1 (70) Datum Tid Kl. 14.00-16.00 Plats Beslutande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Anna-Sofia Kulluvaara, kommunchef, 234 närvarande Anna Forsberg, sekreterare, 234- Ulf Jonasson, Fastighetssamordnare, 240-241 Ulla Ullstein, Kommunplanerare, 237-239 Ewa Sundström, Verksamhetschef Funktionsstöd 248 Ann-Katrin Lundin, Huvudenhetschef Välfärd 234 Örjan Abrahamsson, Huvudenhetschef Medborgarservice 234 Jonas Norén, Huvudenhetschef Skola 234 Underskrifter Sekreterare... Anna Forsberg 234-253 Ordförande... Åsa Sjödén (S) 234-253 Justerare... Johan Andersson () 234-253 Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp 2017-11- tas ner 2017-12- Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift /
2 (70) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Jäv Reservation Anteckning Ledamöter varo ers. 246 243 248 Åsa Sjödén (S) X Ordförande John Åberg (S) - Lillemor Edholm (S) Tommy Svensson (S) Åsa Nilsson (S) - Torbjörn Persson (S) Cathrine Näsmark (S) Daniel Höglund (S) X X X X X Mattias Ahlenhed (ViSKB) X R Gunilla Fluur (ViSKB) - Kerstin Franzén (M) X R Sven-Olov Gradin (M) X R Johan Andersson (C) X R R Justerare Ulf Breitholtz (V) X R Leif Östberg (L) - Ersättare Lennart Önblad (S) X X Stina Näslund (S) - Nils-Gunnar Molin (S) X X My Larsson (S) Morgan Nordin (S) Anita Bergsten (S) Mikael Sjölund (S) X J X X X Jörgen Åslund (ViSKB) X X R Birgitta Häggkvist (ViSKB) Folke Lindgren (M) Alexandra de Wall (M) Kjell-Åke Sjöström (V) Carin Collén (V) Paul Höglund (C) X X X X X X Margareta Alton (MP) X X R
3 (70) Ärendelista 234... 6 Muntliga informationer... 6 235... 9 Firmatecknare 2018... 9 236... 12 Säkerhetsskyddsplan... 12 237... 14 Årliga inspel via Öppet fönster till Landstinget Västernorrland-Brister o behov inom åtgärder -vägar, gång och cykelvägar samt kolltrafik... 14 238... 24 Nationell transportplan synpunkter till Regeringen... 24 239... 32 Remiss av Regional Transportplan 2018-2029... 32 240... 39 Förhyrning av lokaler för Introduktionsprogrammet språkinriktning, Hågesta... 39 241... 42 Ersättningslokaler under Gudlav Bilderskolans ombyggnation... 42 242... 45 Svar på medborgarförslag om Isrink i stadsparken... 45 243... 48 Svar på medborgarförslag rörande Textilarkivet... 48 244... 50 Svar medborgarförslag - Fler parkeringar för personer med funktionsnedsättning... 50 245... 52 Ansökan om medel till julbelysning i Långsele... 52 246... 54 Ansökan om ökad medelstilldelning 2018 Samordningsförbundet... 54 247... 55 Inköp av arbetskläder funktionsstöd... 55
4 (70) 248... 57 Hyra lokal externt Storgatan 81, daglig verksamhet funktionsstöd... 57 249... 61 Bidrag hyres- och telefonkostnader till Sollefteå Kvinnojour... 61 Amanda och Sollefteå Tjejjour Mia... 61 250... 63 Svar på remiss Trafikverkets flygutredning... 63 251... 65 Valärende - Parlamentarisk grupp Integration... 65 252... 66 Delgivningar... 66 253... 67 Delegeringsbeslut... 67
5 (70) Val av justerare Johan Andersson (C) väljs till justerare. Anmälan av protokoll Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott. - samhällsutveckling 2017-10-16 - allmänna 2017-10-17 - vård och omsorg 2017-10-18 - unga och lärande 2017-10-19 Läggs till handlingarna.
6 (70) 234 Dnr KS 19/2017 Muntliga informationer Beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Information lämnas kommunstyrelsen enligt följande. ges möjlighet att ställa frågor. Erbjudande om förvärv Junsele camping, Mikael Näsström och Bengt Åkerlind Mikael och Bengt informerar kommunstyrelsen om det erbjudande som inkommit gällande möjlighet att förvärva Junsele camping. Förvaltningen har haft mycket diskussioner med ägaren. Frågan är komplex då den hänger samman med Junsele djurpark. Underlag för beslut är inte komplett varför kommunstyrelsen enbart mottager information denna gång. Huvudenhetschef Välfärd Ann-Katrin Lundin Informerar om det viktigaste inom sina verksamheter Funktionsstöd Personlig assistans enligt LSS ökar markant, ger stor kostnadsökning för kommunen Beslut om daglig verksamhet enligt LSS fortsätter att öka samt andra krav på verksamheten, behov av ytterligare lokaler Länsgemensamma arbetet med titulaturbyte inom funktionsstöd påbörjats lokalt Många nya beslut om boende för vuxna enligt LSS och SoL och nya insatser Hälso- och Sjukvården 171201 är 7 sjukskötersketjänster vakanta. Det anlitas 1-3 stafett sjuksköterskor i veckan. I februari 2014 tog kommunen över hemsjukvården från primärvården. Andelen öppna HSL journaler har ökat successivt sedan dess. I oktober 2014 hade kommunen 789 st pågående HSL journaler. I oktober i år har det antalet ökat till 1166 st. Intensivt arbete med att utveckling mot en attraktiv arbetsgivare med nöjd personal Äldreomsorgen 823 hemtjänstärenden med beräknad tid totalt på 14 848 timmar/månad 286 Särskilt boende platser med dygnet runt omsorg Ovanstående är till största del väldigt nöjda med vår personals arbetsinsatser. Årets första fem månader (J-M) 488 utskrivningsdygn x 5000 = 2,4 miljoner Årets nästa fem månader (J-O) 23 utskrivningsdygn x 5000 = 115 000 kronor För närvarande en avvikelse totalt för ÄO på cirka 5 miljoner. Sjukfrånvaron maj 2016 10,07 % augusti 2017 7,48 %. Vecka 45 sker den sista delen (Scooping) i uppdraget från KS 2017-02-07 39 Extratjänster anställs i verksamheten, 12 timvikarier genomför utbildning till undersköterska.
