Europeiska unionens råd Bryssel den 17 maj 2016 (OR. en) 8635/1/16 REV 1 NOT från: till: Rådets generalsekretariat EDUC 131 COMPET 209 RECH 126 SOC 223 EMPL 134 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg. dok. nr: 8308/16 EDUC 117 COMPET 184 RECH 109 SOC 199 EMPL 122 Ärende: Det fortsatta arbetet med moderniseringsagendan för högre utbildning i Europa - Diskussion (Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [på förslag av ordförandeskapet]) Efter samråd med utbildningskommittén har ordförandeskapet utarbetat bifogade diskussionsunderlag som en grund för diskussionen i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 30 31 maj 2016. 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 1 DG E - 1C SV
Utkast till diskussionsunderlag för diskussionen i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 30 maj 2016 om BILAGA det fortsatta arbetet med moderniseringsagendan för högre utbildning i Europa 1. Inledning År 2011 offentliggjorde kommissionen en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning 1 och som svar på denna antog rådet slutsatser 2. Kärnfrågorna i denna agenda är fortfarande relevanta, men samtidigt har nya utmaningar och möjligheter uppstått sedan agendan tillkom 3. Europeiska kommissionen har därför meddelat att den har för avsikt att se över agendan så att den återspeglar de aktuella behoven för högre utbildning i Europa. Ett offentligt samråd har ägt rum och resulterat i värdefulla bidrag till den förnyade europeiska agendan för högre utbildning som kommer att läggas fram i höst 4. Mot bakgrund av detta anordnar det nederländska ordförandeskapet en diskussion i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) i maj för att informera om denna fråga och för att ge utbildningsministrarna möjlighet att forma detta strategiska europeiska initiativ genom att ta upp frågor och överväganden som de anser bör tas upp i den förnyade moderniseringsagendan. 1 2 3 4 KOM(2011) 567 slutlig. EUT C 372, 20.12.2011, s. 36. De europeiska utbildningsministrarna gav uttryck för en gemensam ambition att arbeta för viktiga mål inom ramen för de nya samhälleliga och ekonomiska utmaningarna för den högre utbildningen. Jerevankommunikén (14 15 maj 2015) Inom ramen för samrådet online mottogs 1485 bidrag, 1005 från enskilda (främst personer som arbetar vid utbildningsanstalter och personer som studerar eller nyligen utexaminerats) och 480 från företrädare för organisationer (främst högre utbildningsanstalter). Separat mottogs 48 ståndpunktsdokument som svar på det riktade samrådet (30 från statliga myndigheter och 18 från intresseorganisationer på nationell nivå och EU-nivå). 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 2
2. Huvudsakliga diskussionsfrågor och diskussionens upplägg Det nederländska ordförandeskapet har valt ut tre huvudfrågor som det anser speglar de största utmaningarna för den högre utbildningen i Europa, nämligen följande: 1) att öka den högre utbildningens arbetsmarknadsrelevans genom kompetens och partnerskap mellan universitet och näringsliv; 2) att rusta engagerade medborgare genom att lägga större tonvikt vid inkludering och sociala och medborgerliga kompetenser; och 3) lärarkårens förändrade roller. För att ge riktning åt diskussionen har tre medlemsstaters ministrar inbjudits att kortfattat presentera ett konkret exempel på en politisk strategi eller ett projekt med koppling till en specifik diskussionsfråga. Diskussionen kommer att delas upp i tre olika diskussionsrundor. Efter varje kortfattad presentation kommer övriga medlemsstater att inbjudas att komma med kommentarer eller frågor. På grund av tidsbrist ber ordförandeskapet medlemsstaterna att välja en av de tre kortfattade presentationerna som de vill kommentera, med utgångspunkt i frågorna i avsnitten C nedan. Det skulle uppskattas om diskussionsinläggen kan hållas så spontana och koncisa som möjligt (max 2 minuter). Presentation 1: Att öka den högre utbildningens arbetsmarknadsrelevans A. Inledning Med utgångspunkt i de diskussioner som nyligen hölls i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 24 februari och i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 7 mars 5 samt arbete som utförts på en mer teknisk nivå 6, skulle det nederländska ordförandeskapet vilja fortsätta diskussionen om kompetens genom att fokusera på den högre utbildningen i Europa. 5 6 Skrivelse av minister Jet Bussemaker och minister Lodewijk Asscher av den 4 april 2016 "Developing future skills in higher education", Utbildning 2020 peer learning-evenemang (Bryssel den 25 26 februari 2016); möte mellan generaldirektörer för högre utbildning (Amsterdam den 11 12 april 2016). 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 3
