Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Relevanta dokument
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering

Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?

Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret.

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering

r c λ >1.1

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering

Termodynamik (repetition mm)

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Arbetet beror på vägen

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

SG1216. Termodynamik för T2

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

Kap 4 energianalys av slutna system

Teknisk termodynamik repetition

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Termodynamik Föreläsning 4

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Lite kinetisk gasteori

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter.

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Förbränningsmotorer. Per Tunestål

Teknisk termodynamik repetition

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000

Motor Begrepp. Fordonssystem. Fordonssystem. är att sträva efter: Fordon är idag datoriserad maskiner.

Mer om medelvärdesmodellering av motorer Generell modelleringsstrategi

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Övningstentamen i KFK080 för B

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Slutet på början p.1

Gamla tentafrågor, FYS022:2, Statistisk Fysik, rörande statistisk fysik och statistisk kvantfysik. P i = 1 Z exp( βe i), Z = i.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Termodynamik, lp 2, lå 2003/04

Mer om kretsprocesser

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Transkript:

Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se September, 8 Luft och bränsle Modellvalidering / 6 / 6 Luft och bränsle Arbete och emissioner Medelvärdesmodellering Samband mellan aktuator och sensorer samt sensorer inbördes. Förbränning och stökiometri Perfekt förbränning av ett kolväte CaHb+(a + b )(O +.77 N) aco+b HO+.77(a+b )N ṁat αth pim ṁfi θign λbc λac Stökiometriskt luft/bränsle-förhållande Intake manifold Exhaust manifold (A/F ) = ma mf och (A/F )s = (a + b )( 6. +.77.7). a +.8 b Air filter Cylinder Catalyst Normaliserat luft/bränsle-förhållande Intake Mth Tim Exhaust λ = (A/F ) (A/F )s ma mf = och φ = (A/F )s λ Mload N Me Frigjord värme och en enkel modell Q = min(λ, ) mf qlhv / 6 / 6

Modellsammanfattning () Gaspedalstolkning och trottelposition Luftflöde in i insugsröret αref = upedal där upedal [, ] α = Hα(s) αref ṁat(α, pamb, Tamb, Π) = pamb Ath(α) Cth(α) Ψ(Π) RTamb Luftflöde in i cylindern ṁac(n, pim, Tim) = ηvol(n, pim) Tryckuppbyggnad i insugsröret dpim dt = R Tim Vim dmim dt pim Vd ncyl N R Tim ni = R Tim (ṁat ṁac) Vim Modellsammanfattning () Flöde genom katalysator och avgassystemet (inkompressibel turbulent) pem p Gasflöde från motorn ṁcat = C Tryckuppbyggnad i avgasröret dpem dt Avgastemperatur... = R Tem Vem R Tem ṁcyl = ṁac + ṁfc dmem dt = R Tem (ṁcyl ṁcat) Vem / 6 6 / 6 Modellsammanfattning () Bränsleinjektor - Port inspr. Bränsleinjektor - Direkt inspr. Insugsrör Modellvalidering ṁfi = C N (tinj t(ubatt)) ṁfc = C N (tinj t(ubatt)) Intake system model validation Bränslefilm α [%] dmfp dt = X ṁfi τfp mfp ṁfc = ( X )ṁfi + τfp mfp λ till motor λ = ṁac /(A/F )s ṁfc Gasblandning & Transportfördröjning d dt λexh(t) = (λ(t τd(n)) λexh(t)) τmix Sensordynamik d dt λs(t) = (λexh(t) λs(t)) τλ mass flow [g/s] p im [kpa] 6 8 6 6 6 Time [s] 7 / 6 8 / 6

Cylinder, intake, and exhaust pressure at rpm Nm intake comp. exp. exhaust intake 6 8 Crank angle [deg] (A/F) Bränsletsväg Modellvalidering Innehållsförteckning. x Timedelay and wall wetting Injection time [s]. 6 8 Arbetscykeln Grundläggande begrepp Termodynamik.. Measured Modeled λ [].9.8.7 6 8 Time [s] Glöm inte bort att sätta initialvärden! 9 / 6 / 6 Fyrtaktsprincipen Indikatordiagram Inlet Inlet Inlet Inlet Exhaust Exhaust Exhaust Exhaust Indikatordiagram Cylindertryck som funktion av vevaxelvinkel θ Combustion Intake Compression Expansion Exhaust En cykel = varv = π / 6 / 6

