Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport Skolverksamheterna

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport 2015 Skolverksamheterna

2 Fastställd av: Barn- och utbildningsförvaltningen, dnr BUN 16/069 Datum: 7 juni 2016 Författare: Lena Stener Thörnlund, kvalitetscontroller

3 Förord Lärarbehörigheten och ämnesbehörigheten är högre procentuellt än kommunerna i länet och bland de högre i landet. Trots det sjunker måluppfyllelsen i elevernas resultat och även elevernas genomsnittliga meritvärde. Andel behöriga förskollärare på våra förskolor sjunker kraftigt. Även behöriga pedagoger på fritidshemmen sjunker. Nio nya skolledare har anställts under 2014 och En hög tillströmning av nyanlända barn och elever har mottagits i kommunens förskolor och skolor framförallt under hösten En stor andel av kommunens elever når kunskapskraven i alla ämnen, men meritvärdet i årskurs 9 ökar inte som förväntat. Förvaltningen behöver ta fram underlag kring tänkbara orsaker varför inte eleverna når högre resultat. Skolledarna ges ett specifikt uppdrag att analysera orsaker och en långsiktig handlingsplan som förtydligar åtgärder ska tas fram. Inom förskolan har ett systematiskt komptensutvecklingsprogram lyft förskolans fokus och kvaliteten har stärkts genom att mer fokusera på lärande istället för görande. Även fritidshemmen är på väg att stärka kvaliteten genom att öka fokus på lärande. Det praktiska arbetet kring förskoleklass som en separat skolform samt hur den reellt kan vara en tydlig brygga mellan förskola och skola fungerar inte tillfredställande och behöver förtydligas. På grund av en stor ökning av nyanlända, extra anpassningar och särskilt stöd samt brist på specialpedagoger behövs en revidering av resursfördelningssystemet. Detta arbete kommer att starta under våren 2016 och ska inkludera socioekonomiska faktorer. Trots höga ambitioner och tillgång till mängder med kunskapskällor så brister det i det systematiska kvalitetsarbetet och framförallt analysarbetet. En omarbetning av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete kommer att initieras under Kommunens IT-infrastruktur är inte anpassad för behoven i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter när dessa sätts i relation till modern och god lärmiljö. En revidering av strategin för digital kompetens behöver göras. Kvalitetscontrollern har blivit behjälplig med analysarbetet av verksamhetscheferna för förskola/fritidshem, grundskola, elevhälsa och särskolechef. Karin Wallén Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Birgitta Lundgren Barn- och utbildningschef

4

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Dokumentation Processmodell Vision Presentation av kommunen Organisation Materiella förutsättningar Statistik Personaltäthet Behörig personal Antal barn/elever i respektive verksamhet Fullföljt gymnasiet och behörighet till högskolestudier Ledning och styrning av utbildningen Verksamhetsövergripande mål Ledning och utveckling av utbildningen Utveckling/undervisning och lärande Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Grundläggande värden och inflytande Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Trygghet, god miljö och studiero Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Extra anpassningar och särskilt stöd Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass...51

6 9.5 Grundskola Grundsärskola Bedömning och betygsättning Måluppfyllelse i alla ämnen Betyg Nationella prov Genomsnittligt meritvärde Behörighet till gymnasiet Sammanfattande slutsatser Verksamheten förskoleklass otydlig i sin skolform? Kunskapsbrister i matematik, svenska och engelska Meritvärdet skall höjas till minst rikssnittet Förnyelse av det systematiskta kvalitetsarbetet IT infrastruktur och digital kompetens Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Omarbetning av resursfördelningssystemet Samordning av planer och utvecklingsinitiativ...87 Olika begrepp som används i rapporten: BFL: Bedömning för lärande DO: Diskrimineringsombudsmannen F-klass: Förskoleklass F-6: Förskoleklass till och med årskurs 6 Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgrsär11: Läroplan för grundsärskolan 2011 Lpfö98rev10: Läroplan för förskolan reviderad 2010 Läslyftet: Kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs-, och skrivdidaktik i Skolverket regi. Matematiklyftet: Kompetensutvecklingsinsats i matematikdidaktik i Skolverket regi. NT-utvecklare: Naturvetenskap- och teknikutvecklare No-ämnen: Naturorienterade ämnen som biologi, kemi och fysik So-ämnen: Samhällsorienterade ämnen som geografi, historia, religion och samhällskunskap SPSM: Specialpedagogisk skolmyndigheten SVA: Svenska som andraspråk

7 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över kvalitetsarbetet vad gäller målarbete och utvecklingsarbete i skolan; dvs. förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola som bedrivs i Krokoms kommun. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i skolverksamheterna under läsåret 2014/15 samt det mål- och utvecklingsarbete som skett kommunövergripande under kalenderåret Bakgrund Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Kommunen har också egna mål som ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. 1.3 Dokumentation Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete. Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i lärplattformen InfoMentor. Det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. 7

8 2 Processmodell Vårt systematiska kvalitetsarbete kan beskrivas med hjälp av följande bild: Konventioner Konventioner Lagar Lagar Förordningar Förordningar Skollag Skollag (2010:800) (2010:800) Lpfö 98 Lpfö 98 rev rev Lgr11 Lgr11 Nämnd- och Nämnd- och verksamhets verksamhets mål mål Handlingsplan för Handlingsplan för Krokoms kommun Krokoms kommun som Samisk som Samisk förvaltningskommun förvaltningskommun Utvecklingsplaner Utvecklingsplaner Pedagogiska Pedagogiska planeringar planeringar IUP IUP Handling Handling Analys Analys Uppföljning Uppföljning Kvalitetsrapport Kvalitetsrapport Annan Annan dokumentation dokumentation ex. Olweus, Kolada, KKiK, SCB, ex. Olweus, Kolada, KKiK, SCB, InfoMentor, Åtgärdsprogram InfoMentor, Åtgärdsprogram Utvärdering Utvärdering Åtgärd Åtgärd Allmän Allmän handling handling För information till nämnd, föräldrar, skolinspektion För information till nämnd, föräldrar, skolinspektion andra kommuner, media, m.m. andra kommuner, media, m.m. Figur 1. Kvalitetsmodell. Barn- och utbildningsnämnden, Krokoms kommun

9 Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010 (Lpfö98rev10), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) och Läroplan för grundsärskolan 2011 (Lgrsär11) ligger till grund för verksamheternas utvecklingsplaner och den verksamhetsutveckling som sker i respektive förskola/skola. Skolledare och pedagoger/arbetslag har det direkta ansvaret för att utveckla förskolorna/skolorna i den riktningen och uppnå de statliga och kommunala målen. Planering, uppföljning och utvärdering sker med barn- och utbildningsnämndens kvalitetsmodell och omfattar de kommunala verksamheterna. Mål, handlingar, resultat, analys och åtgärder/förbättringsområden redovisas årligen i varje skolledares kvalitetsrapport. Varje skolledare fastställer hur åtagandena ska genomföras. Genomförandet sker med stöd av förvaltningen i form av bland annat kompetensutveckling samt samverkan med barn/elever, vårdnadshavare och övriga. Den kommunövergripande kvalitetsrapporten omfattar all pedagogisk verksamhet inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Skolan, det vill säga: Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola 2.1 Vision Från och med hösterminen 2015 förändrades barn- och utbildningsnämndens vision från att vara Krokoms kommuns framgångrika skolor utmanar och formar framtiden till den gemensamma visionen för kommunen: Krokoms kommun gör plats för växtkraft! 9

10 3 Presentation av kommunen Krokoms kommun ligger i Jämtlands län. Centralorten är Krokom, vilken är belägen i kommunens södra del. Därifrån sträcker sig kommunen norrut till norska gränsen. Kommunen har ca invånare fördelat på 6218 km². 3.1 Organisation I kommunen bedrivs en gemensam organisation för skola, kulturskola och biblioteksverksamhet. Den pedagogiska verksamheten, skola och kulturskola är från och med hösten 2015 organiserad i sex skolområden varav fem utgör geografiska områden. Den sjätte omfattar kulturskolan. Pedagogpoolens uppdrag som är att bemanna korttidsfrånvaro på förskolor och fritidshem övergick den 1 januari 2015 till den gemensamma bemanningspoolen i kommunen. Förvaltningschef Verksamhetschef förskola/fritidshem Ås barn- och utbildning Änge barn- och utbildning Verksamhetschef skola Föllinge barn- och utbildning Krokom barn- och utbildning SYV Studie och yrkesvägledare IT-Pedagog Elevhälsan, Särskolechef Pedagogpoolen Bibliotek Kulturskolan Stab Figur 2. Organisationsbild barn- och utbildningsförvaltningen Vad gäller skola bedrivs verksamheterna i olika former. Förutom 25 kommunala förskolor med mellan 1-5 avdelningar bedrivs ett antal utövare av pedagogisk omsorg, tidigare benämnd dagbarnvårdare. I kommunen finns även fem fristående förskolor och en utövare av enskild pedagogisk omsorg. I kommunen finns 16 grundskolor i kommunal regi. Grundskolorna finns inom spannet mindre byskolor med ca 15 elever i årskurs F-6 till en skola med över 400 elever i årskurs F-9. I kommunen finns även en grundsärskola. Sameundervisning bedrivs integrerat på några grundskolor. Fritidshemmen bedrivs vanligen i 10

11 anslutning till grundskolornas verksamhet, med några undantag där den bedrivs i samverkan med förskolor. Inför höstterminen 2014 omorganiserades skolledarens uppdrag till renodlade rektorer eller förskolechefer. Konsekvensen av detta var att de har kunnat fokusera på sitt pedagogiska ledarskap inom en verksamhet med ökat engagemang och resultat som följd. Utifrån att minska antalet anställda per chef utökades hösten 2015 skolledargruppen med en tjänst vilket innebar en omfördelning av enheter. Det renodlade uppdraget för skolledarna förändrades till att ansvara för fler än en verksamhet. Skolledarna får stöd i sitt uppdrag i olika forum och av olika funktioner, såväl i det statliga som i det kommunala. Exempel på forum är rektorskonferens, verksamhetsmöte, ledarforum och arbetsmiljöforum. När det gäller funktioner finns det stöd av förvaltningsledning, central Elevhälsa, skoladministratörer, specialpedagoger, personalavdelning, ekonom, kvalitetscontroller etc. 3.2 Materiella förutsättningar Närhet till skog och mark finns i hela kommunen, vilket ger goda förutsättningar för verksamheterna att vistas utomhus. Typen av och standarden i byggnader varierar kraftigt ifrån gamla byggnader i behov av renovering till helt nyproducerade. Den stora variationen av byggnaderna ger olika förutsättningar för de verksamheter som finns. För att skapa en aktuell bild över läget genomförs prognoser och utredningar med jämna mellanrum. 11

12 4 Statistik För att kunna få en bild över hur verksamheterna ser ut i Krokoms kommun tas det årligen fram statistik inom ett antal områden. Det ger en möjlighet att kunna se hur Krokoms kommun förhåller sig till övriga kommuner i Jämtland samt snittet för samtliga huvudmän i riket. Värdena är beräknade utifrån förhållandena i verksamheten den 15 oktober respektive år enligt statistik från SCB och Skolverket. 4.1 Personaltäthet Kommunal förskola Antalet barn per årsarbetare i Krokoms kommunala förskolor är färre än snittet för samtliga huvudmän i riket. Krokoms kommun har tillsammans med Strömsunds kommun lägst antal barn per årsanställd (5) och Östersunds kommun har flest antal barn per årsanställd (5,4) jämfört med kommunerna i länet, se tabell 1. Tabell 1. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola Huvudmän Berg 5,5 4,5 4,9 4,9 5,6 Bräcke 5,3 5,6 4,8 5,1 5,2 Härjedalen 5,2 5,0 5,2 5,3 5,3 Krokom 5,0 5,0 5,1 5,1 5,0 Ragunda 4,2 3,8 5,7 5,3 5,3 Strömsund 4,8 4,5 4,4 4,7 5,0 Åre 5,0 4,9 4,9 4,6 5,2 Östersund 4,9 5,2 5,1 5,3 5,4 Riket 5,4 5,3 5,4 5,4 5,3 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Nyckeltal för förskola 2014/2015 Nyckeltalet är konstant men antal barn/årsarbetare kan ändras från år till år eftersom antalet inskrivna barn i respektive ålder varierar. Tillkommer gör resurser för elever i behov av särskilt stöd vilket är behovsprövat, se tabell 2. Tabell 2. Nyckeltal för Krokoms kommunala förskolor 2014/2015 Tjänst/barn 2014 Andel (%) barn 2015 Andel (%) barn 1-3 år 0,192 53,7% 53,9% 4-5 år 0,168 46,3% 46,1% Allmän förskola 0,075 0,00% 0,00% Kvalitetspengar 0,

