1 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-16 TRN 2016-0104 Handläggare: Evert Kroes Tillväxt- och regionplanenämnden Målmodell för TRN budgetåret 2018 Ärendebeskrivning I Tillväxt och regionplaneförvaltningens (förvaltningen) arbete med att utveckla styrningen har Ekan Management fått i uppdrag att i dialog med förvaltningen och (nämnden) ta fram en målmodell. Arbetet med framtagande av modell för målstyrning och uppföljning har skett genom djupintervjuer med ett urval av representanter från förvaltningen, nämnden, och landstingets centrala verksamheter samt en workshop med nämnden och avstämningsmöten med förvaltningen och nämndens presidium. Ärendet har beretts i samarbete med SLL Ekonomi och styrning i samband med revideringen av landstingets övergripande målmodell. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Målmodell för TRN budgetåret 2018, TRN 2016 0104, 2017-03-16 Rapport och uppföljning, Ekan Management, 2017 Förslag till beslut föreslås besluta att godkänna nämndens modell för målstyrning och uppföljning enligt förvaltningens förslag. att ge förvaltningen i uppdrag att med utgångspunkt i bifogad rapport inleda implementeringen av nämndens modell för målstyrning och uppföljning enligt förvaltningens förslag. att paragrafen förklaras omedelbart justerad.
2 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-16 TRN 2016-0104 Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Arbetet med att ta fram en modell för målstyrning och uppföljning av nämndens uppdrag har innehållit följande delar: Målmodell innehållande förslag till delmål, indikatorer och mätetal för nämndens verksamhet som en del av landstingets övergripande målmodell. Förslag till metod för uppföljning av delmål genom indikatorer och mätetal som ligger i linje med landstingets årshjul för verksamhetsstyrning och uppföljning, att utifrån målstyrningsmodellen identifiera hur både nämnden och förvaltningen i ökad utsträckning kan redovisa resultat av sin verksamhet, Förslag till uppföljning och eventuell utvärdering av arbetsmetoder såsom samverkan och dialog. Bakgrund ansvarar övergripande för regionplaneringen i Stockholms län och landstingets arbete med regional utveckling. Detta innefattar bland annat att i samarbete med länets kommuner, länsstyrelsen med flera ta fram och fastställa länets regionplan enligt plan- och bygglagen, bidra till den regionala utvecklingen, främja utvecklingen i Stockholms skärgård och landsbygdsområden samt att samordna landstingets arbete med EU:s strukturfonder. Sedan 2015 drivs verksamheten genom en egen nämnd med tillhörande förvaltning. Nämnden styrs av landstingets reglemente, mål och uppdrag i landstingets budget. I samband med att nämnden bildades har behov uppkommit att utveckla en modell för målstyrning och uppföljning, d.v.s. att identifiera mål och uppföljningsbara indikatorer och resultat för nämndens verksamhet. Arbetet med att ta fram en modell för målstyrning börjades efter sommaren 2016 med att ge Ekan Management i uppdrag att ta fram en modell för målstyrning och uppföljning. Arbetet har genomförts i samarbete med SLL Ekonomi och styrning för att säkerställa att nämndens modell kan implementeras i landstingets övergripande modell för målstyrning och uppföljning. Överväganden Nämndens mål ska på ett tydligt sätt kopplas till landstingets övergripande mål så att målkedjan säkrar att nämndens verksamhet bidrar till att uppfylla landstingets mål. En löpande uppföljning av indikatorer och resultat ska kunna påvisa om nämndens verksamhet styr mot uppfyllelse av sina mål. Uppföljningen av mål och indikatorer ska vara utformade på ett
3 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-16 TRN 2016-0104 sådant sätt att de följer och lätt kan implementeras i landstingets årliga planerings-, rapporterings- och budgetcykel. Förvaltningen har under arbetets gång deltagit i landstingets övergripande projekt att se över landstingets målmodell. Översynen syftade till att landstingets övergripande målmodell i större utsträckning ska återspegla landstingets fyra kärnuppdrag. Projektet har resulterat i att landstingsdirektören i sitt planeringsunderlag för budget 2018 (LS 2017 0452) föreslår en ny målmodell för landstinget där nämndens uppdrag nu återfinns i ett övergripande mål och två delmål i överenstämmelse med förvaltningens förslag till modell för målstyrning och uppföljning. Förslag till modell för målstyrning och uppföljning I figuren beskrivs målkedjan från landstingets övergripande mål till förvaltningens och avdelningarnas verksamhet och till den enskilda medarbetaren. Modellen illustrerar ansvarstagande på olika nivåer som delvis har överlappande styrdokument att förhålla sig till. Fullmäktige ansvarar för övergripande mål och delmål. Nämnden ansvarar för delmål och följer upp indikatorer. Förvaltningen utgår från delmålen i sina verksamhetsplaner, egna målsättningar och aktivitetsplanering. Avdelningarna förfinar verksamhetsplanen genom framtagande av uppdragsblad och projektplaner. Medarbetaren utgår slutligen från förvaltningens och
4 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-16 TRN 2016-0104 avdelningens planer när de definierar sina individuella måltavlor. Vid uppföljningen och återrapporteringen följer det samma steg där förvaltningen rapporterar måluppfyllelse för de fastställda huvudindikatorerna och nämndens egna indikatorer. Förslag till mål, delmål, indikator och mätetal Förslag till övergripande mål för nämnden i överensstämmelse med landstingsdirektörens planeringsunderlag för budget 2018 är: Regional utvecklingsplanering för hållbar tillväxt Det övergripande målet bryts ned i två delmål. Delmålen följs upp med hjälp av en huvudindikator vardera på landstingsövergripande nivå: Delmål 1 En regionplanering i framkant Huvudindikator Kommunala översiktsplaner (ÖP) överensstämmer med plankartan i RUFS 2010 Mätetal 80 % av kommunernas förslag till ny bebyggelse hamnar inom den centrala regionkärnan (rött), regionala stadskärnor (rött) eller regional stadsbygd med utvecklingspotential (orange) Nämnden ansvarar för regionplaneringen och de uppgifter som har samband med denna samt den mellankommunala och statliga fysiska planeringen. Nämnden strävar efter att kommunernas översiktsplaner ska följa plankartan i RUFS genom sina yttranden om kommunala översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner och andra relevanta styrdokument med koppling till fysisk planering. Delmålet följs upp genom en huvudindikator som signalerar huruvida kommunala översiktsplaner överensstämmer mot plankartan i RUFS 2010. Uppföljningen görs genom att mäta andel av kommunernas förslag till ny bebyggelse i översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner som hamnar inom regionens centrala stadskärna, regionala stadskärnor eller regional stadsbygd med utvecklingspotential. Uppföljningen ska göras per översiktsplan eller fördjupad översiktsplan. Antalet översiktsplaner som följs upp är beroende av antal kommuner som under ett verksamhetsår tar fram förslag till ny eller fördjupad översiktsplan. Efter att RUFS 2050 har antagits av landstingsfullmäktige kan indikatorn komma att revideras i samband med den nya plankartan dock med samma inriktning och ambitionsnivå.