7 (70) Verksamheten är beredd att möta nya utmaningar kommande år. Individ- och familjeomsorgen Ökat antal ärenden Många ärenden innefattande hedersrelaterat våld och därmed komplicerade hotbilder God stämning i arbetsgrupperna Fortsatt planering för en länsgemensam familjehemsorganisation Huvudenhetschef Medborgarservice Örjan Abrahamsson Informerar om det viktigaste inom sina verksamheter SFI/vuxenutbildning 350 elever inskrivna. Kö 90-130 personer. Regeringens satsning på kunskapslyftet innebär bra med resurser att erbjuda yrkesutbildningar på gymnasial nivå Näringsliv Arbetet med att attrahera ett datacenter till Hamre pågår. Miljö och bygg 1560 ärenden inom miljöenhetens ansvarsområde. 367 avlopp har inventerats, huvudparten är underkända Fritid och kultur Ungdomsenheten. Hullsta, EPA- Bingo, politikerträff, öppen scen, världens mat mm. Näsåkers badhus, bibliotek och medborgarkontor. Arbetsmarknad och integration Ekonomiskt bistånd, genomlysning av verksamheten ska påbörjas. AF har börjat placera människor i etableringen på AME / Anställningar Migrationsverket på plats i mötesplatsen. Medborgarservice 100 000 ärenden! Lösningsgrad på 80% vilket är målet. Inga väntetider längre på budget och skuld. Huvudenhetschef Skola Jonas Nordin Informerar om de saker som lagts fokus på under hösten; Besök verksamheterna Ledningsgruppen, Roller/styrning Processer Lokalberedningen Organisering Ekonomi 2017 och 2018 Samverkan Rekrytering/marknadsföring Utveckling Lyfta blicken
8 (70) Huvudenhetschef Gemensamservice Anna-Sofia Kulluvaara Informerar om följande; Budgetarbete för 2018 pågår Personlig assistans förväntad merkostad 2018. Fortsatt arbete med planerna i nya Översiktsplanen, Projektplan håller på att tas fram. Besökt Dalkarlså folkhögskola Centrumutvecklaren Kristina Heneryd, samverkansformer utarbetas. Hamrefilm snart klar. Ordförande kommunstyrelsen, Åsa Sjödén Informerar om följande; Möte med Sven-Erik Bucht. Avtal för flygplatsen ska diskuteras med flygplatsbolaget.
9 (70) 235 Dnr KS 361/2017 Firmatecknare 2018 Beslut beslutar 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: - s ordförande Åsa Sjödén - s vice ordförande John Åberg - Utskottet för Samhällsutvecklings ordförande Lillemor Edholm - Kommunchef Anna-Sofia Kulluvaara, vid dennes förhinder, HR-Chef Lars-Olov Wengelin - Ekonomichef Niklas Nordén, vid dennes förhinder, Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson Kommunens firmatecknare tecknar firman även när det gäller borgensåtagande. 2 Vid avtal omfattande mer än 10 basbelopp eller EU-projekt ska firman tecknas av två i förening, varav en tjänsteman och en förtroendevald. 3 Firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton tecknas två i förening av: - Ekonomichef Niklas Nordén - Chef Redovisning, redovisningsenheten Cristina Waaranperä - Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson - Ekonomiassistent, redovisningsenheten kassa Rolf Johansson - Controller leverantörsreskontra, redovisningsenheten Marie Lindqvist - Ekonomikonsult kundreskontra, redovisningsenheten Izabela Bazan - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Jeyachandran Ratnasabapathy - Redovisningsekonom Mikael Andersson Ärendebeskrivning/sammanfattning utser varje år firmatecknare och personer med teckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton. Förvaltningen föreslår enligt ovan för att renodla så att förtroendevalda med rätt att teckna firma tillhör kommunstyrelsen. Ersättare för tjänstemännen har lagts till jämfört med tidigare år. Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta
10 (70) 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: - s ordförande Åsa Sjödén - s vice ordförande John Åberg - Utskottet för Samhällsutvecklings ordförande Lillemor Edholm - Kommunchef Anna-Sofia Kulluvaara, vid dennes förhinder, HR-Chef Lars-Olov Wengelin - Ekonomichef Niklas Nordén, vid dennes förhinder, Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson Kommunens firmatecknare tecknar firman även när det gäller borgensåtagande. 2 Vid avtal omfattande mer än 10 basbelopp eller EU-projekt ska firman tecknas av två i förening, varav en tjänsteman och en förtroendevald. 3 Firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton tecknas två i förening av: - Ekonomichef Niklas Nordén - Chef Redovisning, redovisningsenheten Cristina Waaranperä - Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson - Ekonomiassistent, redovisningsenheten kassa Rolf Johansson - Controller leverantörsreskontra, redovisningsenheten Marie Lindqvist - Ekonomikonsult kundreskontra, redovisningsenheten Izabela Bazan - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Jeyachandran Ratnasabapathy - Redovisningsekonom Mikael Andersson Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: - s ordförande Åsa Sjödén - s vice ordförande John Åberg - Utskottet för Samhällsutvecklings ordförande Lillemor Edholm - Kommunchef Anna-Sofia Kulluvaara, vid dennes förhinder, HR-Chef Lars-Olov Wengelin - Ekonomichef Niklas Nordén, vid dennes förhinder, Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson Kommunens firmatecknare tecknar firman även när det gäller borgensåtagande. 2 Vid avtal omfattande mer än 10 basbelopp eller EU-projekt ska firman tecknas av två i förening, varav en tjänsteman och en förtroendevald.
11 (70) 3 Firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton tecknas två i förening av: - Ekonomichef Niklas Nordén - Chef Redovisning, redovisningsenheten Cristina Waaranperä - Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson - Ekonomiassistent, redovisningsenheten kassa Rolf Johansson - Controller leverantörsreskontra, redovisningsenheten Marie Lindqvist - Ekonomikonsult kundreskontra, redovisningsenheten Izabela Bazan - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Jeyachandran Ratnasabapathy - Redovisningsekonom Mikael Andersson Skicka till Niklas Nordén Cristina Waaranperä
12 (70) 236 Dnr KS 353/2017 Säkerhetsskyddsplan Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta Att anta föreslagen Säkerhetsskyddsplan att gälla from 2017-12-01. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Kommunen lyder under Säkerhetsskyddslag (1996:627) och Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) Säkerhetsskyddslagen och förordningen gäller för kommunens verksamheter samt aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka kommunen utövar ett rättsligt bestämmande. Med säkerhetsskydd avses enligt säkerhetsskyddslagen 1. Skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. 2. Skydd av uppgifter som omfattas av sekretess (hemliga uppgifter), enligt offentlighets och sekretesslagen, som rör rikets säkerhet. 3. Skydd mot terroristbrott (terrorism), enligt lagen om straff för terroristbrott, även om brott inte hotar rikets säkerhet. Säkerhetsskyddschef och ersättare är utsedda och kontakt med Säkerhetspolisen etablerad för att starta upp ett fungerande säkerhetsskyddsarbete i kommunen. Nästa steg är att fastställa en övergripande plan för säkerhetsskyddet vid kommunen. När planen är antagen tas en säkerhetsanalys fram som beskriver vilka verksamheter och vilken information som berörs av säkerhetsskydd vid Sollefteå kommun. Kommunen har tidigare inte någon plan eller detaljerade anvisningar kring säkerhetsskydd och har inte heller sedan tidigare ett pågående arbete med de åtgärder som säkerhetsskyddet skall omfatta dvs. Säkerhetsanalys Tillträdesbegränsningar Informationssäkerhet Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Utbildning/kontroll och tillsyn Säkerhetsskyddsarbetet hålls ihop av säkerhetsskyddschef i samarbete med berörda verksamhetschefer med rapportering till kommunchefen. I handläggningen har samråd skett med Kramfors och Härnösands beredskapssamordnare om vilka dokument som bör tas fram och hur de bör utformas. Konsultation med SÄPO har gjorts på telefon samt med stöd i deras vägledningar för kunskapsinhämtning och stöd i tolkning av lag, förordning och föreskrift.
