. Kommunens integrations strateg med flera har vid flera tillfällen kommit i kontakt med IOP, Idéburet Offentligt Partnerskap som kan vara intressant i sammanhanget, och som är ett alternativ till normerade bidrag och upphandling. Kommunstyrelseförvaltningen har varit i kontakt med socialförvaltningen och båda förvaltningarna menar att samhället behöver nyttja och effektivisera alla sina samlade resurser. Mot den bakgrunden ser såväl kommunstyrelseförvaltningen som socialförvaltningen positivt på motionens förslag om att utreda förutsättningarna för en lokal överenskommelse i Lysekils kommun. Förvaltningen föreslår därför att motionen bifalles och att socialförvaltningen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en lokal överenskommelse inom det sociala området och integrationsområdet. Det ska i sammanhanget sägas att det sannolikt är bra att starta inom det sociala området först vilket också ligger helt i linje med vad propositionen ovan säger, men på sikt bör utbildningsnämnden äga frågan om vidare utredning då det till stor del berör deras område utförandemässigt. Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2017-11-16, 155 Beslutet skickas till Motionärerna Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 2017-11-16 16(23) 155 Motion Stärk de ideella organisationernas ställning i välfärden Dnr: LKS 2017-760 Camilla Carlsson (L)och Ann-Charlotte Strömwall (L)föreslår i en motion 2017-11-07 att fullmäktige utreder förutsättningarna för att Lysekil inför en lokal överenskommelse,i enlighet med den centrala överenskommelsen mellan regering,skl och idéburna organisationer,både inom det sociala området och integrationsområdet. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion 2017-11-07 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionären Kommunstyrelsen (inkl.motionen) Justerare: Utdragsbestyrkande:

) Liberqlerno MOTION TILL LYSEKILS KOMMUNFULLMAKTIGE Stärk de ideella organisationernas ställning i välfärdsarbetet Alla ideella organisationer och föreningar som ställer upp där det offentliga samhället slutar är en viktig resurs som måste tas till vara och inte glömmas bort. En siffra som nämns i sammanhanget är att det ideella arbetet i Sverige motsvaras av cirka 300 000 heltidstjänster. ldeella organisationer benämns också som idéburna organisationer eller civila samhället. Eftersom benämningen centralt är idéburna organisationer används denna benämning i fortsättningen. På nationell nivå har överenskommelser gjorts - både inom det sociala området och inom integrationsområdet - mellan regering, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och idéburna organisationer. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området. lnom integrationsområdet är syftet att hitta samverkansformer när det gäller nyanlända och deras etablering i samhället. De idéburna organisationerna är en kraft för demokratisk förankring och vitalisering, för lokal och regional utveckling och för välfärdens förnyelse. Ett gott samspel. mellan offentlig sektor och de idéburna organisationerna är centralt för en god samhällsutveckling. På lokal nivå har flera kommuner ställt sig bakom och infört överenskommelserna Eftersom den inom det sociala området kom först är det också där man hittills kommit längst. lnformation kring överenskommelsen finns bland annat på denna länk http ://ove renskom m elsen.se I Lysekil finns många idéburna organisationer; dels sådana som återfinns på riksplan men även många lokala föreningar. Alla dessa gör idag ett stort arbete, både inom det sociala området och inom integrationsområdet, och med hjälp av de överenskommelser som motionen hänvisar till kan det arbetet bli än mer strukturerat och genomtänkt. Genom att de olika aktörerna känner till varandra och

sina olika roller kan det ideella arbetet verkligen få den uppskattning det förtjänar! Tanken är inte att de idéburna organisationerna ska ersätta det offentligas uppgift men de kan på olika sätt vara ett komplement i välfärdsarbetet. Vi föreslår med anledning av ovanstående att kommunfullmäktige: utreder förutsättningarna för att Lysekil inför en lokal överenskommelse, i enlighet med den centrala överenskommelsen mellan regering, SKL och idéburna organisationer, både inom det sociala området och integrationsområdet. Ann-Charlotte Strömwall, Liberalerna Lysekil Camilla Carlsson, Liberalerna Lysekil 6E{,4a/û1/