5 (6) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-16 TRN 2016-0104 Delmål 2 Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Huvudindikator Antal nystartade företag Mätetal Antal nystartade företag per 1000 invånare ska vara minst 16 (2015: 15,5) Nämnden ansvarar för att driva och följa upp frågor som rör regional tillväxt bl.a. genom finansiering av ALMI företagspartner Stockholm Sörmland AB. Även ett flertal andra insatser för näringslivsutveckling pågår, såsom den politiska styrgruppen för Flemingsberg, nätverket för regionala stadskärnor, Innovation Sthlm, IT Region Stockholm, Digital Agenda Storsthlm, Connect Sweden samt nämndens uppdrag att koordinera landstingets strategier för deltagande i olika EUstrukturfondsprogram. Dessa uppdrag har en direkt eller indirekt påverkan på antalet nystartade företag i regionen. Almi företagspartner arbetar direkt för att fler personer ska starta eget. Nämndens andra uppdrag skapar förutsättningar för att nya företag startas när exempelvis globala företag etablerar sig i regionen eller när vissa sektorer växer uppstår exempelvis en ökad efterfrågan för olika serviceföretag vilket i sin tur leder till nystartade företag. Mätetalet ger en indikation om hur entreprenörsandan i regionen ser ut och därmed regionens ekonomiska utvecklingskraft. Indikatorn har en eftersläpning på 1-2 år och indikerar därmed vilken effekt tidigare insatser har gett på ett regionövergripande plan. Inleda implementering av modell till målstyrning och uppföljning Efter att nämnden har tagit beslut om sin modell för målstyrning och uppföljning samt övergripande mål, delmål och huvudindikatorer med tillhörande mätetal ska förvaltningen inleda implementering av modellen. Arbetet med implementeringen av modellen sker med den bifogade konsultrapporten som utgångspunkt. Implementeringen ska ske enligt följande tre steg: 1 Nämndens indikatorer för uppföljning I samråd med nämnden tar förvaltningen fram förslag till nämndens egna indikatorer och mätetal för 2018. Syftet är att i bredare bemärkelse kunna följa upp delmålen med koppling till nämndens olika uppdrag. Beslut om dessa indikatorer och mätetal tas i samband med beslut om nämndens Mål och budget för 2018 (TRN-möte 26 oktober 2017).
ATillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-16 6(6) TRN 2016-0104 2 Förvaltningens arbete med uppföljning av delmålen I samråd med nämnden tar förvaltningen fram förslag till hur uppföljningen av nämndens mål och uppdrag ska genomföras för budgetåret 2018. Beslut tas av förvaltningschefen i samband med förvaltningens verksamhetsplan 2018 (anmäls vid första TRN-möte 2018)..ri Koppling till UDpföliningen av RUFS I samråd med nämnden tar förvaltningen fram förslag till hur nämndens uppdrag att följa upp RUFS ska kopplas till uppföljningen av nämndens mål och delmål i samband med planerat beslut för den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS2050 (TRN-möte våren 2018). Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för landstinget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program, Miljöutmaning 2016 har hänsyn till miljön beaktats och det bedöms att en särskild miljökonsekvensbedömning i detta ärende inte är relevant. Hanna Wiik Förvaltningschef,vel rsmndsekreterare
och uppföljning Tillväxt- och Regionplanenämnden (TRN) 2017-04-05 Ekan AB
2017-04-05 Sida 2 av 20 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och mål... 3 1.3. Metod... 3 1.4. Ordlista... 4 2. Grundläggande logik för utveckling av styrmodell... 5 2.1. Grundmodell... 5 2.2. Vision... 6 2.3. Från vision till uppdrag... 6 2.4. Från vision till övergripande mål och delmål... 7 2.5. Från vision till inriktning... 8 2.6. Koppling mellan Vision, RUFS och åtaganden... 9 2.7. Röd tråd från fullmäktige, nämnd till förvaltning... 11 2.8. Uppföljning av mått och indikatorer... 11 3. och uppföljning... 12 3.1. Vision... 13 3.2. Delmål 1... 13 3.3. Nämndens egna indikatorer för uppföljning av delmål 1... 13 3.4. Delmål 2... 14 3.5. Nämndens egna indikatorer för uppföljning av delmål 2... 15 3.6. Sammanfattning och koppling till RUFS... 16 4. Processen för målstyrning... 17 4.1. Kopplingen till SLL:s årshjul... 17 4.2. Analys- och uppföljningsprocess... 18 4.3. Redovisning av resultat av verksamhet... 19 4.4. Uppföljning och utvärdering av arbetsmetoder... 19 4.5. Revidering av modellen... 20
2017-04-05 Sida 3 av 20 1. Inledning 1.1. Bakgrund Sedan 2015 drivs verksamheten för övergripande regionplanering genom en egen nämnd, Tillväxt- och regionplanenämnden (TRN), med tillhörande förvaltning Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF). Nämnden styrs av landstingets arbetsordningar, reglementen och delegationsordning (2015-02-17) samt mål och uppdrag i landstingets budget som landstingsfullmäktige årligen fattar beslut om. Den nybildade nämnden har behov av att utveckla en modell för målstyrning och uppföljning, d.v.s. att identifiera mål och uppföljningsbara indikatorer och resultat för sin verksamhet. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har anlitat Ekan AB för genomförande av uppdraget. 1.2. Syfte och mål Uppdraget har bestått av flera delar: 1. att i dialog med TRN och TRF utarbeta uppföljningsbara mål, eventuella delmål och indikatorer för TRN:s verksamhet som bidrar till måluppfyllelse utifrån landstingets övergripande mål, 2. att utarbeta en metod för uppföljning av mål, eventuella delmål och indikatorer som ligger i linje med landstingets årshjul för verksamhetsstyrning och uppföljning, 3. att utifrån målstyrningsmodellen identifiera hur både nämnden och förvaltningen i ökad utsträckning kan redovisa resultatet av sin verksamhet, 4. att utifrån modellen identifiera hur uppföljning och eventuell utvärdering av arbetsmetoder kan genomföras, exempelvis metoder såsom samverkan och dialog. Målen ska på ett tydligt sätt koppla till landstingets övergripande mål så att målkedjan säkrar att nämndens verksamhet bidrar till att uppfylla landstingets mål. En löpande uppföljning av valda indikatorer ska kunna påvisa om nämndens verksamhet utvecklas i enlighet med uppsatta mål. Uppföljningen av mål och indikatorer ska vara utformade på ett sådant sätt att de följer, och lätt kan integreras som en del i landstingets årliga planerings-, rapporterings- och budgetcykel. 