13 (70) Inom kommunens verksamheter har säkerhetsskyddsplanen kommunicerats för synpunkter med: Anders Bergman, VD Sollefteåforsen Ingalill Näslund-Persson, IT-chef Maria Ledin-Kindberg, Solatum Fredrik Granholm, Arkivansvarig Patrik Sandström, Upphandlare Jörgen Byström, Fastighetstekniker Förvaltningens bedömning Med den föreslagna planen har kommunen ett dokument som beskriver Säkerhetsskyddet på en övergripande nivå. Planen bedöms vara tillräckligt hållbar för att kunna gälla över flera mandatperioder och samtidigt vara en tillräcklig reglering för att ta fram detaljerade anvisningar för arbetet som skall bedrivas. Beslutsplanering, Kommunfullmäktige, 2017-11-27 Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Inga ekonomiska konsekvenser bedöms föreligga i nuläget. Om man vid säkerhetsanalyser finner brister i säkerhetsskyddet kan det medföra kostnader för aktuell verksamhet i form av lås/larm, IT-skydd eller liknande men omfattningen är svår att bedöma i nuläget. Beslutsunderlag/Lagrum Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Säkerhetsskyddslag (1996:627) Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) Stöd i tolkning finns i vägledningar från Säkerhetspolisen: (finns på http://www.sakerhetspolisen.se/sakerhetsskydd.html) Säkerhetspolisens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd Säkerhetsskydd en vägledning Säkerhetsskyddad upphandling en vägledning Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta att anta föreslagen säkerhetsskyddsplan att gälla from 2017-12-01. Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår, föreslå, Kommunfullmäktige besluta Att anta föreslagen Säkerhetsskyddsplan att gälla from 2017-12-01.
14 (70) 237 Dnr KS 332/2017 Årliga inspel via Öppet fönster till Landstinget Västernorrland- Brister o behov inom åtgärder -vägar, gång och cykelvägar samt kolltrafik Beslut beslutar Att anta förvaltningens yttrande som kommunstyrelsens eget. Information Ulla Ullstein informerar om ärendet. Delar ut nytt förvaltningsyttrande till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunen har årligen möjlighet att göra inspel för att ange nya brister och behov inom åtgärder vägar, gång och cykelvägar samt kollektivtrafik till Landstinget Västernorrland. Dessa ska vara Landstinget tillhanda senast den 15 november 2017. I samband med arbetet gällande Nationell och regional transport plan har detta belysts för utskottet. Allmänna utskottet Lämnar ärendet till utan förslag till beslut. Förvaltningens förslag till beslut beslutar att anta förvaltningens yttrande som kommunstyrelsens eget. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Bakgrund Länsstyrelsen Västernorrland har fastslagit en transportslagsövergripande regional transportplan för Västernorrlands län för perioden 2014-2025. Under 2017 har Landstinget Västernorrland utarbetat en Regional transportplan för Västernorrlands län 2018-2029. Planen är ute på remiss. (Kommunen svarar på remissen senast 2017-11-15 i separat yttrande). Utgångspunkten för planen är den regionala transportplanen för perioden 2014-2025 som reviderats. Prioriteringar av specifika objekt kvarstår men har i vissa fall justerats utifrån uppdaterade kostnader eller i tid.
15 (70) Ambitionen med den regionala transportplanen är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Precis som nuvarande regionala transportplan läggs ett stort fokus på åtgärder kopplade till kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder och därmed förutsättningarna för hållbart resande och hållbara godstransporter. Länet vill tillgängliggöra transportsystemet för fler grupper i samhället där kvinna som man, ung som gammal ska ha samma möjlighet att resa oavsett funktionsnedsättning, ålder eller socioekonomisk tillhörighet. Länet och kommunerna lämnar ett stort bidrag till den svenska tillväxten. Ett bidrag som har goda förutsättningar att ökad med bland annat av en förbättrad infrastruktur. Länet ligger mitt i den Bottniska korridoren som från EU är ett av nio utpekade stomnät för transportinfrastruktur vilket ställer högsta krav på standard och funktion. För att nå en ökad regional och lokal tillväxt ska det vara möjligt att resa och transportera lokalt samt möjliggöra resor och transporter över länsgränserna med förkortade restider, större funktionella arbetsmarknadsregioner på ett långsiktigt och hållbart sätt. Erbjudande inspel Kommunen erbjuds årligen att lämna inspel till inriktning och framtida möjliga insatser inom infrastrukturområdet som har koppling till regionala transportplanen för Västernorrlands län och den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Förvaltningens bedömning Kommunen väljer att redovisa inspel inom följande områden; Behov och brister som berör områdena gång- och cykel, väg- och kollektivtrafik Behov och brister inom övriga områden som berör nationella vägar, järnvägar och bärighetsåtgärder på väg. Inspel- gång- och cykelvägar Prioriteringar av gång- och cykelvägar följer kriterierna; Barnens skolvägar, Arbetspendling, Viktiga målpunkter, Koppling till kollektivtrafiken, Sammanhängande stråk samt Trafiksäkerhet. Kriterierna för prioritering har tagits fram av länsstyrelsens tillsammans med kommuner, Trafikverk, Landsting och Kollektivtrafikmyndigheten. Kommunen ser ett behov av att utveckla gång- och cykelvägarna till sammanhängande stråk, men lämnar följande prioriteringar: -Behov av gång och cykelväg vid Övergård i Sollefteå stad från Ridskolan till Storgatan. -Omprioritering. De nya kriterierna för gång- och cykelväg medger ej en satsning på sträckan. Det finns dessutom en alternativ väg för gång- och cykeltrafiken
