Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Relevanta dokument
Funktionsupphandlingar i kommuner

Forskningsledare Väg- och banteknik VTI

Erfarenheter av funktionskrav

Hur kan entreprenören använda sig av PMSv3 i anbud och entreprenader?

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Hur klarar vi funktionskraven eller utförandefunktion

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Svenska utskottet Beläggning. Rapport huvudämne 2013/2014. Kontraktsformer som uppmuntrar innovation och utveckling.

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

2+1, Utredning av befintliga konstruktioner

DK3 Totalentreprenader med funktionskrav

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

SPECIALISTSEMINARIUM avseende Smala körfält- en utmaning för beläggningsbranschen. 20 januari, 2011 Hagaporten, Solna

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Presentation Metodgruppen Sverige


Metoddagen Utskottet för oförstörande fältmätningar. Utskottet för oförstörande fältmätningar. Fokus

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

Att skapa hållbara vägar och gator

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

NVF VIA NORDICA 2008 Kontraktstyper Funktionskrav för upphandling av väginvesteringar Matti Vehviläinen

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Håkan Arvidsson, ,

Funktionskrav i upphandling. Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Betongvägen vid Arlanda

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

FUNKTIONSKRITERIER FÖR VÄGKONSTRUKTIONER

Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Utvärdering av bitumenbundet bärlager, E4 Skånes Fagerhult

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

VTI:s forskningsområden


Dimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck

Uppföljning av väg N610 Totalentreprenad med funktionellt helhetsåtagande under sju år

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Kvalitet hos vägytedata. Transportforum 2015 Session 78 Vägytemätning Leif Sjögren

H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats:

Betongvägar. Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet CBI IF:s höstmöte, 7 nov. 2013

Besiktning av KGO-sträckor

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt

Underhållsutredning gator 2016

Metodgruppens utskott Oförstörande fältmätningar

Restvärde hos vägar. En kunskaps- och idésammanställning kring hur investeringar ska styras för lägre LCC

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)

Provväg Skänninge: Spårdjup 9:e oktober 2033?*

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Allmänt om asfaltbranchen i Finland

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Funktionsentreprenader

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Data i 3D-modeller for helhetlig planlegging

Vägytans tillstånd, historik och framtid. Johan Lang

DIMENSIONERING MARKBETONG

I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter

Vad styr val av bitumen?

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA

Friktionsmätning och textur

Energieffektiva beläggningar 2

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper. Fysiska egenskaper /2703. NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523

Dimensionering av lågtrafikerade vägar

Projekterings PM Vägteknik Väg 372 Skellefteå Skelleftehamn, etapp 3, Svedjevägen

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

SS-EN Produktstandarder (lägesrapport) Ballast och obundna lager. Jämförande provning, Ballast (Ringanalys)

BBÖ-provsträckor E4 och E18

Lars Forslöf Roadroid

&HPHQWEXQGQDODJHU ,QOHGQLQJ %HJUHSS. ,QQHKnOO %HWHFNQLQJDU. %HQlPQLQJDU. Vägunderhåll 2000 VV Publ 2000:73 1 Kapitel 7 Cementbundna lager

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Transkript:

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 1 Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling? Miljö Prestanda Mats Wendel, Vägverket Kvalitet Trafiksäkerhet NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 2 Definition av funktionsspecifikation Performance or functional specification means requirements based on functional properties which describe the function of a product that is important for traffic safety, accessibility, comfort, environment and life cycle costs PIARC

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 3 PIARC pyramiden Användarnas krav Framkomlighet, säkerhet och komfort Vägytans egenskaper Jämnhet, friktion, buller Strukturella dimensionerande krav Bärighet (FWD, HVS, RDT) Krav på beläggningslagers prestanda Utmattning, styvhet, stabilitet, beständighet Vägytekrav Krav på beläggningslager Material krav Sammansättning, materialegenskaper, bindemedelssort, penetration, hålrum etc. A Pyramid of Specifications, S.Said/VTI (lite modifierad av M.Wendel ) antal begränsande krav (minskad frihet) NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 4 Krav vid funktionsupphandlingar: Vägyta (komfort och säkerhet)* Prestanda (vid beläggningslager)** Homogenitet (bonus/avdrag) Hållbarhet (restvärde) * ATB-VÄG, kap F6 ** ATB-VÄG, kap F5 Rätt kvalitet till lägsta årskostnad med minsta möjliga miljöpåverkan

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 5 FIA-projekt Funktionskrav för underhållsbeläggningar Etapp 1: Funktionskrav nuläge, rapport finns på FIA:s hemsida* Etapp 2: Tillämpningar, startar feb 2006 * www.fiasverige.se NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 6 Generella krav* Vägkonstruktionens tillstånd En väg skall inte innebära, för trafikanten, oacceptabel risk för olyckor vid användning såsom halkning, fall, kollision m m. En väg skall ha en sådan vägyta, dvs vara så jämn, längs och tvärs, samt ha sådan friktion och sådant tvärfall, att tillåtna fordon kan trafikera vägen säkert. * Framgår av bl a ATB-VÄG:s kapitel A

