Forskning om informationskompetens i skolsammanhang Helena Francke & Cecilia Gärdén Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås 2013-10-02 helena.francke@hb.se; cecilia.garden@hb.se Forskning om informationskompetens mäta hur informationskompetenta elever/studenter är, exempelvis i förhållande till ACRL:s standarder (Association of College & Research Libraries) informationskompetenser som kontextbaserade 1
Informationskompetens och relaterade begrepp DIGITAL MEDIE- KUNNIGHET Vad utmärker informationskompetens i skolan? Skolans styrdokument Arbetssätt - problemlösning Ålagda frågor Bedömning Ett särskilt sätt att tala 2
Informationskompetens i läroplanen Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat. (Skolverket 2011a, fetstil i original) Ett av kraven för högsta betyg (A) i kursen Svenska 3 på gymnasiet BEHAVIORISTISKT KOGNITIVT DISKURSIVT TEORETISKA PERSPEKTIV FENOMENOGRAFISKT SOCIOKULTURELLT 3
BEHAVIORISTISKT KOGNITIVT DISKURSIVT TEORETISKA PERSPEKTIV FENOMENOGRAFISKT SOCIOKULTURELLT BEHAVIORISTISKT KOGNITIVT DISKURSIVT TEORETISKA PERSPEKTIV FENOMENO- GRAFISKT SOCIOKULTURELLT 4
BEHAVIORISTISKT KOGNITIVT DISKURSIVT TEORETISKA PERSPEKTIV FENOMENOGRAFISKT SOCIO- KULTURELLT BEHOV 5
BEHOV - Interna INFORMATIONS informationsbehov eller behov skapade i samspel - Ålagda frågor - Hänger samman med frågeformuleringar - Behov av stödstrukturer minst lika mycket som av informationsresurser BEHOV - Elever söker information på Internet, även små barn - Stöd INFORMATIONS och hjälp bör utformas utifrån tidigare kunskaper, inte utifrån åldersgrupp - Svårigheter med kvalitativ informationssökning - Kompetens i kvantitativ informationssökning kan göra att den allmänna kompetensen överskattas - Trots till synes likadanda förutsättningar söker elever information olika när de skriver rapporter - Motstridiga resultat när det gäller elevers progression - Undervisning om informationssökning får resultat om arbetet sker systematiskt 6
- Elever missar viktigt kunskapsinnehåll när de söker fakta i form av rätta svar BEHOV - Viktigt att förstå vad lärandet består i och vad som krävs av uppgiften för att kunna söka information - Brist på samtal gör att det svårt att utveckla kunskap om informationssökning och informationsanvändning - Källkritik handlar om att säkerställa en källas trovärdighet/äkta BEHOV - Forskningen intresserar sig för hur människor bedömer vad de kan lita på - Ämneskunskap viktig för att kunna bedöma en källas trovärdighet - Kontroll, balans, socialt engagemang, mångfald 7
- Informationsanvändning för textproduktion - Skolrapporten BEHOV vad eleven lärt sig - Sampla, remixa och plagiera: studier baserade på analys av elevernas texter respektive studier som bygger på vad eleverna själva uppger - Motiv till plagiering Undervisning för informationskompetens Olika tolkningar av vad informationskompetens är ger olika syn på hur undervisningen ska se ut och vad den ska innehålla Metoder för användarundervisning: integrerad i ämnesundervisning eller separat? Samarbete lärare bibliotekarie Stödstrukturer utgör en brännpunkt vid undersökande arbetssätt Inga självklara samband mellan välutrustade skolbibliotek och elevers informationskompetens 8
Avslutning: perspektiv i forskningen NORMATIV samhällets kunskapsutveckling fria medborgare ekonomiska motorer KRITISK/EMPIRISK vad är eftersträvansvärt? vem tjänar på att människor söker på rätt sätt? Avslutning: empiriska resultat Komplexiteten i informationssökning Kommunikation är central - stödstrukturer Vikten av hur biblioteket förstås och används Förändrade metoder och fokus Användning av information Kvalitativ informationssökning Aktivt samspel med lärare och elever 9