13 4.1.2 Fristående förskola För de fristående förskolorna i kommunen har antalet barn per årsanställd 2014 sjunkit sedan föregående år till 4,9 barn per årsanställd. Detta är något färre barn per anställd än i den kommunala förskolan (5,0). De fristående förskolorna i Krokoms kommun har färre barn per årsanställd jämfört med snittet i riket, se tabell 3. Tabell 3. Antal barn per årsarbetare i fristående förskola Huvudmän Berg 4,7 3,9 5,9 0 3,3 Bräcke 8,2 7,8 5,6 6,4 11,8 Härjedalen 4,8 5,6 4,8 4,5 6,4 Krokom 5,9 5,0 5,4 5,2 4,9 Ragunda 7,1 5,2 0 4,3 5,2 Strömsund 4,0 3,8 4,0 4,5. Åre 4,7 3,6 4,4 4,2 4,7 Östersund 5,4 4,5 4,6 4,8 5,1 Riket 5,2 5,2 5,2 5,2 5,3 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Pedagogisk omsorg (Kommunal) I den pedagogiska omsorgen (familjedaghem) i kommunen är antalet barn per anställd (4,4) färre än snittet för riket (4,8), se tabell 4. Tabell 4. Antal barn per anställd i pedagogisk omsorg Huvudmän Berg.. 4,8 8,7 5,2.. Bräcke Härjedalen.. 4,5 4,5 5.. Krokom 4,3 3,7 3,8 4,6 4,4 Ragunda..... Strömsund 4,2 4,8 5,0 5,8 5,5 Åre 5,8. 5,0.. Östersund 3 3,7 3,4 3,4 4,0 Riket 5,0 4,9 5,0 4,9 4,8 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 13

14 4.1.4 Fritidshem Krokoms kommun har färre elever per årsanställd än snittet för riket, 17 elever jämfört med 21,3 elever per årsanställd. I jämförelse med övriga kommuner i länet har Berg, Åre och Östersunds kommuner fler elever per anställd än vad Krokoms kommun har, se tabell 5. Nyckeltalet för fritidshem 2013 Nyckeltalet är utformat så att en beräkning av tjänster sker utifrån barnens vistelsetid, det vill säga den tid som vårdnadshavare uppgett i inlämnat schema som sedan är inrapporterat i ProCapita (redovisningssystem). Tillkommer gör medel/resurser för elever i behov av särskilt stöd, procentuellt fördelat utifrån barnantalet samt behovsprövas. Tabell 5. Antal elever per årsarbetare i kommunalt fritidshem Huvudmän Berg 16,1 17,0 17,4 24,7 23,4 Bräcke 15,5 15,5 16,8 16,6 14,8 Härjedalen 20,2 17,6 23,4 20,0 16,5 Krokom 19,4 17,6 17,0 17,2 17,0 Ragunda 19,9 13,2 17,9 17,0 12,3 Strömsund 15,9 18,0 12,2 8,3 10,2 Åre 18,7 20,0 19,2 23,2 18,9 Östersund 21,6 19,2 19,1 19,7 21,2 Riket 21,0 20,1 19,7 20,9 21,3 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Förskoleklass Krokoms kommun har 16 elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass, vilket är något lägre än snittet för riket. Jämfört med övriga kommuner i länet har endast Härjedalen, Strömsund och Östersund fler elever per lärare än Krokoms kommun, se tabell 6. Tabell 6. Antal elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass Huvudmän Berg ,5 15,4 11,0 Bräcke ,8 11,7 10,7 Härjedalen ,9 14,9 17,0 Krokom ,3 14,5 16,0 Ragunda ,8 14,8 11,6 Strömsund ,8 16,1 17,1 Åre ,2 16,5 14,9 Östersund ,5 25,1 20,1 Riket ,5 16,4 16,5 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 14

15 4.1.6 Grundskola Statistik för antal årsarbetare per 100 elever i grundskolan, se tabell 7, har ändrats från och med 2012 till att mäta antal elever per lärare (heltidstjänst), se tabell 8. Antal elever per lärare (heltidstjänst) förhåller sig på samma nivå i Krokoms kommun som snittet för riket, 12 respektive 12,1 elever per lärare. Övriga kommuner i länet har färre elever per lärare, se tabell 8. Tabell 7. Antal årsarbetare per 100 elever i grundskolan Huvudmän Berg 10,3 9, Bräcke 9,3 10, Härjedalen 11,1 11, Krokom 9,1 8, Ragunda 9,5 9, Strömsund 9,8 10, Åre 9,0 8, Östersund 8,9 8, Riket 8,3 8, Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 8. Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundskolan Huvudmän Berg ,2 10,1 10,3 Bräcke - - 9,1 9,5 9,0 Härjedalen - - 9,5 9,5 9,8 Krokom ,1 11,6 12,0 Ragunda ,2 10,6 10,8 Strömsund - - 9,4 9,3 9,5 Åre ,1 10,7 11,2 Östersund ,7 11,6 11,6 Riket ,1 12,1 12,1 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 15

16 4.2 Behörig personal Kommunal förskola Statistik för andel personal med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning, se tabell 9 och 12 har ändrats från och med 2014 till att mäta enbart andel behörig personal med examen, se tabell 10, 11, 13 och 14. Inom förskolans verksamhet är endast examinerade förskollärare behöriga. Målet för Krokoms kommun är att öka andelen behöriga förskollärare till 2/3 av de verksamma i förskolan. Andelen pedagogiskt utbildad personal i Krokoms kommun har sjunkit med 10 procentenheter ifrån förra året, se tabell 9 och 10. För kommunen redovisas andelen behöriga förskollärare till 34 procent. Behörigheten i kommunens förskolor är fortfarande lägre än andelen för snittet i riket som är på 46 procent, se tabell 11. Det har inte varit möjligt att rekrytera förskollärare i tillräcklig omfattning i förhållande till volymökningen på förskolan. Annonsering efter behörig personal sker två gånger per år. Tabell 9. Andel (%) behörig personal med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 10. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen, fritidspedagogexamen eller lärarexamen Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 16

17 Tabell 11. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Fristående förskola För de fristående förskolorna i kommunen redovisas endast 10 procent förskollärare i förskolan, se tabell 14. Personal med pedagogisk högskolutbildning har minskat från 35 procent till 10 procent från förra året, se tabell 12 och 13. Tabell 12. Andel (%) behörig personal med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning, enskild huvudman Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 13. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen, fritidspedagogexamen eller lärarexamen, enskild huvudman Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 17

18 Tabell 14. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen, enskild huvudman Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Fritidshem Andelen behörig personal har sjunkit de senaste tre åren från 62 procent (2010) till 43 procent (2014) och ligger under snittet för kommunala fritidshem i riket (54 procent), se tabell 15. Tabell 15. Andel (%) behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 18

19 4.2.4 Förskoleklass Andel behöriga förskollärare och lärare i förskoleklasser 2014 är 93 procent. Jämfört med länets kommuner har endast Bräcke och Ragunda kommuner högre andel behörig personal. Riket totalt har endast 78 procent behörig personal, se tabell 16 och 17. Tabell 16. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 17. Andel (%) behörig personal med lärarexamen Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 19

20 4.2.5 Grundskola Andelen behöriga lärare i grundskolan har ökat från förra årets 90 procent till 93 procent och är fortfarande över snittet för kommunala grundskolor i riket, 86 procent. I jämförelse i länet har Krokoms kommun högst andel behöriga, se tabell 18. Krokoms kommun har även en högre andel ämnesbehöriga lärare än snittet för riket och kommunerna i länet förutom Östersunds kommun, se tabell 19. Tabell 18. Andel (%) behörig personal med lärarexamen Huvudman Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 19. Andel (%) behöriga lärare i alla ämnen och årskurser Huvudman Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas SIRIS 20

21 4.2.6 Grundsärskola Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning i särskola är 100 procent och ligger över snittet för kommunala särskolor i riket. Krokoms kommun har nu högst andel behörig personal i särskolan i jämförelse med övriga kommuner i länet, se tabell 20. Andel behörig personal med specialpedagogisk utbildning i kommunen är 33 procent vilket är högre än riket i snitt. Östersunds kommun har 61 procent behörig personal, se tabell 21. Tabell 20. Andel (%) behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 21. Andel (%) behörig personal med specialpedagogisk utbildning Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal. En prick betyder att uppgift saknas eller inte kan förekomma...två prickar betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet...två prickar betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet lärare i viss skolform är en eller två sätts för andelen lärare med pedagogisk utbildning 21

22 4.3 Antal barn/elever i respektive verksamhet Förskoleverksamhet 1-5 år Den ökning av antal barn i åldrarna 1-5 år som varit under åren 2007 till 2011 har vid mätningen 2013 sjunkit och beräknas sjunka ytterligare kommande år. Antal barn i kommunal pedagogisk omsorg fortsätter att vara kring barn. I de fem fristående förskolorna fortsätter antalet barn vara kring stycken. I kommunen finns en enskild pedagogisk omsorg (privat dagbarnvårdare) där sex barn är placerade, se tabell 22. Tabell 22. Antal barn i förskoleverksamhet 1-5 år Förskoleverksamhet 1-5 år Kommunal förskola Kommunal pedagogisk omsorg Fristående förskola Enskild pedagogisk omsorg Totalt Källa: ProCapita Förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola Ökningen av antalet elever fortsätter. Barnkullarna är som störst i de yngre åldrarna jämfört med de äldre, se tabell 24. I fritidshemmen har en ökning av antal barn skett med nästan 40 procent under de senaste fem åren, se tabell 23. Tabell 23. Antal barn i förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola Antal barn/elever i olika verksamheter Förskoleklass Grundskola (inkl. integrerade särskoleelever) Fritidshem (inkl. integrerade särskoleelever) Särskoleklass (inkl. integrerade i grundskolan) Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 22

23 Tabell 24. Antal elever per årskurs och skola läsåret 2014/15 Skola Total Aspås skola Cederbergskolan Dvärsätt skola Hissmoskolan Hovs skola Kaxås skola Kvarnbackskolan Laxsjö skola Nyhedens skola Näldenskolan Rödöns skola Sånghusvallens skola Trångsvikens skola Valsjöbyns skola Ås skola Änge skola Totalt antal elever Källa: InfoMentor Barn/elever i andra huvudmäns verksamhet Antal barn/elever bosatta i Krokoms kommun som går i andra huvudmäns verksamhet var läsåret 2014/15 58 stycken. En ökning med 8 elever ifrån tidigare år och det högsta antalet på fem år, se tabell 25. Tabell 25. Antal barn och elever bosatta i Krokoms kommun i andra huvudmäns verksamhet Antal barn/elever bosatta i Krokoms kommun i andra kommuners verksamhet Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Fristående skola Särskola Totalt Källa: ProCapita 23

24 Antal barn/elever bosatta i andra kommuner som går i Krokoms kommuns verksamheter ökar varje år och var läsåret 2014/15 58 stycken, se tabell 26. Bland annat går elever från Åre kommun på Trångsvikens skola och barn och elever från Östersunds kommun är placerade i kommunens verksamheter. Tabell 26. Antal barn och elever bosatta i andra kommuner i Krokoms kommuns verksamhet Antal barn/elever bosatta i andra kommuner i Krokoms kommuns verksamhet Förskola kommunal Fristående förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola Totalt Källa: ProCapita Asylsökande Antalet asylsökande elever till kommunen har ökat mer än dubbelt från läsåret 2013/14 till läsåret 2014/15, se tabell 27. Tabell 27. Elever, antal asylsökande i grundskolan Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket..... Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 24