1.3. Metod Som metod för uppdraget har använts intervjuer, workshops och löpande dialog med företrädare för förvaltningen. Befintligt material kring nämndens och förvaltningens uppdrag, verksamhetslogik, befintlig planeringsmodell m.m. har lästs in. Intervjuer som genomförts har varit semistrukturerade djupintervjuer med ett överenskommet urval av representanter från förvaltning, nämnd och medarbetare på Stockholms Läns Landsting (SLL) som arbetar med att utveckla målstyrningsmodellen för hela SLL. Under projektets gång har löpande dialog och avstämning gjorts med beställaren och kontaktpersoner på förvaltningen. Under projektets gång har utvecklingsarbetet anpassats till det parallella arbete som pågått med att utveckla målstyrningen för hela SLL. Uppdraget har pågått mellan oktober 2016 och mars 2017. Nedanstående aktiviteter sammanfattar viktiga milstolpar vid genomförandet av uppdraget:
2017-04-05 Sida 4 av 20 Uppstartsmöte med beställare och kontaktperson 28 september och 6 oktober Möte godkännande av projektdirektiv 20 oktober Intervjuer med företrädare för förvaltning 9-10 november Telefonintervjuer med nämndens presidiemedlemmar 21 och 22 november Intervjuer med företrädare för SLL Strategi och styrning 10 november Möte med information och workshop med nämnden 1 december Möte med information och workshop med förvaltningen 23 januari Preliminär avrapportering för presidiet den 23 mars Under projektets gång har löpande arbetsmöten genomförts på plats och/eller via telefon med beställare och kontaktpersoner på förvaltningen 1.4. Ordlista För att på bästa sätt kunna fortsätta arbetet med modellen och uppföljning av mål har nedan ordlista skapats för att skapa ett enhetligt begreppsbibliotek. Dessa kan med fördel ändras, dock är det viktigt att det kommuniceras till både nämnd och förvaltning så att alla använder samma begreppsdefinitioner. Aktiviteter: Beskriver hur förvaltningen genomför åtagande och uppdrag från nämnden. Delmål: Ytterligare konkretisering av mål. I enlighet med Stockholms läns landstings nya målmodell har två delmål som kvantifierats, mäts och följs upp genom indikatorer. Huvudindikator: Indikator som ska följas upp på den landstingsövergripande nivån. Indikator: Tecken på något eller fakta som gör något troligt. Ofta ett mätetal av något slag. Indikatorer används för att få varningssignaler om åtgärder eller uppdrag behöver prioriteras om eller vidtas. Indikatorer tar temperaturen på olika aspekter i verksamheten eller effekter som eftersträvas. De kan också användas för jämförande analyser med andra organisationer för att påvisa att våra prestationer (eller effekter) är bra jämfört med likvärdiga. Indikatorerna ska INTE ses som mål eller sanningar. I föreslagen modell används begreppet huvudindikator som den indikator som ska följas upp på den landstingsövergripande nivån. Inriktning: Inriktning är en kvalitativ beskrivning av åtagande när det inte finns mål att påverka men indikatorer som kan följas för prioriteringar av vilka aktiviteter nämnd och förvaltning själva eller genom andra kan vidta för att påverka indikatorerna. Kärnuppdrag: Är synonymt med de uppdrag som fullmäktige har formulerat i reglemente och arbetsordning, och givit nämnden i uppdrag att genomföra under en mandatperiod. Metod: Beskriver hur något kan utföras. Modell: En förenklad beskrivning av verkligheten som förklarar hur saker hänger ihop. Mål: Konkretisering av vision i något som går att mäta, följa upp och går att påverka. Kräver en nollpunkt ett utgångsläge och ett definierat mätetal som ska uppnås.
2017-04-05 Sida 5 av 20 Mätetal: Förklarar vilka siffror som används för att kvantifiera ett mål eller indikator. Det kan t ex uttryckas i absoluta tal, relativa tal eller relativa tal i relation till andra. Ett relativt mätetal i relation till andra blir mer dynamiskt och minskar risken för dysfunktionella beteenden. Process: Beskriver hur en rad sammanhängande aktiviteter mellan två definierade punkter innebär en statusförändring hos ett objekt. Resultatmål: Beskriver tidsbestämda, specifika och tydliga ambitioner som är rimliga att nå och som kompletteras av mätbara indikatorer. RUFS: Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen som Tillväxt- och Regionplaneförvaltningen ansvarar för att ta fram för Stockholms läns landsting som regionplaneorgan. RUFS är en plan som vägleder regionens aktörer mot gemensamt formulerade mål och utgör därför en viktig grund för den strategiska planeringen i landstinget och i länets kommuner samt för länsstyrelsen och andra nationella myndigheter. Detta innebär att landstingets regionplaneuppdrag sker i samverkan med andra aktörer. SME: Små och medelstora företag Uppdrag: Är synonymt med de budgetuppdrag som fullmäktige och nämnd kompletterar kärnuppdragen med löpande nämnden under en mandatperiod (Fullmäktige beslutar juni, nämnden beslutar i december). Uppdragen är oftast av karaktär "att förvaltningen ska göra något" som då resulterar i resultatmål samt en produkt, samverkan, rapport eller workshop etc. Vision: En vision står för något man vill uppnå i framtiden och är på lång sikt. Åtaganden: Beskriver hur ansvar för nämndens uppdrag tas och beskriver aktiviteter som vidtas. 2. Grundläggande logik för utveckling av styrmodell 2.1. Grundmodell I en modell för målstyrning behöver man svara på frågor av olika slag och på olika nivåer. Som exempel: Vad innebär framgång? Hur kan vi följa utvecklingen? Hur tar vi oss dit? Och så vidare. Figur 1, illustrerar hur vi förenklat kan se styrkedjan från vision och mål via indikatorer och verksamhetsplaner med resultatmål ner till individuella mål för medarbetaren. För att målstyrningen ska fungera på ett bra sätt måste mål och indikatorer anpassas för varje nivå i hierarkin så att de blir påverkbara för just den nivån de är satta till. Önskemålet är ofta att vilja hitta en sådan kedja där mål och indikatorer kan härledas med hierarkiska, nedbrutna samband. Oftare kan dock varje nivå behöva översätta mål och indikatorer till vad som är påverkbart för just dem.
