Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport Förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola

Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport 2013 Förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola

Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Stener Thörnlund, Kvalitetsutvecklare/utredare Januari 2014

Förord Väsentliga händelser under året 2013 Förskola Ett årshjul för fortbildning av all personal inom förskolan har påbörjats. Fokus är att arbeta med förskolans kvalitet kopplat till läroplansuppdraget. En utbildningsdag med Ingrid Pramling för alla förskollärare om lärandet genomfördes. Så gott som alla förskolor har under året 2013 försetts med lärplattor. Kommunens förskolor har förstärkts med ett antal behöriga förskollärare och ligger nu på knappt 50 procent inom personalstyrkan. Satsning på två NT-utvecklare (naturvetenskap och teknik). Utbildningen är treårig och omfattar totalt 40 procent tjänst. Fritidshem Riktlinjer för ett årshjul för fortbildning har gjorts, som ska fördjupa och stärka förståelsen av fritidshemmets uppdrag att komplettera Läroplanen för grundskolan. Ett antal fritidspedagoger från kommunens olika fritidshem deltar i Mittuniversitetets seminarieserie om fritidshemmets kvalitet och uppdrag. Det är fortfarande problem att rekrytera behörig personal till våra fritidshem. Grundskola Ombyggnad av Kaxås skola stod klar. Barnkonventionsdag genomfördes i samverkan med BRIS, Sveriges kommuner och landsting etc. Deltagare var tjänstemän, barn- och utbildningsnämnden, kommunens ledningsgrupp och elever från alla kommunens skolor. Alla elever i åk 1 på Dvärsätts/Rödön kunde läsa innan vecka 44. Fortbildningsdag i den samiska kulturen och språken tillsammans med det samiska förvaltningsområdet genomfördes. Två klasser från Nyhedens skola deltog i FIRST LEGO League. Klass 8A gick vidare till Skandinaviska finalen. Christer Fugelsang besökte Nyhedens skola under en förmiddag. Nyhedens skola har ett utbyte med en skola i Tyskland. Framtidsdag anordnades för årskurs 9 för att visa på möjligheter till framtida sysselsättning inom kommun och näringsliv. En utbildningsdag med Göran Svanelid om The BIG Five genomfördes. Flera skolor deltog i Vi i femman Karin Wallén Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Birgitta Lundgren Barn- och utbildningschef

Innehåll 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Arbetssätt... 8 2 Presentation av kommunen...10 2.1 Organisation... 10 2.2 Materiella förutsättningar... 11 3 Statistik...12 3.1 Personaltäthet... 12 3.2 Behörig personal... 16 3.3 Antal barn/elever i respektive verksamhet... 19 3.4 Fullföljt gymnasiet och behörighet till högskolestudier... 21 4 Ledning och styrning av utbildningen...23 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål... 23 4.2 Kommunövergripande utvecklingsarbete... 28 5 Grundläggande värden och inflytande...34 6 Trygghet, god miljö och studiero...35 6.1 Arbetet med kränkande behandling och diskriminering... 35 6.2 Olweusprogrammet... 35 7 Arbetet med särskilt stöd...37 7.1 JämtBus - Barn och unga i behov av särskilt stöd... 37 8 Redovisning av nyckeltal i förskola...38 8.1 Samverkan hem och förskola... 38 8.2 Barnens delaktighet... 40 8.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet... 42 8.4 Tillgänglighet... 43 9 Resultat utifrån nationella mål i grundskolan...46 9.1 Nationella prov i årskurs 3... 46 9.2 Nationella prov i årskurs 6... 49 9.3 Betyg i årskurs 6... 50 9.4 Genomsnittligt meritvärde årskus 6... 53 9.5 Simkunnighet årskurs 6... 53 9.6 Nationella prov i åk 9... 54 9.7 Betyg i årskurs 9... 57 9.8 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9... 59 9.9 Behörighet till gymnasieskola... 61 9.10 Relationen mellan nationella prov och slutbetyg... 62 9.11 Analys nationella prov, betyg, meritvärden och behörighet till gymnasieskola... 64 9.12 Fortsatta åtgärder och förbättringsområden... 65 9.13 Ogiltig frånvaro... 66

1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över kvalitetsarbetet vad gäller målarbete och utvecklingsarbete i skolan; dvs. förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, förskoleklass, grundskola och grundsärskola som bedrivs i Krokoms kommun. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i skolverksamheterna under läsåret 2012/13 samt det mål- och utvecklingsarbete som skett kommunövergripande under kalenderåret 2013. 1.1 Bakgrund Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. Genom den nya skollagen (2010:800) har kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete förstärkts. I och med detta avskaffades kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning. Krokoms kommuns barn- och utbildningsnämnd har dock beslutat att behålla kvalitetsrapportarna och benämns numera som kvalitetsrapport. 1.2 Syfte Varje huvudman, förskolechef och rektor har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. En viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 7

1.3 Arbetssätt Vårt kvalitetsarbete kan beskrivas med hjälp av följande bild: Konventioner Lagar Förordningar Skollag (2010:800) Lpfö 98 rev. 2010 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Utvecklingsplan Handling Resultat Analys Uppföljning Utvärdering Kvalitetsredovisning Åtgärd Allmän handling För information till nämnd, föräldrar, skolinspektion andra kommuner, media, m. m. Figur 1. Kvalitetsmodell. Barn- och utbildningsnämnden, Krokoms kommun 2012 8

Lgr11, Lgr11sär och Lpfö 98 rev. 2010 ligger till grund för verksamheternas utvecklingsplaner och den verksamhetsutveckling som sker i respektive förskola/skola. Skolledning och lärare/arbetslag har det direkta ansvaret för att utveckla de enskilda förskolorna/skolorna i den riktningen och uppnå de statliga och kommunala målen. Planering, uppföljning och utvärdering sker med barn- och utbildningsnämndens kvalitetsmodell och omfattar de kommunala verksamheterna. Mål, handlingar, resultat, analys och åtgärder redovisas årligen i varje skolområdes kvalitetsrapport. Varje skolområde fastställer hur åtagandena ska genomföras. Genomförandet sker med stöd av förvaltningen i form av bland annat kompetensutveckling samt samverkan med barn/elever, föräldrar och övriga. Den kommunövergripande kvalitetsrapporten omfattar all pedagogisk verksamhet inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde d.v.s. Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Förvaltningen tog 2007, tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, fram en vision för Krokoms skolor. Med skolor menas all verksamhet inom förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Figur 2. Vision för Krokoms skolor. Barn- och utbildningsnämnden, Krokoms kommun 2010. 9

2 Presentation av kommunen Krokoms kommun ligger i Jämtlands län. Centralorten är Krokom, belägen i kommunens södra del, därifrån sträcker sig kommunen norrut till norska gränsen. Kommunen har ca 14 600 invånare fördelat på 6218 km². 2.1 Organisation I kommunen bedrivs en gemensam organisation för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola, grundsärskola, kulturskola, kultur-, fritid- och biblioteksverksamhet. Den pedagogiska verksamheten, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem och kulturskola är organiserad i fem skolområden varav fyra utgör geografiska områden med för förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Den femte omfattar kulturskolan. Pedagogpoolens uppdrag är att bemanna korttidsfrånvaro på förskolor, fritidshem och badhusverksamheten. Förvaltningschef Verksamhetschef förskola/fritidshem Ås barn- och utbildning Änge barn- och utbildning Verksamhetschef skola Föllinge barn- och utbildning Krokom barn- och utbildning SYV Studie och yrkesvägledare IT-Pedagog Elevhälsan, Särskolechef Pedagogpoolen Bibliotek Kulturskolan Stab Figur 3. Organisationsbild barn- och utbildningsförvaltningen Vad gäller förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola bedrivs verksamheterna i olika former. Förutom 25 kommunala förskolor med mellan 1-5 avdelningar bedrivs ett antal utövare av pedagogisk omsorg, tidigare benämnd dagbarnvårdare. I kommunen finns även fem fristående förskolor och en utövare av enskild pedagogisk omsorg. I kommunen finns 16 skolor i kommunal regi. Skolorna finns inom spannet mindre byskolor med ca 15 elever i årskurs F-6 till en skola med över 400 elever i årskurs 10