25 4.4 Fullföljt gymnasiet och behörighet till högskolestudier Från och med 2014 har statistiken ändrats från att mäta andel av 20-åriga invånare folkbokförda i kommunen som fullföljd gymnasial utbildning till att mäta andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år. Krokoms kommun har i jämförelse med länet och snittet för riket högst andel elever med examen eller studiebevis inom 3 år, se tabell 29. Under de senaste fem åren har procentuellt flest gymnasieelever från kommunen i jämförelse med länet och snittet för riket fullföljd sin gymnasiala utbildning, se tabell 28. Tabell 28. Andel (%) av invånare (20 år), folkbokförd i kommunen som fullföljd gymnasial utbildning Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 29. Andel (%) gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun Huvudmän Berg ,4 Bräcke ,0 Härjedalen ,5 Krokom ,0 Ragunda ,9 Strömsund ,7 Åre ,8 Östersund ,6 Riket ,5 Källa: Kolada Andel gymnasieelever i Krokoms kommun som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år är lägre (42,5 procent) i jämförelse med snittet för riket (48,1 procent), se tabell 30. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i sitt slutbetyg uppnår kurspoäng. Utöver kravet om minst godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B, matematik A samt engelska A. 25

26 Tabell 30. Andel (%) gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun. Huvudmän Berg ,2 Bräcke ,4 Härjedalen ,3 Krokom ,5 Ragunda ,5 Strömsund ,9 Åre ,9 Östersund ,9 Riket ,1 Källa: Kolada Lägre andel gymnasieelever hemmanhörande i Krokoms kommun har i jämförelse med snittet för riket gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, 9,1 respektive 16,2 procent, se tabell 31 Mellan procent av elever folkbokförda i Krokoms kommun har under de senaste fem åren övergått till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet. Detta är procent lägre än snittet för riket. Alla kommuner i länet har en låg andel elever som övergår till högskola inom 3 år, se tabell 32. Tabell 31. Gymnasieelever som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) Huvudmän Berg 7,4 10,0 10,1 7,8 7,9 Bräcke 11,6 11,9 5,5. 9,8 Härjedalen 12,1 7,5 8,1 13,3. Krokom 14,1 6,9 7,5 9,6 9,1 Ragunda 3,3 5,8 8,7.. Strömsund 10,1 9,5 16,5 12,1 10,8 Åre 7,8 14,1 7,3 10,2. Östersund 9,8 11,5 9,0 10,4 8,3 Riket 17,9 17,0 17,0 16,5 16,2 Källa: Kolada Tabell 32. Andel (%) av elever folkbokförda i kommunen som övergått till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet Huvudmän Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Riket Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 26

27 5 Ledning och styrning av utbildningen 5.1 Verksamhetsövergripande mål Verksamhetsmålen utgår från Krokoms kommuns vision, kommunfullmäktiges inriktnings/strategiska mål samt barn- och utbildningsnämndens mål. Dessa mål följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Förklaring Målet är helt uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet inte är uppfyllt Förskola Verksamhetens mål Regelbunden undervisning för samiska barn i förskoleåldern som ger barnen grundläggande kunskaper inför skolstarten, samt i övrigt arbete för att skapa förståelse för och kunskap om samisk tradition och kultur bland barn och ungdomar utifrån att vi har två kulturer och två språk som har lika värde i vårt område. (källa: Handlingsplanen för samiskt förvaltningsområde) Etablera och upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt kring de barn som har funktionsnedsättningar så att de inte blir begränsade i sin individuella utveckling för att nå målen. Etablera systematik i sättet att pedagogiskt planera och dokumentera barnens utveckling och lärande, såväl på grupp- som individnivå. Syftet är: 1. Underlätta kommunikationen mellan hem och förskola. 2. Synliggöra lärandet i förskolan för barn, personal och vårdnadshavare. 3. Följa varje barns individuella utveckling och lärande i förskolan. Synliggöra läroplanens mål kring teknik och naturvetenskap för personal inom förskolan. Se vidare "Krokoms kommuns Samverkans-dokument för NT-utvecklare" Kompetensutveckling med följande målområden: 1. Förstå leken och lekens betydelse för barnens lärande. 2. Använda läsning och pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens lärande i leken. 3. Utöka begreppen i det gemensamma yrkesspråket. Kommentar För de barn som är inskrivna vid Vikebo förskola och vid Änge förskola/naestie uppfylls grundläggande kunskaper men inte för samiska barn som är placerade på övriga förskolor. Förskolorna har etablerat ett gemensamt förhållningssätt och "lyft blicken" för samtlig personal inom förskolan. I och med att vårterminen 2016 är slut så ska all personal deltagit i SPIS (Specialpedagogiska insatser i förskolan). From påbörjas en ny omgång med samma form och metod men med delvis förändrat innehåll. Arbetet med Förskoleklass har inte kommit vidare. Däremot finns nu en gemensam form och struktur för hur pedagogisk dokumentation ska ske inom förskolan. Arbetet löper på enligt plan med mycket gott resultat. Målsättningarna uppnås. 27

28 Verksamhetens mål Genomföra åtgärder för att komma till rätta med de synpunkter som Skolinspektionen lyfte i sin tillsyn under våren Stärka och utveckla förskolans normkritiska förhållningssätt. Öka och utveckla personalens kompetens kring lek som pedagogisk metod/arbetssätt i förskolan. Under året 2015 implementera ett digitalt stödsystem för bruk inom förskolan. Kommentar Arbetet pågår och håller tidsplanen, avstämning mot inspektionsrapporten sker löpande inom verksamhetsmöte förskola. Pågående arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå. Totalt sett är medvetenheten lyft kring dessa frågor. Är genomfört men organisationen blir aldrig färdig, här behövs kontinuerlig kompetensutveckling och utvärdering. Arbetets målsättning har förändrats till att istället skapa en struktur i Filr. Behovet av en digital lärplattform kvarstår men behöver utredas vidare Fritidshem Verksamhetens mål I fritidshem med samiska elever ska den samiska kulturen synliggöras och verksamheten ska utgå från målsättningen två kulturer två språk lika värde. Kompetensutveckling med följande målområden: 1. Öka och fördjupa fritidshemmets kvalitet utveckling och lärande. 2. Utveckla samarbetet mellan fritidshemmet och skolan. Genomföra åtgärder för att komma till rätta med de synpunkter som Skolinspektionen lyfte i sin tillsyn under våren Ta fram förslag på ett mer likvärdigt sätt att fördela resurser till fritidshemmet Kommentar Arbete pågår. Arbetet pågår med progressiva resultat. Åtgärder har vidtagits och arbetet pågår Ej genomfört Grundskola och förskoleklass Verksamhetens mål Skolorna ska ha fungerande klassråd, elevråd och forum för föräldramedverkan. Att i enighet med Europiska ramkonventionen uppnå tvåspråkig undervisning inom de skolor som idag har modersmålsundervisning/integrerad samisk undervisning. Kommentar Klassråd och elevråd finns på alla skolor. Fungerade föräldrasamverkan behöver utvecklas på några områden. Verksamheten arbetar med att erbjuda samisk undervisning för alla elever som har rätt till det. Under innevarande läsår har det inte funnits tillgång till undervisande personal till alla elever. Varje år genomförs olika kommunövergripande aktiviteter för att stärka den samiska kulturen. Kommunen erbjuder samisk undervisning till de elever som är berättigade till det. Under innevarande läsår har det varit stora problem att hitta behörig personal, vilket inneburit att målet inte är nått. 28

29 Verksamhetens mål en på de nationella proven ska förbättras i förhållande till föregående år. Alla pedagoger i förskoleklass och grundskola ska ha kunskap och insikt om bedömning för lärande som förhållningssätt. Implementera stödmaterial angående förskoleklass. Höja kompetensen i analysarbetet. Implementera nya allmänna råden för studie- och yrkesvägledare. Alla elever ska vara trygga i sina val till gymnasiet. Alla elever ska vara behöriga till gymnasiet ska öka i förhållande till föregående år. Måluppfyllelsen ska öka i kommunen Eleverna ska ha möjlighet att påverka sin utbildning och sitt lärande. Den digitala kompetensen ska utvecklas i våra skolor hos elever och pedagoger. Ett kvalitativt och likvärdigt mottagade för alla nyanlända barn och elever. Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Alla som arbetar i verksamheten har rätt till heltid och möjlighet till deltid. Kommentar en i årskurs 3 har förbättrats i matematik, men ej i svenska. I årskurs 6 är resultaten bättre än tidigare år. I årskurs 9 har resultaten förbättrats i engelska, men ej i matematik och svenska. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår med ytterligare mål att utveckla det kollegiala lärandet. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår. Målet att höja analysen är uppnått, men arbetet att ytterligare höja kompetensen fortsätter. Handlingsplaner för fortsatt implementering ska upprättas på alla skolområden. En huvudmannaplan tas fram och kommer att implementeras under vt 2016 Andelen elever som inte avbryter sin gymnasieutbildning är lågt. Andel elever som är behöriga till gymnasiet är 87 %. Antalet elever som uppnått målen i årskurs 9 ska öka i förhållande till föregående år. Eleverna har möjlighet att påverka sin utbildning i klassråd, elevråd och samråd med sin lärare Målet är uppnått. Arbetet med att utveckla den digitala kompetenen fortgår under läsåret 2015/2016. Arbete med att bygga upp en organisation pågår. Alla elever känner sig inte trygga i skolan. Varje skola ska upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling varje läsår. Anställda har erbjudits rätt till heltid och möjlighet till deltid. Alla som önskat det har fått det. I några fall har koppling till bemanningspoolen skett. I övriga fall har det kunnat lösas inom förvaltningen. 29

30 5.2 Ledning och utveckling av utbildningen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna (2 kap. 8 skollagen) Uppföljning och utveckling av utbildningen - Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen planerar, följer upp och utvecklar sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen (4 kap. 3 och 5-7 skollagen) Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3 skollagen) Systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (4 kap. 5 skollagen) Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras (4 kap. 6 skollagen) Alla skolledare har fått återkoppling på kvalitetsrapporterna individuellt eller i grupp av kvalitetscontrollern och verksamhetscheferna. Förvaltningen tillhandahåller en gemensam mall för kvalitetsrapport som inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter. Trots detta saknas viss fakta i kvalitetsrapporterna. Skolledarna har under våren 2015 tillsammans med kvalitetscontrollern och verksamhetscheferna identifierat de underlag som behövs för att skolledarna skall kunna göra analyser av sitt kvalitetsarbete som en del i förbättringsarbetet av förvaltningens stödmaterial Handbok för målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete. Skolledarna behöver fortfarande utveckla tydligheten mellan resultat och analys. et bör även kopplas tydligare till mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter. Då alla analysunderlag som finns inte har tagits fram, saknas en likvärdighet i totalbilden av kvaliteten på verksamheterna. Det är också svårt att uttala sig om helheten då olika verksamheter utgår ifrån olika underlag. Detta är en brist i systematiken som gör det svårt att följa upp från år till år, vilket är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. På samma sätt som skolledarna fick individuell återkoppling detta år, bör varje personalgrupp få en tydlig återkoppling kring hela kvalitetsrapporten. Ett systematiskt kvalitetsarbete skall per definition innebära ledningens, personalens och elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet. Olika grupper kan vara med i olika moment av kvalitetsarbetet men alla skall ha kunskap om vilka kvalitetsprocesser skolor och förvaltning i Krokoms kommun arbetar med. Alla bör ges förutsättningar att bli mer insatt i kvalitetsarbetet för att kunna förstå verksamheternas mål, vägen till måluppfyllelse och få analysförståelse för vad som fungerar och inte fungerar. 30