Europas högre utbildningsanstalter har en viktig roll att spela när det gäller att rusta studenter för snabba och strukturella förändringar på arbetsmarknaden och för den föränderliga naturen hos många yrken, som i allt högre grad kräver en hög kompetensnivå. Kunskap och tekniska, yrkesrelaterade och sektorsspecifika färdigheter bör därför kombineras med övergripande, ickekognitiva färdigheter, såsom kreativitet, entreprenörskap, problemlösning och förmåga att samarbeta i multidisciplinära grupper. Högre utbildningsanstalter bör överväga hur de bättre kan tillgodose arbetsmarknadens behov genom att bland annat 1) mer aktivt samverka i partnerskap med näringslivet och andra relevanta aktörer, 2) införa arbetsplatsförlagt lärande i läroplanerna och 3) bättre sammankoppla olika formella och informella lärmiljöer. Dessutom kan stärkta band till den region där högre utbildningsanstalter är belägna bidra till en rikare lärmiljö för studenter och till regional innovation och ekonomisk utveckling 7. Att kontinuerligt förvärva och uppdatera kunskaper och färdigheter har blivit viktigare än någonsin. Tillfredsställande möjligheter till livslångt lärande måste finnas tillgängliga för och utnyttjas av alla, inklusive dem som redan arbetar. Detta kräver att de högre utbildningsanstalterna blir mer flexibla och drivs mer av efterfrågan så att de möter behoven och efterfrågan hos ett allt större antal arbetande vuxna. Öppet och nätbaserat lärande (inklusive storskaliga öppna nätkurser) har en stor potential när det gäller att öka de alternativ som finns för vuxenstuderande att kunna anpassa sina studier till sina yrkesliv och privatliv, tillägna sig de moduler som krävs för att erhålla en kvalifikation och bidra effektivt till att höja den egna kompetensen. 7 Stöd till tillväxt och sysselsättning en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning, KOM(2011) 567 slutlig. 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 4
B. Resultatet av det offentliga samrådet Svaren på det offentliga samrådet om framtiden för EU:s moderniseringsagenda betonar det växande behovet av högkvalificerade människor som kan möta framtidens behov på den europeiska arbetsmarknaden 8 samt den högre utbildningens roll när det gäller att möta dessa behov. Men att se till att den högre utbildningen är (mer) relevant med tanke på de verkliga behoven i samhället framkommer samtidigt konsekvent som en prioriterad fråga. Endast en minoritet av de som svarade instämmer i att det råder god överensstämmelse mellan tillgången på personer med högskoleexamen och de kunskaper och färdigheter som ekonomin behöver. Både online-undersökningen och de ståndpunktsdokument som mottogs visar på att det råder stark enighet om den växande betydelsen av "övergripande" eller "det 20:e århundradets" färdigheter och tvärvetenskapliga kunskaper för att rusta studenter för den snabbt föränderliga arbetsmarknaden. Ett annat återkommande tema som togs upp var behovet av att stärka kompetensen inom IKT-området (både när det gäller specialister och digital kunskap mer allmänt). Bland verktygen och mekanismerna för att öka arbetsmarknadsrelevansen var följande det som mest frekvent betonades av dem som svarade: Bättre information om kompetensbehoven. Mångfald inom systemen för högre utbildning (olika programtyper). Behovet av välutrustade och kvalificerade lärare. Bättre samarbete med arbetsgivare och externa aktörer. Mer arbetsplatsförlagt lärande 9. Internationell rörlighet. Flexibla inträdesvägar. 8 9 Över 70 % av de som svarade på online-undersökningen ansåg att deras land (eller EU i allmänhet) behöver fler personer med högskoleexamen. Av dem som svarade på online-undersökningen instämde 60 % starkt i påståendet att de med ansvar för högre utbildning bör ge studenter mer möjligheter att skaffa sig arbetslivserfarenhet under sina studier" (och ytterligare 30 % instämde i viss mån). 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 5