F-9. I kommunen finns även två grundsärskolor. Sameundervisning bedrivs integrerat på några grundskolor. Fritidshemmen bedrivs vanligen i anslutning till grundskolornas verksamhet, med några undantag där den bedrivs i samverkan med förskolor. 2.2 Materiella förutsättningar Närhet till skog och mark finns i hela kommunen, vilket ger goda förutsättningar för verksamheterna att vistas utomhus. Typen av och standarden i byggnader varierar kraftigt. Den stora variationen av byggnaderna ger olika förutsättningar för de verksamheter som finns. För att skapa en aktuell bild över läget genomförs prognoser och utredningar med jämna mellanrum. 11

3 Statistik För att kunna få en bild över hur verksamheterna ser ut i Krokoms kommun tas det årligen fram statistik inom ett antal områden. Det ger en möjlighet att kunna se hur Krokoms kommun förhåller sig till övriga kommuner i Jämtland samt snittet för samtliga huvudmän i riket. Värdena är beräknade utifrån förhållandena i verksamheten den 15 oktober respektive år enligt statistik från SCB och Skolverket. 3.1 Personaltäthet 3.1.1 Kommunal förskola Antalet barn per anställd har ökat något ifrån föregående år till 5,1 (2012) och är lägre än snittet för kommunala förskolor för samtliga huvudmän i riket. Flest antal barn per årsanställd hade Krokoms kommun året 2009 med 5,3 barn per årsanställd. Ragunda kommun har flest antal barn per årsanställda (5,7) jämfört med övriga kommuner i länet. Lägst andel har Strömsunds kommun med 4,4 barn per årsanställd, se tabell 1. Tabell 1. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 5,5 4,8 5,5 4,5 4,9 Bräcke 4,7 5,2 5,3 5,6 4,8 Härjedalen 5,1 5,3 5,2 5 5,2 Krokom 5,1 5,3 5 5 5,1 Ragunda 4,7 4,6 4,2 3,8 5,7 Strömsund 5 4,1 4,8 4,5 4,4 Åre 5,9 4,5 5 4,9 4,9 Östersund 5,2 5 4,9 5,2 5,1 Riket 5,2 5,3 5,4 5,3 5,4 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Nyckeltal för förskola 2012 Nyckeltalen kan ändras från år till år och grundar sig på antalet inskrivna barn samt statsbidraget som i sin tur är indexberäknat. Tillkommer gör resurser för elever i behov av särskilt stöd vilket fördelas procentuellt utifrån barnantalet samt behovsprövas, se tabell 2 Tabell 2. Nyckeltal för Krokoms kommunala förskolor Tjänst/barn 2012 1-3 år 0,192 4-5 år 0,169 Allmän förskola 15 tim/vecka 0,075 Kvalitetspengar 0,0025 12

3.1.2 Fristående förskola För fristående förskola är antalet barn per årsanställd 5,4 (2012), vilket är fler barn per anställd än i den kommunala förskolan (5,1). De fristående förskolorna i Krokoms kommun har nu fler barn per årsanställd jämfört med övriga fristående förskolor i riket, se tabell 3. Tabell 3. Antal barn per årsarbetare i fristående förskola Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 5,2 5 4,7 3,9 5,9 Bräcke 6,2 6,2 8,2 7,8 5,6 Härjedalen 5 5,7 4,8 5,6 4,8 Krokom 6,1 6,3 5,9 5 5,4 Ragunda 6,1 5,3 7,1 5,2 0 Strömsund 6 4,6 4 3,8 4 Åre 4,3 4,1 4,7 3,6 4,4 Östersund 5,1 4,6 5,4 4,5 4,6 Riket 5,4 5,3 5,2 5,2 5,2 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.1.3 Pedagogisk omsorg (Kommunal) För den pedagogiska omsorgen (familjedaghem) i Krokoms kommun har antalet barn per anställd ökat från 3,7 (2011) till 3,8 (2012), se tabell 4. Tabell 4. Antal barn per anställd i pedagogisk omsorg Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg...... 4,8 8,7 Bräcke 5...... Härjedalen 4,8 3,8.. 4,5 4,5 Krokom 4,2 4,1 4,3 3,7 3,8 Ragunda..... Strömsund 3,7 3,8 4,2 4,8 5 Åre 5,2 7,5 5,8. 5 Östersund 4,6 4 3 3,7 3,4 Riket 4,8 4,9 5 4,9 5 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.1.4 Förskoleklass Statistik för antal årsarbetare per 100 elever i förskoleklass, tabell 5 har ändrat från och med 2012 till att mäta antal elever per lärare (heltidstjänst), se tabell 6. Krokoms kommun har 15,3 elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass, se tabell 6, vilket är något färre än snittet för riket. Jämfört med övriga kommuner i länet har endast Härjedalen, Ragunda och Åre kommuner färre elever per lärare än Krokoms kommun. 13

Tabell 5. Antal årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 7,2 7,6 3,3 6,5 - Bräcke 8,5 7 4,9 8 - Härjedalen 6,3 7 8,6 8,2 - Krokom 4,1 5,3 5,1 6,3 - Ragunda 6,9 6,1 5,3 9,8 - Strömsund 8,7 4,9 5,5 5,6 - Åre 7,1 6,4 3,6 3,8 - Östersund 4,8 4,7 5,1 5 - Riket 6,5 6,3 6,2 6,5 - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 6. Antal elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg - - - - 20,5 Bräcke - - - - 15,8 Härjedalen - - - - 12,9 Krokom - - - - 15,3 Ragunda - - - - 12,8 Strömsund - - - - 16,8 Åre - - - - 15,2 Östersund - - - - 20,5 Riket - - - - 15,5 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.1.5 Grundskola Statistik för antal årsarbetare per 100 elever i grundskolan, se tabell 7 har ändrats från och med 2012 till att mäta antal elever per lärare (heltidstjänst), se tabell 8. Krokoms kommun har i snitt 12,1 elever per lärare (heltidstjänst), se tabell 8 och ligger på samma nivå som riket. Övriga kommuner i länet har färre elever per lärare än Krokoms kommun. Tabell 7. Antal årsarbetare per 100 elever i grundskolan Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 10,6 10,6 10,3 9,3 - Bräcke 9 9,8 9,3 10 - Härjedalen 10,3 10,3 11,1 11,8 - Krokom 9,1 8,9 9,1 8,3 - Ragunda 9,6 9,2 9,5 9,8 - Strömsund 10 9,3 9,8 10,2 - Åre 8,7 8,6 9 8,3 - Östersund 9 8,9 8,9 8,5 - Riket 8,4 8,2 8,3 8,3 - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 14