31 Återkopplingsprocesserna från förvaltningsnivån till skolledare, från skolledare till personalgrupper samt från lärare till elever och vårdnadshavare bör förtydligas. Förvaltningen kommer att se över och förenkla mallar, inhämtning av information och återkopplingsprocesserna. För att stärka systematiken och likvärdigheten avseende underlaget skall huvudmannen förtydliga tidplanen för de olika momenten i målstyrningscykeln. Kvalitetscontrollerns och verksamhetschefernas individuella återkoppling till skolledare kring respektive kvalitetsrapport kommer att vidareutvecklas under kommande år. Det finns en potential i att utveckla arbetsformen genom kollegialt lärande. De åtgärder som föregående års kvalitetsrapport lyfte fram har sålunda vidtagits men är inte färdigimplementerade Klagomålshantering Huvudmannen ser till att åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten (4 kap. 7 skollagen) Rutiner har skapats så att barn- och utbildningsnämnden tydligt kan följa klagomålsärenden. Under 2015 inkom 11 klagomål till förvaltningen. Av dessa har 9 stycken besvarats. Det finns även ett klagomål från 2014 som inte har besvarats. Rutiner för klagomålsärenden har inte implementeras i verksamheterna. De rutiner som finns för klagomålsärenden ska implementeras i alla verksamheter Tillsyn av fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg Huvudmannen utövar tillsyn över fristående förskolor och fritidshem i kommunen (26 kap. 4 skollagen) Förvaltningen har genomfört ett tillsynsbesök under Under hösten 2015 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor. Skolinspektionen identifierade att kommunen behöver utveckla arbetet med att fatta tydligare beslut om åtgärder när det gäller brister som konstateras vid tillsynen. I besluten behöver kommunen tydligt motivera vad som brister och att bristerna är kopplade till skollagens sanktionstrappa. Detta för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta de brister som upptäcks vid granskningen. Genom tillsyn utövar kommunen myndighetsutövning vilket ställer höga krav på rättssäkra beslut. 31

32 Kommunen behöver även utveckla arbetet med att följa upp att de brister som konstateras vid tillsynen åtgärdas av huvudmannen genom att ange datum när huvudmannen ska ha vidtagit rättelse. Detta för att säkerställa att upptäckta brister i verksamheten rättas till. Arbetet med hur tillsynen bedrivs behöver tydliggöras genom att skapa riktlinjer vid tillsyn av enskild huvudman. Skapa riktlinjer vid tillsyn av enskild huvudman där den nuvarande arbetsformen och Skolinspektionens utvecklingsområden tydligt beskrivs Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Vid varje förskole- och skolenhet finns endast en person som benämns förskolechef och rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna (2 kap 9-10 skollagen) I kommunen eller landstinget finns en eller flera nämnder som fullgör huvudmannens uppgifter enligt skolförfattningarna (2 kap. 2-3 skollagen) Aktuell nämnd fullgör de av kommunfullmäktige beslutade uppgifter som åligger en huvudman enligt skolförfattningarna (2 kap 2-3 skollagen samt 3 kap. 4 kommunallagen och 6 kap. 7 och 32 kommunallagen) Om nämnden delegerat beslutanderätt följs kommunallagens bestämmelser (6 kap kommunallagen) Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Krokoms kommun har 25 förskolor och 16 skolor på vilka det endast finns en person som benämns skolledare (förskolechef/rektor) som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna. I delegationsreglementet tydliggörs de ansvar som nämnden delegerat skoledare. Delegationerna meddelas nämnden. Stor andel av kommunens skolledare har under läsåret 2014/15 haft nya verksamheter att ansvara för. Nästan hälften av skolledarna är nyanställda. En översyn av ledningsorganisationen är genomförd och ett nytt förslag på ledningsorganisation är under framtagning. Analys av resulatet Kommunen har flera nyanställda skolledare och detta är både en tillgång och en utmaning. Verksamhetschef skola går i pension efter årsskiftet 2015/16 vilket leder till behov av överföring av kunskap om organisationen och dess förutsättningar. Det ställer krav på mottagarkapacitet i organisationen av nya perspektiv både i skolledargruppen och i förvaltningsledningen. Skolledargruppen har haft stora utmaningar, då från och med hösten 2014 många skolledare varit nyanställda eller arbetat på ett nytt skolområde. Ett flertal av dem har alltför många att arbetsleda och alltför många enheter att ansvara för. 32

33 Utvärdering av den nya ledningsorganinsationen Personalkompetens Rektorerna vid huvudmannens verksamheter har utbildning och erfarenhet för de uppgifter de ska bedriva (2 kap skollagen) Rektorerna har pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning och erfarenhet (2 kap. 11 skollagen) För rektorer som anställts efter den 1 mars 2010 har huvudmannen sett till att de har gått, går eller kommer att gå en särskild befattningsutbildning (rektorsutbildningen) eller utbildning som kan jämställas med denna (2 kap. 12 skollagen) Under läsåret 2014/15 slutförde fem rektorer rektorsutbildningen. Ytterligare tre skolledare går på rektorsprogrammet där en förväntas bli färdig vårterminen 2017 och de två andra förväntas bli klar vårterminen Ytterligare fem skolledare kommer att påbörja rektorsprogrammet under Med så många skolledare som går rektorsprogrammet samtidigt skapas bortfall av ledningsresurs som blir tydligt inte minst i upplevelsen av ett för tungt uppdrag då det är svårt att luta sig mot en kollega som också går rektorsutbildningen. Färre personer i ledningsorganisationen som går längre utbildningar samtidigt Förskola Huvudmannen ser till att personalen vid förskoleenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet (2 kap. 34 skollagen) Huvudmannen och förskolechefen ser till att personalen vid förskoleenheterna får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen, Lpfö 98, 2.7 Förskolechefens ansvar) Det finns nödvändig insikt vid enheterna kring de föreskrifter som gäller. Denna insikt kan alltid fördjupas och utvecklas men bedöms vara tillräcklig för att vara godtagbar. Kompetensutveckling genomförs systematiskt och kontinuerligt med det innehåll som syftar till att uppfylla målsättningarna i verksamhetsplanen. Tabell 33. Vårdnadshavarenkät förskola 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Ledning och utveckling av utbildningen (3 frågor) 2,97 2,84 2,81 Samverkan (4 frågor) 2,95 2,93 2,9 Tillgång och förutsättningar (2 frågor) 3,20 3,10 3,3 Källa: Egen undersökning 33

34 et av vårdnadshavarenkäten indikerar att trots insatser nås inte informationen ut till vårdnadshavarna. Arbetet med att synliggöra och öka kunskapen och föreskrifterna är långsiktigt och kontinuerligt återkommande Pedagogisk omsorg Det finns nödvändig insikt vid enheterna kring de föreskrifter som gäller. Denna insikt kan alltid fördjupas och utvecklas men bedöms vara tillräcklig för att vara godtagbar. Kompetensutveckling genomförs systematiskt och kontinuerligt med det innehåll som syftar till att uppfylla målsättningarna i verksamhetsplanen. Tabell 34. Vårdnadshavarenkät pedagogisk omsorg 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Tillgång och förutsättningar (2 frågor) 3,50 3,68 3,38 Källa: Egen undersökning et av vårdnadshavarenkäten indikerar att trots insatser nås inte informationen ut till vårdnadshavarna. Arbetet med att synliggöra och öka kunskapen och föreskrifterna är långsiktigt och kontinuerligt återkommande Fritidshem Huvudmannen och rektorerna ser till att personalen vid fritidshemmen får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att lärare och annan personal i fritidshemmen har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för fritidshemmen (2 kap. 34 skollagen) Det finns nödvändig insikt vid enheterna kring de föreskrifter som gäller. Denna insikt kan alltid fördjupas och utvecklas men bedöms vara tillräcklig för att vara godtagbar. Kompetensutveckling genomförs systematiskt och kontinuerligt med det innehåll som syftar till att uppfylla målsättningarna i verksamhetsplanen. Tabell 35. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Ledning och utveckling av utbildningen (3 frågor) 3,00 2,87 2,83 Samverkan (2 frågor) 1,91 2,03 2,33 Tillgång och förutsättningar (2 frågor) 3,20 3,15 3,18 Källa: Egen undersökning 34

35 et av vårdnadshavarenkäten indikerar att trots insatser nås inte informationen ut till vårdnadshavarna. Det är dock glädjande att se att vårdnadshavarna upplever en ökad samverkan mellan fritidshemmet och vårdnadshavarna. Detta ligger i linje med det ökade fokus på samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare som har betonats på fritidshemmets kompetensutvecklingsdagar. Arbetet med att synliggöra och öka kunskapen och föreskrifterna är långsiktigt och kontinuerligt återkommande Förskoleklass Huvudmannen och rektorerna ser till att personalen i förskoleklass får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att lärare och annan personal i förskoleklass har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för förkoleklass (2 kap. 34 skollagen) Se Grundskola Se Grundskola Se Grundskola Grundskola Huvudmannen och rektorerna ser till att personalen i grundskolan får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att lärare och annan personal i grundskolan har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för grundskolan (2 kap. 34 skollagen) Krokoms skolor med utgångspunkt hos förvaltning och skolledning har fortsatt utvecklingsarbetet med BFL (bedömning för lärande) och har under föregående läsår initierat ett tydligare arbete med utgångspunkt i kollegialt lärande. Andelen behörig personal visar en tendens att sjunka. En anledning är den stora andelen personal som inom kommande 3-års period går i pension. Arbetet med BFL (bedömning för lärande) fortskrider olika fort och med olika fokus på skolenheterna. Vissa enheter har kopplat arbetet med BFL till Läslyftet eller till utvecklingssatsningar som sker med stöd av SPSM (Specialpedagogiska myndigheten). Ett behov finns av en gemensam och samlad bild av hur bedömning för lärande är ett gemensamt förhållningssätt i Krokoms skolors lärmiljöer. Rekryteringsbehovet ökar men på grund av kommunens geografi och vissa enheters litenhet försvåras förutsättningarna för rekrytering av behörig personal. 35

36 Barn- och utbildningsnämnden behöver undersöka förutsättningar för framtida rekrytering. Det finns ett behov av tydligare samordning kring arbetet med kollegialt lärande och förhållningssättet kring bedömning för lärande. Detta arbete kommer att integreras i utvecklingen av ledningsorganisationen. Det finns ett behov av att ta fram ett underlag kring ett mera långsiktigt kompetensoch fortbildningsbehov hos samtliga yrkesgrupper. Detta skall göras parallellt med den redan planerade framtagningen av en rekryteringsplan Grundsärskola Huvudmannen och rektorerna ser till att personalen i grundsärskolan får möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen och Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att lärare och annan personal i grundsärskolan har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för grundsärskolan (2 kap. 34 skollagen) Grundsärskolan med utgångspunkt hos förvaltning och skolledning fortsätter utvecklingsarbetet med BFL (bedömning för lärande) och har under föregående år initierat ett tydligare arbete med utgångspunkt i kollegialt lärande. Andelen med behörig personal är hög, men andelen speciallärare riskerar att minska på grund av pensionsavgångar och övergång till annan verksamhet. Arbetet med BFL fortskrider på grundsärskolan, i denna verksamhet fokuseras också på olika kommunikationssätt och symbolspråk, då strategier för lärande är mer komplexa för denna elevgrupp. Rekryteringsbehovet ökar och då det finns en stor brist på speciallärare och specialpedagoger blir det särskilt utmanande för grundsärskolan som kräver denna behörighet. Arbetsgivaren behöver se över sina förutsättningar för framtida rekrytering. Förvaltningsledningen ser ett behov av tydligare samordning kring arbetet med kollegialt lärande och förhållningssättet kring bedömning för lärande. Detta arbete kommer att integreras i utvecklingen av ledningsorganisationen. Förvaltningsledningen ser ett behov av att ta fram ett underlag kring ett mera långsiktigt kompetens- och fortbildningsbehov hos samtliga yrkesgrupper. Detta skall göras parallellt med den redan planerade framtagningen av en rekryteringsplan 36

37 Samisk förvaltningskommun Mål för förskolan Regelbunden undervisning för samiska barn i förskoleåldern som ger barnen grundläggande kunskaper inför skolstarten, samt i övrigt arbete för att skapa förståelse för och kunskap om samisk tradition och kultur bland barn och ungdomar utifrån att vi har två kulturer och två språk som har lika värde i vårt område. Mål för fritidshemmen I fritidshem med samiska elever ska den samiska kulturen synliggöras och verksamheten ska utgå från målsättningen två kulturer två språk lika värde. Mål för grundskolan Att i enighet med Europiska ramkonventionen uppnå tvåspråkig undervisning inom de skolor som idag har modersmålsundervisning/integrerad samisk undervisning. På två orter i kommunen bedrivs samisk förskola enligt handlingsplanen för förvaltningsområdet. Samisk integrering bedrivs i våra grundskolor. Språkstöd i fritidshemmet har under året varit begränsat på grund av svårigheter att rekrytera språk- och kulturkompetent personal. Vid ett antal tillfällen under året har alla samiska barn och elever inom förskolan och skolan träffats till gemensamma aktiviteter i syfte att synliggöra och stärka språk och kultur samt barnens och elevernas samiska identitet. Aktiviteterna är deltagande i samiska kulturfestivaler, firande av Samefolkets dag och temavecka med språk- och kulturfokus. Det har under året varit svårigheter att hålla kontinuitet bland personalen vid den förskola som har uppdraget med en 100 procentig samiskspråkig förskola. Även i grundskolan har det varit problem att hitta samisktalande vikarier. I handlingsplanen finns det målsättningar för barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Digital distansundervisning för Samiska elever för att kunna tillgodose behovet av samisk språkundervisning. Stärka de samiska elevernas kunskap om den samiska kulturen och historien genom olika aktiviteter. 37