2017-04-05 Sida 6 av 20 VISION & MÅL INDIKATORER VERKSAMHETS- PLAN INDIVIDUELLA MÅL Vad innebär framgång? - Vart är vi på väg? Hur kan vi följa utvecklingen? Hur tar vi oss dit? Vilket är mitt bidrag? UPPFÖLJNING Figur 1 Från vision till medarbetare. Nämnden styr verksamheten genom att sätta mål, prioritera bland uppdrag och vägleda med en gemensam vision. Förvaltningen bestämmer i verksamhetsplanen hur arbetet ska gå till och formulerar resultatmål. Nämnden ansvarar alltså för VAD och förvaltningen för HUR. Förvaltningen ansvarar också för att kunskaper utvecklas och att metoder och arbetssätt gör att politikernas mål och vision kan levas upp till. Avdelningar och medarbetarna utgår från detta när de gör sina planer och sätter sina individuella mål. Indikatorer används för att få varningssignaler om verksamhet eller omvärld utvecklas åt det håll vi vill. 2.2. Vision Den långsiktiga visionen i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, är att bli: Europas mest attraktiva storstadsregion Visionen är det som långsiktigt eftersträvas med verksamheten, där många aktörers aktiviteter är helt avgörande för att nå dit. En aktiv tillväxt och regionplanering, genom och tillhörande förvaltning är en avgörande kraft för utveckling mot visionen inom såväl Stockholms läns landsting som hela Stockholmsregionen. När RUFS är antagen av landstingsfullmäktige är planen även ett övergripande styrdokument för hela landstinget och nämnden. Nämnden har alltså i uppdrag att i dialog med regionala aktörer att ta fram RUFS, men RUFS är i själva verket ett regionalt styrdokument. Genom samverkan och dialog med andra förväntas den regionala utvecklingsplanen bli förverkligad. 2.3. Från vision till uppdrag Det som långsiktigt eftersträvas i hela nämndens arbete är visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion och det övergripande målet Regional utvecklingsplanering för hållbar tillväxt. Fullmäktige har mot bakgrund av visionen gett nämnden i uppdrag att:
2017-04-05 Sida 7 av 20 1. ansvara för regionplaneringen och de uppgifter som har samband med denna och den kommunala och statliga fysiska planeringen, 2. tillgodose landstingets behov av allmän statistikinformation och av inventeringar, utredningar och prognoser om sociala ekonomiska och fysiska förhållanden i regionen och att i dessa frågor svara för samordningen med övriga organ inom samhällsplanering, 3. ansvara för frågor om naturvård, glesbygd och skärgård och därvid svara för utredningar och samordning med övriga organ inom samhällsplaneringen, 4. ansvara för upprättande av, information om samt uppföljning av skärgårdsprogram, 5. ansvara för frågor som rör landstingets samarbete med regioner i Europa och internationellt i frågor inom nämndens ansvarsområde om regional utveckling samt att koordinera landstingets strategier för deltagande i EU:s regional-, struktur och socialfondprogram. Dessa uppdrag är att ses som kärnuppdrag, som behöver kompletteras med mål och delmål för att tydligt visa att nämndens och förvaltningens arbete leder mot visionen. Förvaltningen genomför utöver detta ett antal aktiviteter, som beskriver vilka åtaganden nämnd och förvaltning har. Dessa åtaganden visar hur de själva eller genom andra verkar för att se till att utvecklingen går Mål åt rätt håll i riktning mot visionen vilket vi kallar inriktning. Inriktning Vision Uppdrag Nämndens delmål, uppdrag och inriktning samspelar mot visionen. De ingår alla i nämndens styrmodell. Projektets huvudfokus har varit att arbeta med modell för målstyrning även om samtliga delar berörs. Figur 2 Tre styrformer för att nå visionen genom mål, inriktning och uppdrag Uppdragen är ett konkret sätt för nämnden att styra förvaltningen på. Uppdragen beskriver då exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett, två eller flera år. Kärnuppdrag och tillkommande uppdrag används för att tydliggöra att området är prioriterat och kan vara ett sätt att påskynda ett arbete. Att styra med uppdrag handlar alltså om att särskilda frågor lyfts upp och måste vara genomförda till ett visst datum. Antingen inom mandatperioden eller inom ett budgetår. Förvaltningen har en skyldighet att redovisa för nämnden på vilket sätt man genomfört uppdragen. 2.4. Från vision till övergripande mål och delmål Utöver vision och övergripande mål har nämnden formulerat två delmål med indikatorer för att mäta och följa upp verksamheten. En utmaning i målstyrningsarbetet är att varken TRN eller TRF ansvarar för att genomföra aktiviteter för att direkt påverka måluppfyllelsen. Det finns alltså inga direkta och kausala samband mellan arbete och effekter som uppnås avseende Regional utvecklingsplanering för hållbar tillväxt. Däremot finns en mängd åtaganden och aktiviteter, där nämnd och förvaltning verkar själv eller genom andra för att se till att utvecklingen i regionen går åt rätt håll i riktning mot visionen.
2017-04-05 Sida 8 av 20 När målen formuleras och åtaganden initieras bör politikerna utgå från vision och uppföljning av indikatorer från föregående år. Målen bör också vara formulerade så att de svarar på när nämnden kan anse att den är framgångsrik och har gjort en bra prestation, så att man närmar sig visionen. För att se om nämnden uppnår den effekt de vill bör målen dessutom vara mätbara och möjliga att följa upp. Annars är det svårt att veta om det arbete vi lägger ned verkligen ger resultat. Kanske når vi inte målet på en gång, men genom att mäta och följa upp blir det möjligt att se om vi är på rätt väg. Indikatorer och aktiviteter blir då ett underlag för diskussion om prioritering av framtida åtaganden och aktiviteter. 