16 (70) Kommunfullmäktige beslutade att stödja ett medborgarförslag om att verka för en gångoch cykelväg på väg 87 mellan Sollefteå och Långsele. Sträckan är ca 11-12 km Motivering Trafiksäkerhet (T) idag färdas cyklister i en farlig trafikmiljö mellan vajerräcken speciellt där de sträckor som har en körbana. -Gång- och cykelväg väg nr 957 Näsåker. Barnens skolvägar, Arbetspendling P 1,4 km. Näsåker kommer efter byte med Trafikverket åtgärdas av kommunen. För närvarande har Trafikverket omvärderat sitt undertecknade avtal med kommunen, osäkerhet råder avseende åtgärden. -Gång och cykelväg Långsele tätort sträckan Köpmangatan från Parkgatan till Skolgatan. Barnens skolvägar, Viktig målpunkt, Trafiksäkerhet Inspel -järnväg Ådalsbanan Långsele- Västeraspby i Sollefteå och Kramfors kommuner Restaurering av Ådalsbanan sträckan Långsele -Västeraspby är den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen i denna del av länet. En reinvestering är av stor betydelse för Sollefteå kommun och för Kramfors kommun med dess skogsindustrier som Bollstasågen SCA och Mondi Dynäs. Pågående miljardinvesteringar vid SCA Östrand i Timrå kommun att påverkar hela regionen och Norrland och kräver än mer fungerande järnvägstransporter. Sträckan Långsele- Västeraspby skapar redundans genom att länka samman norra stambanan och kustbanan. Kommunen vill även se en framtida möjlighet till persontrafik på sträckan Långsele Västeraspby och att denna kan knytas till det övriga transportslagen buss och flyg. Restaurering av bansträckan kan även öppna upp för persontransporter mellan Östersund och Umeå. I pågående försvarsplanering ses även ett specifikt behov av järnväg och väg för landets säkerhet. Inspel järnväg - Forsmo Hoting Kommunen ser att järnvägssträckan Forsmo-Hoting i högre grad kommer att behöva vidmakthållas för skogsnäringens behov i och med miljardinvesteringarna i SCA Östrand. Inspel järnväg -Triangelspår Västeraspby i Kramfors kommun Västeraspby ligger i Kramfors kommun. Det finns ett behov av ett triangelspår i Västeraspby. Kommunen stödjer Kramfors kommun i deras arbete för att stärka en knutpunkt i regionen och göra trafiken på Ådalsbanan både snabbare, effektivare både lokalt, regionalt. Ett triangelspår ger klara fördelar i samverkan med flygtrafiken från Höga Kusten Airport.
17 (70) I åtgärdsvalsstudie för Stråkstudie Ådalen har Västeraspbys roll som knutpunkt för samlade transportslag stärkts. Ett triangelspår kan också förbättra möjligheterna för persontrafik och inte minst öppna för persontrafik till kommuncentrum Sollefteå. Inspel järnväg - Plattform Höga Kusten Airport i Kramfors kommun Det finns behov av ytterligare en plattform vid Västeraspby för att stärka knutpunkten och förbättra persontrafiken. En ytterligare plattform med övergång för gående, skulle medge persontågsmöte på stationen. Persontågen får därmed fler mötesplatser vilket förbättrar trafiken med möjlighet till fler avgångar och ankomster och underlättar samverkan mellan tåg, flyg och buss. Inspel Vägar Kommunen är mycket stor till ytan nästan 5 761,8 km². I kommunen bor ca 20.000 invånare Av dessa bor knappt hälften i tätorten tillika kommuncentrat Sollefteå. Därutöver finns tätorterna Långsele, Näsåker, Ramsele och Junsele samt ett stort antal småorter och byar Avstånden inom kommunens gränser är stort och uppgår fågelvägen som mest till 11 mil på längden och 7 mil på bredden. Vägarna, dess standard, hastighet och underhåll är av stor betydelse för både boende och näringsliv samt besökare. Vägnätet är omfattande och bitvis av låg standard, inte minst med tanke på den omfattande tunga trafiken på vägarna. Det finns kontinuerliga behov av att förbättra vägsystemet. Bristerna och behoven kan se olika ut med olika grad av omfattning. Det kan handla om alltifrån kurvrätningar, korsningsåtgärder, utöka antalet rastplatser, förbättrad trafiksäkerhet, förbättrad bärighet för skogsnäringen, förbättrad bärighet för vindkraftsetablering och behov av anpassning för utveckling eller etablering av näringslivsverksamheter. Behoven av vägåtgärder är stora och prioriteringen av vägåtgärder är av strategisk betydelse och kommer i första hand att beröra länets viktiga stråk för bland annat godstransporter och arbets- och studiependling. Kommunen vill se åtgärder på hela vägsystemet men väljer att lämna följande synpunkter; Kommunen behöver ett utvecklat underlag som innefattar hela vägnätet i kommunen för att aktivt kunna arbeta med inspel och prioriteringar.
18 (70) Kommunen prioriterar åtgärder på följande vägar, sträckor Väg 331 -Bredda vägen mellan Östergraninge-Viksjö. Farlig väg framförallt vintertid men även sommartid med all tung trafik. Väg 335 -Salta Offer Sidensjö och fortsatt till Haffsta (Örnsköldsviks kommun) Farlig vägsträcka vintertid på grund av ofta förekommande halka och bristande underhåll plogning vintertid. Behovet har påtalats från kommunens sida i skrivelse med anledning av regeringsbeslut för hållbar kollektivtrafik i landsbygd samt i Strategimöte enligt avtal med Trafikverket. Möjlig lösning då Trafikverket utreder saltning och aviserat möte med kommun. Vägsträckan används av tung trafik, kollektivtrafiken och Ambuss, en ambulansbuss från Jämtland Härjedalen för persontransporter, till Umeå sjukhus. Sträckan har också fått större betydelse för sjuktransporter till Örnsköldsviks sjukhus. Riksväg 90 Sträckan Remsle- Näsåker- Junsele. Bristande vägunderhåll under vinterperioden och därmed anser kommunen att det är en trafiksäkerhetsrisk. Stora problem råder på speciellt vägsträckan norr om Näsåker med bristande snöröjning, bristande isrivning, bristande sandning vilket resulterat i olyckor, olyckstillbud, allmänna svårigheter samt bristande trafiksäkerhet för både privatbilister, kollektivtrafik inklusive skolresor, färdtjänst, sjukresor och godstransporter. Behovet har bland annat påtalats från kommunens sida i skrivelse med anledning av regeringsbeslut för hållbar kollektivtrafik i landsbygd. Väg 983 Från Junsele-förbi Edensforsens kraftstation Kläppsjö-kommungräns mot Örnsköldsviks kommun förbi avtagsväg till Holmsjö där den blit väg 1035 till Myckelgensjö. Vägstråket av stor betydelse för boende i Junsele som åker till Örnsköldsvik.