Tabell 8. Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundskolan Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg - - - - 10,2 Bräcke - - - - 9,1 Härjedalen - - - - 9,5 Krokom - - - - 12,1 Ragunda - - - - 10,2 Strömsund - - - - 9,4 Åre - - - - 11,1 Östersund - - - - 11,7 Riket - - - - 12,1 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.1.6 Fritidshem Statistik för antal elever per årsarbetare i fritidshem, tabell 9 har ändrats från och med 2011 till att mäta antal elever per anställd i fritidshem, se tabell 10, där antal elever omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad. Antal elever per anställd i fritidshem har ökat från 10,7 (2011) till 11,4 (2012), se tabell 10. Krokoms kommun har fler elever per anställd än snittet för riket. I jämförelse med övriga kommuner i länet har Härjedalen och Åre kommuner fler elever per anställd än vad Krokoms kommun har. Tabell 9. Antal elever per årsarbetare i fritidshem Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 21 18,4 16,1 - - Bräcke 16,8 13,7 15,5 - - Härjedalen 16,4 20,4 20,2 - - Krokom 22,3 16,8 19,4 - - Ragunda 15,8 19,7 19,9 - - Strömsund 20,4 17,6 15,9 - - Åre 17,4 17,2 18,7 - - Östersund 23,3 21,3 21,6 - - Riket 20,2 20,6 21 - - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 10. Antal elever per anställd i fritidshem Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg - - - 12 12,1 Bräcke - - - 10,9 11,1 Härjedalen - - - 9,5 14,4 Krokom - - - 10,7 11,4 Ragunda - - - 10,8 13,3 Strömsund - - - 10,6 9,3 Åre - - - 14,5 14,3 Östersund - - - 10 9,9 Riket - - - 12,3 12,4 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 15

Nyckeltalet för fritidshem 2012 Nyckeltalet är utformat så att en beräkning av tjänster sker utifrån barnens vistelsetid, det vill säga den tid som vårdnadshavare uppgett i inlämnat schema som sedan är inrapporterat i Procapita (redovisningssystem). Tillkommer gör medel/resurser för elever i behov av särskilt stöd, procentuellt fördelat utifrån barnantalet samt behovsprövas. 3.2 Behörig personal 3.2.1 Kommunal förskola Statistik för andel behörig personal med förskollärar- fritidspedagog- eller lärarexamen, se tabell 11 har ändrats från och med 2012 till att mäta enbart andel behörig personal med förskollärarexamen, se tabell 12. Målet för Krokoms kommun är att öka andelen förskollärare till 2/3 av de verksamma i förskolan. För Krokoms kommun 2012 redovisas andelen till 47 procent, en ökning med 1 procent ifrån föregående år men är fortfarande lägre än andelen för riket på 56 procent, se tabell 11 och 12. Målet är delvis uppnått. Det har inte varit möjligt att rekrytera förskollärare i tillräcklig omfattning i förhållande till volymökningen på förskolan. Annonsering efter behörig personal sker två gånger per år. Tabell 11. Andel (%) behörig personal med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 52 55 51 42 - Bräcke 48 46 49 46 - Härjedalen 56 57 60 52 - Krokom 44 47 45 46 - Ragunda 27 27 27 25 - Strömsund 44 49 51 46 - Åre 45 51 50 46 - Östersund 67 70 69 68 - Riket 55 56 57 56 - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 12. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen Huvudmän 2012 Berg - - - - 43 Bräcke - - - - 49 Härjedalen - - - - 55 Krokom - - - - 47 Ragunda - - - - 43 Strömsund - - - - 50 Åre - - - - 52 Östersund - - - - 63 Riket - - - - 56 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 16

3.2.2 Fristående förskola För fristående förskola är andelen personal med förskollärarutbildning 46 procent vilket är 1 procentenhet lägre än Krokoms kommuns förskolor och högre än snittet för samtliga fristående förskolor i riket (41 procent), se tabell 13 och 14. Tabell 13. Andel (%) behörig personal med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 21 47 34 40 - Bräcke 25 23 11 26 - Härjedalen 26 30 29 26 - Krokom 40 66 64 53 - Ragunda 24 28 26 31 - Strömsund 0 43 43 44 - Åre 37 28 40 43 - Östersund 33 32 30 36 - Riket 43 44 44 43 - Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 14. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg - - - - 51 Bräcke - - - - 13 Härjedalen - - - - 27 Krokom - - - - 46 Ragunda - - - - 0 Strömsund - - - - 33 Åre - - - - 28 Östersund - - - - 30 Riket - - - - 41 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2.3 Förskoleklass Andel behöriga förskollärare och lärare i förskoleklasser 2012 är 96 procent. Det är en minskning ifrån 2011 där behörigheten låg på 100 procent, 4 procent är utbildade fritidspedagoger. Jämfört med länets kommuner har Bräcke, Ragunda och Åre kommuner högre andel behörig personal. Riket totalt har endast 76 procent behörig personal, se tabell 15 och 16. 17

Tabell 15. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 88 79 100 75 72 Bräcke 89 88 85 73 86 Härjedalen 97 84 93 77 70 Krokom 83 66 66 65 45 Ragunda 88 85 80 95 95 Strömsund 72 83 94 85 84 Åre 55 68 83 75 61 Östersund 62 63 51 63 62 Riket 61 61 59 57 56 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 16. Andel (%) behörig personal med lärarexamen Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 3 0 0 12 7 Bräcke 10 12 6 27 14 Härjedalen 3 4 0 16 12 Krokom 17 34 28 36 51 Ragunda 0 0 7 5 5 Strömsund 1 6 6 15 5 Åre 33 21 17 25 36 Östersund 15 15 21 13 12 Riket 13 16 17 19 21 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2.4 Grundskola Andelen behörig personal i grundskolan har sjunkit ifrån tidigare år till 90 procent (2012) men ligger ändå över snittet för kommunala grundskolor i riket, 86 procent samt högst av alla kommuner i länet, se tabell 17. Tabell 17. Andel (%) behörig personal med lärarexamen Huvudman 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 83 86 87 85 81 Bräcke 87 88 84 88 81 Härjedalen 87 90 86 85 86 Krokom 91 91 92 92 90 Ragunda 79 86 89 92 88 Strömsund 84 85 85 82 80 Åre 82 85 88 87 89 Östersund 87 92 89 93 87 Riket 85 87 86 87 86 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2.5 Fritidshem Fritidshemmens andel behörig personal har sjunkit de senaste tre åren från 62 procent (2010) till 49 procent (2012) och ligger nu under snittet för kommunala 18

fritidshem i riket (56 procent). Detta är den lägsta andelen behörig personal sedan 2008, se tabell 18. Tabell 18. Andel (%) behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 61 56 47 51 46 Bräcke 84 90 82 58 69 Härjedalen 80 86 64 58 56 Krokom 59 54 62 58 49 Ragunda 46 44 60 25 22 Strömsund 53 58 53 56 56 Åre 58 68 62 66 43 Östersund 73 73 71 66 67 Riket 59 61 60 58 56 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3.2.6 Grundsärskola Andelen behörig personal pedagogisk högskoleutbildning i särskola har ökat från 61 procent (2011) till 87 procent (2012) och ligger nu över snittet för kommunala särskolor i riket. Krokoms kommun har fortfarande lägst andel behörig personal i särskolan i jämförelse med övriga kommuner i länet. Högst andel behörig personal hade Krokoms kommun 2008 med 100 procent, se tabell 19. Tabell 19. Andel (%) behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg.. 74 100.. 100 Bräcke 70 97 94 99.. Härjedalen.......... Krokom 100 84 80 61 87 Ragunda......... Strömsund 86 100 100.. Åre 95 83 98.. Östersund 99 98 99 68 89 Riket 87 88 88 88 81 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal. En prick betyder att uppgift saknas eller inte kan förekomma, t ex uppgift om lärare per 100 elever i gymnasieskolan i kommun som inte har gymnasieskola...två prickar betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet...två prickar betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet lärare i viss skolform är en eller två sätts för andelen lärare med pedagogisk utbildning 3.3 Antal barn/elever i respektive verksamhet 3.3.1 Förskoleverksamhet 1-5 år Antalet barn i förskolan har de senaste åren ökat mellan 3 procent och 6 procent per år, vilket har gjort att kommunen haft rekordhöga siffror. Barnantalet i den kommunala förskolan har ökat ifrån 709 barn (2007) till 804 barn (2011). Ökningen har under 2012 planats ut till samma nivå som 2011. 19