Motorgeometri Volym Cylindertryck och momentant moment Cylinder bore B Connecting rod length l Crank radius a Piston stroke L = a Crank angle θ Clearance volume Vc Displaced volume Vd = π B L maximum cylinder volume Vd + Vc rc = = minimum cylinder volume Vc V (θ) =Vc + π B (l + a s(θ)) s(θ) =a cos θ + l a sin θ TDC L BDC s(θ) Vc B l θ a Tryck och moment från en cylinder, pulsationer ger varvtalsvariationer (Mätning i labbet och koppling till diagnos). Torque [Nm] Fuel Injection Air induction Ignition Torque prod. Torque M e,i (θ) Pressure p(θ) 8 6 Crank angle [deg] Fler cylindrar och svänghjulet smetar ut variationerna / 6 / 6 Cylindertryck och momentant moment Flera cylindrar Torque [Nm] cyl cyl cyl cyl Crank Angle [deg] Medelvärdesmodellens och motorns moment: Me = π π Mcyl(θ)dθ Mf = p(v )dv Mf π Indikatordiagram Cylinder pressure [bar] Samma indikatordiagram omräknat till pv-diagram pv diagram for rpm and Nm...6.8 Cylinder volume [dm ] Varför pv-diagram? Arbetet kan räknas fram genom W = pdv! Cylinder pressure [bar]... 6 Intake and exhaust stroke...6.8 Cylinder volume [dm ] / 6 6 / 6

a Measured cycle Seliger cycle...6.8 Otto cycle...6.8 Diesel cycle...6.8 Cykler Termodynamiska cykler som modell av uppmätt indikatordiagram...6.8 Viktigt att göra skillnad på: Ottomotor Ottocykel Dieselmotor Dieselcykel En kort sammanfattning av termodynamiken Mass specifika storheter små bokstäver v = V m, q = Q m, u = U m, h = H m, w = W m Ideal gas p V = m R T p v = R T :a Huvudsatsen dq = du + dw dq = du + dw Rev. arbete dw = p dv dw = p dv Entalpi H = U + p V h = u + p v dh = du + dp V + p dv dh = du + dp v + p dv :a H. (igen) dq = dh V dp dq = dh v dp Värmekapacitet Cv = ( ) ( ) dq dt v cv = dq dt v Cp = ( ) ( ) dq dt p cp = dq dt p Samband: du = cv dt dh = cp dt Ratio of specific heats γ = cp γ [.,.] cv 7 / 6 8 / 6 Innehållsförteckning En kort sammanfattning av termodynamiken Termodynamiska system, processer, och cykler Alla gaser vi räknar på i kursen är ideala. Ideala gaslagen p V = m R T och p V = n R T R = 8. [J/mol K] universella gaskonstanten, R = R/M [J/kg K] gaskonstanten. För en ideal gas gäller (utgå från h = u + pv och pv = RT ) R = R M cp cv = R Kan med γ = cp få följande uttryck cv = R cv γ, cp = R /γ Alla gaser vi räknar på har cp och cv konstanta. 9 / 6 / 6

Termodynamiska system och processer System Isolerat Slutet Öppet Processer Isobar: samma tryck dp = Isokor: samma volym dv = Isoterm: samma temp. dt = Adiabatisk: inget värmeutbyte dq = Reversibel: dw = pdv Isentropisk: adiabatisk + reversibel (den bästa processen) Isentropisk kompression och expansion Ideal gas Isentropisk betyder Ingen värmeöverföring dq = Reversibel process dw = p dv Söker samband som beskriver hur tillståndet förändras under processen Utgå från :a Huvudsatsen Ideal gas p = RT v : dq = du + dw = cv dt + p dv cv dt = RT v dv T dt = R cv v dv cv dt = cp T cv v dv T v dt = (γ ) T T v v dv / 6 / 6 Isentropisk kompression och expansion Ideal gas T v dt = (γ ) dv ln T ln T = (γ )(ln v ln v) T v T v ( ) γ T v = T v [ T = p v ] ( ) γ p v = pv γ R = p v p v γ [ v = R T ] p ( T p = T p ) γ γ Isokor process (konstant volym) t.ex. förbränning Frigjord energi från bränslet Qin = min(λ, ) mf qlhv Konstant volym dv = :a huvudsatsen (energiekvationen) dq = du + p dv dq = du Inre energi U = m u du = mtot du = mtot cv dt Integrera :a huvudsatsen Viktigaste ekvationen p v γ = konstant Qin T dq = mtot cv dt Qin = mtot cv (T T) T / 6 / 6