19 (70) Väg 967 -Näsåker Omsjö- Grundtjärn. Upprustad men är viktig att den inte stängs under vårförfall. Väg 984 -Grundtjärn - Myckelgensjö Örnsköldsviks kommun Tjälsäkring för BK1 året runt. Väg 969 -Klassa upp Bron till BK1 i Fullsjön och klassa upp hela vägen till BK1 mellan Björkhöjden och Borgvattnet i Ragunda kommun. Väg 970 Terrsjö-Lungsjön Klassa upp vägen från BK2 till BK 1. Trafiksäkerhet och korsningar Väg 87/väg 331 För att öka trafiksäkerheten vid korsningen mellan väg 87 (Sollefteå mot Östersund) och väg 331 (till Sundsvall) anser kommunen att hastigheten förbi korsningen ska sänkas från 90 km/h till 70 km/h samt att området vid båda sidor om väg 331 invid korsningen bör siktröjas/gallras. Båda vägarna trafikeras av tung trafik och därmed långa fordon.
20 (70) Riksväg 90 i Sollefteå/ Långgatan Långgatan/Rv 90 Otrygghet pga. av att sekundärvägarna är förskjutna i förhållande till varandra. Trafikverket avser enligt Strategimöte med kommunen att utreda både olycksutfall och tänkbara åtgärder, utredningen ligger för närvarande inplanerad år 2019.
21 (70) Kommunen prioriterar åtgärder på följande broar att åtgärda för att få funktionellt vägstråk BK4 Bro efter väg 331 vid Nordankäl Bro efter väg 331 vid Helgum Bro efter väg 983/1035 Mellan Junsele (Bredbyn i Örnsköldsviks kommun) Kommunens synpunkter bärighet Kommunen vill se en mer aktiv bärighetsgrupp på det regionala planet. En bärighetsgrupp som arbetar med att identifiera brister, ge förslag på förbättringar i samarbete med näringslivet inte minst med skogsnäring, vindkraftsetablerare, turistnäring, åkeriföretag och kollektivtrafik. Med mer en aktiv grupp menar kommunen att prioriterade bärighetsåtgärder, utförda åtgärder mm kommuniceras med övriga intresserade aktörer som exempelvis kommunerna. Kommunen skulle då på ett enklare sätt kunna spela in för kommunen prioriterade vägåtgärder. Kommunen behöver ta del av årliga underlag och uppföljningar. Kommunen ställer sig positiv till möjligheten att kontinuerligt få svara på Trafikverkets remiss avseende förslag till nya föreskrifter för Västernorrlands länbärighetsklasser. Remissen i sig ger på ett bra sätt ett nuläge över vilka vägar och sträckor inom kommunen som klassas tillhöra bärighetsklass 2, bärighetsklass 3, bärighetsklass 2 under perioden 1 april-15 november samt bärighetsklass 3 under perioden 1 april-15 november. Kommunens målsättning är naturligtvis att alla vägar har BK1 standard, men förstår också att arbetet sker långsiktigt efter samverkan och prioritering. Kommunens synpunkter på behov av åtgärder på vägar i olika bärighetsklasser Vägar som tillhör bärighetsklass 2 (enligt Föreskrift 1 ): Väg 958 Sträcka väg 953 Sand- väg 906 Eds kyrka Väg 960 Sträcka väg 953 Gåsnäs- väg 906 Myre Vägar som tillhör bärighetsklass 3 (enligt Föreskrift 2 ) Väg 972 Sträcka väg 331 Ramsele- väg 974 Ramsele Kapellbacken) Vägar som tillhör bärighetsklass 2 (enligt Föreskrift 3 ) 1 april- 15 november Väg 797 Sträcka väg 786 Klovsta - väg 786 Tjäll Väg 802 Sträcka 200 meter söder om väg 90 S Sollefteå-Tjärnmyren Väg 909 Sträcka väg 906 Österå- väg 90 Överbodvill Väg 946 Sträcka 910 meter öster om väg 952 Långsele- väg 953 Östgranvåg Redovisat bristen och behov av åtgärder för att höja bärigheten till BK1 främst för sträckan Hjälta- Östgranvåg. Bristerna och behoven inlämnade via synpunkter med anledning av regeringsbeslut för hållbar kollektivtrafik i landsbygd. Enligt TRV
22 (70) åtgärdas detta via landsbygdssatsning bärighet 2016-2019 Väg 949 Sträcka väg 87 Sörledingen - Graninge hållplats Bristerna och behoven av åtgärder inlämnade med anledning av regeringsbeslut för hållbar kollektivtrafik i landsbygd. Enligt TRV åtgärdas detta via landsbygdssatsning bärighet 2016-2019 Väg 951 Sträcka väg 331 Helgum 200 meter sydväst om väg 954 Nordsjö Väg 954 Sträcka väg 951 Näs-väg 951 Nordsjö Väg 966 Sträcka väg 100 m nordost om korsning med enskild väg vid Nordsjöbäcken väg 975 Krånge Redovisat bristen och behovet av att tjälsäkra för BK1 året runt Nordsjöbäcken Åsmon. Med små medel borde åtgärder genomföras för uppklassning till BK1. Bristerna inlämnade vid synpunkter med anledning av regeringsbeslut för hållbar kollektivtrafik i landsbygd. Enligt TRV åtgärdas bristerna via landsbygdssatsningen bärighet 2016-2019. Väg 970 Sträcka väg 969 Lungsjön 2300 meter söder om väg 965 Terrsjö Väg 975 Sträcka väg 968 Åsmon- 2200 meter väster om väg 965 Kilforsen. Redovisat bristen och behovet av att rusta upp till BK1 Sör Moflo Åsmon. Väg 980 Sträcka väg 346 Ysjö- Långvattnets by Väg 1009 Sträcka väg 331 Nordankäl- väg 331 Nordankäl norra anslutningen Vägar som tillhör bärighetsklass 3 (enligt Föreskrift 4 ) 1 april- 15 november Inga vägar och sträckor inom kommunen Vägar som tillhör bärighetsklass 2 enligt Föreskrift 5 ) 16 november -31 mars Inga vägar och sträckor inom kommunen. Det finns även andra vägar och sträckor i behov av åtgärder, en del av dessa inspelade 2016 såsom Väg 776 Källsjön- Tunsjön önskemål om åtgärder och uppklassning till Bk1 Väg 977 mellan Tågsjöberg och Nordankäl. Asfalten är riven, vägen pågrusad och förstärkt samt uppklassades till Bk1. Enligt TRV åtgärder via landsbygdssatsningen bärighet under 2016-2019. Vägen upplevs dock av personbilstrafiken som mycket smetig vid nederbörd. Kommunen ser med oro på förslag i Nationell transportplan som redovisar försämringar av underhåll för det lågtrafikerade vägnätet. Vid fortsatta inspel särskiljs och redovisas dessa vägar för att ge tydlighet geografiskt och möjliggöra prioriteringar. Kommunen konstaterar även via detta inspel vikten av att statligt stöd till enskilda vägar kvarstår. För att kommunen skall få ett bra underlag är det önskvärt med en lista från Trafikverket på vilka som erhållit detta stöd.