38 6 Utveckling/undervisning och lärande Utbildningen inom huvudmannens skolväsende är likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet (1 kap. 9 skollagen) Huvudmannen tar i utbildningen hänsyn till barns och elevers olika behov (1 kap. 4 skollagen) Huvudmannen strävar efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (1 kap. 4 skollagen) Det finns i överlag tillgång till goda utemiljöer. Lokalerna är inte likvärdiga ur ett pedagogiskt perspektiv. Tillgängligheten varierar på olika förskolor, fritidshem och skolor. Alla elever som behöver har inte tillgång till kompensatoriska hjälpmedel. Det finns ett behov av ökad kompetens inom exempelvis; extra anpassningar, kompensatoriska hjälpmedel och specialpedagogik. En elevhälsoplan har tagits fram barn- och utbildningsförvaltningen i Krokoms kommun. Den innehåller riktlinjer för hur elevhälsoarbetet ska ske samt underlätta för rektorer att skapa rutiner för det lokala elevhälsoarbetet. Verksamhetens lokaler håller inte en likvärdigt god standard. Tillgängligheten är inte likvärdig, exempelvis är inte tillgången till kompensatoriska hjälpmedel tillräcklig. Verksamheten saknar organisation och struktur för kompetensutveckling inom exempelvis; extra anpassningar, kompensatoriska hjälpmedel och specialpedagogikkompetenser som är grundläggande för en likvärdig förskola och skola. Att riktlinjer och rutiner för utvärdering av barnhälsoarbetet inte finns på huvudmannanivå innebär att det inte är möjligt att säkerställa att huvudmannen tar hänsyn till barns och olika behov på ett tillfredsställande sätt. Beträffande kompensatoriska hjälpmedel pågår ett arbete för att säkerställa likvärdigheten över hela kommunen. I detta ingår också tillgänglighetsanpassningar när det gäller olika funktionshinder. Dialogen med Samhällsbyggnadsförvaltningen ska stärkas. Organisation och struktur för kompetensutveckling inom exempelvis; extra anpassningar, kompensatoriska hjälpmedel och specialpedagogik ska skapas. En barnhälsoplan ska tas fram för barn- och utbildningsförvaltningen i Krokoms kommun. Den ska innehålla riktlinjer för hur barnhälsoarbetet ska ske samt underlätta för förskolechefer att skapa rutiner för det lokala barnhälsoarbetet. En analys och utvärdering av verksamhetens barn- och elev hälsoarbete ska göras av huvudmannen bland annat utifrån de lokala planerna och den analys av resultatet som gjorts på förskolor, fritidshem och skolor. 38

39 6.1 Förskola Barnens olika behov tillgodoses i barngruppen utifrån den kvalitet som förskolan klarar av att upprätthålla. Kvaliteten på förskolan är beroende av andelen behörig personal. Krokoms kommun har idag förskolor som över tid inte har haft behöriga förskollärare, vilket påverkar barnens lärande. Det går inte att säga i vilken omfattning barnens lärande blir eftersatt eftersom barn lär sig naturligt ändå. Genom ett systematiskt komptensutvecklingsprogram har hela förskolans fokus lyfts och har idag stärkt kvaliteten genom att mer fokusera på lärande istället för görande. Tabell 36. Vårdnadshavarenkät förskola 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Utveckling och lärande (14 frågor) 3,43 3,12 3,38 Källa: Egen undersökning De förmågor som läroplanen föreskriver att barnen ska utveckla utvecklas inte i önskvärd omfattning. Öka andelen behöriga förskollärare långsiktigt. Då förskollärare är svåra att rekrytera, måste en strategi skapas för att säkra behovet av dessa kompetenser. Stärka förskolechefens pedagogiska ledarskap kring kvaliteten. Bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete med fokus på utveckling och lärande. 6.2 Pedagogisk omsorg Verksamheten är för liten för att kunna redovisa relevanta resultat. Tabell 37. Vårdnadshavarenkät pedagogisk omsorg 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Utveckling och lärande (2 frågor) 3,00 3,44 3,00 Källa: Egen undersökning Se ovan. Inga åtgärder. 6.3 Fritidshem Elevernas olika behov tillgodoses i elevgruppen utifrån den kvalitet som fritidshemmet klarar av att upprätthålla. Kvaliteten vid det enskilda fritidshemmet 39

40 beror av andelen behörig personal. Kommunen har idag fritidshem som över tid inte har haft en behörig fritidspedagog, vilket påverkar elevernas lärande i fritidshemmet som ett komplement till skolan. Det går inte att säga i vilken omfattning elevernas lärande blir eftersatt eftersom elever lär sig naturligt ändå. Genom ett systematiskt komptensutvecklingsprogram, där även grundskolans lärare inom F-3 ingår, lyfts nu fritidshemmets fokus från görande till lärande. Fritidshemmen är på väg att stärka kvaliteten genom att öka fokus på lärande istället för görande. Den ökade graden av samverkan med skolans personal bidrar också till detta. Tabell 38. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2015 Utveckling och lärande (2 frågor) 2,89 Källa: Egen undersökning De elever som är i behov av extraanpassningar och särskilt stöd är de elever som förlorar mest på bristen av behörig personal. Den låga graden av samverkan med skolan gör att eleverna inte får möjlighet att i den omfattning det skulle kunna vara möjligt, fördjupa och komplettera sitt lärande. Bristen på pedagogisk behörighet i personalgruppen ställer högre krav på rektors pedagogiska ledarskap vilket inte alltid rektor förmår att möta inom sitt uppdrag. Då fritidspedagoger är svåra att rekrytera, måste en strategi skapas för att säkra behovet av dessa kompetenser. Öka andelen behöriga fritidspedagoger långsiktigt. Stärka rektors pedagogiska ledarskap kring kvaliteten i fritidshemmet. Bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete med fokus på utveckling och lärande. Öka graden av samverkan med skolans personal i syfte att skapa en samsyn på uppdraget med ett gemensamt förhållningssätt kring elevens hela dag i skola och fritidshem. 6.4 Förskoleklass Se 6.5 Grundskola Se 6.5 Grundskola Se 6.5 Grundskola 40

41 6.5 Grundskola Krokoms kommun har hög andel behöriga lärare i skolan i jämförelse med snittet för länet och riket. Trots detta ser det olika ut på olika skolenheter avseende resultat. Resursfördelningen sker via nyckeltal vilket inte fullt ut ser till behoven som kan se väldigt olika ut på olika enheter. Ett par skolor har fått tilldelat extra resurs specialpedagog, då bedömningen var att behoven var mycket stora. Någon skola har periodvis varit delvis utan specialpedagog på grund av brist på vikarier. Det finns i dagsläget inte tillräckliga kunskaper eller resurser när det gäller nyanlända för att svara upp mot det reella behovet i verksamheterna. Det gäller t.ex. modersmål, studiehandledning, svenska som andra språk samt det nya kravet om kartläggning. Kommunen har ett avtal när det gäller inläsningstjänst för att kunna arbeta kompensatoriskt. Kommunens IT-infrastruktur uppfyller inte de krav och behov som är nödvändiga för att kommunens skolor skall kunna utveckla den digitala kompetensen utifrån ett likvärdigt perspektiv. Trots att kommunen ständigt försöker fördela resurser utifrån reella behov så saknas det fortfarande specialpedagogiska kunskaper rent allmänt. Resursbehovet kring specialpedagoger behöver ses över. Därutöver behöver kunskaper om de nyanländas behov förstärkas liksom kunskaper om vissa specifika funktionsnedsättningar, anpassningar och åtgärder. Det finns medel centralt för nyuppkomna behov som till exempel när det flyttar in en ny elev som behöver särskilt stöd. Nyttjandegraden och ändamål för hur denna resurs används kan behöva följas upp djupare i relation till behovet av ytterligare kontinuerlig specialpedagogresurs ute på skolorna. Det finns ett tydligt behov av förstärkning av kompetens och resurs i övergången från förberedelseklasser till ordinarie klasser såväl för de nyanlända elevernas som för mottagande klassers och pedagogers skull. Detta kommer att vara en avgörande integrationsfaktor för att skapa en god lärmiljö utifrån till exempel ett språkutvecklande arbetssätt. Skolverket är tydlig med att elever skall ha tillgång till moderna IT-verktyg som är tidsenliga. Pedagoger och elever skall kunna kommunicera, lära sig och skapa med stöd av dessa verktyg. Denna infrastruktur erbjuder inte kommunen i dagsläget. Det krävs en genomgående analys av utvecklingsbehovet av IT-infrastrukturen i relation till behov av utveckling av en modern digital kompetens hos pedagoger och elever. Förvaltningen kommer att göra en revidering av resursfördelningssystemet. Det behöver ta hänsyn till flera faktorer än tidigare till exempel socioekonomiska frågor och nya behov hos gruppen nyanlända och mottagarorganisationen på skolorna när det gäller de nyanländas integration i ordinarie klasser. 41

42 Barn- och utbildningsförvaltningen skall under kommande år revidera den nu gällande strategin för digital kompetens. I detta arbete kommer även ITinfrastrukturen avseende behovet hos barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter att ses över. 6.6 Grundsärskola Grundsärskolan har hög personaltäthet och alla elever har särskilda behov. Arbetet i grundsärskolan bygger på individuella anpassningar och med den kompetens och personaltäthet som finns idag får eleverna stöd efter det behov de har. Det är viktigt att sträva efter att behålla den kompetens som finns och att säkerställa att den höga personaltätheten bibehålls. 42

43 7 Grundläggande värden och inflytande Barnets bästa är utgångspunkt i alla huvudmannens beslut och ställningstaganden som rör utbildningen (1 kap 10 skollagen) Huvudmannen utformar utbildningen i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna (1 kap. 5 skollagen) Huvudmannen ger barn och elever inflytande över utbildningen efter deras ålder och mognad (4 kap. 9 skollagen) Barnets inställning klarläggs så långt det är möjligt (1 kap. 10 skollagen) 7.1 Förskola Målet är uppnått på ett generellt plan. Denna målsättning måste återerövras varje dag i kommunens förskolor, kring varje enskilt barn och i varje barngrupp. Värdegrundsarbetet bärs i våra kulturer i arbetslagen. När det gäller barns inflytande och delaktighet sker det till stor del men kan utvecklas ytterligare. När det gäller den samiska befolkningens familjer återstår det arbete när det gäller att synliggöra och stärka det samiska språket och den samiska kulturen för förskolans barn. Tabell 39. Vårdnadshavarenkät förskola 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Grundläggande värden och inflytande (6 frågor) 3,20 3,30 3,30 Källa: Egen undersökning. Det krävs ett kontinuerligt arbete för att vidmakthålla goda kulturer och strukturer. För att den samiska kulturen och det samiska språket ska ha samma status som majoritetsbefolkningen krävs det tid och resurser för att balansera den obalans som finns idag. Ett ökat gemensamt fokus i alla förvaltningar inom kommunen måste till för att öppna upp för detta. Fortsatta diskussioner och gemensamma reflektioner som sker systematiskt gör att frågorna hålls levande och aktuella. 43