Barn i kommunal pedagogisk omsorg har sjunkit de senaste tre åren ifrån 46 stycken, 2008 till 25 stycken, 2012. Ett personalkooperativ med 34 platser startade hösten 2009 i Ås, vilket förklarar den stora ökningen av barn i fristående förskola. År 2010 startade två enskild pedagogisk omsorg (privata familjedaghem) där 8-10 barn är inskrivna, se tabell 20. Tabell 20. Antal barn i förskoleverksamhet 1-5 år Förskoleverksamhet 1-5 år 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunal förskola 709 735 764 804 804 Kommunal pedagogisk omsorg 46 41 31 27 25 Fristående förskola 65 95 97 95 101 Enskild pedagogisk omsorg 0 0 8 10 9 Totalt 820 871 900 936 939 Källa: Procapita 3.3.2 Förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola Den minskning av elevunderlag i grundskolan som pågått under ett antal år och den ökning av antalet elever i de tidigare åren har nu planats ut. Ökningen av antalet elever i Ås har inneburit att det byggts ut och om skolan i Ås där inflyttningen är som störst. Nybyggnationen i Sånghusvallens skola togs i bruk inför skolstart höstterminen 2012. Antal barn i förskoleklass har ökat med drygt 20 procent och i fritidshemmen har en ökning skett med nästan 40 procent under de senaste fem åren, se tabell 21. Tabell 21. Antal barn i förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola Antal barn/elever i olika verksamheter 2008 2009 2010 2011 2012 Förskoleklass 192 184 218 213 232 Grundskola 1524 1513 1489 1557 1599 (inkl. integrerade särskoleelever) Fritidshem 557 610 643 718 780 (inkl. integrerade särskoleelever) Särskoleklass (inkl. integrerade i grundskolan) 28 26 19 17 20 Källa: Procapita och Skolverkets databas jämförelsetal 3.3.3 Barn/elever i andra kommuners verksamhet Antal barn/elever bosatta i Krokoms kommun som går i andra kommuners verksamhet var under 2012 45 stycken. En ökning ifrån tidigare år då det som flest var 42 barn/elever (2011) som gick i andra kommuners verksamheter, se tabell 22. Tabell 22. Antal barn och elever bosatta i Krokoms kommun i andra kommuners verksamhet Antal barn/elever bosatta i Krokoms 2008 2009 2010 2011 2012 kommun i andra kommuners verksamhet Förskola 1 10 7 7 5 Pedagogisk omsorg 0 0 0 0 0 Fritidshem 2 2 6 4 8 Förskoleklass 0 1 1 2 0 Grundskola 6 4 10 8 10 Fristående skola 25 21 17 16 19 20

Antal barn/elever bosatta i Krokoms kommun i andra kommuners verksamhet 2008 2009 2010 2011 2012 Särskola 11 9 7 5 3 Totalt 45 47 48 42 45 Källa: Procapita Antal barn/elever bosatta i andra kommuner som går i Krokoms kommuns verksamheter var under 2012 44 stycken, se tabell 23. Bland annat går elever från Åre kommun på Trångsvikens skola. Tabell 23. Antal barn och elever bosatta i andra kommuner i Krokoms kommuns verksamhet Antal barn/elever bosatta i Krokoms kommun i andra kommuners verksamhet 2008 2009 2010 2011 2012 Förskola kommunal - - - - 13 Fristående förskola - - - - 2 Pedagogisk omsorg - - - - 0 Fritidshem - - - - 9 Förskoleklass - - - - 5 Grundskola - - - - 15 Särskola - - - - 0 Totalt - - - - 44 Källa: Procapita 3.4 Fullföljt gymnasiet och behörighet till högskolestudier Av Krokoms kommuns tjugoåringar har 79 procent fullföljt en gymnasial utbildning 2012, vilket är högre än andra kommuner i länet och snittet för riket. Andelen tjugoåringar i kommunen som fullföljt en gymnasial utbildning har varit mellan 72 och 81 procent de senaste fem åren, vilket är högre än snittet för riket. I jämförelse med de övriga kommunerna i länet är Krokoms kommun bland dem som har högst andel tjugoåringar som fullföljt en gymnasial utbildning, se tabell 24. Tabell 24. Andel (%) av invånare (20 år), folkbokförd i kommunen som fullföljd gymnasial utbildning Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 68 68 77 80 69 Bräcke 77 66 74 69 66 Härjedalen 69 74 75 75 75 Krokom 72 76 78 81 79 Ragunda 70 53 63 59 74 Strömsund 85 86 73 74 66 Åre 71 78 85 81 74 Östersund 76 76 80 81 78 Riket 72 72 72 73 74 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Andelen 20-åringar i Krokoms kommun som har grundläggande behörighet till universitet och högskola har under de senaste fem åren varit högre än snittet för riket. Endast Östersunds kommun har under de flesta av dessa år haft högre andel, se tabell 25. 21

Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i sitt slutbetyg uppnår 2 500 kurspoäng. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B, matematik A samt engelska A. Tabell 25. Andel (%) av invånare (20 år) som har grundläggande behörighet till universitet och högskola Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 65 60 69 69 59 Bräcke 67 57 62 66 59 Härjedalen 63 72 60 64 58 Krokom 68 65 71 75 68 Ragunda 59 47 56 54 68 Strömsund 75 73 60 59 57 Åre 67 72 77 78 65 Östersund 69 68 73 72 68 Riket 64 64 64 63 64 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Mellan 24-32 procent av elever folkbokförda i Krokoms kommun har övergått till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet under de senaste fem åren. Detta är 10-20 procent lägre än snittet för riket. Alla kommuner i länet har en låg andel elever som övergår till högskola inom 3 år, se tabell 26. Tabell 26. Andel (%) av elever folkbokförda i kommunen som övergått till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet Huvudmän 2008 2009 2010 2011 2012 Berg 14 34 29 28 27 Bräcke 34 29 21 31 28 Härjedalen 30 29 24 29 26 Krokom 28 26 32 29 24 Ragunda 18 24 20 26 21 Strömsund 38 27 27 28 36 Åre 21 27 28 28 26 Östersund 30 30 39 34 35 Riket 41 41 42 44 45 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 22

4 Ledning och styrning av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål 4.1.1 Förskola Mål Alla barn i förskolan ska ha grundläggande kunskaper med sig in i grundskolan. Mätning Barnens dokumentation från förskolan samt överlämningar från förskola till Förskoleklass. En sammanställning görs på varje förskolas årliga utvärderingsdag. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar I vårt kvalitetsarbete strävar vi hela tiden mot att nå denna målsättning. Mål Alla vuxna inom förskolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där barnens inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla. Mål Alla barn i förskolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom barnintervjuer och utvecklingssamtal samt löpande kontakt med föräldrar och samtal med barn i vardagen. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Det är varje personals ansvar inom förskolan att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet. 23

Mål Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål Alla barn i förskolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet 4.1.2 Fritidshem Mål I samarbete med skolan ska fritidshemmen komplettera skolans värdegrund och uppdrag Mätning Varje elevs IUP (individuella utvecklingsplan) beskriver det enskilda barnets kunskapsnivå. I samarbete med fritidshemmet planeras eventuella insatser som kompletterar det enskilda barnets kunskapsnivå och utveckling. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Skolan och fritidshemmet genomför gemensamma planeringar för att synkronisera sina aktiviteter i undervisningen. Mål Alla vuxna inom fritidshemmet ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. 24

Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla. Mål Alla barn i fritidshemmet ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom samtal med barnen, vardaglig kontakt med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtalet kontrolleras att vi når och arbetar med detta mål. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Det är varje personals ansvar inom fritidshemmet att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet. Mål Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål Alla elever i fritidshemmet ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. 25