2.5. Från vision till inriktning ska verka för att uppfylla RUFS. Antingen själv eller genom andra. Detta kan ske genom de uppdrag som nämnden ger förvaltningen och/eller via samverkan med andra parter. Då det saknas kausala samband mellan utfall på indikatorerna i RUFS och nämndens arbete kan nämndens arbete inte bedömas efter utfallet av RUFS-indikatorer. Nämnden har inte rådighet över allt som påverkar indikatorerna. Däremot kan nämnd och förvaltning på olika sätt verka själva eller genom andra för att förbättra RUFS-indikatorerna på lång sikt. För nämnden är det en stor utmaning att de inte har rådighet över de aktiviteter som krävs för att nå vare sig vision eller mål. Däremot har de rådighet över planeringsarbetet i regionen genom prioriteringar och förvaltningen har rådighet över metoden för att påverka olika intressenter genom framtagna planer och olika mötesarenor där samverkan sker. Nämnd och förvaltning prioriterar vilka åtaganden och aktiviteter man själv ska göra eller verkar genom andra för att se till att utvecklingen går åt rätt håll i riktning mot visionen. För de områden som nämnden ska planera och samverka för men inte ensamma kan påverka används idag indikatorer i RUFS 2010 för att följa upp tillstånd och trend i hur regionen utvecklas utifrån på förhand valda aspekter. Ett kvalitativt, implicit mål för nämnden är att verka för att regionen utvecklas i rätt riktning mot visionen. Indikatorerna på regionens utveckling sammanfattas i rapporten Läget i Stockholmsregionen 2016 på sidan 7. Dessa indikatorer följs upp regelbundet och signalerar tillsammans med annan information hur regionen utvecklas i stora drag och på lång sikt. Indikatorerna från uppföljningen av RUFS blir tillsammans med annan information en input för beslut om vad (mål och budget) som ska prioriteras nästkommande år. Förvaltningens analys av RUFSindikatorer i slutet av 2017 är på så sätt input för underlag till Mål och Budget 2019. Då effekter inom RUFS förändras på mycket lång sikt måste alla indikatorer följas upp kontinuerligt oavsett om de råkar går uppåt eller nedåt en given mätperiod. Tillsammans med annan input, som en del av regelbunden omvärldsanalys, kommer indikatorerna föranleda en prioritering i det årliga budgetarbetet genom beslut om nya uppdrag eller att resursallokeringen mellan befintliga kärnuppdrag förändras. Det bör noteras att regional utveckling handlar om utvecklingsprocesser som tar lång tid. Därför bör förändring av indikatorer inte nämnvärt föranleda att nämnden ändrar inriktning och prioritering radikalt. I dagsläget finns sex strategiska områden och åtagandepaket i RUFS. Till dessa finns indikatorer som förvaltningen följer upp med jämna mellanrum. Inför kommande års mål- och indikatorsformuleringar
2017-04-05 Sida 9 av 20 kommer således utfallet i den senaste RUFS uppföljningen ligga till grund för de inriktningar som nämnden vill att förvaltningen ska fokusera på. Utifrån utfallet av RUFS-indikatorerna beslutar nämnden om vilka områden man önskar att förvaltningen ska engagera sig mer i under nästkommande år och besvarar därigenom frågan VAD förvaltningen ska fokusera på. När förvaltningen har fått uppdraget av nämnden fattar de beslut om HUR de ska göra för att uppnå målet. Värt att notera är att RUFS:ens indikatorer inte nödvändigtvis måste vara i nedåtgående trend för att nämnden ska välja att satsa extra på det området. Studera indikatorer (RUFS) och nuvarande åtagande S Nämnd och förvaltning agerar själv eller genom andra för att uppfylla RUFS D Nämnden agera genom prioriteringar till förvaltningen i beslut kring mål & budget A Förvaltningen planerar i verksamhetsplan P Figur 3 Nämnd och förvaltning styr med inriktning för att svara på frågan: Gör vi rätt saker? så att regionen utvecklas i rätt riktning mot visionen. Inriktning följer en PDSA-cykel som modell, där nämnden börjar med S (Studera), därefter A (Agerar genom prioriteringar), så att förvaltning kan genomföra P (Planer) och därefter genomföra D (aktiviteter och handlingar). Samspelet mellan indikatorer och åtaganden benämner vi inriktning och är en kvalitativ styrform, som hjälper nämnden att nå det kvalitativa målet Verka för att regionen utvecklas i rätt riktning mot visionen. Professionalism, sunt förnuft, uppföljning och analys av indikatorernas tillstånd och trend visar om det är troligt att arbetet som bedrivs själv i nämnd och förvaltning, eller på annat sätt genom andra, leder i rätt riktning mot visionen. Om indikatorerna utvecklas i fel riktning kan det innebära omprioritering bland fastställda åtagande inom givna ekonomiska ramar. 2.6. Koppling mellan Vision, RUFS och åtaganden Nämndens ansvar är som tidigare sagts att svara på frågan VAD som ska göras medan förvaltningen ansvarar för att besvara frågan HUR det ska göras. Utifrån vision och övergripande mål beslutar nämnden om VAD:et i form av inriktning, mål och uppdrag (Figur 2). Förvaltningen bestämmer därefter i sin verksamhetsplan och tillhörande resultatmål HUR arbetet ska genomföras, vilket bryts
2017-04-05 Sida 10 av 20 ned och översätts på avdelningsnivå där man arbetar med uppdragsblad och projektplan, för att slutligen landa i medarbetarens måltavla. Under föregående år visade (och tidigare även Tillväxt-, miljö- och regionplaneutskottet) hur man genom sin förvaltning arbetat med genomförandet av RUFS 2010 främst genom att: Yttra sig i remissärenden med RUFS 2010 som grund, t.ex. kommuners översiktsplaner och andra strategiska planeringsdokument, statliga utredningar men också landstingsinterna styrdokument. Fatta beslut om att med RUFS 2010 som grund initiera, verkställa och implementera handlingsprogram. Tillsammans med regionala aktörer samverka i såväl regionala som delregionala nätverk och processer, som syftar till att driva vissa regionala och delregionala utvecklingsfrågor i enlighet med RUFS 2010. Delta i internationella nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Ta fram kunskaps- och planeringsunderlag för användning i projekt och planeringsprocesser med regionens aktörer. Genom att följa upp åtagande och ställa dem mot indikatorer för hur regionen utvecklas kan nämnden styra mot vision, enligt Figur 4. Indikatorer Nämnd och förvaltning påverkar själv eller genom andra Åtagande Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Åtaganden Säkra en utbildning med hög kvalitet i hela regionen Anpassa yrkesutbildningen till arbetsmarknadens och individernas efterfrågan Bygga ut och effektivisera den högre utbildningen i regionen Understödja universitet och högskolor för att uppnå hög kvalitet Anpassa byggandet i alla kommuner till den långsiktiga efterfråga Anpassa bostadsmarknadens funktionssätt för att nå hög kapacitet och kvalitet i byggprocessen. Utveckla en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Öka vägkapaciteten i kritiska avsnitt, samt styra och begränsa efterfrågan Utveckla förbindelser inom och utom landet Stärka förmågan att genomföra investeringar i infrastruktur Indikerar om vi gör rätt saker, så att regionen utvecklas i rätt riktning mot visionen? Figur 4 Nämnden påverkar själv eller genom andra indikatorerna och beslutar VAD, vilka åtagande, som ska prioriteras ett exempel
