Beskrivning av god lärandemiljö

Relevanta dokument
[ES] PARAGRAFER, DEFINITIONER, UTVÄRDERINGAR...

God lärandemiljö innehåll och användningsmöjligheter. Webbinarium Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet

ÄNDRINGAR I ES Webbinarium Monica Nerdrum, forskning och utbildning/lärandestödet

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund

Johnny Nykvist studierådgivare. Examensstruktur och studieplanering för rättsnotarier

KURS- OCH UNDERVISNINGSPLANERING NU BYGGER VI UPP GRUNDEN...

MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp

Verktygslådan för ny undervisande personal: Att arbeta som lärare vid ÅA - vilka färdigheter behövs och vilket stöd erbjuds

Lärarakademins kriterier

EXAMENSSTADGAN [ES] Planering och utveckling Monica Nerdrum

GUIDE FÖR KURS- OCH UNDERVISNINGS- PLANERING

Studieklimatundersökningen

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket Monica Nerdrum

Innehåll ÅBO AKADEMI. Utgivare: Lärcentret Redaktörer: Monica Nerdrum och Camilla Lundström Utformning av bilderna: Maria Sundström

Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi

VÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och

HANDLEDNINGS- OCH STUDIEAVTAL FÖR LICENTIAT/DOKTORSEXAMEN VID ÅBO AKADEMIS FORSKARSKOLA

KURSUTVÄRDERING. Tove Forslund, Lärcentret Februari Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

GUIDE GUIDE FÖR KURS- OCH UNDERVISNINGS- PLANERING. Forsknings- och utbildningsservice/ Lärandestödet

Chalmers Pedagogiska Portfölj

1. Meriteringsmodellen

Ny examensstadga Vad ändrar? Webbinarium Ole Karlsson

Logopedins examensstruktur för Logo16

Medicinska fakultetens matris för bedömning av pedagogisk skicklighet

Instruktion för examination och bedömning (EB)

Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Blankett för ansökan om tillgodoräknande av kunnande

Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi

Tritonia, LIN Tove Forslund. Innehåll

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

TOPPENHETSPERIODEN I RETROSPEKTIV Matti Laine IPL

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

VÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och

Mall för programrådsmöten

KUNGL. KONSTHÖGSKOLANS. UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAM I FRI KONST (120 högskolepoäng)

HANDLEDNINGS- OCH STUDIEAVTAL FÖR LICENTIAT/DOKTORSEXAMEN VID ÅBO AKADEMIS FORSKARSKOLA

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Ansökningsmall för ansökan om befordran till professor

Verksamhetsplan för lärcenterverksamheten i Åbo år 2010

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Om ekonomiska frågor och bostadsfrågor Om studiemiljöfrågor Om studiesociala frågor Om utbildningsfrågor... 5

Webbinarium: Hur Monica Nerdrum Utbildningsservice

Studieplan för forskarutbildningen till doktorsexamen i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Vägledning för utbildningsutvärderingar

Genomgång av examensstrukturen. Psykologi Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo 1

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas

UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret Sektionen för Lärarutbildning

Institutionen för språk och litteraturer

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

Programrapport XXXXXXX

Bilaga 1. Anvisningar för sökande till pedagogisk meritering

Genomgång av examensstrukturen. Psykologi Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo 1

Utbildningslinjen för teologi. Examensstrukturer och det första studieåret Studierådgivare Pia-Maria Gardberg

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola

Studierna och studieplanering

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET. Bedömning av undervisningsförmågan. Godkänd av styrelsen 5.6.

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete

Vägledning för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

Umeå universitet Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Forskningskommittén

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen

Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen

Informationskompetens i utbildningen

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

- DEN FUNGERANDE STUDIEVARDAGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Anvisningar för ansökan till befordran till Meriterad respektive Excellent lärare vid Högskolan Kristianstad

Från lärandemål till samordnad kursbeskrivning Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet

Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet

Antagning av excellent lärare vid Språkvetenskapliga fakulteten

BILAGA 1 Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren åtgärdsplan (ver. 2, , uppföljning )

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

Handlingsprogram för programutveckling inom hållbar utveckling för ITM civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi (CINEK)

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska

Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF

LIML15, Didaktik och VFU, 7,5 högskolepoäng Didactics and Internship, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Kvalitetssäkring av statsvetenskapliga institutionens utbildningar på grund- och avancerad nivå

