MKB för Natura 2000-området Mörrumsån SE0410128 2/17
Innehåll MKB för Natura 2000-området... 2 Mörrumsån SE0410128... 2 1 Inledning... 4 2 Förutsättningar... 4 2.1 Områdesskydd... 4 2.2 Beskrivning... 5 2.1 Mörrumsåns Natura 2000-område... 7 2.2 Planerade åtgärder... 8 2.2.1 Planerad 400 kv luftledning Nybro - Hemsjö... 8 2.2.2 Befintliga luftledningar... 8 2.2.3 Utformning av ny ledning... 9 2.2.4 Alternativutformning... 10 3 Skyddsåtgärder och konsekvenser... 11 3.1 Sammanställning skyddsåtgärder... 11 3.2 Konsekvenser... 12 3.2.1 Konsekvenser för miljön inom Natura 2000-området... 12 3.2.2 Konsekvenser för utpekade habitat och arter... 12 3.2.3 Sammanfattande bedömning av påverkan på miljön i Natura 2000-området (7 kap 28a miljöbalken)... 16 3.2.4 Sammanfattande bedömning av påverkan på utpekade arter och habitat (7 kap 28b miljöbalken)... 16 4 Referenser... 16 3/17
1 Inledning Svenska kraftnät planerar för en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Utbyggnaden är mycket viktig för att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet (se utförligare om motivet i tidigare samrådsunderlag och samrådsredogörelse för hela sträckningen, http://www.svk.se/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybrohemsjo/dokument-kartor/). Kraftledningen kommer att passera Natura 2000-området Mörrumsån. Den 22 juni 2016 skickade Svenska kraftnät in ett samrådsunderlag inför föreliggande ansökan om Natura 2000-tillstånd. Den 19 augusti beslutade länsstyrelsen att ledningspassagen behöver tillståndsprövas enligt 7 kap. 28a MB (Dnr 521-2663-2016). Detta dokument utgör MKB till ansökan. 2 Förutsättningar 2.1 Områdesskydd Mörrumsån är utpekad som Natura 2000-område. Ravinen som ån rinner genom är även skyddad i form av naturreservat och utpekad som flera olika riksintressen: - naturvård enligt 3 kap 6 i miljöbalken, - friluftsliv enligt 3 kap 6 i miljöbalken, - det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 i miljöbalken, - skyddat vattendrag och - yrkesfiske 4/17
utmärker sig särskilt när det gäller förekomst av stormusslor och alla inhemska arter utom äkta målarmussla har påträffats här. Där den nya kraftledningen planeras passera rinner ån fram genom en ca 40 meter djup ravin. Ravinen är ca 400 meter bred vid ravinens övre kant och ca 100 meter bred längst ner i dalgången. Vattenytan ligger här på ca 85 meter ö.h. och den omgivande marken ovanför ravinens kant ligger på ca 125 meter ö.h. Vid naturvärdesinventeringen som genomfördes i maj 2016 konstaterades att den planerade ledningspassagen är belägen på en plats där ån dämts (se figur 2 och 3). Dämningen medför att åns naturvärde vid den aktuella sträckan har bedömts till naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Öster om dämningen har en vandringsväg för fisk anlagts. Strandzonen vid den planerade passagen karaktäriseras på östra sidan av en smal bård av lövskog (främst klibbal) och en närliggande väg. Den västra strandzonen utgörs av en mer naturlig och bredare bård av blandskog av löv som i dalgångens övre del övergår i en bokskog med naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Figur 2. Kraftverksdamm strax söder om den planerade passagen över Mörrumsån. I förgrunden syns en anlagd vandringsväg för fisk vid sidan av dammen. 6/17
Figur 3. Mörrumsån karaktäriseras vid den planerade passagen av en kraftverksdamm. Ledningen planernas strax norr om den punkt där den anlagda vandringsvägen ansluter till ån. 2.1 Mörrumsåns Natura 2000-område Mörrumsåns Natura 2000-område sträcker sig från Fridafors, vid länsgränsen mellan Blekinge och Kronobergs län, ner till åmynningen i Östersjön och utgörs av själva ån (se karta i figur 4). De omgivande markerna ingår därmed inte i det skyddade området. I höjd med den planerade passagen ligger Härnäs Natura 2000-område på var sida om Mörrumsån. Uppströms den planerade passagen ligger även ytterligare två Natura 2000-områden, Åmma och Kärringahejan, utmed ån. Mörrumsån är utvald att ingå i Natura 2000-nätverket eftersom det i vattensystemet finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet. De naturtyper och arter som är utpekade för Mörrumsåns Natura 2000-område redovisas i tabell 1. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för dessa arter och naturtyper. 7/17