Qin Volume [dm ] Isobar process (konstant tryck) t.ex. förbränning Frigjord energi från bränslet Qin = min(λ, ) mf qlhv Konstant tryck dp = Entalpidefinitionen + :a huvudsatsen H = U + p V du = dh p dv V dpn dq = du + p dv = dh V dp dq = dh Entalpi H = m h dh = mtot dh = mtot cp dt Integrera :a huvudsatsen Innehållsförteckning Jämförelse mellan modell och mätning De ideala cyklernas effektivitet Qin T dq = mtot cp dt Qin = mtot cp (T T) T / 6 6 / 6 Cykelräkning p och T givna Termodynamiken ger systematisk metod för att räkna runt cykeln Jämförelse mellan mätning och modell p T T = p p mtot cv = T T ( ) γ p = v p v = rc γ ( ) γ T = v T v = r c (γ ) Wi,g = Qin ηf,i ( ) γ p = v p v = r γ c ( ) γ T = v T v = r γ c ηf,i =? T T = Qloss mtot cv p = T p T......6.7 V 7 / 6 8 / 6

η fi.8.7.6..... 8 6 Otto Seliger Efficiency for the Otto cycle Diesel γ=. γ=. γ=. 6 7 8 9 Ideala Ottocykelns effektivitet Ottocykelns effektivitet Arbete ut Verkningsgrad ηotto = Tillförd energi Känner tillförd energi Qin ηf,i = rc γ Två sätt att beräkna arbete ut Wout Integrera arean Wout = p dv Lösa två integraler c V γ dv Första lagen: efter en cykel har U inte ändrats Normalfall γ =. dq = du + dw Q = W ηotto = Wout Qin W = Wout = Qin Qloss Qin = Qloss Qin Q = Qin Qloss = T T = T T rc γ Jämför rc = med rc = i ett pv-diagram. Var förlorar man? r c 9 / 6 / 6 Innehållsförteckning Cykeleffektiviteten och pv-diagramet ηf,i = Wi Qin Förutsättning: Samma Qin. pv diagrammet och andra cykler Knack En begränsning Vad syns i diagrammet? Volume/V c ηotto > ηseiliger > ηdiesel / 6 / 6

7 6 x 6 no knock 6 Crank Angle [deg] 7 6 x 6 slight knock oscillations 6 Crank Angle [deg] 7 6 x 6 9 o 8 o severe knock oscillations 6 Crank Angle [deg] Cykeleffektivitet forts. Några kolvar som utsatts för knack Dieselcykel eller cykel med konstant-tryck ηf,i = β γ rc γ (β )γ Seiligercykel eller cykel med begränsat-tryck ηf,i = αβ γ rc γ α(β )γ + α Notera att Dieselcykeln (α = ) och Ottocykeln (α = och β = ) är specialfall av Seiligercykeln. Alla cykler säger att vi skall ha högt kompressionstal! Vad är haken? Knack (spikning) och oktantal hänger samman Oktantalet är bränslets motstånd mot självantändning. Krav på styrsystemet Hantera olika bränslen. / 6 / 6 Knack En begränsning för bensinmotorer Cylinder pressure [Pa] Knack kan förstöra motorn! Mer om det nästa läsperiod... Luft och bränsle Modellvalidering Arbetscykeln Grundläggande begrepp Termodynamik Termodynamiska system, processer, och cykler Jämförelse mellan modell och mätning De ideala cyklernas effektivitet pv diagrammet och andra cykler Knack En begränsning / 6 6 / 6