Tankar kring Åbo Akademis reformarbete

Kontinuerligt med årlig uppföljning

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

Ledande tjänsteman: Byråchefen för studieärenden. Samordningsgrupp för virtualiseringsverksamheten

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Regler för kursansvar och examination

Transkript:

Beskrivning av god lärandemiljö God lärandemiljö vid Åbo Akademi definieras enligt bedömningsgrunden inarbetade för kriterierna nedan. UL = utbildningslinje = utbildning i detta dokument. I alla UL ingår ett eller flera ämnen, som huvud- och/eller biämnen som har en ämnesansvarig. ULA = utbildningslinjeansvarig. Bedömningskriterier Bedömningsgrunder: Inledande Bedömningsgrunder: Under utveckling Bedömningsgrunder: Inarbetade a) Planering av utbildningen Grunderna för inledande ingår. Grunderna för inledande och under utveckling ingår. 1. De årliga undervisningsplanerna och hur de utarbetas 1.1. Rutiner, former och tidsperiod för planering av UL 1.2. Medverkande aktörer och deras engagemang 1.3. Dokumentation 1.4. Lärandemål för helheter 2. Studiegång och studieschema 2.1. Helhetsplanering av studiegången för UL med sp/termin 2.2. Schemaläggning av kurser 2.3. Praktik, studier utomlands och valfria studier 1.1. ULA ordnar på begäran ett gemensamt planeringsmöte för ämnesansvariga, lärare och studerande. Ämnena ordnar egna möten på begäran. 1.2. De inbjudna deltar sällan i mötena och de har ingen bild av helheten. 1.3. Inga skriftliga dokument. 1.4. Lärandemål finns inte för helheter. 2.1. Studiegången är uppbyggd i en rekommenderad studiegång för ett år åt gången. Den omfattar ca 60 sp per läsår. 2.2. Inom den rekommenderade studiegången granskas en liten del av studierna så att kollisioner undviks. 2.3. Praktik, studier utomlands och valfria studier är inte nämnda i den rekommenderade studiegången. 1.1. UL har ett utvecklat system för planeringen av utbildningen. ULA sammankallar årligen ämnesansvariga, lärare och studerande till möten. 1.2. Flera av de inbjudna deltar i mötet, men helhetsbilden är oklar för dem. 1.3. Skriftliga dokument som förvaras hos någon person. Man kan på begäran få dem så att man kan följa med och följa upp processen. 1.4. Lärandemål för UL finns och de synliggörs på webben. 2.1. Studiegången är uppbyggd i en rekommenderad studiegång för ett år åt gången. Den omfattar ca 30 sp per termin, ca 60 sp per läsår. 2.2. Inom den rekommenderade studiegången granskas en del av studierna så att kollisioner undviks. 2.3. Arbets- och/eller språkpraktik rekommenderas, men är inte inplanerade i studiegången. Valfria studier nämns inte. 1.1. UL har ett system planerat för en period på minst tre år framåt. Systemet innehåller minst två möten mellan ULA, ämnesansvariga, lärare och studerande: ett som start för och ett annat i slutskedet av planeringen. 1.2. De flesta inbjudna deltar och de anser det centralt att samarbeta och skapa gemensamma rutiner och att utbyta god praxis. Alla har en tydlig helhetsbild och följer de regler och gemensamma anvisningar som finns. 1.3. Årsklocka, skriftliga riktlinjer för planeringen och skriftlig dokumentation från mötena finns på webben. 1.4. Lärandemål för hela UL och för delar av UL finns utarbetade och de synliggörs på webben. 2.1. Definition/strategi för hur UL ser på utbildning och undervisning finns som grund för gemensamma riktlinjer. Studiegången är uppbyggd i en rekommenderad studiegång för hela studietiden utgående från den målsatta studietiden. Den omfattar 30 sp per termin, 60 sp per läsår. Progressionen mellan nivåer är tydlig. 2.2. Inom den rekommenderade studiegången är olika typer av undervisning och examination schemalagda så att kollisioner undviks. 2.3. I studiegången har inplanerats arbets- och/eller språkpraktik inom landet eller utomlands. Dessutom finns valfria studier. 1