Tabell 1. Utpekade arter och naturtyper i Mörrumsåns Natura 2000-område. Kod Naturtyp/art 1130 Estuarier 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 1355 Utter 1106 Lax (i sötvatten) 1029 Flodpärlmussla 1032 Tjockskalig målarmussla 2.2 Planerade åtgärder 2.2.1 Planerad 400 kv luftledning Nybro - Hemsjö Mellan Nybro och Hemsjö planerar Svenska Kraftnät för en ny 400 kv-kraftledning. Den planerade ledningen beräknas bli ca 9 mil lång och den kommer att beröra Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Inom dessa län berörs Nybro, Emmaboda, Tingsryds, Ronneby, Karlshamns och Olofströms kommuner. Mellan Nybro och Hemsjö stationer finns redan idag en 400 kv-ledning. Utmed sträckan finns även två 130 kvledningar varav den ena går mellan Nybro och Lessebo och den andra går mellan Hemsjö och Emmaboda. Den nya ledningen planeras till stora delar att löpa parallellt med befintliga ledningar. 2.2.2 Befintliga luftledningar Där den nya kraftledningen planeras passera Natura 2000-området Mörrumsån finns redan idag flera ledningar som ansluter till Hemsjö station. Mörrumsån korsas av två 400 kv-ledningar och fyra 130 kv-ledningar inom 2 km avstånd från den planerade ledningen. Närmaste 400 kv-ledning ligger ca 750 meter söder om den planerade ledningen. Den befintliga 400 kv-ledningen har ca 26 respektive ca 33 meter höga stolpar, placerade på var sin sida om ravinen och kraftledningsgatan är ca 50 meter bred. I de övre delarna av ravinen hålls ledningsgatan fri från träd, medan den strandnära skogen i dalgångens botten är bevarad, se figur 5. 8/17
Figur 5. Exempel på passage över vattendrag där den strandnära lövskogen sparats. Bilden är tagen där en befintlig 400 kv-ledning passerar Mörrumsån. 2.2.4 Alternativutformning Arbetet med att ta fram en lämplig sträckning för Nybro-Hemsjöledningen har pågått under flera år och i flera steg, se samrådsunderlag 1 och 2. I detta skede återstår en 400 meter bred korridor inom vilken den nya ledningen föreslås förläggas. Vid Mörrumsån har korridoren dock smalnats av till att enbart omfatta den preliminära ledningssträckningen och tillhörande ledningsgata. Det preliminära sträckningsförslaget är noggrant utvalt för att minimera konsekvenserna. Det här alternativet bedöms sammantaget, med alla faktorer inräknade, medföra minst påverkan på människor och miljö. Inget av de utredda alternativen undviker att korsa Mörrumsån eftersom ån rinner tvärs igenom det landskapsavsnitt där ledningen ska dras. De alternativ som utretts och avförts vid Mörrumsåns Natura 2000-område är (se karta på s 46 i samrådsunderlag 2): Alternativ 3, att kringgå naturreservaten kring Mörrumsån på dess södra och norra sida har utretts översiktligt. Detta innebär dock att ledningen blir ca 1,5 10/17
till 2 mil längre vilket inte bedömts möjligt att motivera med alla aspekter sammanvägda. Alternativ K, innebär att ledningen följer befintlig 400 kv-ledning in mot stationen i Hemsjö söderifrån. Alternativet påverkar boendemiljöer. Alternativet att följa befintliga 130 kv-ledningar genom Natura 2000-området Härnäs har också undersökts men avförts då de bedöms medföra större påverkan på det Natura 2000-området är det valda alternativet. Utöver dessa alternativ har ytterligare en variant av det preliminära alternativet undersökts i detalj (preliminär sträckning i Samrådsunderlag 2, se även samrådsunderlag för kompletterande samråd för delsträckan vid Mörrumsån). Denna variant var belägen ca 20-75 meter närmare Natura 2000-området Härnäs och bedömdes därmed medföra större påverkan på detta. 