4.1.3 Grundskola Mål Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Mätning Betyg i årskurs 9 Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått. Kommentar Antal behöriga elever till gymnasiet är 88,1 procent. Mål Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven. Mätning Nationella prov Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Alla elever har inte godkänt på alla delprov. Vi arbetar med att förbättra analyserna för att få kunna se vad som behöver åtgärdas. Mål Nolltolerans mot droger, alkohol och tobak bland ungdomar. Mätning Luppen, CAN och hälsosamtal Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Nolltolerans är ett mål, men det finns ungdomar i kommunen som nyttjar droger, alkohol och tobak. Arbete pågår för att motverka detta. Mål Inom verksamheterna ska varje enskild persons situation och förutsättningar beaktas så att delaktighet och gemenskap möjliggörs. Mätning Medarbetarenkät, Luppen och samtal. 26

Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Elevråd och klassråd finns på alla skolor. Elever i årskurs 8 deltar i åsiktscafe tillsammans med politiker på alla skolområden. Dessa caféer resulterar i att medborgarförslag skrivs av ungdomarna. Mål Alla vuxna inom skolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Mätning Luppen och enkäter. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet med våra nationella minoriteter behöver förbättras. En fortbildningsdag har genomförts för personal i samverkan med den samiska samordnaren. Mål Alla barn i skolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Utvecklingssamtal, Olweusenkäten, Luppen och hälsosamtal. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Alla elever ska ha samma rätt att känna sig trygga, respekterade och välkomna till skolan. Kränkningar finns fortfarande i våra skolor och arbetet med att förhindra och förebygga kränkningar är ett ständigt arbete i våra verksamheter. Enligt senaste Olweusenkäten har mobbningen i Krokoms kommun minskat med hälften sedan starten 2007. Mål Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. 27

Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet fortgår. Mål Alla elever i skolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Kommunen har under året genomfört en Framtidsdag för alla elever i åk 9, där kommunens verksamheter och näringslivet i kommunen har medverkat. Syftet var att visa eleverna på de möjligheter till sysselsättning som finns i kommunen. Representanter för näringslivet har också besökt elever på några av kommunens skolor. 4.2 Kommunövergripande utvecklingsarbete 4.2.1 Självvärdering Under läsåret 2012/13 genomfördes en självvärdering av förskolor, fritidshem, grundskolor och huvudman. Syftet med självvärderingen var att göra en kartläggning av var huvudmannen och verksamheterna befinner sig inom Skolinspektionens målområden/bedömningsområden. För att sedan vid behov ges möjlighet att arbeta med förbättringar fram till inspektion år 2014. Enkäter riktades till elever, vårdnadshavare, pedagoger, rektorer och förskolechefer, tjänstemän och politiker. Analys av materialet genomfördes under två internatdagar där förskolechefer, rektorer, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, verksamhetschefer för förskola/fritishem, skola samt elevhälsa deltog. Utifrån de behov av förbättringar som framkom, gjordes utvecklingsplaner för åtgärder med start höstterminen 2013. Förbättringsområden som prioriterades var: Förskolan: Stärka stödet till barn i behov av särskilt stöd. Fokus ska ligga på skapa en organisation med likvärdiga förutsättningar, rutiner, ärendegångar och fortbildning. Pedagogisk omsorg: Identifiera vilken nivå kvaliteten håller inom pedagogisk omsorg. Fritidshem: Samverkan mellan fritidshemmet och skolan. Förskoleklass och Grundskola: Ökad måluppfyllelse och meritvärde; Organisation av kommunens specialpedagoger; Ärendegångar och strukturer för elever i behov av särskilt stöd och runt våra nyanlända; Modersmålsundervisning och rekrytering av modersmålslärare. Grundsärskola: Säkerställa att undervisning utgår från elevernas förmågor 28

avseende kunskaps- och sociala utveckling. Huvudman: Rutiner, kommunikation och processer. 4.2.2 Systematiskt kvalitetsarbete I den självärdering som gjordes framkom att organisation och struktur är väl fungerande i förvaltningen, men rutiner, processer och ansvar är inte kända av alla. Till viss del bygger rutinerna och processerna på informella kanaler som behöver formaliseras. Det kvalitetsutvecklingsarbete som pågått under flera år i förskolechef- och rektorsgruppen med tydliggörande av rutiner och processer utifrån uppdraget i det daliga arbetet sammanställdes i en handbok för målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete. Sammanställningen ska ge handledning och stöd för både målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete. Handboken färdigställdes och implementerades under hösten 2013. 4.2.3 Förskolan Årshjul för fortbildning I verksamhetsmöte förskola har verksamhetschef och förskolechefer under året startat upp och genomfört ett årshjul för fortbildning av all personal inom förskolan. Detta årshjul har som fokus att arbeta med förskolans kvalitet kopplat till läroplansuppdraget och kommer att löpa på över tid tills vidare. Fortbildningen sker i parallella lärande processer där verksamhetschefen leder förskolechefernas lärande och förståelse av läroplansuppdraget. Dessa leder i sin tur förskollärarnas och arbetslagets lärande och förståelse av läroplansuppdraget. Allt detta sker i nära samarbete med förskolans specialpedagoger. Detta lärande är utifrån ett reflekterande perspektiv där fokus är att förstå läroplanens uppdrag på djupet och i ljuset av Skolinspektionens rapport: Förskola före skola lärande och bärande (2012). Lösningsdetektiver i förskolan Ett flerårigt fortbildningsprojekt pågår i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), med fokus på att utbilda "lösningsdetektiver" bland pedagoger i förskolan. Syftet är att tidigt identifiera barn med särskilda behov. Projektet startade i september 2012 och innefattar en heldag per månad där hela arbetslag deltar. I första omgången deltog 11 arbetslag ca 40 personer och har därefter fortsatt med 10-15 arbetslag per år. Tanken är att arbetet ska vara konkret. Utvecklingsarbetet handlar om tidiga insatser i förskolan kring hur personalen skapar förutsättning för och stärker barns möjligheter till inlärning och kognitiv utveckling samt hur de sociala mönstren stärks och samspelet mellan personal/personal, personal/barn och barn/barn. Syftet med projektet är: Tidiga insatser, hur hittar vi barnen?! Hur söker vi ledtrådar som avslöjar förmågor och möjligheter Utbilda detektiver Skapa ett helikopterperspektiv 29

Skapa förståelse för barns styrkor och lära oss se dem i samband med funktionsnedsättning. Tydliggöra barns strategier Bli lyhörda vuxna Målet är att skapa ett hållbart förhållningssätt inom förskolan i Krokoms kommun som möjliggör de punkter som är syftet med fortbildningen. NT-utvecklare Under året har ekonomiska medel avdelats för två förskollärare att delta i Skolverkets satsning på NT-utvecklare (naturvetenskap och teknik). Utbildningen är treårig och omfattar totalt 40 procent tjänst. Lärplattor i förskolan Så gott som alla förskolor under året 2013 försetts med lärplattor. Dessa lärplattor har fördelats utifrån arbetslagens ansökan med tydligt framskrivna mål kring vad man vill att arbetet med lärplattorna ska uppfylla. Detta arbete har skett i nära samarbete med kommunens IT-pedagog och förskolecheferna. 4.2.4 Fritidshem Årshjul för fortbildning I verksamhetsmöte fritidshem har verksamhetschef och fritidshemsrektorer dragit upp riktlinjer för ett årshjul för fortbildning liknande det i förskolan som ska fördjupa och stärka förståelsen av fritidshemmets uppdrag att komplettera Läroplanen för grundskolan. Seminarieserie om fritidshemmets kvalitet och uppdrag Ett antal fritidspedagoger från kommunens olika fritidshem deltar i Mittuniversitetets seminarieserie om fritidshemmets kvalitet och uppdrag. Utbildningen är mycket uppskattad. 4.2.5 Grundskolan Analyser Utifrån en gemensam analysdag av nationella prov i Krokoms kommun framkom behovet av att öka kunskapen runt analysarbete för att nå en bättre måluppfyllelse. En arbetsgrupp tillsattes som arbetar fram underlag för kompetensutveckling av i första hand rektorer och specialpedagoger. Matematiksatsning Fortbildningsinsatser via Skolverkets Matematiksatsning. På alla skolområden i kommunen har studiecirklar bedrivits i Att förstå och använda tal. Matematikutvecklaren har haft gemensamma möten med matematikpiloter från alla områden i syfte att lyfta matematikundervisningen på skolorna. Arbetet runt matematik fortsätter även under nästkommande läsår. Ett flertal studiedagar har genomfört i bland annat dyskalkyli, matematikgömmor och hur man möter elever som behöver ta nästa steg i sin utveckling. 30