2017-04-05 Sida 11 av 20 2.7. Röd tråd från fullmäktige, nämnd till förvaltning Fullmäktige fördelar ekonomiska ramarna till nämnden inför kommande år. De beslutar hur mycket pengar nämnden och förvaltningen har att röra sig med. Ramarna baseras vanligtvis på föregående års ramar, men de justeras något för varje år utifrån till exempel prisökningar, skatteunderlag, löneutveckling eller förändringar i statsbidrag eller befolkningsutveckling. När de ekonomiska ramarna fördelas visar politikerna VAD vi ska satsa på genom att ge större ekonomiska ramar till vissa områden. Politikerna kan också besluta om att ett område får mindre pengar. Det blir då ett sätt för politikerna att tvinga fram att vi börjar jobba på ett annat sätt inom just det området. Nämnden arbetar utifrån de ekonomiska ramarna vidare med mål, inriktning och uppdrag. Nämnden prioriterar och ger i uppdrag till förvaltningen att göra en verksamhetsplan, som uttalar resultatmål och anger vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå de mål som fullmäktige har satt. I förvaltningens verksamhetsplan beskrivs därefter HUR de politiska målen ska förverkligas och vilka aktiviteter som förvaltningen vill genomföra. Där står också vilka kostnader som beräknas för aktiviteter och projekt och andra satsningar som förvaltningschefen beslutar ska genomföras för att förvaltningen ska uppnå målen. De aktiviteter och projekt som redovisas i verksamhetsplanen finns med för att försäkra att det finns pengar till de planerade aktiviteterna och projekten. För att aktiviteter ska vara resultatinriktade formuleras i verksamhetsplanen resultatmål kopplade till de olika uppdrag som anger VAD:et. Verksamhetsplanen innehåller information om vilka aktiviteter som ska genomföras under året (eller annan period). Aktiviteter beskrivs sedan på avdelningsnivå i uppdragsblad eller i projektplan beroende på aktivitetens omfång. Uppdragsblad eller projektplan tas fram av ansvarig medarbetare i samråd med närmsta chef. Medarbetares samtliga uppdrag samlas sen i en individuell måltavla som är ett viktigt styrinstrument för närmaste chef. Där står det klart och tydligt vilket ansvar medarbetaren har för att vi ska uppnå nämndens mål. På detta sätt finns en röd tråd mellan fullmäktige, nämnd, förvaltning, avdelning, chef och medarbetare. 2.8. Uppföljning av mått och indikatorer För att följa nämndens utveckling i förhållande till visionen och fullmäktiges mål finns det mått och indikatorer för nämnden. Mått och indikatorer ger möjlighet att följa upp effekter och resultat av genomförda och prioriterade aktiviteter. Mått och indikatorer kan även användas för att jämföra sig (resultaten) med andra regioner eller med oss själva över tid. Observera att indikatorer inte ska ses som mål, om det inte är uttalat att de är kopplade till mål, så som beskrivs i avsnitt 3. För varje mått och indikator bör nuläge (tillstånd) och historiska utfall (trend) beskrivas så att det går att se hur indikatorer (omvärlden eller verksamheten) ligger till och utvecklas över tid. Utifrån beslut om pågående och framtida aktiviteter analyseras gapet mellan tillstånd och trend i relation till vart vi vill och status för prioriterade aktiviteter och åtaganden. Tillstånd och trend för planerade aktiviteter och åtaganden bör följas upp så att nämnden kan säkerställa att aktiviteter har påbörjats, pågår eller om de har slutförts. Analysen av gapet mellan nuläge, trend och mål, samt pågående aktiviteter blir underlag
2017-04-05 Sida 12 av 20 för prioritering av nämnden. I nästa avsnitt föreslås ett antal indikatorer som tillsammans används för att mäta och följa upp nämnd och förvaltnings måluppfyllelse. 3. och uppföljning För har grundmodellen och resonemangen i avsnitt 2 utvecklats enligt Figur 5, som beskriver målkedjan från landstingets övergripande mål till förvaltningens verksamhet och ned till medarbetaren. Det är i den blå streckade rutan (Nämnd) som detta uppdrag har befunnit sig i, dvs. att i första hand skapa mål och indikatorer för nämnden. Styrning & ansvar Övergripande mål: Regional utvecklingsplanering för hållbar tillväxt Uppföljning Fullmäktige Delmål 1: En regionplanering i framkant Delmål 2: Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Fullmäktige Nämnd Indikator = Kommuners ÖP överensstämmer med RUFS 2010 Indikator = Antal nystartade företag Nämnd Förvaltning Förvaltningens verksamhetsplan, mål och aktiviteter Förvaltning Avdelning Avdelningarnas planer uppdragsblad och projektplaner Avdelning Medarbetare Medarbetarnas måltavlor Medarbetare Figur 5 Målstyrning i Figur 5 illustrerar ansvarstagande på olika nivåer som delvis har överlappande styrdokument att förhålla sig till. Fullmäktige ansvarar för övergripande mål och delmål (inringad med mörkröd ram). Nämnden ansvarar för delmål och följer upp indikatorer (blå ram). Förvaltningen (grön ram) utgår från delmålen i sina verksamhetsplaner, egna resultatmål och aktivitetsplanering. Avdelningarna (röd ram) förfinar verksamhetsplanen i uppdragsblad och projektplaner. Medarbetaren (lila ram) utgår slutligen från förvaltningens och avdelningens planer när de definierar sina egna måltavlor. Vid återrapporteringen följer det samma steg där förvaltningen rapporterar måluppfyllelse för de indikatorer som nämnden beslutat om vid givna tillfällen.