3 Skyddsåtgärder och konsekvenser Avsikten är att passera Mörrumsån utan att påverka Natura 2000-området. Inga stolpar kommer att placeras i vattnet eller i ravinen som ån rinner genom. Däremot kommer stolpar att placeras ovanför ravinen. Ledningens skogsgata kommer att innebära att träden ovanför ravinen samt i viss mån i övre delen av ravinen kommer att avverkas. 3.1 Sammanställning skyddsåtgärder Vid anläggande av den nya ledningen och de arbeten som är kopplade till detta kommer hänsyn tas så att påverkan på mark och vatten minimeras. Följande skyddsåtgärder föreslås: Ingen körning kommer att ske i vattendraget eller i strandkanten. Inga nya vägar kommer att byggas i ravinen i anslutning till Natura 2000- området, d.v.s. närmare än 100 meter på vardera sida av vattendraget. Den strandnära lövridån avverkas inte. Gallring av enstaka träd i ledningsgatan som växer sig så pass höga att de hamnar inom säkerhetsavståndet till faslinan kommer dock att genomföras när behovet uppstår. Denna gallring 11/17
kommer att genomföras motormanuellt och träden lämnas kvar på plats som död ved. Avverkning och gallring kommer att ske vintertid och på tjälad mark så att skador på marken undviks. Detta gör även att de arbeten som sker närmast Natura 2000-området, dvs. avverkningen, sker under den period då vattenflödet i Mörrumsån är som lägst. Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under avverkning och byggnation för att minimera risken för grumling. Inga drivmedel eller oljor kommer att förvaras inom 50 meter från vattendraget. Vid eventuell olycka där risk för läckage av drivmedel, oljor eller andra miljöfarliga ämnen finns ska entreprenören ha beredskap för att säkerställa att dessa ämnen inte når vattendraget. Vid passagen av Mörrumsån kommer jordningen att genomföras på ett sätt som inte innebär schaktning i ån eller i den strandnära skogen. Den lämpligaste metoden för jordningen kommer att fastställas i detaljprojekteringen. 3.2 Konsekvenser 3.2.1 Konsekvenser för miljön inom Natura 2000-området Ledningen kommer inte att med någon del beröra Mörrumsåns Natura 2000-område. Stolparna för den nya ledningen kommer att placeras på var sin sida om Mörrumsåns dalgång, utanför Natura 2000-området. Avverkning kommer att ske ovanför ravinkanten, och eventuellt i viss mån i övre delen av ravinen, men inte nere i den strandnära lövskogen. Ledningen kommer att ligga högt över dalgången, ca 35 meter över dalgångens botten, vilket ger ett tillräckligt säkerhetsavstånd till faslinan även för ca 25 meter höga träd i dalbottnen. Jordning kommer att genomföras med en lämplig metod för att undvika påverkan på ån. Någon kontakt med vattendraget under byggnationen kommer alltså inte att ske. 3.2.2 Konsekvenser för utpekade habitat och arter Syftet med Mörrumsåns Natura 2000-område är att bidra till gynnsam bevarandestatus för habitaten estuarier och naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ samt för arterna utter, lax (i sötvatten), flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. 12/17
1130 Estuarier Estuarier är flod- och åmynningar där sötvatten blandas med det saltare havsvattnet, och där både marina och limniska miljöer förekommer och utgör en ekologisk enhet (Naturvårdsverket 2011). Naturtypen kommer inte att påverkas av den planerade ledningen. 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Av de faktorer som i bevarandeplanen anges skulle kunna påverka vattenmiljön negativt är följande av relevans att diskutera: Försämrad vattenkvalitet genom t.ex. eutrofiering, försurning, kalkning, igenslamning av bottnar eller annan grumling av vattnet, utsläpp av kemikalier från punktkälla eller via diffusa utsläpp. Olika typer av ändrad hydrologi, av andra orsaker än naturliga, inom eller i anslutning till området, som riskerar påverka områdets naturvärden negativt. Avverkningar eller röjningar i anslutning till ån, som leder till att t ex värdefulla element eller strukturer försvinner eller ljus- och fuktförhållanden ändras så snabbt och/eller mycket så störningskänsliga arter/organismgrupper påverkas negativt. Anläggande av olika typer av vandringshinder eller andra anläggningar som kan hota