3. Kursbeskrivning och kursers lärandemål 3.1. Detaljplanering av kurser inklusive UL- riktlinjer åt läraren för hens arbetsinsats 3.2. Kursinnehåll, lärandemål och samordning inom kursen så att undervisning och examination stöder lärandemålen och inlärningen. 3.3. Belastningsanalys för studentens arbetsinsats 3.4. Samarbete mellan lärare, arbete i lärarteam och lärares framförhållning. 4. Kopplingen mellan utbildningen och forskningen 4.1. Rutiner för hur forskning inarbetas i UL 4.2. Integration i kurser och/eller seminarier 4.3. Särskilda kurser och/eller seminarier 3.1. Inga gemensamma anvisningar finns för utarbetande av kursbeskrivningar. Inga ULriktlinjer för lärarens arbetsinsats utöver de ÅAgemensamma. 3.2. Kursbeskrivningarna innehåller kortfattade uppgifter på de flesta punkter. Lärandemålen är i flera fall otydligt formulerade och samordningen är i de flesta fall inte granskad. 3.3. Belastningsanalys för studentens arbetsmängd finns inte. 3.4. Samarbete mellan lärare förekommer inte. Lärarna planerar inte på längre sikt, utan just inför varje föreläsning. 4.1. Kopplingen mellan undervisningen och forskningen förmedlas med enstaka specialinsatser genom att pågående forskning presenteras i korthet. 4.2. Lärare förmedlar fortlöpande sin forskning i sin egen undervisning. 4.3. Kurser i forskningsmetoder förekommer som valfria kurser. 3.1. Vissa gemensamma anvisningar finns för utarbetande av kursbeskrivningar. Inga UL-riktlinjer för lärarens arbetsinsats utöver de ÅA-gemensamma. 3.2. Kursbeskrivningarna innehåller kortfattade uppgifter på vissa och mera detaljerade på andra punkter. Lärandemålen är kortfattade och inte alltid så tydliga. För vissa kursbeskrivningar har använts stödmaterial för kontroll av samordning. 3.3. För vissa kursbeskrivningar har gjorts beräkningar av arbetsmängd för studerande. 3.4. Lärarna planerar i allmänhet enskilt sina kurser, men en del samarbetar inom ämnet med kursuppbyggnad. Planeringen tillsammans med andra görs med en viss framförhållning för att kunna koordinera stoff och upplägg. 4.1. Kopplingen mellan undervisningen och forskningen förmedlas med specialinsatser med oregelbundna mellanrum under studietiden, men dock så att kopplingen tydliggörs redan vid studiestarten genom att pågående forskning presenteras. 4.2. Lärare förmedlar fortlöpande sin forskning i sin egen undervisning. Inom kandidat- och magisterseminarier deltar en gång per år doktorander och presenterar sin forskning. 4.3. Obligatoriska kurser i forskningsmetoder 3.1. Kursbeskrivningarna är utarbetade enligt gemensamma anvisningar. UL-specifika riktlinjer för lärarens arbetsinsats i tillägg till de ÅA-gemensamma. 3.2. Kursbeskrivningarna innehåller detaljerade och tydliga uppgifter på alla punkter. Lärandemålen är genomtänkta, tydligt formulerade och lätta att bedöma. Kontroll har gjorts att kursbeskrivningarna är samordnade. 3.3. För alla kursbeskrivningar har gjorts beräkningar av arbetsmängd för studerande med hjälp av stödmaterial. 3.4. Lärarna samarbetar med varandra och granskar att överlappningar i stoff mellan olika kurser inte förekommer. Personalen samarbetar flitigt för ett gemensamt mål över ämnesgränser. Kurserna är detaljplanerade så att lärarnas aktiviteter och arbetsinsatser tydliggörs. 4.1. Kopplingen mellan undervisningen och forskningen har systematiserats med ett till tre specialinsatser per läsår. Kopplingen tydliggörs redan vid studiestarten genom att pågående forskning och avhandlingar både inom grundoch forskarutbildningen presenteras. 4.2. Under hela studietiden förmedlar alla lärare systematiskt sin forskning i sin egen undervisning. Doktorander besöker kandidat- och magisterseminarierna och presenterar sin forskning. Deltagande i disputationer är obligatoriskt som en del av seminariearbetet. 4.3. Obligatoriska kurser som ger övning i att forska och forskningsmetoder hålls årligen. Studerande kan i avhandlingsskedet i vissa fall involveras i forskningsprojekt. 2