44 7.2 Pedagogisk omsorg Verksamheten är för liten för att kunna redovisa relevanta resultat. Tabell 40. Vårdnadshavarenkät pedagogisk omsorg 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Grundläggande värden och inflytande (6 frågor) 2,33 3,84 3,47 Källa: Egen undersökning Se ovan. Inga åtgärder. 7.3 Fritidshem Målet är uppnått på ett generellt plan. Denna målsättning måste återerövras varje dag i fritidshem, kring varje enskild elev och i varje elevgrupp. Värdegrundsarbetet bärs i våra kulturer i arbetslagen. När det gäller elevers inflytande och delaktighet sker det till stor del men kan utvecklas ytterligare. När det gäller den samiska befolkningens familjer återstår det arbete när det gäller att synliggöra och stärka det samiska språket och den samiska kulturen för de samiska eleverna i fritidshemmet barn. Tabell 41. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Grundläggande värden och inflytande (6 frågor) 3,19 3,17 3,22 Källa: Egen undersökning Det krävs ett kontinuerligt arbete för att vidmakthålla goda kulturer och strukturer. För att den samiska kulturen och det samiska språket ska ha samma status som majoritetsbefolkningen krävs det tid och resurser för att balansera den obalans som finns idag. Ett ökat gemensamt fokus i alla förvaltningar inom kommunen måste till för att öppna upp för detta. Fortsatta diskussioner och gemensamma reflektioner som sker systematiskt gör att frågorna hålls levande och aktuella. 44

45 7.4 Förskoleklass Se 7.5 Grundskola Se 7.5 Grundskola Se 7.5 Grundskola 7.5 Grundskola Förebyggande arbete mot kränkningar vävs in i det dagliga arbetet. Det bedrivs olika former av samarbeten mellan vårdnadshavare och pedagoger för att främja elevers trivsel och utveckling. Med utgångspunkt i vissa av skolverksamheternas kvalitetsrapporter och synpunkter från skolinspektionen angående elevers reella inflytande på planering och genomförande av undervisningen så är bedömningen att detta område behöver utvecklas. Skolledarna saknar eller använder inte fullt ut underlag för att skapa oss en bild av elevernas inställning och upplevelse av delaktighet och inflytande. För att fullt ut leva upp till de demokratiska värderingar och läroplanens mening när det gäller elevers inflytande så finns ett utvecklingsbehov med utgångspunkt i verksamheternas kvalitetsrapporter. Underlag kring elevers delaktighet och inflytande behöver tas fram. Fortsatt återkoppling av resultat genom arbetet med bedömning för lärande och kollegialt lärande. Skolenheterna kan stärka sitt arbete genom att systematiskt arbeta med BRUK för att tydligare ha fokus på hur olika delar av uppdraget kan utvecklas och följas upp. 7.6 Grundsärskola Se 7.5 Grundskola Denna skolform kräver en annan typ av underlag och ett annat sätt att kommunicera. Se 7.5 Grundskola 45

46 8 Trygghet, god miljö och studiero Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 kap. 6, skollagen) Plan mot diskriminering och kränkande är ett hjälpmedel med syfte att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling och grundar sig diskrimineringslag (2008:567) och Skollagen (2010:800). Planen ska finnas på alla skolor och förskolor samt upprättas årligen eller under pågående år om förändringar skett. Huvudmannen tar emot anmälningar om uppgivna kränkningar från förskolechefer och rektorer (6 kap. 10, skollagen) Huvudmannen ser till att utredningar skyndsamt görs vid alla uppgivna kränkningar (6 kap. 10, skollagen) Huvudmannen vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden (6 kap. 10, skollagen) I kommunen arbetas planer mot diskriminering och kränkande behandling fram lokalt på varje enhet. En ny plan ska upprättas årligen och insatser för att hålla planen levande är kopplade till varje arbetslag. Varje skolledare är ansvarig att planen tas fram tillsammans med barn/elever, vårdnadshavare och personal. Alla skolledare, verksamhetschefer, förvaltningschef och kvalitetscontroller har under våren 2015 genomgått en tvådagars utbildning hos Diskrimineringsombudsmannen (DO). Inom barn- och utbildningsnämndens internkontroll för 2015 inhämtades verksamheternas Plan mot diskriminering och kränkande behandling till förvaltningen. 47 av 58 planer inkom till förvaltningen. Av dessa var 43 stycken det vill säga 74 procent upprättad Av de planer som inkommit var 64 procent gjorda enligt mall och få av dessa hade ett fullständigt innehåll som överensstämmer enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). Det finns tydliga ärendegångar med rutiner och blanketter som stöd för att hantera de ärenden kring kränkande behandling som uppstår. En rutin för att anmäla kränkande behandling till barn- och utbildningsnämnden startade Endast 22 anmälningar om kränkande behandling inkom under 2015 till nämnden. Kommunen följer upp verksamheternas arbete mot kränkande behandling genom årliga enkäter samt hälsosamtal som skolsköterskorna har med elever i förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7. Uppföljning sker även i enheternas kvalitetsrapport. Inom förskolan och fritidhemmet genomförs årligen en vårdnadshavarenkät. 46

47 Analys Planerna mot diskriminering och kränkande behandling framställs inte helt enligt 6 kap 8 Skollag och Diskrimineringslag (2008:567). Ett behov av kompetensutveckling finns för all personal. Rutinen för att anmäla kränkande behandling har inte kommit igång på alla förskolor och skolor utifrån lagstiftningen. Åtgärd Prioriterat värdegrundsarbete med personal, barn/elever och föräldrar utifrån Diskrimineringsombudsmannens material, som ska mynna ut i ett förändrat förhållningssätt samt en plan mot diskriminering och kränkande behandling enligt de lagar som föreskrivs. Implementera rutinen att anmäla kränkande behandling, uppföljningar och åtgärder till nämnden. 8.1 Förskola Personalens lekkompetens och medvetenhet kring barnens lek har ökat. Leken är central i förskolans verksamhet. Detta har lett till att alla barn får tillgång till leken på ett bättre sätt nu än tidigare. Det i sig förebygger kränkande behandling mellan barn-barn och barn-vuxna. Samtliga förskolechefer för förskolan har deltagit i Diskrimineringsombudsmannens kurser Att leda målinriktat för lika rättigheter och möjligheter samt Introduktion till Diskrimineringslagen. Detta har ökat kompetensen och synliggjort områden i verksamheten att arbeta vidare med. Under hösten har medvetenheten kring normer och värden ökat i förskolan. Tabell 42. Vårdnadshavarenkät förskola 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Trygghet och god miljö i övrigt (10 frågor) 3,39 3,32 3,30 Källa: Egen undersökning Arbete med lek och lekkompetens har synliggjort vikten av att hela tiden fokusera på lekens olika beståndsdelar och säkerställa att alla barn ges tillträde till leken. Genom ett ökat fokus på ledningsnivå kring dessa frågor kan verksamheten ledas på ett sätt som främjar barnens trygghet. Fortsatta insatser för att stärka kompetens om lek och barns lek i syfte att motverka uppkomsten av kränkande situationer/miljöer. Att systematiskt hålla dessa frågor levande och närvarande i verksamheten. 47

48 8.2 Pedagogisk omsorg Verksamheten är för liten för att kunna redovisa relevanta resultat. Tabell 43. Vårdnadshavarenkät pedagogisk omsorg 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Trygghet och god miljö i övrigt (8 frågor) 3,63 3,88 3,44 Källa: Egen undersökning Se ovan. Inga åtgärder. 8.3 Fritidshem Under året har antalet barn/personal i fritidshemmet sänkts något. Samtliga rektorer för fritidshemmet har deltagit i Diskrimineringsombudsmannens kurser Att leda målinriktat för lika rättigheter och möjligheter samt Introduktion till Diskrimineringslagen. Detta har ökat kompetensen och synliggjort områden i verksamheten att arbeta vidare med. All personal inom fritidshemmets verksamhet har ett ökat fokus för att inkludera alla elever i fritidshemmet inom ramen för förvaltningens kompetensutveckling för fritidshem genom att systematiskt arbeta för att synliggöra lärandet i all verksamhet som pågår. Tabell 44. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2012, 2014 och 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) Trygghet och god miljö i övrigt (10 frågor) 3,42 3,37 3,33 Källa: Egen undersökning Inga konkreta förändringar syns i fritidshemmens verksamheter. Det är positivt att fokus har ökat på dessa frågor. Fortsätta arbetet med att skapa en röd tråd i fritidshemmet från pedagogisk planering till pedagogisk dokumentation kring såväl elevgruppen som enskilda elevers behov i gruppen. 48

49 8.4 Förskoleklass Se Grundskola 8.5 Se Grundskola 8.5 Se Grundskola Grundskola Arbetet har påbörjats med en utbildningsinsats där skolledare deltog i en två dagars utbildning med diskrimineringsombudsmannen. Alla har arbetat fram lokala planer men målen i planerna har inte ännu riktigt grundats i det dagliga arbetet. Delaktigheten när det gäller personal, elever och vårdnadshavare har inte nåtts fullt ut. Verksamheternas kvalitetsrapporter visar en viss frustration över mängden planer. Barn- och utbildningsförvaltningen vill i möjligaste mån samordna arbetet med olika planer, utvecklingssatsningar med styrdokumenten. Tydliggöra kopplingarna mellan plan mot diskriminering och kränkande behandling, tillgänglighetsplan, arbetet med BFL och läroplanen och samordna arbetsmoment och aktiviteter mellan dessa processer. 8.6 Grundsärskola Se Grundskola 8.5 Se Grundskola 8.5 Se Grundskola

50 9 Extra anpassningar och särskilt stöd Kommunen tar hänsyn till barn och elevers olika förutsättningar samt behov och ser till att kvaliteten är likvärdig i kommunens verksamheter (1 kap. 4 och 8,9 skollagen, 4 kap. 3 och 4 skollagen) Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till (3 kap. 8 tredje stycket och 10 skollagen). 9.1 Förskola Under de fyra senaste läsåren har en systematisk kompetensutveckling bedrivits kring barn i behov av särskilt stöd kopplat till funktionsnedsättningar vilket har gett en ökad kompetens, medvetenhet och trygghet i att bemöta och arbeta med dessa barn och barngruppen i sin helhet. Förmågan att inkludera alla barn i verksamheten har ökat. Tabell 45. Vårdnadshavarenkät förskola 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2015 Särskilt stöd (1 fråga) 3,23 Källa: Egen undersökning Det har blivit färre tillfällen inom förskolans verksamhet där barnet/barnen inte erhållit ett gott sammanhang i lärandet och i sin utveckling. Arbetet kommer att starta på nytt under det kommande läsåret med samma verktyg men med ett reviderat innehåll. 9.2 Pedagogisk omsorg Verksamheten är för liten för att kunna redovisa relevanta resultat. Se ovan. Inga åtgärder vidtagna. 9.3 Fritidshem Genom att synliggöra lärandet i fritidshemmen på ett mer systematiskt sätt kan pedagogerna bättre identifiera olika elevers behov av stöd. 50

51 Tabell 46. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2015 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2015 Särskilt stöd (1 fråga) 2,92 Källa: Egen undersökning Arbetet har pågått för kort tid för att kunna se några större effekter på gruppnivå. Systematiskt arbete med att synliggöra fritidshemmens lärande för att bättre kunna ge stöd och utveckla elevernas förmågor. 9.4 Förskoleklass Se Grundskola 9.5 Se Grundskola 9.5 Se Grundskola Grundskola Det finns en grundresurs för dessa behov hos varje verksamhet. Det syns att behoven har ökat på någon enstaka skolenehet utan att exakt veta vad detta behov består av. Ett behov finns av en gemensam definition av vad som menas med ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd samt vilka behov detta skall svara mot. Bristen på specialpedagoger försvårar detta arbete. Rekrytera flera specialpedagoger och se över hur förvaltningens nuvarande resursfördelningssystem avseende specialpedagoger svarar upp emot verkligheten ute på skolorna. Generellt behövs kunskaperna öka kring elever med behov av särskilt stöd. Ett behov finns att analysera skäl, behov och insatser ytterligare på de skolenheter där det finns ett extra stort behov av särskilt stöd. 51

52 9.6 Grundsärskola Eftersom alla elever i grundsärskolan är i behov av särskilt stöd präglas undervisningen av anpassningar och stöd på olika sätt. Eleverna ges det stöd de är i behov av. Fortsatt kompetensutveckling framför allt kring olika kommunikationssätt och symbolspråk. 52