C. Fråga för debatten Vad kan regeringarna göra för att bidra till att stärka arbetsmarknadsrelevansen för Europas högre utbildningsanstalter, och hur kan ett europeiskt samarbete vara till stöd för och bidra till detta? Presentation 2: Rusta engagerade medborgare A. Inledning Den högre utbildningen är inte bara relevant för att den förbereder studenter för arbetsmarknaden. Högre utbildning bidrar också på ett värdefullt sätt till personligt självförverkligande och välbefinnande (Bildung), till att föra över grundläggande värderingar och till att skapa säkra och engagerade medborgare, som bidrar till den akademiska världen, liksom till samhället i stort. Särskilt mot bakgrund av dagens tillströmning av ett stort antal flyktingar till Europa bör den högre utbildningen intensifiera sina ansträngningar för att bidra till inkludering och sammanhållning. Det handlar om mycket mer än att avhjälpa brister i invandrarnas utbildningsnivå. Det bör också handla om att värdesätta mångfalden och tillvarata denna mångfald på ett bra sätt (t.ex. genom "internationella klasser"). Erkännande av tidigare inlärning, inklusive informellt lärande, är ett viktigt sätt att förbättra nyanlända migranters tillgång till den europeiska högre utbildningen. För att bidra till de studerandes mer generella personliga utveckling, fyller Europas högre utbildningsanstalter en viktig roll i egenskap av sociala grupper, där alla studenter känner sig välkomna och känner tillhörighet. I dessa sammanhang lär de studerande sig att bilda egna åsikter, men också att ha förståelse för andra människors perspektiv, idéer och känslor. Detta kräver bland annat intensiva och mer individualiserade former av högre utbildning, som innebär nära kontakter med föreläsare, gott om utrymme för diskussion och personlig återkoppling på ett sätt som är fullt tillfredsställande i förhållande till den enskilde elevens bakgrund, talanger och inlärningsstil. 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 6
På så sätt kan Europas högre utbildningsanstalter ge något tillbaka till samhället genom att engagera studenter i lärande utanför universitetsområdet och genom att se till att de får kontakt med andra delar av samhället, och därigenom främja sammanhållning. Dessutom kan studerande lära mycket av fritidsaktiviteter, till exempel i form av program för frivilligarbete och samhällsengagemang. De europeiska högre utbildningsanstalterna kan också bättre utnyttja möjligheterna till nätbaserad utbildning, eftersom detta ger studenterna en extra möjlighet (vid sidan av fysisk utbildningsrörlighet) att se bortom det egna ämnesområdet och det egna landet, och att utnyttja tiden i klassrummet för att bredda och fördjupa dialoger, både bland studenter och lärare. B. Resultatet av det offentliga samrådet I svaren på det offentliga samrådet betonades ett antal kanaler genom vilka den högre utbildningen bidrar till social delaktighet och aktivt medborgarskap. I några av svaren framhölls tillgång till och slutförande av högre utbildning som drivkrafter för social rörlighet och delaktighet. Det betraktas fortfarande som viktigt att tillgången till högre utbildning breddas men de som besvarade samrådet tillmätte prioriteringar för att förbättra kvaliteten och relevansen av undervisning och lärande än större betydelse 10. I många av samrådsvaren framhölls att en viktig aspekt för att göra högre utbildning "relevant" är att studenter får hjälp att engagera sig i det samhälle som de är en del av. Av samrådet framgår också att det finns en stark överlappning mellan de typer av färdigheter och egenskaper (t.ex. kritiskt tänkande, kommunikation och interkulturell förståelse) som behövs för arbetsmarknaden (se ovan) och dem som krävs för ett aktivt medborgarskap. 10 Omkring 40 % av de som svarade på online-undersökningen "instämde starkt" i att de som ansvarar för den högre utbildningen bör "göra mer för att vidga tillträdet till högre utbildning för fler grupper i samhället", jämfört med till exempel över 60 % som instämde "starkt" i att högre utbildning bör "ge studenterna fler möjligheter att skaffa sig arbetslivserfarenhet under studietiden". 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 7