23 (70) Inspel flyg Höga Kusten Airport i Kramfors kommun ( Se inspel Kramfors kommun) Inspel- kollektivtrafik - Kollektivtrafik Insatser riktas i första hand till de stråk som har störst resande och resandepotential, det vill säga tydliga befolknings- och pendlingsstråk och områden med många, stora arbetsplatser och skolor. Syftet med åtgärderna är också att koppla detta mot personer med funktionsnedsättning vid åtgärder ska det exempelvis vara standard att se över de behov som finns och vilka åtgärder som behövs kopplat tillgängligheten till och från kollektiv-trafikanläggningar; kollektivtrafiknoder, hållplatser. Hållplatsåtgärder efter riksväg 90 sker i samverkan inom projekt Koll2020. Åtgärder som marknadsföring, analyser och utveckling har lämnats till Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län inom ramen för Behovsframställan. Långsele tätort har behov av en ny och större hållplatskur på Köpmangatan. Alternativt kan en lika stor som komplettera befintlig och placeras i anslutning till denna. Antal resande har ökat och kan ytterligare komma att öka om föreslagen ökad turtäthet på resor mellan Långsele och Sollefteå kan genomföras. Skicka till Synpunkterna ska vara inkomna till Landstinget Västernorrland senast 2017-11-15 Inspelen lämnas elektroniskt.
24 (70) 238 Dnr KS 332/2017 Nationell transportplan synpunkter till Regeringen Beslut beslutar Att lämna förvaltningens yttrandedel till regeringskansliet- näringsdepartementet. Information Ulla Ullstein, Kommunplanerare informerar om den nationella transportplanen 2018-2029. Planen i korthet har delgivits ledamöterna. Ulla Ullstein redogör för vilka områden i planen som kommunen bör ha synpunkter på samt kring synpunkterna. Allmänna utskottet förslag till beslut Lämnas utan förslag till beslut till kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen lämna förvaltningens yttrandedel till regeringskansliet- näringsdepartementet. Ärendebeskrivning Trafikverket har lämnat över Förslaget till ny nationell plan för transportsystemet för perioden 2018 2029 till regeringen. I mars gav regeringen Trafikverket ett direktiv för åtgärdsplaneringen. Det var starten för arbetet med att ta fram ett förslag på en ny nationell plan för transportsystemet för åren 2018-2029. Förslaget till nationell plan är en trafikslagsövergripande plan som omfattar åtgärder i infrastruktur för väg, järnväg, sjö- och luftfart. Remissförfarandet hanteras av regeringskansliet. Regeringen väntas fatta beslut om den nya planen våren 2018. Den nationella planen omfattar i huvudsak den statliga infrastrukturen. Transportpolitiken i övrigt innehåller bland annat styrmedel liksom regler och skatter. Den statliga infrastrukturen samspelar med den regionala och kommunala infrastrukturen samt den privat ägda infrastrukturen. Ansvaret för de regionala vägarnas utveckling har regionala planupprättaren i länen och kommunerna ansvarar för den kommunala infrastrukturen
25 (70) Kommunen lämnar remissvar till Regeringskansliet Näringsdepartementet -senast 30 november 2017. Kommunen lämnar synpunkter till Landstinget Västernorrland inför remissvar för regionen/ länet senast 31 oktober. /Förvaltningens förslag till remissvar Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kommunens remissvar Kommunens remissvar avseende Förslag till ny nationell plan för transportsystemet 2018-2029 ingår som en del av kommunens allsidiga arbete med infrastruktur och kollektivtrafik. Sammanfattning Kommunen ser positivt på att Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2019 har karaktär av en plan för hela landet. Kommunen välkomnar efter många års påverkansarbete tillsammans med Kramfors kommun och näringslivet de Föreslagna reinvesteringar på Norra Ådalsbanan sträckan Långsele- Västeraspby. Reinvesteringen får en ännu större betydelse för skogsnäringen i hela norrland efter miljardinvesteringarna vid SCA Östrand. Kommunen saknar reinvesteringar/investeringar för att vidmakthålla järnvägen mellan Forsmo och Hoting en järnvägssträcka av stor vikt för skogsnäringen idag och efter miljardinvestering vid SCA Östrand. Kommunen anser att det är oacceptabelt att en del av vägnätet, det lågtrafikerade, enligt planens förslag kommer att få en negativ tillståndsutveckling under senare delen av planperioden. Vägnätet inom den ytstora kommun är omfattande. Boende, besökare och näringsliv är i behov av bättre förutsättningar för personoch godstransporter. Kommunen stödjer regionen/länets krav för Nya Ostkustbanan med re utbyggnad av dubbelspår Gävle-Sundsvall-Härnösand. Nya Ostkustbanan ses som en del av Botniska korridoren och binder samman järnvägen i norra och södra Sverige i ett sammanhängande system för godstransporter, halverar restiderna i stråket från Umeå till Stockholm och knyter samman tillväxtregioner i norra Sverige. Kommunen stödjer regionen/länets krav för utveckling av Mittstråket ett prioriterat stråk Sverige-Norge
26 (70) Kommunens allmänna synpunkter Kommunen är mycket stor till ytan. Förutom staden och de fyra tätorterna bor invånarna i en mängd småorter och byar av alla storlekar Statistiken visar att ca 42% av kommunens invånare bor i staden, ca 20 % i tätort, ca 8 % i småorter och ca 30% utanför både tätorter och småorter Kommunen ser positivt på att- Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2019 - har karaktär av en plan för hela landet. Kommunen ställer sig bakom planens syften att framför allt; -återställa och utveckla järnvägens funktionalitet -främja säkra och funktionella vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter -främja överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart -bidra till fungerande och hållbara miljöer i städerna och erbjuda en grundläggande standard på landsbygderna -minska transportsektorns miljöpåverkan utifrån den nationella planens roll -skapa förutsättningar för att utveckla morgondagens transportsystem Planen innehåller även skrivningar som ger kommuner med landsbygd förutsättningar och en plats i länet och landet. Planen konstaterar att landbygden inte en homogen miljö och att en grundläggande tillgänglighet är avgörande för att näringsliv och boende på landsbygderna ska fungera. Planen konstaterar vidare att denna grundläggande tillgänglighet handlar inte bara om fysisk tillgänglighet utan i stor utsträckning om tillgång på varor och tjänster, tillgång till arbetsplatser, offentlig och kommersiell. Kommunen väljer att lämna särskilda synpunkter inom följande områden: -Järnväg reinvesteringar järnväg -Väg- bärighetsåtgärder, satsning på BK4, lågtrafikerade vägnätet statligt stöd till enskilda vägnätet -Nya Ostkustbanan, Mittstråket kommunens stöd till övriga delar av länet -Övrigt; Flyg- Ersättning avseende icke statliga flygplatser, Krisberedskap och Totalförsvar samt Stadsmiljöavtal Järnväg Kommunen ser restaurering/reinvesteringen av Ådalsbanan sträckan Långsele-Västeraspby (Norr Nyland) som den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen. Sträckan Långsele Västeraspby är viktig ur flera hänseenden. Det ena är att banan skapar redundans genom att länka samman norra stambanan och kustbanan. Det andra är att banan en viktig transportlänk för företag i regionen och Norrland. Utöver detta kommer banan på sikt även att kunna få en regional betydelse för persontransporter mellan inlandet och kusten.