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 7 Generella krav Sprickor i vägbana eller nivåskillnad mellan vägbana och stödremsa son medför trafiksäkerhetsrisk för fordon, inklusive cyklar, får inte förekomma. Spår eller ojämnheter medförande att kraven på vinterväghållning inte kan uppfyllas får inte förekomma. Fortifikationsverket och Luftfartsverket ställer på sina flygfält funktionskraven Jämnhet, Friktion samt Renhet. Landets kommuner ställer i princip samma krav på sitt gatunät, men på den största delen (det lågtrafikerade), som utgör mer än 70 procent av vägnätet och som inte belastas av tung trafik, måste kraven ställas utifrån en annan synvinkel (åldring). NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 8 Kravtillfällen Övriga tänkbara krav Bullerdämpning Ljushet Dränering / ytavvattning Täthet Bärighet Funktionstid Vid överlämnandet (trafikpåsläpp) Jämnhet Tvärfall Friktion Under funktionsgarantitiden Spårdjup Jämnhet Tvärfall Friktion Stenlossning Sprickor Vid avlämnandebesiktning (garantitidens utgång) Spårdjup* Jämnhet Tvärfall Friktion Stenlossning Sprickor Ev. Prall vid beläggningslager *Spårdjup är ofta värderande vid vägytekrav

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 9 Uppgifter (främst vid vägytekrav) 1. Allmänna uppgifter om vägen 2. Uppgifter om uppbyggnaden 3. Befintliga mätdata 4. Övrigt angående vägens fysiska skick Byggår Körfältsbredder / sektioner PMS Spårdjupsutveckling IRI Tvärfall Genomsnittlig överbyggnadskonstruktion Befintliga lagertjocklekar bundna material Historik underhållsbeläggning Sprickor Förekomst av skador etc 5. Trafikmängder 6. Hastighetsgränser Fördelning för respektive körfält Andel tung trafik Dubbdäcksandel Trafikökning senaste 5 åren Prognos om trafikutveckling NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 10 Metoder för vägytekrav Parameter Spårdjup Jämnhet Tvärfall Friktion Buller Ljushet Ytavvattning Stenlossning Täthet Sprickor Bärighet Metod Huvudförslag Modell Laser RST VVMB 116 Modell Laser RST VVMB 116 Modell Laser RST VVMB 116 Friktionsvagn VVMB 104, alt 2. CPX 11819-02 Draft Retroreflexion, LTL 800 Ljusreflexion Dränförmåga SS-EN 13036-03 Fotografering Fallviktsmätning Metod Enkel Rätskiva VVMB 107, SS-EN 13036-7 Rätskiva VVMB 107, SS-EN 13036-7 Rätskiva VVMB 107 Textur (Sand-patch) SS-EN 13036-1 Ockulärbesiktning Textur SS-EN 13036-01 Hålrum Ockulärbesiktning

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 11 Metoder för prestandakrav * Prioriterad metod CEN Parameter Nötning Deformation Lastfördelande förmåga (Bärighet) Utmattning Beständighet Lågtemperatur Täthet Metod Prall Dynamisk kryptest Wheel tracking* Styvhetsmodul (ITT) Tjocklek ITT Vattenkänslighetstal TSRST Permeabilitet Standard FAS Metod 471-2003 EN 12697-16 part A FAS Metod 468-00 EN 12697-25 part A SS-EN 12697-22* FAS Metod 454-98 EN 12697-26 part C (IT-CY) VVMB 903, SS-EN 12697-36 VTI-metod, Notat 38-95 EN 12697-24 part E FAS Metod 446-01 EN 12697-12 VVMB 113 SS-EN 12697-19 Alla parametrar har inte samma prioritet. Olika typer av objekt har varierande behov av prestandaparametrar. Prestanda ska kompletteras med lämpligt homogenitetskrav. NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 12 Homogenitetskrav Används för att säkerställa beläggningens möjlighet till lång hållbarhet Ger indikation om restvärde tillsammans med andra krav Även vid vägytekrav så är homogenitetskrav viktiga Homogenitetskrav kan ställas med hjälp av bl a följande metoder: DOR, Georadar, Termografi (värmekamera) och textur med Laser RST.

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 13 Mätmetoders precision och kravnivåer Precision hos metoderna varierar kraftigt. Vissa metoder har god precision såsom vägytemätningar, andra mindre bra tex prestandakrav på borrprover. Vissa metoder saknar helt precisionsdata. Erfarenhet skapas om kraven ställs. NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 14 Regleringsmodell bonus / avdrag Riktvärde för värdering i % av bedömt á-pris på åtgärd. Modellen står i kontraktet Bonus delas, avdrag står E för 10% 0% -10% Tak Förväntat resultat Bonus Krav Avdrag -20% Krav på åtgärd Värderingsparameter, tex spårdjup, prallvärde etc (anges i FB) Exempel

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 15 Lämpliga objekt Vägytekrav Bör användas då underlag är känt och med trafikmängd som ger utslag på spår (ex. ÅDT >7000). Beläggningslager Bör användas på beläggningar med prall<36 eller beläggningslager där nötningen inte är avgörande för teknisk livslängd. Förväntat mervärde NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 16 Nya mått Homogenitet med texturmätning Bullerkrav? Damm/renhet? Polering?

NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 17 Behov av utveckling? Bättre modeller för att bestämma restvärde (spår- /nedbrytningsmodeller). Hållbarhetsmåttet (beständighet inkl prognosmöjlighet). Metod för att bedöma omfattning av sprickor, stensläpp/öppna ytor. Ökad precision hos metoderna. Värderingsmodeller / upphandling. NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 18 TACK!... för att ni lyssnade.