53 10 Bedömning och betygsättning Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro, pedagogiska planeringar och kommunikation med vårdnadshavare. Under höstterminen 2014 har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat. För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: Måluppfyllelse i alla ämnen Betyg Nationella prov Meritvärden Behörighet till gymnasieskola 10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling 53

54 Årskurs 1 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever är inte bedömda. Alla elever har inte uppnått kunskapsmålen i engelska, idrott och hälsa, matematik och svenska. 250 Antal ej bedömda elever Antal elever med mer än godtagbara kunskaper 100 Antal elever med godtagbara kunskaper 50 Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Diagram 1. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 1 läsåret 2014/15 Källa: InfoMentor 54

55 Tabell 47. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 1 läsåret 2014/15 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Svenska Svenska Matematik Matematik Matematik Källa: InfoMentor Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Det är fortfarande för många lärare som inte gör bedömningar på alla elever. I matematik och svenska behövs det även fortsättningsvis en utveckling av strategier för hur alla elever ska få möjlighet att uppnå kunskapskraven. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna får under kommande läsår ett uppdrag att särskilt följa upp problematiken kring bedömning på sina skolor. Åtminstone en skola kommer att vara med i Matematiklyftet och flera skolor skall delta i Läslyftet för att stärka arbetet med dessa två ämnen. 55

56 Årskurs 2 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever är inte bedömda. Alla elever har inte uppnått kunskapsmålen i alla ämnen. 250 Antal ej bedömda elever Antal elever med mer än godtagbara kunskaper 100 Antal elever med godtagbara kunskaper 50 Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Diagram 2. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 2 läsåret 2014/15 Källa: InfoMentor 56

57 Tabell 48. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 2 läsåret 2014/15 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Svenska Svenska Svenska Matematik Svenska Källa: InfoMentor Eleven kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Eleven kan utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Antalet icke bedömda elever har förbättrats avsevärt sedan föregående år. Av de bedömda elverena syns en förbättring när det gäller antalet elever med mer än godtagbara kunskaper i matematik. Tyvärr kvarstår att kommunen fortsatt har elever som riskerar att inte nå kunskapskraven särskilt i svenska och matematik Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna får under kommande läsår ett uppdrag att särskilt följa upp problematiken kring bedömning på sina skolor. Åtminstone en skola kommer att vara med i Matematiklyftet och flera skolor skall delta i Läslyftet för att stärka arbetet med dessa två ämnen. 57

58 Årskurs 3 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever är inte bedömda. Alla elever har inte uppnått kunskapsmålen i alla ämnen. 250 Antal ej bedömda elever Antal elever med mer än godtagbara kunskaper 100 Antal elever med godtagbara kunskaper 50 Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Diagram 3. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 3 läsåret 2014/15 Källa: InfoMentor 58

59 Tabell 49. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 3 läsåret 2014/15 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Matematik Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Matematik Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Matematik Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Matematik Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Matematik Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. Källa: InfoMentor Antalet icke bedömda elever har förbättrats avsevärt sedan föregående år. Tyvärr kvarstår att kommunen fortsatt har elever som riskerar att inte nå kunskapskraven särskilt i svenska och matematik. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna får under kommande läsår ett uppdrag att särskilt följa upp problematiken kring bedömning på sina skolor. Åtminstone en skola kommer att vara med i Matematiklyftet och flera skolor skall delta i Läslyftet för att stärka arbetet med dessa två ämnen. 59

60 Årskurs 4 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever är inte bedömda. Alla elever har inte uppnått kunskapsmålen i alla ämnen Antal ej bedömda elever Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Naturorienterande Religion Samhällskunskap Samhällsorienteran Slöjd Svenska Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven Diagram 4. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 4 läsåret 2014/15 Källa: InfoMentor 60

61 Tabell 50. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 4 läsåret 2014/15 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Svenska Svenska Svenska Engelska Engelska Källa: InfoMentor Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Eleven använder grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt. För att underlätta sin förståelse av innehållet i texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för läsning. I muntlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Antalet icke bedömda elever har förbättrats avsevärt sedan föregående år. Vissa lärare bedömer No-ämnen sammantaget emedan andra lärare bedömer de enskilda ämnena var för sig. Detta behöver verksamheten skapa en likvärdig bedömningsprocess kring för att kunna förstå jämförelsetalen. Det blir till exempel svårt att avgöra vad siffrorna kring antal elever som ej är bedömda de facto står för om bedömningarna görs i olika parametrar. Likaså är det svårt att värdera resultaten i So-ämnen då olika lärare gör olika även där. Tyvärr har antalet elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven ökat i svenska. I svenska kvarstår problemet med alltför många elever som riskerar att inte uppnå kunskapskravet men däremot har nu alla bedömts och därmed syns en klar förbättring sedan föregående år i antal elever som uppnår kunskapskraven alternativt mer än godtagbara kunskaper. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna får under kommande läsår ett uppdrag att särskilt följa upp problematiken kring bedömning på sina skolor. Åtminstone en skola kommer att vara med i Matematiklyftet och flera skolor skall delta i Läslyftet för att stärka arbetet med dessa två ämnen. Lärarna i Krokoms kommun behöver få en instruktion om hur de bedömer SO- och No-ämnen och huruvida detta skall göras ämnesvis eller som en sammanslagen bedömning. 61

62 Årskurs 5 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Alla elever är inte bedömda. Alla elever har inte uppnått kunskapsmålen i alla ämnen Antal ej bedömda elever Elever med mer än godtagbara kunskaper Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0 Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Naturorienterande Religion Samhällskunskap Samhällsorienterande Slöjd Svenska Diagram 5. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 5 läsåret 2014/15 Källa: InfoMentor 62

63 Tabell 51. Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring årskurs 5 läsåret 2014/15 Kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring Historia Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet. Engelska I skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. Svenska Eleven använder grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Engelska För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. Religion Eleven kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Källa: InfoMentor Antalet icke bedömda elever har förbättrats avsevärt sedan föregående år. Fler elever har uppnått mer än godtagbara kunskaper i svenska, slöjd, matematik, idrott och hälsa, bild samt engelska. Jämfört med föregående års resultat är det fler elever med risk att inte nå kunskapskraven främst i historia, religion och svenska. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna får under kommande läsår ett uppdrag att särskilt följa upp problematiken kring bedömning på sina skolor. Åtminstone en skola kommer att vara med i Matematiklyftet och flera skolor skall delta i Läslyftet för att stärka arbetet med dessa två ämnen. Lärarna i Krokoms kommun behöver få en instruktion om hur de bedömer SO- och No-ämnen och huruvida detta skall göras ämnesvis eller som en sammanslagen bedömning. 63

64 Grundsärskola Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen och ämnesområden. Alla elever i årskurserna 7-9 har godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper i alla ämnen och årskurser. Betyg ges endast på vårdnadshavares begäran. Alla bedömda elever har nått kunskapskraven. Måluppfyllelse Målet är helt uppfyllt Fortsatt arbete med bedömning för lärande. 64

65 10.2 Betyg Årskurs 6 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. Tabell 52. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Naturorienterade ämnen Religionskunskap Samhällskunskap Samhällsorienterade ämnen Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Källa: InfoMentor.. Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 10 elever. Undervisningen i matematik, svenska och engelska behöver fortsatt stärkas. En reflektion behöver göras över hur betygen fördelas och vad denna fördelning beror på. Har eleverna en normal fördelning av betygen eller finns det elever som borde nå ett högre betyg. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna ges ett uppdrag att särskilt fördjupa sig i analysen av orsakerna till de låga betygen i svenska, engelska och matematik som nu följt flera skolor i flera år. Förvaltningen skall ge stöd i att ta fram fördjupade analyser där vi har underlag för detta. 65

66 Årskurs 7 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. Tabell 53. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Källa: InfoMentor..Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 10 elever. Undervisningen i matematik, svenska och engelska behöver fortsatt stärkas. En reflektion behöver göras över hur betygen fördelas och vad denna fördelning beror på. Har eleverna en normal fördelning av betygen eller finns det elever om borde nå ett högre betyg. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna ges ett uppdrag att särskilt fördjupa sig i analysen av orsakerna till de låga betygen i svenska, engelska och matematik som nu följt flera skolor i flera år. Förvaltningen skall ge stöd i att ta fram fördjupade analyser där vi har underlag för detta. 66

67 Årskurs 8 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. Tabell 54. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Källa: InfoMentor.. Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 10 elever. Undervisningen i matematik, svenska och engelska behöver fortsatt stärkas. En reflektion behöver göras över hur betygen fördelas och vad denna fördelning beror på. Har eleverna en normal fördelning av betygen eller finns det elever om borde nå ett högre betyg. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna ges ett uppdrag att särskilt fördjupa sig i analysen av orsakerna till de låga betygen i svenska, engelska och matematik som nu följt flera skolor i flera år. Förvaltningen skall ge stöd i att ta fram fördjupade analyser där vi har underlag för detta. 67

68 Årskurs 9 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Alla elever har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen, se tabell 55. Av Krokoms kommuns elever i årskurs 9 har 80,6 procent uppnått målen i alla ämnen, vilket är högre än snittet för riket och alla kommuner i länet förutom Östersunds kommun. et för Krokoms elever är dock sämre än föregående år, se diagram 6. Tabell 55. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2014/15 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk inom ramen för språkval Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Källa: InfoMentor..Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 10 elever. 68

69 Andel % elever Berg 74,7 74,6 77,5 73,9 65,7 Bräcke 71,1 71,4 78,4 80,5 Härjedalen 71,3 78,1 78,4 70,8 75,5 Krokom 82,9 85,2 79,8 82,9 80,6 Ragunda ,8 63,6 75 Strömsund 64,9 80, ,2 Åre 87,7 85,4 77,3 72,9 76,5 Östersund 75 84,8 82,5 84,6 82 Riket totalt 77,3 77, ,4 77 Diagram 6. Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen, årskurs 9 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Skolverketes databas Jämförelsetal Krokoms kommun ligger sammantaget bra till i relation till resultaten både i riket och i länet. Endast Östersund når bättre resultat när det gäller andel elever som uppnår målen i alla ämnen. Detta till trots kvarstår fortfarande utmaningar avseende främst svenska, engelska och matematik för att ge kommunens elever de allra bästa förutsättningar inför fortsatta studier och ett framtida yrkesliv. En reflektion behöver göras över hur betygen fördelas och vad denna fördelning beror på. Har eleverna en normal fördelning av betygen eller finns det elever om borde nå ett högre betyg. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna ges ett uppdrag att särskilt fördjupa sig i analysen av orsakerna till de låga betygen i svenska, engelska och matematik som nu följt flera skolor i flera år. Förvaltningen skall ge stöd i att ta fram fördjupade analyser där vi har underlag för detta. 69

70 10.3 Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå Årskurs 3 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, svenska som andraspråk och matematik. I svenska och svenska som andraspråk har 79 procent av eleverna i kommunen klarat alla delprov. et är högre än snittet för kommunerna i riket. Endast Åre kommun har högre resultat av kommunerna i länet, se diagram 7. Diagram 7. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska och SVA, årskurs 3 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 70

71 I matematik har 76 procent av Krokoms kommuns elever klarat alla delprov i matematik. et har ökat för fjärde året i rad och är högst bland kommunerna i länet och högre än rikssnittet, se diagram 8. Diagram 8. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA en på nationella prov i årskurs 3 där elever klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik är 77 procent vilket är detsamma som förra året. et är högre än snittet för riket, 69 procent och är tillsammans med Åre kommun högre än övriga kommuner i länet, se diagram 9. Diagram 9. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik, årskurs 3 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 71

72 Flickor har i likhet med snittet för riket bättre resultat än pojkarna men gapet mellan flickor och pojkars resultat har minskat i förhållande till förra året, se diagram 10. Diagram 10. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik, årskurs 3 jämfört över tid och med snittet för riket, könsfördelat. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA en när det gäller att klara alla delprov i ämnet matematik visar på en uppgående trend. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Inom ramen för kommunens skolutvecklingsarbete med bedömning för lärande skall en fördjupning ske i pedagogens eget lärande kring bedömning och betygssättning i relation till elevers potential och förmågor. 72