27 (70) Kommunen delar den genomförda ÅVS Åtgärdsvalsstudiens målbilder -övergripande mål att Stråket ska vara en fullt integrerad länk i det regionala, nationella och transeuropeiska transportsystemet - regionala mål att Skapa fungerande funktionaliteter i stråket som stärker den regionala attraktionskraften, förbättrar för tillgängligheten och för godstransporterna. De identifierade lösningarna bidrar till ökad konkurrenskraft och en minskning av klimatpåverkan. Skogsnäringen Bansträckan är av stor betydelse främst för skogsindustrier som Bollstasågen SCA samt Mondi Dynäs. Fortsättningsvis får den en ännu större betydelse för skogsnäringen och regionen samt hela Norrland i och med utbyggnad av SCA Östrand. SCA satsar 7,8 miljarder kronor i Östrands massafabrik i Timrå kommun. Den nya fabriken, som kommer att starta i juni 2018 är en av de största industriinvesteringarna i Sverige genom tiderna och den största i Norrland någonsin. SCA Östrand fördubblar sin produktionskapacitet från 430 000 ton till 900 000 utbyggbart till 1 milj ton och får den största produktionslinjen för blekt barrsulfatmassa i världen. Att fabriken fördubblar produktionen av sulfatmassa gör också att behovet av råvara fördubblas. SCA tar hälften av råvaran ur egen skog och köper in resten. Fullt utbyggd kommer fabriken att förbruka 4,5 miljoner m³f en nivå som nås ungefär 2020. Den ökade råvarumängden kommer att ge ca 5-600 arbetstillfällen i skog och virkestransporter och den ökade hanteringen av färdiga produkter kommer att ge ca 120 arbetstillfällen. Regionen får en massafabrik som kommer att skapa tillväxt och sysselsättning i hela Norrland. Virkestransporterna kommer att gå på järnväg och väg. Kommunen uppfattar att SCA ser behov av investeringar på följande sträckor och åtgärder för att industriinvesteringarna fullt ska kunna utnyttjas Tvärbanan Långsele Västeraspby- Sundsvall Tvärbanan Östavall- Bensjö-Sundsvall Tvärbanan Hoting Forsmo Tvärbanan Storuman- Lycksele Hällnäs Tvärbanan Krokom-Sundsvall Bergåkerstriangeln Malandstriangeln Tunadalsspåret Redundans i systemet Kommunen tydliggör på detta sätt att även ett vidmakthållande av järnvägssträckan Forsmo- Hoting är av stor vikt. Reinvesteringarna på Ådalsbanan öppnar också för en framtida möjlighet till att persontrafik på sträckan Långsele Västeraspby säkerställs och knyts till de övriga transportslagen buss och flyg. Sollefteå är det enda kommuncentra som saknar
28 (70) persontrafik på järnväg. Reinvesteringen öppnar också för persontrafik mellan Östersund och Umeå Det finns ett behov av triangelspår vid Västeraspby, en investering som ej nämns i plansammanhanget. Ådalsbanan är även en viktig länk i samhällets Krisberedskap och inför förstärkt arbete med Höjd beredskap. Väg Inom kommunen finns ett mycket omfattande vägnät. Vägnätet omfattar allt från skogsbilvägar hos skogsägare, enskilda vägar som förvaltas som vägsamfälligheter och vägföreningar samt allmänna vägar av alla slag. Många vägar har idag, enligt kommunen, dålig standard. Planens ekonomiska ramar för vidmakthållande av vägsystemet ligger på ungefär samma nivå jämfört med tidigare planperiod. Boende, besökare och verksamma är i behov av bättre förutsättningar för person- och godstransporter. Inte minst persontransporter med bil och buss för arbetspendling skolskjuts, fritidsresor samt sjukresor behöver en bättre kvalitet på basinfrastrukturen. Bristande kvalitet på det allmänna vägnätet försvårar för näringslivets transporter med merkostnader för slitage, längre transportvägar samt svårighet att vid behov av extrakapacitet anlita åkerier från andra delar av länet eller landet. - Bärighet För näringslivet och särskilt skogsnäringens tunga transporter utgör bärighetsrestriktioner ett påtagligt hinder. BK4 Planen satsar på bärighetshöjande åtgärder som kommer främst bidrar till en förbättrad kapacitet på de vägar som näringslivet har störst behov av dvs transporter med tungt gods. Näringslivets transporter, inte minst skogsnäringens, utvecklas mot tyngre och längre ekipage. Det finns idag identifierade stråk som bör uppgraderas så att fordon med 74 ton kan användas. Dessa stråk är för länet identifierade och stöds av näringslivet. Kommunens synpunkter är att dessa stråk är av stor vikt och att de i snabbare takt bör åtgärdas med målet att alla BK1 vägar ska upplåtas för BK4. Dessa åtgärder stärker även landsbygdens möjligheter att utvecklas då en betydande del av det vägnät som berörs finns på landsbygden. BK2, BK3 Åtgärder på dessa vägar för förbättrad bärighet bör dock kunna medges under planperioden trots satsningen på BK4 åtgärder. - Ökade transporter till Östrand. Utbyggnaden av SCA Östrand gör att fabriken fördubblar produktionen av sulfatmassa vilket också gör att behovet av råvara fördubblas. Fullt utbyggd kommer fabriken att förbruka 4,5 miljoner m³f en nivå som nås ungefär 2020. Råvarutransporterna berör både järnväg och väg.