5. Examinas relevans i arbetslivet och livslångt lärande 5.1. Rutiner för hur arbetslivsrelevans och livslångt lärande inarbetas i UL samt lärarnas arbetslivskontakter 5.2. Allmän- och arbetslivsfärdigheter integrerade i kurser och/eller seminarier 5.3. Arbetspraktik och/eller särskilda kurser 5.1. Inget särskilt system inom UL för arbetslivskontakter. Gästföreläsare förekommer slumpvist. Lärarna har liten eller ingen kontakt med alumner. Lärarna har inte arbetat utanför akademin. 5.2. Allmän- och arbetslivsfärdigheter ibland i kursbeskrivningar. Olika yrkesroller inklusive behov av kunnande och färdigheter presenteras för studerandena vid enskilda tillfällen. 5.3. Särskilda kurser finns inte. Arbetspraktik kan eventuellt inräknas som valfria studier. hålls årligen. Avhandlingsseminarierna är strukturerade och innehåller vetenskapligt arbete inklusive teori- och metodundervisning. 5.1. Ett nätverk med alumner håller på att formas. Någon inom personalen har arbetat utanför eller haft samarbete utanför akademin. Gästföreläsare från arbetslivet förekommer. Arbetsforum besöker ibland UL. Ibland görs avhandlingsarbete i samarbete med utomstående arbetsplatser. 5.2. Allmän- och arbetslivsfärdigheter finns inskrivna i kursbeskrivningarna. Kursernas arbetsmetoder stöder utvecklingen av studerandes allmänfärdigheter, (t.ex. teamarbete, IT, presentationsteknik). Enskilda lärare har examinationsuppgifter som förutsätter reflektion över arbetsmarknaden. 5.3. Arbetspraktik kan inräknas som valfria studier. Det finns dokumenterade rekommendationer för hur arbetspraktik ger studiepoäng. Studenten ses som en medlem i vetenskapssamfundet. 5.1. Målsättningen är att studenterna ska lära sig söka, uppdatera och utvärdera kunskap eftersom det krävs i arbetslivet. UL har ett välutbyggt samarbete med alumner och arbetsgivare. Personalen har arbetat utanför akademin eller i tätt samarbete med andra. En systematik med en till tre specialinsatser per läsår har byggts upp för att stöda arbetslivsrelevansen. En insats per läsår sker i samarbete med arbetsforum. Minst en gästföreläsare representerar arbetslivet per läsår. Många avhandlingsarbeten görs i samarbete med utomstående arbetsplatser. 5.2. Allmän- och arbetslivsfärdigheter finns inskrivna i kursbeskrivningarna och uppövandet är systematiserat enligt kurs och läsår för hela studietiden. Uppövande av kunnande och färdigheter som inte föråldras betonas i undervisningen och i examinationen. I flera kurser finns examinationsuppgifter som förutsätter att studerandena reflekterar över arbetsmarknaden eller gör arbetsplatsbesök. Studerandes arbetserfarenheter tas till vara vid utveckling av undervisningen. 5.3. Arbetspraktik kan inräknas som valfria studier. Det finns dokumenterade rekommendationer för hur arbetspraktik ger 5-10 studiepoäng. UL deltar i öppen universitetsundervisning för att erbjuda både ordinarie och vuxenstuderande utbildning. 3