2017-04-05 Sida 13 av 20 3.1. Vision För att precisera uppdragets syfte 1 nämndens mål, delmål och indikatorer samt hur dessa kan följas upp kan vi återigen lyfta den övergripande visionen för Stockholmsregionen som är Europas mest attraktiva storstadsregion. Detta är ledstjärnan för nämndens arbete. Nämnden har därutöver två delmål med tillhörande indikatorer att prioritera verksamheten utifrån. 3.2. Delmål 1 Delmål 1: En regionplanering i framkant Huvudindikator för delmål 1: Kommunala översiktsplaner (ÖP) överensstämmer med plankartan i RUFS 2010 Mätetal för delmål 1: 80 % av kommunernas förslag till ny bebyggelse hamnar inom den centrala regionkärnan (rött), regionala stadskärnor (rött) eller regional stadsbygd med utvecklingspotential (orange). Kopplingar till mål och vision: TRN ansvarar för regionplaneringen och de uppgifter som har samband med denna samt den kommunala och statliga fysiska planeringen. Ingen översiktsplan (ÖP) följer för 100 % plankartan i RUFS 2010, eftersom kommuner har planmonopol. Det TRN strävar efter är dock att kommunernas ÖP och byggande i större utsträckning ska följa plankartan. Genom sina yttranden påverkas kommuner som inte följer RUFS 2010 att anpassa sina planer så att de i högre grad överensstämmer med RUFS. Även om planen överensstämmer med plankartan i RUFS 2010 betyder det inte att det byggs på det sättet. Av den anledningen finns en kompletterande indikator i avsnitt 3.3, som fokuserar på hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Uppföljningen av delmål 1: En regionplanering i framkant följs upp genom indikatorer som signalerar huruvida kommunala översiktsplaner överensstämmer mot plankartan i RUFS 2010. Uppföljningen görs genom att mäta andel av kommunernas förslag till ny bebyggelse som hamnar inom regionens centrala stadskärna (rött), regionala stadskärnor (rött) eller regional stadsbygd med utvecklingspotential (orange). Mätningen ska göras per ÖP och inrapporterat färdigställda bostäder. Antalet översiktsplaner som följs upp är beroende av antal kommuner som under ett verksamhetsår tar fram förslag till ny ÖP (som i sin tur styrs av PBL). 3.3. Nämndens egna indikatorer för uppföljning av delmål 1 Utöver de indikatorer som bestämts av SLL kan det för nämnden vara aktuellt med ytterligare indikatorer för att se hur man närmar sig delmålet En regionplanering i framkant. Indikator: Kommunernas bostadsbyggande följer plankartan i RUFS Mätetal: 80 % av kommunernas bostadsbyggande hamnar inom den centrala regionkärnan (rött), regionala stadskärnor (rött) eller regional stadsbygd med utvecklingspotential (orange). (källa: SCB, FastPak varje 4e år)
2017-04-05 Sida 14 av 20 Koppling till delmål 1: Huvudindikator följder huruvida översiktsplaner följer RUFS plankarta. Denna TRN-indikator visar vad det blev i verkligheten och är även ett kvalitetsmål att bostadsbyggandet följer RUFS och att 80% av bostäder färdigställs enligt plankartan. Denna utveckling ska mätas varje fjärde år eftersom det handlar om långsiktiga utvecklingen som ska följas upp. Utöver indikator för hur kommunernas bostadsbyggande följer plankartan i RUFS föreslås en mer kvalitativ indikator för att följa kundnöjdhet. Indikatorn syftar till att få information om hur nämnd och förvaltning kan utvecklas. Indikatorn föreslås följas upp med hjälp av en enkät till valda intressenter för att svara på kvalitativa frågor enligt följande: Indikator: Kommunerna är nöjda med TRN som regionplaneorgan Mätetal: Kommunerna anger att de är nöjda till mycket nöjda med TRN som regionplaneorgan vad gäller löpande planeringsunderlag till kommunerna, kunskapsunderlag till kommunerna, samverkansaktiviteter och samråd med kommunerna samt statistik och prognoser till kommunerna. Nöjd = 4 och mycket nöjd = 5 på en femgradig skala. Indikatorn följs upp var fjärde år (eller vartannat år) med hjälp av en enkät som skickas till länets kommuner (källa: enkät, finns inte i dagsläget). Kopplingar till mål och vision: Nämnden ska verka själv eller genom andra för att regionen utvecklas i rätt riktning mot visionen. Denna indikator syftar till att se vad andra intressenter anser om nämndens och förvaltningens arbete när de genomför kärnuppdrag och uppdrag. Indikatorn syftar till att följa huruvida nämndens och förvaltningens kunder är nöjda över tid. Enkäten finns inte i dagsläget, men föreslås omfatta frågor som svarar på hur nämnd och förvaltning kan utveckla sina arbetsmetoder utifrån kommunernas perspektiv. 3.4. Delmål 2 Delmål 2: Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Huvudindikator: Antal nystartade företag Mätetal: Antal nystartade företag per 1000 invånare ska vara minst 16 % (2015: 15,5%) Kopplingar till mål och vision: TRN ansvarar för att driva och följa upp frågor som rör regional utveckling samt att koordinera landstingets strategier för deltagande i EU:s regional-, struktur- och socialfondprogram. Dessa program syftar och finansierar projekt som arbetar med kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. Tillsammans med nämndens finansiering av entreprenörskap genom ALMI företagspartner förväntas sysselsättning och företagande öka, vilket indikerar att den regionala tillväxten och attraktionskraften är hållbar. Mätetalet ger en indikation om hur entreprenörskapet ser ut. Indikatorn har ett direkt samband med ALMI företagspartner som finansieras av landstinget via nämnden. Men även andra insatser som Politisk styrgrupp Flemingsberg (en del i utvecklingen av den regionala stadskärna är etablering av företag), nätverket för regionala stadskärnor (som har ett fokus på tillväxt på samtliga 8 regionala stadskärnor), Innovation Sthlm (innovationsplattformen ska leda till att innovation leder till produktutveckling som ska leda till nya företag), Connect Sweden (direkta flygförbindelser gör regionen mer attraktiv för globala företag att etablera sig i Stockholmsregionen). Det finns även ett samband mellan att när vissa sektorer
2017-04-05 Sida 15 av 20 växer behövs det serviceföretag som i sin tur leder till nystartade företag. Indikatorn bedöms ha en eftersläpning på 1-2 år, men indikerar vilken effekt tidigare prioriteringar och prestationer har gett. 3.5. Nämndens egna indikatorer för uppföljning av delmål 2 Delmål 2 är omfattande och brett. Nämnden behöver komplettera med egna indikatorer som signalerar tillstånd och trend för fler delar av nämndens uppdrag. Som exempel pågår diverse samverkansaktiviteter och finansieringsansvar för att uppnå regional tillväxt och attraktionskraft. Det handlar bland annat om stöd till företag och utveckling av natur och skärgård. För nämnden föreslås nedanstående indikatorer: Indikator: Antal färdigställda bostäder Mätetal: Antal årligt inrapporterade färdigställda bostäder uppnår det regionala målet på 16 000 bostäder per år (källa: Länsstyrelsen). Koppling till delmål 2: Bostadsbyggandet är ett villkor för tillväxt i en växande region som Stockholmsregionen, både vad gäller den växande befolkning så att alla kan få tag i en bostad så att de kan bo och jobba i regionen på den växande arbetsmarknad. Samtidigt behövs bostäder för växande företag så att de kan anställa personal som även kan bo i Stockholmsregionen. Antalet färdigställda bostäder är en indikator för tillväxt och attraktivitet, dvs att kunna erbjuda bostad till de som får arbete på en arbetsplats i regionen och att det är lätt att få tag i en bostad i Stockholmsregionen. Indikator: Sysselsättningsökning i SME som deltar i regionalfondsprojekt Mätetal: Sysselsättningsökning i SME som deltar i regionalfondsprojekt uppnår de uppsatta målen (källa: Tillväxtverket). Koppling till delmål 2: Nämnden har i uppdrag att fullfölja Stockholmsmodellen och se till att strukturfondsprojekt har en strategisk koppling till RUFS för att projekten ska bidra till genomförandet av RUFS. Ett av övergripande målen i RUFS 2010 är att Stockholmsregionen ska vara en ledande tillväxtregion. I det regionala strukturfondsprogrammet har konstaterats att SME behöver stöd för att växa för att skapa en stabil näringslivsutveckling i regionen. Regionalfondsprojekt som prioriteras (har prioriterats) av strukturfondspartnerskapet har en direkt koppling till Hållbar stadsutveckling utifrån ett helhetstänkande (kopplad till RUFS) och har en fokus på att SME ska växa. Landstinget är en aktiv aktör i att mobilisera framtida projektägare och har tillsammans med andra regionala aktörer skapat förutsättningar för regional samverkan inom projekten. Projekten kommer att följas upp av Tillväxtverket för att se hur många heltidstjänster har skapats, indikatorn är sysselsättningsökning (i heltidstjänster) i SME som deltar i regionalfondsprojekt. Indikator: Besöksnäringens tillväxt i Stockholmsregionens skärgård Mätetal: Ökningen av antalet gästnätter på Skärgårdsstiftelsens vandrarhem och stugbyar (källa: Skärgårdsstiftelsen). Koppling till delmål 2: TRN ansvarar för frågor om naturvård, glesbygd och skärgård och därvid svara för utredningar och samordning med övriga organ inom samhällsplaneringen samt för upprättande av, information om samt uppföljning av skärgårdsprogram. Detta är ett av fyra kärnuppdrag för TRN som har en tydlig koppling till regional tillväxt och attraktionskraft genom visionen i det skärgårdspolitiska programmet som TRN ansvar för: En skärgård som genom sina unika värden är attraktiv för boende, verksamheter och besökare.