åns naturtyper eller dess arter. Fördjupning, rensning eller muddring av vattendraget som förstör befintliga eller potentiella bottenmiljöer för t.ex. laxfiskar och musslor. Fragmentering av biotoper i anslutning till området, som t ex leder till minskad eller bruten kontakt mellan organismer inom olika områden. Den typ av arbete som kommer att utföras närmast ån är avverkning av träd. Avverkning kommer dock inte att ske i den låga, strandnära lövskogen, vilket innebär att ett skyddsavstånd upprätthålls mot vattendraget. Vid en normal avverkning kommer denna lövskogsridå fungera som ett fullgott skydd mot grumling och läckage av närings- och humusämnen. Om en olycka ändå inträffar vid byggnation eller underhåll av ledningen, där det finns risk för läckage av miljöfarliga ämnen, kommer entreprenören ha beredskap för att dessa ämnen inte når vattendraget. Om jordytor blottläggs och det kommer ett kraftigt regn finns risk för erosion. Även här kommer entreprenören att ha beredskap för att se till att jordmassor inte transporteras med ytvattenavrinningen ned i vattendraget och orsakar grumling. Om dessa skyddsåtgärder vidtas 13/17
kommer ingen grumling eller läckage av ämnen som kan påverka vattenkvalitén negativt att ske vid anläggande eller underhåll av den nya kraftledningen. Den exploatering som kommer att ske genom anläggande av ledningen och tillhörande stolpar kommer att ske på ett sådant avstånd från vattenmiljön att den inte alls bedöms påverkas. Det kommer inte att utföras några åtgärder som riskerar att medföra ändrad hydrologi i anslutning till området. Då man öppnar upp naturmiljöerna vid avverkning kan en större solinstrålning komma att ske till vattendraget, vinden kan öka och luftfuktigheten kan minska. Denna effekt mildras dock av att den strandnära lövskogen sparas. Det är också en mycket begränsad sträcka som det handlar om, ca 50 meter av de 30 km som utgör Mörrumsåns Natura 2000-område. Bedömningen är att effekten av den nya kraftledningsgatan kommer att ge obetydlig påverkan på solinstrålning och luftfuktighet vid Mörrumsån. Ledningen kommer inte att innebära ett vandringshinder i ån. Inga grävningsarbeten kommer att utföras i ån och det finns därför ingen risk att befintliga eller potentiella bottenmiljöer för t.ex. laxfiskar och musslor förstörs. Ledningsgatan kommer att innebära att skogliga biotoper i anslutning till Natura 2000-området fragmenteras. Låga lövträd i zonen närmast vattendraget kommer att lämnas orörda då den strandnära lövridån bevaras vilket innebär att den strandnära spridningskorridoren för arter knutna till vattendraget inte påverkas. Utter Enligt bevarandeplanen har spår av utter observerats utmed ån vid ett flertal tillfällen under senare år. På Artportalen finns sex observationer av utter vid den del av Mörrumsån som ingår i Natura 2000-området, dvs. från Fridafors ner till åmynningen. En av observationerna ligger i närheten av den planerade passagen av Mörrumsån. I bevarandeplanen anges att fettlösliga miljögifter och störning inom störningskänsliga områden och under störningskänsliga perioder utgör det största hotet mot förekomst av utter i vattendraget. Som nämnt i föregående stycke riskerar inga förorenande ämnen att läcka ut i vattendraget. Då den strandnära lövskogen sparas kommer utterns levnadsmiljö att bevaras intakt. Störningen som uppstår när ledningen byggs bedöms bli kortvarig. Eftersom ledningen dras i ett område som redan idag präglas av kraftledningar och till viss del bebyggelse bedöms den planerade ledningen inte påverka något för uttern särskilt störningskänsligt område. 14/17