b) Genomförande av utbildningen 6. Undervisningsmetoderna och inlärningsmiljöerna 6.1. Gemensam pedagogisk syn och diskussion 6.2. Beredskap för att utveckla och tillämpa nya undervisningsformer som stöder inlärning 6.3. Samarbete mellan lärare, teamarbete 6.4. Undervisningsmaterial 6.5. Lärmiljöer och IT i undervisningen 6.6. Internationalisering 6.1. Få av lärarna har tänkt över undervisningsformerna. 6.2. Undervisningen förverkligas rutinartat, så som man alltid har gjort. Enskilda lärare prövar ibland på nya metoder. 6.3. Endast en lärare/kurs, inte samarbete mellan lärare. 6.4. UL lägger ingen vikt vid materialet och har ingen gemensam linje för det. Materialet är inte pedagogiskt genomtänkt. Mycket lite e- material. 6.5. Lärmiljöerna är mestadels vanliga auditorier där klassundervisning hålls. Personalen inte särskilt insatt i IT för undervisning. 6.6. Studentutbytet minimalt både med inresande och utresande studenter. 6.1. UL har börjat fundera på olika metoder som bäst stöder inlärning. Lärarna inom UL funderar tillsammans en gång per år. 6.2. Flera lärare deltar aktivt i olika typer av kompetensutveckling för att lära sig om nya metoder och teknik och tar reda på möjligheter. 6.3. Undervisning sker ibland i lärarteam. 6.4. UL har börjat fundera på hur man kan få en helhetsbild av undervisningsmaterialet så att det stöder inlärning och är lätt tillgängligt, t.ex. som e-material. Lärarna stöds i att hitta och utveckla nytt material och nya metoder. 6.5. Enskilda lärare varierar lärmiljöerna så att inlärning och tillgänglighet stöds genom varierande undervisningsformer. Många kurser har en Moodle-sida för att sprida material och information. 6.6. Studentutbytet fungerar i båda riktningarna. Känns dock i någon mån som en börda. Svårigheter med utbudet av undervisning på främmande språk. 6.1. UL har en pedagogisk strategi. Det finns dokumenterade rekommendationer för undervisningsmetoder, uppövande av allmänfärdigheter, stärkande av internationalisering och anställningsbarhet, integrering av egen forskning i undervisningen, inarbetande av hållbar utveckling och aktivt medborgarskap genus och mångfald i undervisningen. 6.2. UL har anpassat undervisningsmetoderna så de lämpar sig väl för olika sorts inlärning och lärstilar. Metoderna är mångsidiga och lämpar sig väl för det ifrågavarande ämnet och stoffet. Lärarna stöds systematiskt med material och utbildning i att lära sig nya metoder och de deltar i skuggning av kollegers undervisning. 6.3. Lärarna samarbetar i olika team inom de flesta kurser. 6.4. UL följer systematiskt med de vetenskapliga publikationerna inom sitt eget område och centrala publikationer inom pedagogik samt använder dem i undervisningen. Hela UL deltar i att utveckla undervisningsmaterial. Gemensam användning av material är en självklarhet. Särskilda satsningar som studieguide eller praktikhandbok görs vid behov. 6.5. Lärmiljöerna varierar stort, så att klasrumsundervisning i olika former varieras med nätstödd och helt nätbaserad undervisning. Alla kurser har en Moodle-sida. IT i undervisningen är självklart ett viktigt verktyg. 6.6. UL har en strategi för internationalisering. Med den internationella verksamheten strävar man efter att få nytta både för undervisningen och forskningen. Både student- och lärarrörligheten är omfattande och systematisk. UL har gemensamma kurser och utbildningar tillsammans med utländska universitet. 4