40 % av de som svarade på online-undersökningen instämde inte i viss mån eller starkt i påståendet om att "högskolekurser [i nuläget] hjälper förbereda studenter för att aktivt bidra till samhället". Ett antal svar på samrådet innehöll konkreta förslag för att främja ett aktivt medborgarskap, särskilt genom bättre samarbete mellan samtliga ämnesområden inom den högre utbildningen och den sociala sektorn samt volontärsektorn, inbegripet i fråga om utformning och genomförande av läroplaner. C. Fråga för debatten Vad kan regeringarna göra för att bidra till att stärka den sociala relevansen för Europas högre utbildningsanstalter, och hur kan ett europeiskt samarbete vara till stöd för och bidra till detta? Presentation 3: Lärarkårens förändrade roller A. Inledning Alla högre utbildningsanstalter i Europa måste anpassa sig för att kunna förbereda studenter för liv och arbete i det tjugoförsta århundradet, men det är först och främst dagens lärarkår som får utökade och svårare uppgifter. De överför inte bara kunskap till eleverna utan spelar också en central roll när det gäller att lära ut breda kunskaper och förbereda studenterna för en aktiv roll i samhället i stort. Därför är lärarnas kvalitet en av de viktigaste förutsättningarna för en högkvalitativ europeisk högre utbildning. Europeiska högre utbildningsanstalter bör fortsätta att arbeta med den fortsatta professionaliseringen av undervisande personal och kompetenta chefer inom utbildning, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt efterfrågan på lärare med solida pedagogiska och kommunikativa färdigheter. Det krävs fler insatser för att strukturellt främja och belöna framstående undervisning, bland annat genom att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt olika karriärvägar för lärare och forskare. Detta skulle också kunna främjas genom att balansera kopplingen mellan utbildningsoch forskningsverksamhet för lärare, t.ex. genom att skapa bättre samverkan mellan forskning och undervisningsverksamhet på fältet och genom att stärka kopplingen mellan de europeiska politiska ramar som stöder dessa två verksamhetsområden (det europeiska området för högre utbildning och det europeiska forskningsområdet). 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 8
Europa bör stödja detta, inte bara genom att underlätta utbyte av bästa praxis, utan också genom att främja internationellt utbyte av lärare, t.ex. genom programmet Erasmus+. Detta bidrar till ökad och ömsesidig förståelse för andra kulturer och hjälper lärare att lära av varandra. B. Resultatet av det offentliga samrådet I många av de ståndpunktsdokument som lämnats in vid det offentliga samrådet framhålls den avgörande roll som spelas av lärarna inom den högre utbildningen för att reformera läroplaner, införa ny teknik och förbättra inlärningspraxis, men det konstateras också att lärarna behöver ytterligare stöd för att fylla denna funktion på ett effektivt sätt. Mer än hälften av de som svarade på online-undersökningen instämde inte i påståendet att "lärarna inom den högre utbildningen får den utbildning de behöver för att undervisa väl", medan över 65 % av de svarande "instämde starkt" i att de som ansvarar för den högre utbildningen bör "erbjuda bättre utbildning för lärare " 11. Vid sidan av utbildning betonas i samrådssvaren även vikten av att erbjuda skälig ersättning och incitamentmekanismer för god undervisning (över 70 % av de som besvarade onlineundersökningen instämde inte i påståendet om att "god undervisning i högre utbildningsanstalter belönas på ett adekvat sätt"). Vidare ansågs internationell erfarenhet vara betydelsefull: över 80 % av de som besvarade online-undersökningen ansåg att det skulle vara "mycket användbart" om EU stödde "mer internationell rörlighet för högskolelärare", medan nästan 63 % instämde "starkt" i att högre utbildning rent allmänt bör "locka fler utländska anställda och forskare till institutionerna". C. Fråga för debatten Hur kan regeringarna stödja en kontinuerlig professionalisering av lärarkåren och skapa en bättre balans mellan givande karriärer inom undervisning och forskning? Hur kan europeiskt samarbete vara till stöd för och bidra till detta? 11 Bland de prioriteringar som föreslås för de som ansvarar för högre utbildning i onlineformuläret fick denna prioritering det största antalet svarande som "instämde starkt". 8635/1/16 REV 1 abr,cjs/ss 9