2017-04-05 Sida 16 av 20 Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft följs upp genom indikatorn Besöksnäringens tillväxt i Stockholmsregionens skärgård genom att mäta ökning av antal gästnätter per år på Skärgårdsstiftelsens vandrarhem och stugbyar. Skärgårdsstiftelsens gästnätter täcker inte in alla övernattningar, inte heller täcker det besökare som bara besöker skärgården under en dag. Men antalet gästnätter hos Skärgårdsstiftelsen som mätetal har en direkt koppling till nämndens uppdrag och är därmed rätt mätetal för indikatorn i samband med att följa indikatorn som är kopplade till delmålen. Indikator: Andel av befolkningen i arbetsför ålder som har arbete Mätetal: Mätetalet anger andel av befolkningen 20-64 år som förvärvsarbetade någon gång under året (källa SCB, RAMS). Koppling till delmål 2: Denna indikatorn har en tydlig koppling till förslag till nämndens egna indikatorer. En tydlig koppling finns också till skärgårdsarbete som har ökad besöksnäring i fokus vilket borde leda till fler som arbetar i skärgården och arbetet med strukturfonder där regionalfondsprojekten ska leda till växande SME som leder till fler arbetsplatser och socialfondsprojekt som ska leda till att fler ska komma in i arbete. Det finns även fler samverkansprocesser som har koppling som Connect Sweden (öka direkt flygförbindelser), Politisk styrgrupp för Flemingsberg (utvecklingen av Flemingsberg som regional stadskärna inkl. ökade antal arbetsplatser), m.m. Nackdelen med denna indikatorn är att den har en eftersläpning på 1-2 år, men den indikerar tillväxttakt i regionen. Observera att ovanstående indikatorer bör följas över tid och att syftet med indikatorerna är att följa trender i den regionala samhällsutvecklingen, inte att nå ett på förhand definierat tal. 3.6. Sammanfattning och koppling till RUFS Styrning av nämnden görs med hjälp av de tre styrformerna: 1. Målstyrning, där mål och indikatorer följs upp enligt beskrivning i avsnitt 3 2. Inriktning, som kopplar RUFS-indikatorer till åtagande enligt avsnitt 2.6 3. Kärnuppdrag och uppdrag, som beskrevs i avsnitt 2.3 Nämnd och förvaltning har redan som uppdrag till uppgift att följa upp RUFS och att utvärdera hur Stockholmsregionen står sig i en internationell jämförelse. Genom att styra mot delmål 1 och 2, samt med inriktning mot visionen och genomförande av de uppdrag som fullmäktige genom reglemente och arbetsordning fås en komplett styrmodell. Styrmodellen kompletteras av förvaltningen med sina verksamhetsplaner, uppdragsblad, projektplaner och medarbetarnas måltavlor. Den årliga uppföljningen av RUFS indikatorer och uppföljning av indikatorn hur väl kommunernas ÖP överensstämmer med RUFS, samt indikatorn andel nystartade företag, kvalitetssäkrar att arbetet når visionen Europas mest attraktiva storstadsregion. Uppföljning av RUFS kan därför i målstyrningssammanhang ses som ett diskussions- och förklaringsunderlag till utvecklingen i regionen. Dock är det viktigt att särskilja de mål och indikatorer som finns i RUFS med den målstyrningsmodell som här redovisas för nämnden och som ska svara på hur väl nämnd och förvaltning har prioriterat, utfört aktiviteter m.m. för att uppfylla SLL:s övergripande mål. Sammanfattningsvis illustreras styrmodellen i figur 6 nedan.
2017-04-05 Sida 17 av 20 Mål Delmål 1: En regionplanering i framkant Delmål 2: Hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Inriktning Indikator = Kommuners ÖP överensstämmer med RUFS 2010 Indikator = Antal nystartade företag Uppdrag Figur 6 RUFS indikatorer och nämndens åtagande bör analyseras i relation till mål och uppdrag 4. Processen för målstyrning 4.1. Kopplingen till SLL:s årshjul Målstyrning och uppföljning enligt föreslagna modell bör följa SLL:s årshjul där nämnden är beslutsfattande och där tid finns för återrapportering och analys av huruvida indikatorerna mot vision, mål och inriktning går åt rätt håll och att uppdragen är genomförda. Nämnden har två delmål att förhålla sig till i enlighet med SLL:s målstyrningsmodell. Utöver dessa har nämnden möjlighet att lägga till egna mål och indikatorer för att kunna följa upp förvaltningens arbete. På så sätt kan nämnden säkerställa att bredda uppföljningen inom ramen för nämndens målmodell för att omfatta samtliga uppdrag som inte täcks av uppföljningen genom huvudindikatorn som ska följas upp inom ramen för landstinget målmodell. Framtagande och eventuella revideringar av nämndens egna indikatorer ska ske i samråd mellan nämnd och förvaltning för att säkerställa att valda indikatorer har samband med nämndens uppdrag och är möjligt att följa upp av förvaltningen. Detta är viktigt då det är förvaltningens ansvar att återrapportera utfallet av indikatorerna till nämnden och göra en skriftlig analys av utfallet. Delmål och dess huvudindikatorer följs upp årligen i samband med nämndens årsrapport och rapporteras in till landstingets årsrapport. Nämndens egna indikatorer följs upp årligen där det är möjligt. Eftersom nämndens uppdrag för regional utvecklingsplanering är långsiktigt är det inte ändamålsenligt att göra uppföljningen på relativa korta tidsperioder. Föreslagna indikator med färdigställda bostäder enligt