7. Examination och bedömning 7.1. Examinationsformer och uppgifter som stöder inlärning 7.2. Bedömningskriterier och bedömningsgrunder 7.3. Lärarens feedback på övningsuppgifter och tentamina 8. Stöd för lärarnas kompetens och välmående i arbetet 8.1. Pedagogisk och vetenskaplig kompetens samt undervisningserfarenhet 8.2. Stöd för utveckling av kompetens 8.3. Introduktion av nya lärare 8.4. Värdering av undervisning och forskning 7.1. Traditionella tentamina som görs på rutin. Enskilda lärare prövar på andra former av examination än tentamen. 7.2. Bedömningen görs som kontroll. Lärandemålen som utgör grund för godkänt vitsord är knapphändigt formulerade. 7.3. Läraren ger feedback på övningsuppgifter och tentamina på begäran. 8.1. En minoritet av lärarna har 15 sp universitetspedagogik eller motsvarande och en majoritet av lärarna har mångårig erfarenhet av undervisning. 8.2. Lärarna diskuterar arbetet med sin chef via regelbundna utvecklingssamtal. 8.3. Nya lärare har tillgång till existerande kursmaterial. Nya lärare välkomnas enligt vissa särskilda rutiner då ULA berättar om infrastruktur och rutiner. 8.4. Forskningen värdesätts i allmänhet högre än undervisningen. 7.1. Ett mångsidigt utbud av olika former av examination. Utveckling av examinationsuppgifter görs i samråd inom UL utgående från pedagogiska principer. 7.2. Lärandemålen som utgör grund för godkänt vitsord är väl formulerade, men det finns inte bedömningsrunder för de olika vitsorden och inte heller utskrivet hur slutvitsord sammanvägs. 7.3. Läraren ger feedback på en stor del övningsuppgifter och tentamina genom att dessa ges tillbaka åt studenten försedda med vissa kommentarer. 8.1. En majoritet av lärarna har 15 sp universitetspedagogik eller motsvarande och en majoritet av lärarna har doktorsexamen. En majoritet av personalen deltar aktivt i fortbildning. Några lärare har en genomtänkt pedagogisk portfölj. En majoritet av lärarna har mångårig undervisningserfarenhet, och också från en annan högskola. 8.2. UL tar initiativ till aktiviteter för att höja lärarnas kompetens och engagemang. 8.3. ULA för en diskussion med nya lärare om undervisning, lärandemål, examination och bedömning. 8.4. Undervisningen värdesätts bland enskilda lärare. 7.1. Ett mångsidigt utbud av pedagogiskt väl uppbyggda former av examination. Lärarna stöds i att planera och förverkliga examinationsuppgifter och examinationen. 7.2. Det finns dokumenterade rekommendationer för formulering av lärandemål och examination och bedömning. Bedömningskriterierna är tydligt uppräknade och vissa bedömningsgrunder för vitsorden finns. En stor del av kurserna har tydligt utskrivet hur viktningen inför slutvitsord uträknas. Studerande uppmuntras att ansöka om tillgodoräknande av tidigare förvärvat relevant kunnande och färdigheter. 7.3. Läraren ger feedback på alla övningsuppgifter och tentamina genom att dessa ges tillbaka åt studenten försedda med vissa kommentarer. Studerande medvetandegörs hur man vid behov kan begära rättelse. 8.1. En majoritet av lärarna har minst 25 sp universitetspedagogik eller motsvarande. UL har ett system som garanterar regelbunden fortbildning av alla lärare. I princip alla lärare har en genomtänkt pedagogisk portfölj. En majoritet av lärarna har undervisat under längre perioder vid en annan högskola och flera vid en utländsk högskola. Flera lärare har relevant arbetserfarenhet från arbetsmarknaden. 8.2. UL lyfter fortgående fram goda prestationer och god praxis inom undervisningen. Lärarnas arbetsfördelning och tidtabeller är i balans. UL har en systematik för personalutbildning med en tredelning så att alla varje år ska delta i kompetensutveckling i substanskunnande, pedagogik och IT-färdigheter samt personlig utveckling. 8.3. Det finns skriftlig dokumentation om alla rutiner som ges till de nya lärarna och ULA för en diskussion med nya lärare om undervisning, lärandemål, examination och bedömning. 8.4. Undervisningen och forskningen värdesätts på lika villkor och växelverkan mellan dessa är utgångspunkten för undervisningens uppbyggnad. 5