Lax Mörrumsån är enligt bevarandeplanen en av de största producenterna av vild lax till Östersjön. År 1996 beräknades Mörrumsån svara för 20 % av den totala produktionen av utvandrande vildlax till hela Östersjön och 50 % av vildlaxproduktionen till södra Östersjön. Laxen är beroende av fria vandringsvägar, lämpliga lekbottnar och uppväxtområden samt naturliga vattenflöden. Laxen är även beroende av god vattenkvalitet, dvs. låg grad av försurande ämnen, näringsämnen, miljögifter och grumlande partiklar. Eftersom skyddsåtgärder vidtas riskerar varken drift- eller anläggningsarbeten att medföra läckage av förorenande eller grumlande ämnen till vattendraget. Laxpopulationen bedöms därmed inte påverkas av ledningen. Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla Flodpärlmusslan är helt beroende av blottade sand- och grusbottnar samt förekomst av öring. Tjockskalig målarmussla trivs även den på sandiga och grusiga bottnar men tål mer finsediment och högre näringsrikedom än flodpärlmusslan. Den har ett flertal olika värdfiskarter. Även om fynd av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla har gjorts i ån är deras utbredning och status tämligen okänd (Länsstyrelsen i Blekinge län, 2008). Flodpärlmussla har påträffats vid ett par lokaler i Mörrumsån, men en av dessa kan vara en felbestämning då de inte kunnat hittas på samma plats igen. I övrigt har endast ett skal påträffats. Tjockskalig målarmussla har påträffats vid flera lokaler i Mörrumsån och man har även kunnat konstatera att de föryngrar sig i ån. Hoten mot arterna anges vara försurning, å-rensning, vandringshinder för öring, grumling, ökade halter av humusämnen och påväxtalger. Stabila förhållanden i omgivande strandvegetation lyfts också fram som en viktig faktor, då avverkning av trädridåer vid mussellokaler är negativa för både flodpärlmusslan och dess värdfiskar då det leder till ändrade ljusförhållanden. Den planerade kraftledningen över Mörrumsån kommer inte på något sätt att förorsaka försämrade livsmiljöer för flodpärlmussla eller tjockskalig målarmussla till följd av försurning, å-rensning eller vandringshinder för öring. Eftersom skyddsåtgärder vidtas vid underhålls- och anläggningsarbeten kommer dessa inte att leda till grumling, ökade halter av humusämnen eller påväxtalger. Till följd av att de låga träden i den strandnära skogen bevaras kommer ledningen inte heller att leda till markant ändrade ljusförhållanden jämfört med dagens förhållanden. Ledningsgatans bredd, dvs. den sträcka där höga träd kommer att behöva tas ner, är dessutom endast 50 meter bred, att jämföra med Natura 2000-områdets längd på 30 km. Bedömningen är därför att ledningen inte kommer att påverka arterna flodpärlmussla eller tjockskalig målarmussla. 15/17
3.2.3 Sammanfattande bedömning av påverkan på miljön i Natura 2000-området (7 kap 28a miljöbalken) Om ovanstående skyddsåtgärder vidtas kommer den planerade kraftledningen över Mörrumsån inte att påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt. 3.2.4 Sammanfattande bedömning av påverkan på utpekade arter och habitat (7 kap 28b miljöbalken) Varken de ingående naturtyperna eller de utpekade arterna kommer att påverkas. 4 Referenser Länsstyrelsen i Blekinge län, 2005. Bevarandeplan för Natura 2000 område Mörrumsån (SE0410128). Länsstyrelsen i Blekinge län, 2008. Stormusslor i Blekinge län 2008 Sammanställning och analys av inventeringar från 1958 till 2008. Naturvårdsverket 2011. Vägledning för 1130 Estuarier. Naturvårdsverket 2011. Vägledning för 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. Samrådsunderlag 1 för planerad ledning mellan Nybro och Hemsjö. http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybrohemsjo/dokument/samrad-1/samradsunderlag-1-nybro-hemsjo med bilagor.pdf Samrådsunderlag 2 för planerad ledning mellan Nybro och Hemsjö. http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybrohemsjo/dokument/samrad-2/samrdsunderlag-samrad 2 nybrohemsjo 150126 med bilagor.pdf Samrådsunderlag kompletterande samråd för delsträcka vid Mörrumsån. http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybrohemsjo/dokument/kompletterande-samrad/omgang-2/kompletterande-samradmorrumsan-160818.pdf 16/17
http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/regionaltmiljoovervakningsprogram-/sotvatten-sjoarochvattendrag/pages/stormusslor.aspx (2016-05-30) www.artportalen.se (utdrag 2016-05.30) 17/17