Läs- skriv och räkna Utbildningssatsning utifrån skolverkets satsningar på Läs- skriv- och räkna har genomförts. Studiecirklar med runt läsinlärning har också genomförts med deltagare från kommunens alla skolor. Arbetet fortsätter under kommande läsår Diagnosmaterial har tagits fram för att kunna följa elevernas utveckling mot målen och även utbildning i LäsEttan. Pro Tem II egna datorer Alla undervisande pedagoger och alla elever i årskurs 7 har fått tillgång till en egen dator från och med skolstart hösten 2011. Satsningen fortsätter och efter tre års implementering ska samtliga elever i åren 7-9 ca 550 stycken och alla tillsvidareanställda pedagoger inom kommunens skolor och fritidshem ca 200 stycken delta i ProTem II. Genom att ge alla elever i årskurserna 7-9 och alla pedagoger inom grundskolan och fritidshem tillgång till en dator som disponeras hela tiden får alla samma förutsättningar att använda IT som ett redskap för eget lärande och som ett redskap för sin yrkesutövning. Förutsättningarna för god måluppfyllelse i studierna förbättras och framtida yrkesliv förstärks. Pedagogerna får tillgång till ett redskap för att kommunicera, planera och dokumentera sin verksamhet. Kombinationen egen dator och tillgång till ProTemklassrum skapar förutsättningar för att anpassa lärmiljöer och läromedel till individerna i gruppen. InfoMentor InfoMentor är den digitala plattform som stödjer och kvalitetssäkrar arbetet med IUP (individuella utvecklingsplaner) och skriftliga omdömen, ger rektorerna ett verktyg för att driva pedagogisk utveckling och underlättar och förbättrar informationsutbytet mellan elev, hem och skola. Implementeringsprocessen påbörjades 2011 och pågår fortfarande. Steg 1: Alla pedagoger ska börja använda programmet till skriftliga omdömen, IUP (individuell utvecklingsplan) och frånvarorapportering. Steg 2: Vårdnadshavarna ska få tillgång till systemet via familjewebben. Steg 3: Pedagogerna börjar använda sig av funktioner på familjewebben på ett överskådligt och för dem praktiskt sätt, detta år med fokus på veckoplanering, kalendariet och nyheter. Steg 4: Alla elever i årskurs 7-9 ska få tillgång till systemet via familjewebben. Implementeringen av steg 1 och 2 är genomfört. Steg 3 har kommit olika långt på olika skolor. En del skolor är redan igång med alla ovanstående funktioner, medan andra skolor har punkter kvar. Steg 4 är i stor sett genomfört. De långsiktiga målen att alla lärare, vårdnadshavare och elever i årskurs 7-9 använder systemet. Detta ska bidra till ökad likvärdighet mellan skolorna. Lärarnas administrativa arbete ska ha underlättats och effektiviserats och den huvudsakliga skriftliga kommunikationen mellan skola och hem ska ske inom systemet. Rektorerna ska använda systemet för att driva pedagogisk utveckling. 31

Under året har det anordnats utbildning, workshops och studiebesök för pedagoger. Varje skola har en lokal InfoMentor-administratör som har en utökad kunskap om programmet. En central arbetsgrupp är tillsatt som träffas regelbundet för att driva utvecklingen. Betyg och bedömning Utifrån nya styrdokument LGR 11och Skollag 2010:800 har mycket arbete lagt ned för att implementera de nya dokumenten även under innevarande år. Utbildningsinsatser runt betyg och bedömning har genomförts. Betyg i årskurs 6 blev nytt och mycket tid har lagt ned på detta. Likvärdig bedömning av betyg och NP har varit ett prioriterat arbete under året. Det har skett genom sambedömning främst inom skolområdena. 4.2.6 Samisk förvaltningskommun Inom kommunen arbetas det med två spår när det gäller att synliggöra samiskt språk och kultur. De två spåren ska löpa parallellt som två processer som delvis samverkar men också var för sig är mycket viktiga för att nå framgång. Spår 1: Alla samiska barn och elever ska på ett strukturerat och välorganiserat sätt säkerställas att de får tillgång till språk och kultur = De ska ha det som de har rätt till! Spår 2: Alla pedagoger och elever ska ha en god allmänbildning kring samisk kultur och samiska språk. Det vill säga de ska ha så pass god kännedom att de med enkla medel kan bedriva en god undervisning för barn och elever. Alla barn ska efter förskola och skola ha en god allmänbildning om det samiska folket och den samiska kulturen. Tanken är att varje år samla alla samiska elever i skolan och barn i förskolan i till fyra stycken temadagar. Mål med temadagarna på kort sikt är att skapa en organisation och struktur som möjliggör gemensamma aktiviteter som är ständigt återkommande och på så vis stärker och synliggör samisk kultur och de samiska språken. Målet på lång sikt är att alla barn ska känna sig stolta över sin kultur och sitt ursprung. Syftet är att lära känna varandra, få prata språket och stärka sin kulturella identitet. Arbetet med att stäkra och utveckla våra samiska barn och elevers språkliga kompetens och kulturella identitet utgår vi från ett antal dokument: Handlingsplan för förvaltningsområdet där de olika verksamheterna skola, förskola och fritidshem har egna mål formulerade, se vidare i följande länk. http://www.krokom.se/download/18.64452267131d71c1ee8800018851/136755 7036360/Handlingsplan_Krokoms_kommun_samisk_forvaltningskommun.pdf Inom Barn- och Utbildningsförvaltningens verksamheter finns en processplanering som beskriver de pågående processerna på varje nivå i organisationen. 32

Årshjul för gemensamma aktiviteter med alla våra samiska barn och elever inom kommunen. Dessa aktiviteter har tyvärr inte genomförts fullt ut pga. svårigheter att rekrytera personal och sjukskrivningar bland personal. De samiska pedagogerna inom förskola och skola träffas regelbundet en gång/månad. Syftet är att samplanera, dela arbetssätt och idéer kring undervisningen i modersmål och som studiehandledare. Ett annat viktigt syfte är att stötta och stärka varandra som kollegor utifrån att de på sina respektive skolor bär upp det samiska folkets kultur och identitet. 4.2.7 Vaajma, Mitt Skandinavisk regionprojekt Vaajma-projektet, ett Mitt-Skandinavisk Regionprojektet är ett samverkansprojekt mellan Sverige och Norge. Projektet övergår från fas1 GIM-projektet till fas 2 under namnet Vaajma och kommer att pågå under 2012 till 2014. I Vaajma deltar Föllinge barn- och utbildningsområde. Målen för delprojekt skola är att: upprätthålla en kvalitativ bra skola stärka relationerna mellan ungdomarna och hemkommunen minska bortfallet från högstdiet och gymnasiet öka förståelsen för och kunskap om nordiskt språk och kultur införa en kompetenspool av lärare öka ungdomarnas intresse för kunskap och entreprenörskap Inom Vaajma har Valsjöbyns skola ett skolutbyte med Sörli skola. Utbytet innebär att de besöker varandra regelbundet och har ex idrottsdagar ihop. De har också arbetat med språken. Detta har medfört att eleverna på Valsjöbyn har utvecklat en god förståelse för det norska språket. Studie- och yrkesvägledarna har påbörjat ett samarbete med de norska karriärsrådgivarna. De har besökt varandra och utbytt erfarenheter. Samverkan kommer att fortsätta. En IT pedagog finns i projektet för att arbeta med olika digitala verktyg och för att hitta nya redskap att kunna samverka mellan länderna och inom kommunerna. 33