73 Årskurs 6 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska en på nationella prov i årskurs 6 i Krokoms kommun är högt jämfört med länet och snittet för riket. Krokoms kommuns elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska och svenska som andraspråk har högre resultat (96 procent) i jämförelse med snittet för kommunerna riket (94 procent). Jämfört med kommunerna i länet har endast Härjedalens och Ragunda kommuner högre resultat (98 procent), se diagram 11. Diagram 11. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska och SVA, årskurs 6 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Endast Härjedalens kommun når ett högre resultat i matematik än Krokoms kommun vid jämförelse med kommunerna i länet. en i matematik har sjunkit från 97 procent (2013) till 92 procent (2015), se diagram 12. Diagram 12. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 6 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 73

74 Även i engelska når Krokoms kommun höga resultat där 94 procent av eleverna uppnår kravnivån på alla delprov engelska jämfört med kommunerna i länet samt snittet för riket. Endast Härjedalens kommun uppnår ett högre resultat, se diagram 13. Diagram 13. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i engelska, årskurs 6 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Flickor har i likhet med snittet för riket bättre resultat än pojkarna men gapet mellan flickor och pojkars resultat har ökat från 4 till 8 procentenheters skillnad i förhållande till förra året, se diagram 14. Diagram 14. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik, årskurs 6 jämfört över tid och med snittet för riket, könsfördelat. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 74

75 en på nationella prov i årskurs 6 håller samma höga nivå som tidigare. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Inom ramen för kommunens skolutvecklingsarbete med bedömning för lärande skall en fördjupning ske i pedagogens eget lärande kring bedömning och betygssättning i relation till elevers potential och förmågor. 75

76 Årskurs 9 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska, NO och SO. På det sammanslagna resultatet i svenska, engelska och matematik är resultaten för Krokoms kommun lägre än föregående år (88,3 respektive 84,8 procent) och är nu endast något högre än snittet för riket (84,2). Endast Bräcke och Östersunds kommuner har ett högre resultat i jämförelse med länet, se diagram 15. Gapet mellan flickor och pojkars resultat har minskat i förhållande till förra året. Flickornas resultat har sjunkit fem procentenheter i förhållande till förra året däremot har pojkarnas resultat endast sjunkit med två procentenheter. Flickor har i likhet med snittet för riket bättre resultat än pojkarna, se diagram 16. Diagram 15. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, engelska och matematik, årskurs 9 jämfört över tid och med kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 16. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik, årskurs 9 jämfört över tid och med snittet för riket, könsfördelat. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 76

77 en på nationella prov i årskurs 9 är sämre än förra året i de flesta ämnen. Enbart i engelska och religion är resultaten bättre än förra året, se tabell 56 och 57. I biologi och samhällskunskap uppnådde 100 procent av flickorna kravnivån. I engelska uppnådde 99 procent, i svenska 89 procent och i matematik 83 procent av eleverna kravnivån, se diagram 17 och tabell 57. Flest andel elever som uppnådde kunskapskraven på proven går på Ås skola. På Cederbergsskolan var resultaten lägst. Änge skola har fått tydliga försämringar i ämnet matematik. På Ås skola har det blivit en tydlig försämring för pojkar i ämnet svenska, se tabell 57. Tabell 56. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov, skola och könsuppdelat, läsåret 2013/14 Källa: InfoMentor Cederbergskolan Nyhedens skola Ås skola Änge skola Krokoms kommun Ämnesprov Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Engelska åk Matematik åk Biologi åk Fysik åk Kemi åk Geografi åk Historia åk Religion åk Svenska åk Tabell 57. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov, skola och könsuppdelat, läsåret 2014/15 Källa: InfoMentor Cederbergskolan Nyhedens skola Ås skola Änge skola Krokoms kommun Ämnesprov Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Engelska åk Matematik åk Biologi åk Fysik åk Geografi åk Historia åk Religion åk Samhälle åk Svenska åk Flickor Pojkar Total Diagram 17. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprovkönsuppdelat läsåret 2014/15 Källa: InfoMentor 77

78 Bästa resultat har eleverna i engelska. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Inom ramen för kommunens skolutvecklingsarbete med bedömning för lärande skall vi fördjupa vårt eget lärande kring bedömning och betygssättning i relation till elevers potential och förmågor. 78

79 10.4 Genomsnittligt meritvärde Det genomsnittliga meritvärdet utgörs av elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Källa: SCB och Skolverket Årskurs 6 Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 6. Mål Höja det genomsnittliga meritvärdet Det genomsnittliga meritvärdet är inte jämförbart i kommunen på grund av att vissa skolor sätter 11 betyg och vissa sätter 16 betyg. Vissa skolor har betygsatt varje SO- och NO-ämne för sig och vissa skolor har betygsatt hela blocket i NO- respektive SO-ämne. Alla skolor har därför inte betygsatt ämnet Teknik eftersom ämnet Teknik ingår i NO-blocket i Krokoms skolors timplan. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 6 går därför inte att jämföra varken mellan skolor eller mellan olika år. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Ändra timplanen i årskurs 1-6 så att ämnet Teknik inte ingår som ett ämne i NOblocket. 79

80 Årskurs 7 Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 7. Mål Höja det genomsnittliga meritvärdet Det genomsnittliga meritvärdet har höjts från 192,7 (2014) till 197,5 meritpoäng (2015). Änge skola har höjt sitt genomsnittliga meritvärde med 40 meritpoäng medan Cederbergsskolan har sänkt sitt meritvärde med 15,9 meritpoäng i jämförelse med förra året, se tabell 58. Tabell 58. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 7 jämfört över tid Skola Flickor Pojkar Total Cederbergs kolan Nyhedens skola , ,9 173,1 161,9 120,0 185,4 180,4 164,5 226,9 195,6 193,4 183,3 191,4 190,5 210,4 193,2 191,9 Ås skola 222,9 242,7 224,7 178,5 193,8 186,2 195,3 213,3 212,5 Änge skola 202,9 161,9 226,9 177,5 168,6 165,6 187,6 166,5 206,5 Total ,7 211,6 179,3 184,8 179,6 199,6 192,7 197,5 Källa: InfoMentor För att förstå orsakerna generellt bakom slutbetygen och elevernas meritvärden behövs en fördjupning i analysarbetet ute på skolorna. Måluppfyllelse Målet är helt uppfyllt Inom ramen för kommunens skolutvecklingsarbete med bedömning för lärande skall en fördjupning ske i pedagogens eget lärande kring bedömning och betygssättning i relation till elevers potential och förmågor. 80

81 Årskurs 8 Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 8. Mål Höja det genomsnittliga meritvärdet Det genomsnittliga meritvärdet för kommunen har inte ökat ifrån föregående år. Meritvärdet har sjunkit från 210,7 (2014) och till 200,4 meritpoäng (2015). Nyhedens skola och Cederbergsskolans resultat har sjunkit mest av kommunens av skolor, se tabell 59. Tabell 59. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 8 jämfört över tid Skola Flickor Pojkar Total Cederbergskolan 221,7 225,6 181,3 163,9 172,8 143, ,9 157,5 Nyhedens skola 205,2 227,4 201,3 178,1 201,6 199,3 191,5 218,4 200,1 Ås skola 227, ,4 204,3 202,7 213, ,8 Änge skola 191, ,7 176,5 189,6 191,2 184,4 189,4 193,9 Total 207,3 225,6 213,5 180,9 195,7 192,4 193,7 210,7 200,4 Källa: InfoMentor För att förstå orsakerna generellt bakom slutbetygen och elevernas meritvärden behövs en fördjupning i analysarbetet ute på skolorna. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Inom ramen för kommunens skolutvecklingsarbete med bedömning för lärande skall en fördjupning ske i pedagogens eget lärande kring bedömning och betygssättning i relation till elevers potential och förmågor. 81

82 Årskurs 9 Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 9. Mål Höja det genomsnittliga meritvärdet Det genomsnittliga meritvärdet i kommunen har ökat över tid från 206,3 (2011) till 210,9 meritpoäng (2014) beräknat på 16 skolämnen. Från och med 2015 beräknas dock det genomsnittliga meritvärdet på 17 skolämnen språkvalet inräknat. Krokoms kommun ligger fortsatt under rikssnittet och differensen har ökat sedan föregående år. Trots ökningen har resultaten inte uppnått de förväntade nivåerna i relation till de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna. Med detta menar vi att med utgångspunkt i könsfaktorer, ursprunglig härkomst och vårdnadshavares utbildningsbakgrund så borde våra skolor ha uppnått bättre meritvärden, se tabell 60. Pojkarna i Krokoms kommun har sämre resultat i jämförelse med länet och snittet för riket, se diagram 18. Tabell 60. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid Skola 2011 (16)* R** 2012 (16)* R** 2013 (16)* R** 2014 (16)* R** 2015 (17)* R** Cederbergskolan 217 (5) 206 (19) 211 (4) 204 (-10) 169(-38) Nyhedens skola 199 (-9) 203 (-15) 205 (3) 205 (-12) 224(-12) Ås skola 208 (-11) 207 (-18) 228 (-10) 233 (-2) 244(1) Änge skola 213 (3) 210 (-2) 207 (-6) 208 (-13) 198 (-5) Krokoms kommun 206,3 205,7 210,3 210,9 217,2 Rikssnitt kommuner 210,6 211,4 213,1 214,8 224,7 Källa: InfoMentor, Skolverkets databas SALSA * Beräknat på 16 skolämnen Beräknat på 17 skolämnen 2015 **R: Residualen visar om en skolas resultat är högre, lägre eller lika det modellberäknade resultatet. Det modellberäknade resultatet jämför skolans genomsnittliga resultat med samtliga skolors genomsnittliga resultat och om skolan påverkas av bakgrundsfaktorerna i samma grad som genomsnittet för alla skolor. Diagram 18. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 könsuppdelat jämfört med snittet för kommunerna i Jämtland och snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 82

83 För att förstå orsakerna generellt bakom slutbetygen och elevernas relativt sett lägre meritvärden jämfört med rikssnittet samt kunskapsresultaten i matematik, svenska och engelska behövs en fördjupning i analysarbetet ute på skolorna. Cederbergsskolans resultat har sjunkit avsevärt. Flera nya elever har saknat erfarenhet av skolgång i Sverige eller inte haft kontinuerlig skolgång tidigare, vilket har påverkat det sammanlagda resultatet. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Inom ramen för kommunens skolutvecklingsarbete med bedömning för lärande skall en fördjupning ske i pedagogens eget lärande kring bedömning och betygssättning i relation till elevers potential och förmågor. Skolledarna ges ett uppdrag att särskilt fördjupa sig i analysen av orsakerna till de låga betygen i svenska, engelska och matematik samt det relativt sett låga meritvärdet för skolkrokom. Förvaltningen skall ge stöd i att ta fram fördjupade analyser åt skolledarna där vi har underlag för detta. 83

84 10.5 Behörighet till gymnasiet För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen. För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå. Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Mål Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. en på andel elever som är behöriga till ett gymnasieprogram har sjunkit över tid för Krokoms kommuns elever och är nu på 84,8 procent. I jämförelse med kommunerna i länet och snittet för riket har eleverna i kommunen ett högre resultat, se diagram 19. Även andel flickor i Krokoms kommun som är behöriga till ett gymnasieprogram har sjunkit de senaste åren men är ändå högre än pojkarna och snittet för länet och riket, se diagram 20. et per skola visar att 97,2 procent av eleverna på Ås skola är behöriga till ett gymnasieprogram medan endast 66,7 procent av eleverna på Cederbergsskolan blev behöriga, se diagram 21. Diagram 19. Andel (%) elever behöriga till ett yrkesprogram, jämfört över tid, kommunerna i länet och med snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 84

85 Diagram 20. Andel (%) elever behöriga till ett yrkesprogram könsuppdelat, jämfört över tid, snittet för Jämtlands län och snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Diagram 21. Andel (%) elever behöriga till de olika gymnasieprogrammen, per skola 2014/15 Källa: InfoMentor Såväl skolledare som pedagoger behöver ägna mera tid åt att förstå orsakerna bakom denna sjunkande trend kring behörighet till gymnasiet. Måluppfyllelse Målet inte är uppfyllt Skolledarna ges ett uppdrag att särskilt fördjupa sig i analysen av orsakerna till de låga betygen i svenska, engelska och matematik samt de relativt sett låga meritvärdena. Förvaltningen skall ge stöd i att ta fram fördjupade analyser åt skolledarna där vi har underlag för detta. 85