9. Stöd för och uppföljning av studerandes studier 9.1. Introduktion i studierna 9.2. Akademiska studiefärdigheter och integration i den akademiska miljön 9.3. Rådgivning och kontakt med egenlärare och andra lärare 9.4. Årlig uppföljning 10. Handledning av examensarbeten 10.1. Handledningsprocess 10.2. Avhandlingsseminarier eller projekthandledning 9.1. Introduktionen sker med hjälp av en information där personalen presenterar sig samt av studenttutorer. Inget ämnesspecifikt material. Ämnesföreningarna har verksamhet. 9.2. Kursen i akademiska studiefärdigheter innehåller både nätstudier och några närstudietillfällen. 9.3. Studeranden har en egenlärare genast i början av studietiden. Träffar sker på studentens begäran. 9.4. Egenläraren följer upp studentens studier i uppföljningslistor en gång på våren. 10.1. Handledning ges på begäran 10.2. Kandidatseminarier ordnas om något finns att presenteras. 9.1. Introduktionen följer en dokumenterad modell som följs upp. Studenttutorerna är aktiva och engagerade under hela hösten. Det ordnas evenemang för studenter. Ämnesföreningarna har verksamhet. 9.2. Kursen i akademiska studiefärdigheter innehåller stöd för ämnesspecifik studieteknik. Kursutvärderingen betonas, liksom reflektionen av studentens egen studieframgång. 9.3. Det finns en systematik för när och i vilka ärenden egenläraren och studenten träffas. Egenlärarnas arbete värdesätts synligt och ansvaret fördelas mellan lärarna. Studierådgivning ses som en viktig uppgift för alla inom UL och hör till befrämjande av studierna. 9.4. Egenläraren följer upp studentens studier flera gånger per år och studentens kontaktas minst tre gånger. 10.1. Handledningsprocessen är dokumenterad i kursbeskrivningen. 10.2. Det ordnas regelbundna seminarier eller liknande gruppbaserat stöd för skrivarbetet av såväl kandidat- som magisteravhandlingen/diplomarbetet. Studerande rekommenderas att ta del av skrivhandledning och kurser i informationskompetens. 9.1. Responsen om introduktionen behandlas på lärarmöten/möte mellan personalen och tutorerna. De nya studenterna välkomnas av studenttutorer, egenlärare och alla andra inom personalen. Studieteknik och olika lärstilar diskuteras. Stödmaterial riktat till både studerande och lärare uppgörs årligen. Delaktighet i den akademiska miljön ses som centralt och det ordnas infodagar, studieresor och olika evenemang för studenter, där också lärare deltar. Ämnesföreningarnas insats är stor för att stöda gemenskap. 9.2. Kursen akademiska studiefärdigheter är strukturerad och erbjuder ett mångsidigt material i Moodle. 9.3. Studierådgivning finns tillräckligt i alla skeden av studiegången. Egenlärare och tutorer samarbetar väl. UL har en klar studierådgivningsstrategi som förverkligas systematiskt och som uppföljs årligen. 9.4. UL har ett system för att följa upp studenternas framsteg under studietiden. 10.1. UL har en systematisk handledningsprocess. Handledare utses i början av höstterminen och processen följer givna riktlinjer. Handledaren och studenten undertecknar ett avtal som bestämmer rättigheter och skyldigheter för båda. Studentutvärdering av handledningen görs efter att avhandlingen har inlämnats. 10.2. UL har ett strukturerat seminariearbete och/eller projekthandledning både inom lägre och högre högskoleexamen, vilket pågår hela läsåret. Alla studerande deltar enligt samma tidtabell och kan sålunda stöda varandra. Kursbeskrivningarna innehåller alla examinationsuppgifter för seminariearbetet samt skriftliga bedömningskriterier och grunder. Skrivhandledning och informationskompetens är 6

c) Uppföljning och utvärdering 11. Uppföljning och utvärdering 11.1. Användningen av olika typer av statistik som uppföljningsindikatorer 11.2. Användningen av UL:s material: kursutvärderingar 11.3. Användningen av akademigemensamt material: studieklimatundersökninge n och placering på arbetsmarknaden samt användningen av nationellt material: kandidatrespons och andra utvärderingar 11.1. UL granskar inte statistik. 11.2. UL:s egna kursutvärderingar är på den enskilda lärarens ansvar och görs sporadiskt. Svaren sammanställs inte och delges inte någon annan än läraren. 11.3. Akademigemensamt eller nationellt material används inte. 11.1. UL följer med antagning och 55 sp/läsår. 11.2. UL har ett system för kursutvärdering och materialet används av lärarna för att förbättra kurserna. 11.3. Akademigemensamt material granskar av enskilda lärare. Experter kan ibland inbjudas att berätta om materialet. Nationellt material används inte. integrerade i seminariearbetet. En kurs i forskningsmetodik föregår seminariearbetet. 11.1. UL har en dokumenterad arbetsgång för användning av statistiskt material, t.ex. antagning, 55 sp/år, utexaminering m.m. Materialet används vid planering av UL. UL jämför sig med motsvarande enheter nationellt och internationellt. 11.2. UL har ett elektroniskt system för insamling av kursutvärderingar. Resultatet från kursutvärderingarna sammanställs två gånger per år. Resultat/kurs ges åt läraren och ULA och studenterna. Under gemensamma möten två gånger per år görs förbättringsförslag för kurserna. 11.3. På samma möten som ovan analyseras studieklimatundersökningarna, placering på arbetsmarknaden och kandidatrespons. UL inbjuder årligen experter att berätta om enkäterna för personal och studerande. Materialet används för förbättring av kurserna. UL understryker för studenterna vikten av att kunna påverka. UL uppmanar under kandidatseminarierna alla studerande att besvara kandidatresponsen. 7