5 Grundläggande värden och inflytande Utifrån det värdegrundsarbete som pågår ute i verksamheterna har under april 2013 enkätundersökningen Elevernas syn på skolan gjorts i årskurs 5 och 9. Resultaten visar att 96 procent av eleverna i årskurs 5 och 87 procent av eleverna i årskurs 9 känner sig trygg i skolan. 79 procent av eleverna i årskurs 5 och 49 procent av eleverna i årskurs 9 tycker att skolarbetet gör dem så nyfiken att de får lust att lära mig mer. 87 procent av eleverna i årskurs 5 och 54 procent av eleverna i årskurs 9 upplever att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. 92 procent av eleverna i årskurs 5 och 70 procent av eleverna i årskurs 9 vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 95 procent av eleverna i årskurs 5 och 70 procent av eleverna i årskurs 9 upplever att lärarna på skolan hjälper dem i skolarbetet om de behöver det. 89 procent av eleverna i årskurs 5 och 71 procent av eleverna i årskurs 9 upplever att de får veta hur det går i skolarbetet. 81 procent av eleverna i årskurs 5 och 72 procent av eleverna i årskurs 9 upplever att deras lärare förväntar sig att eleven ska nå målen i alla ämnen. Tabell 27. Redovisning av enkätundersökningen Elevernas syn på skolan i årskurs 5 och 8, 2012/13 Elevernas syn på skolan och undervisningen 2012/13 1. Jag känner mig trygg i skolan Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra åk 5 68% 28% åk 8 59% 28% 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 5 20% 59% åk 8 9% 40% 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter åk 5 52% 35% åk 8 12% 42% 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena åk 5 36% 56% åk 8 21% 49% 5. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det åk 5 71% 24% åk 8 26% 49% 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet åk 5 50% 39% åk 8 27% 44% 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen åk 5 57% 24% åk 8 36% 36% Källa: Egen undersökning 34

6 Trygghet, god miljö och studiero 6.1 Arbetet med kränkande behandling och diskriminering Plan mot kränkande behandling och diskriminering är ett hjälpmedel med syfte att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling och grundar sig på Skollagen (2010:800), diskrimineringslag (2008:567) och förordning (2006:1083). 6.1.1 Mål Varje enhet skall ha upprättat och arbeta efter sin egen plan mot kränkande behandling och diskriminering. Planen skall upprättas årligen eller under pågående år om förändringar skett. 6.1.2 Resultat Plan mot kränkande behandling och diskriminering, finns på alla skolor och förskolor. 6.1.3 Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått 6.1.4 Analys Den mall som förvaltningen har tillhandahållit verksamheterna har inte uppdaterats sedan 2009. Förvaltningen har heller inte begärt in planerna under de senaste åren utan en redovisning av arbetet beskrivs i varje enhets kvalitetsrapport. Flera av kommunens skolor, fritidshem och förskolor använder det webbverktyg som Diskrimineringsombudsmannen (DO) i samarbete med Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen och Skolverket har tagit fram i syfte att använda i arbetet med plan mot kränkande behandling och diskriminering. 6.1.5 Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Förvaltningen kommer att tillhandahålla verksamheterna en ny uppdaterad mall samt begära in planerna varje år. 6.2 Olweusprogrammet Krokoms kommun har beslutat att använda Olweusprogrammet i det förebyggande arbetet mot kränkande behandlingar och mobbing. Programmet används sedan 2007 på alla skolor och har tydlig och strukturerad arbetsgång. Varje år görs en enkät för att se hur situationen ser ut på varje skola. 35

Tabell 28. Sammanställning av svar från Olweus enkätundersökning 2007-2013 Olweus sammanställning 2007-2013 2007 2010 2013 Hur trivs eleverna i skolan, elever i % som svarat dåligt/mycket dåligt Antal goda kompisar i klassen/gruppen, elever som svarat ingen eller en 4,9% 3,1% 3,8% 9,5% 6,0% 6,0% Elever som blir mobbade en gång i veckan eller mer 4,9% 4,8% 3,7% Elever som blir mobbade minst en gång i månaden eller mer 7,7% 6,5% 5,9% Elever som varit mobbad i ett år eller mer ( % av de elever som är utsatta) 51,1% (23st av 575) 56,9% (29st av 890) 45,4% (25st av 1079) Elever som vill hjälpa den utsatte 56,2% 57,2% 73,2% Elever som själva mobbar minst en gång i veckan 3,2% 3,0% 2,2% Elever som mobbar minst en gång i månaden 5,7% 4,4% 3,0% Av de elever som mobbat har lärare/mentor talat med eleven om detta 45,2% 53,5% 38,1% Hur ofta är du rädd att bli mobbad av andra elever, elever som svarat ofta/mycket ofta Hur mycket gör lärare/mentor för att stoppa mobbing, elever som svarat mycket/ganska mycket Hur ofta brukar andra elever göra något, elever som svarat ofta/nästan alltid 9,0% 7,0% 7,7% 39,6% 41,0% 52,5% 19,3% 24,7% 38,3% Källa. Olweusenkät. Egen undersökning 36

7 Arbetet med särskilt stöd 7.1 JämtBus - Barn och unga i behov av särskilt stöd En överenskommelse om regional samverkan är framtagen i Jämtlands län för att det ska finnas ett gemensamt dokument som ger vägledning för hur en samverkan kring särskilt stöd ska utformas. Parter för samverkan är Jämtlands läns landsting, Regionförbundet Jämtlands län, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun, Jämtlands gymnasieförbund. Riktlinjerna omfattar all kommunal och landstingskommunal verksamhet som på något sätt arbetar med barn och unga och där huvudmannaskapet utgår från ett offentligt uppdrag enligt lagstiftningen. Även enskilda verksamheter oavsett huvudman omfattas av riktlinjerna i samverkansdokumentet. Målet för arbetet kring barn och unga i Jämtlands län är att alla barn och unga ska ges de bästa förutsättningar till en god barndom samt att de ska kunna utvecklas till ansvarstagande, delaktiga och aktiva samhällsmedborgare. De som berörs av riktlinjerna är barn och ungdomar, 0 20 år, i Jämtlands län som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Huvudmännen ansvarar för att barn/unga som är i behov av särskilt stöd i första hand ska få behoven tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön d v s hem, skola/förskola och fritid. Förskola/skola, inklusive elevhälsa svarar för att utifrån sitt uppdrag ha tillgång till de resurser och kompetenser som krävs för att klara av att utreda barns/ungas behov av stöd. När barnet/den unges behov inte är möjliga att tillgodose genom förskolans/skolans uppdrag ska specialistnivån initieras. Uppdraget innefattar att utifrån varje barn ge de stödåtgärder som barnets behov kräver. I förskola och skola ska så långt som möjligt barns behov tillgodoses inom den ordinarie verksamheten och personalens kompetens ska stärkas för att den ska ha kunskaper att tillgodose dessa behov. I skolan finns elevhälsan som varje kommun organiserar så att den på bästa sätt kompletterar skolans verksamhet utifrån elevernas behov. Elevhälsan innefattar tillgång till specialpedagogisk -, psykologisk -, psykosocial- och medicinsk kompetens. Insatserna är främst av förebyggande och hälsofrämjande karaktär. Vid behov ska elevhälsan kunna göra allsidiga elevutredningar. En allsidig utredning för att ge en fördjupad förståelse för, och kunskap om, elevens behov. Utredningen ska framförallt tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan, men kan också ligga till grund för vidare insatser. 37