29 (70) - Lågtrafikerade vägnätet i planen. Det lågtrafikerade vägnätet kommer att enligt förslag få en negativ tillståndsutveckling under planperioden som blir mer påtaglig under andra halvan av perioden. Det innebär att vägnätets robusthet, komfort och vägkapital påverkas negativt. Enligt Trafikverket kommer man fortfarande att kunna färdas på ett trafiksäkert sätt i skyltad hastighet. För kommunens del innebär förslaget bla att vägar som redan idag anses ha sämre drift och underhåll ytterligare rikserar att försämras till men för näringsliv, boende, besökare och kollektivtrafik. Kommunen anser att det är helt oacceptabelt att ytstora kommuner med landsbygd kommer att delfinansiera andra åtgärder i den nationella planen via försämrat underhåll på det lågtrafikerade vägnätet. -Planen anger att en ny klassning av vägtyp är under införande. Vägklass 5 skall vara en vägtyp -Vägar som är viktiga förlandsbygden och utgör en del av mängden lågtrafikerade vägar. Förhoppningsvis ges denna identifierade vägtyp en drift och underhållsnivå som ger bättre förutsättningar för småorter och landsbygd. - Statligt stöd till enskilda vägar. Enskilda vägar utgör också en del av vägnätet och är mycket viktiga för både persontransporter (fastboende, fritidshusägare, besökare) samt för näringslivet. Det är av vikt att bidrag till enskilda vägar kvarstår för att vidmakthållande ett väl fungerande transportsystem i hela kommunen. En bibehållen summa för medfinansiering till Statligt bidrag till drift, underhåll och investeringar av enskilda vägar är av stor vikt för speciellt ytstora landsbygdskommuner. Det finns en kommunal oro för att mindre mer tätortsnära kommuner vill se en minskning av denna summa till fördel för andra satsningar. -Basinfrastruktur för kollektivtrafik För att kommunen skall kunna utveckla att öka det kollektiva resandet på landsbygd krävs åtgärder i basinfrastrukturen. Flyg- Ersättning avseende icke statliga flygplatser. Det statliga bolaget Swedavia driver de 10 flygplatser som ingår i det statliga basutbudet. Övriga flygplatser är ickestatliga. Den nationella planen omfattar den statligamedfinansieringen till icke statliga flygplatser med statligt upphandlad flygtrafik. Det innebär att driftstöd utbetalas till bla kommunala flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Trafikverket föreslår att anslaget upphör och i stället flyttas in som egen anslagspost inom anslaget för utveckling av statens infrastruktur. Kommunens synpunkt är enbart att medlen fortsättningsvis behövs för att upprätthålla flygförbindelser med mindre flygplatser. Krisberedskap och Totalförsvar Krisberedskap i allmänhet och den förnyade planeringen för höjd beredskap ingår som del i den nationella planen.
30 (70) Kommunen ser mycket positivt på att krisberedskap och höjd beredskap integreras i allt arbete med infrastruktur, vilket bidrar till totalförsvaret och ger en förstärkning av robustheten i transportinfrastrukturen. Stadsmiljöavtal. Kommuner och landsting kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. För att nå mål som att skapa städer behövs hållbara strukturer, god tillgänglighet med kollektivtrafik, gång- och cykelvägar samt olika styrmedel. Enligt Trafikverkets regionala information ges även möjligheter för mindre kommuner och städer. Planens fortsatta stöd för stadsmiljöavtal välkomnas därför av kommunen. Nya Ostkustbanan en del av Botniska korridoren med dubbelspår Gävle- Sundsvall-Härnösand. Nya Ostkustbanan binder samman järnvägen i norra och södra Sverige i ett sammanhängande system för godstransporter, halverar restiderna i stråket från Umeå till Stockholm och knyter samman tillväxtregioner i norra Sverige. Nya Ostkustbanan ses som en del i den Botniska korridoren, en viktig gränsöverskridande korridor i det europeiska stomnätet för transporter som kopplar samman Europa med det råvarurika norra Sverige, Norge och Finland där stora exportvärden skapas. De största utmaningarna är brist på tillförlitlighet på grund av brist på kapacitet och mycket långa sträckor med enkelspår utan möjlighet till omledning. Viktiga satsningar för att möta utmaningarna är dubbelspår på Ostkustbanan Gävle-Sundsvall-Härnösand, en ny kustjärnväg Umeå-Luleå, samt trimningsåtgärder i Mittstråket Sundsvall-Trondheim. Kommunen stödjer regionen/länet i kravet av en snabbare utbyggnad. Den utbyggnadstakt för Nya Ostkustbanan som planen föreslår är otillräcklig. Mittstråket ett prioriterat stråk Sverige-Norge en del av Botniska korridoren En annan viktig del av utvecklingen av Botniska korridoren är Mittstråket, med alla fyra transportslagen, mellan Sundsvall och Trondheim. Mittstråket är en viktig passage för godstrafik som ska till och från hamnarna i öst och väst Kommunen stödjer regionen/länet vad gäller utvecklingsmöjligheter för stråket. //Slut på remissvar Beslutsunderlag Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Planförslaget i sin helhet med tillhörande underlag kan laddas ner från Trafikverkets hemsida. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-och-utreda/planer-ochbeslutsunderlag/nationell-planering/nationell-transportplan-2018-2029/
31 (70) -Inspel om transportinfrastruktur för Västernorrlands län kommunstyrelsen 2016-12-06. -Synpunkter med anledning av Regeringsbeslut för hållbar kollektivtrafik i landsbygd 2016-03-0. Skicka till Näringsdepartementet Handläggare Ulla Ullstein
32 (70) 239 Dnr KS 364/2017 Remiss av Regional Transportplan 2018-2029 Beslut s beslutar Att lämna förvaltningens yttrande som remissvar till Landstinget Västernorrland. Information Ulla Ullstein, kommunplanerare, informerar om ärendet. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen lämna förvaltningens yttrande som remissvar till Landstinget Västernorrland. Ärendebeskrivning Trafikverket har överlämnat förslag till ny Nationell plan för transportsystemet för perioden 2018-2029. Berörda remissinstanser har möjligheter att lämna synpunkter på förslaget senast 2017-11-30 till Regeringskansliet Näringsdepartementet. Planen omfattar åtgärder för att underhålla statlig infrastruktur och utveckla statliga vägar och järnvägar samt sjöfart och luftfart. Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 är beslutad av riksdagen och uppgår till 622,5 miljarder kronor, en ökning med 100 miljader kronor jämfört med befintlig plan. Planeringsramen fördelas enligt följande 333,5 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet, varav 36,6 miljarder avser medel till länsplaner. 125 miljarder ska avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar 164 miljarder ska gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt till statlig medfinansiering av enskilda vägar. Den statliga infrastrukturen samspelar med den regionala och kommunala infrastrukturen samt den privat ägda infrastrukturen. Ansvaret för de regionala vägarnas utveckling har regionala planupprättaren i länen dvs Landstinget Västernorrland och kommunerna ansvarar för den kommunala infrastrukturen