8 Redovisning av nyckeltal i förskola Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) så är förskolans uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. För att åstadkomma detta måste man utforma en verksamhet som bygger på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt dokumentation för en god pedagogisk verksamhet. I kommun och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner varav ifrån Jämtland ingår Berg, Åre och Krokoms kommuner. Nyckeltalen i databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är en indikator på tillgänglighet. Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna som sammanställs av Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. 8.1 Samverkan hem och förskola För området samverkan hem och förskola redovisas fyra nyckeltal, vilka anger andel förskoleplatser på förskola: som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat som erbjuder föräldrar att delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass som årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin Generellt sett ligger de uppmätta resultaten för Krokoms kommun i området samverkan hem och förskola lägre än både Bergs och Åre kommuner samt snittet för riket, se diagram 1-4. Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat, t.ex. vid föräldramöten har sjunkit från 97 procent (2011) till 67 procent (2012), vilket är lägre än Berg och Åre kommuner samt snittet för riket, se diagram1. 38

Diagram 1. Förskoleplatser där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun som erbjuder föräldrar att delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass har ökat från 50 procent (2011) till 63 procent (2012). Krokoms kommuns resultat ligger under snittet för riket (70 procent) och Åre kommun (100 procent). Bergs kommun har inte redovisat något resultat, se diagram 2. Diagram 2. Förskoleplatser där föräldrar erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun som årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter har sjunkit från 92 procent (2011) till 82 procent (2012). Synpunkter kan inhämtas exempelvis vid föräldraråd (ej föräldramöten) eller via enkät. Även resultatet för snittet för riket har sjunkit från 2011 till 2012. Berg och Åre kommuner redovisar 100 procent 2012, se diagram 3. 39

Diagram 3. Förskoleplatser där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin har sjunkit från 87 procent (2011) till 58 procent (2012). Jämfört med Berg och Åre kommuner samt snittet för riket har Krokoms kommun lägre resultat. Undersökningen avser föräldrasamtal enligt Skolverkets definition, se diagram 4. Diagram 4. Förskoleplatser där utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare minst en gång per termin, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 8.2 Barnens delaktighet Under området barnens delaktighet ingår fyra nyckeltal vilket anger andel förskoleplatser på förskola där: barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter barnens synpunkter tas tillvara vid utformning av den pedagogiska miljön både inom- och utomhus synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen 40

I Krokoms kommun håller området barnens delaktighet samma nivå som snittet för riket bortsett från andel förskoleplatser där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, där resultatet är lägre, se diagram 5-8. Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun där barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen har ökat från 28 procent (2011) till 36 procent (2012), vilket ligger något under snittet för riket där resultatet är 30 procent (2011) och 38 procent (2012). Berg och Åre kommuners resultat ligger på 100 respektive 95 procent, se diagram 5. Diagram 5. Förskoleplatser där barnen deltar aktivt i utvecklingssamtalen, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun där barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter har ökat från 66 procent (2011) till 80 procent (2012) och håller nu samma nivå som snittet för riket. Åre kommun redovisar 100 procent och Bergs kommun har inte redovisat något resultat, se diagram 6. Diagram 6. Förskoleplatser där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Även andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun där barnens synpunkter tas tillvara vid utformning av den pedagogiska miljön både inom- och utomhus har ökat från 72 procent (2011) till 84 procent (2012), vilket håller samma ökning som snittet för riket 80 procent (2011) och 89 procent (2012). Bergs och Åre kommuner redovisar 100 procent, se diagram 7. 41

Diagram 7. Förskoleplatser där barnens synpunkter används vid utformning av den pedagogiska miljön ute och inne, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun som årligen systematiskt inhämtar barnens synpunkter genom någon form av enkät, intervju eller barnråd har sjunkit från 60 procent (2011) till 45 procent 821012). Även det genomsnittliga resultatet för riket har sjunkit ifrån föregående år från 78 procent till 76 procent, se diagram 8. Diagram 8. Förskoleplatser där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 8.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Under dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ingår två nyckeltal, vilket anger andel förskoleplatser på förskola där: dokumentationen följer med från förskolan till förskoleklass/skola där barnens individuella utveckling och lärande dokumenteras Generellt håller Krokoms kommun hög nivå inom detta område, se diagram 9-10. Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun där dokumentationen följer med från förskolan till förskoleklass/skola (under förutsättning att vårdnadshavare gett sitt tillstånd) har ökat från 80 procent (2011) till 89 procent (2012). Jämfört 42

med snittet för riket har Krokoms kommun ett högre resultat. Berg och Åre kommuner redovisar 100 procent, se diagram 9. Diagram 9. Förskoleplatser där dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (förutsätter vårdnadshavares tillstånd), andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Andel förskoleplatser på förskola i Krokoms kommun där barnens individuella utveckling och lärande dokumenteras har ökat från 75 procent (2011) till 96 procent (2012). Jämfört med snittet för riket ligger nu Krokoms kommun på samma nivå. Berg och Åre kommuner redovisar 100 procent. Dokumentationen kan exempelvis vara pedagogisk dokumentation och portfolio, se diagram 10. Diagram 10. Förskoleplatser där dokumentation sker av barnens individuella utveckling och lärande, andel (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 8.4 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs utifrån sex olika nyckeltal vilka är: Förskolor i kommunen som har öppet efter 18.30 ( Nattis är inte inräknad). Förskolor i kommunen som har öppet före 06.30 ( nattis är inte inräknad). Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 43

Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, median Krokoms kommun har förbättrat sin tillgänglighet sedan föregående år, se tabell 27 och diagram 11-14. Inga kommuner i Sverige erbjuder någon förskola med öppet efter klockan 18.30. Däremot finns det kommuner som erbjuder förskolor med öppet före klockan 06.30, bland dem Berg och Krokoms kommuner, se tabell 29. Tabell 29. Kommuner erbjuder någon förskola med öppet efter klockan 18.30/ före klockan 06.30 (ej nattis) (2012) Kommunen erbjuder någon förskola med öppet Kommun Ja=1/Nej=0 Efter klockan 18.30 Berg 0 Krokom 0 Åre 0 Riket 0 Före klockan 06.30 Berg 1 Krokom 1 Åre 0 Riket 1 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Antalet närvarande barn och personal mäts i förskolorna under en tvåveckorsperiod i oktober varje år. Resultatet visar att Krokoms kommun ligger på samma nivå som snittet för riket vilket är 4,2 barn per heltidspersonal. Bergs kommun har 3,4 barn per heltidspersonal, se diagram 11. Diagram 11. Personal i förskola, antal barn per heltidspersonal Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Plats på förskola på önskat placeringsdatum och väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader. Andelen som får plats på önskat datum är relativt stor i de flesta kommuner. Andel barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum har i Krokoms kommun ökat från 50 procent (2011) till 86 procent (2012) vilket beror på ett förändrat arbetssätt i den kommunala verksamheten sedan föregående år med att registrera nytt datum när så föräldrar begär det. Jämfört med snittet för riket har 44

Krokoms kommun ett bättre resultat. I Bergs kommun erbjuds 100 procent av barnen plats på önskat datum. Åre redovisar inget resultat, se diagram 12. Väntetiden för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum har minskat från i genomsnitt 27 dagar (2011) till 17 dagar (2012). I jämförelse med snittet för riket har Krokoms kommun bättre resultat där den genomsnittliga väntetiden är cirka tre veckor, se diagram 13. Medianen på väntetiden har sjunkit från 14 dagar (2011) till 9 dagar för Krokoms kommun och från 16 dagar (2011) till 15 dagar (2012) för snittet för riket, se diagram 14. Diagram 12. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 13. Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 14. Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, median Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 45