Samråd enligt 6 kap MB Planerad täktverksamhet inom fastigheterna Luspen 2:53 och Stensele 6:2, Storumans kommun

Samråd enligt 6 kap MB Planerad täktverksamhet inom fastigheterna Luspen 2:53 och Stensele 6:2, Storumans kommun 2018-09-12

UPPDRAG Titel på rapport: 288935, Storuman täkttillstånd Samråd enligt 6 kap. MB, Planerad täktverksamhet inom fastigheterna Luspen 2:53 och Stensele 6:2, Storumans kommun Datum: 2018-09-12 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Storumans kommun Göran Hellström Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johanna Thurdin Pavlos Chandolias Johanna Thurdin Tyréns AB Västra Norrlandsgatan 10B 903 27 Umeå Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2018-09-12

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 3.1 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...5 3.2 YTVATTENFÖREKOMSTER...6 3.3 NATUR- OCH KULTURVÄRDEN...8 4 PLANFÖRHÅLLANDEN... 9 5 VERKSAMHET... 9 5.1 MÄNGDER OCH PLATSER...9 5.2 ANVÄNDNING AV UTTAGEN STENKROSS... 11 5.3 TIDPLAN... 12 6 MILJÖKONSEKVENSER... 12 6.1 NATUR- OCH KULTURMILJÖ... 12 6.2 BULLER... 13 6.3 TRANSPORTER... 13 6.4 PÅVERKAN PÅ YT- GRUNDVATTEN... 13 6.5 FRILUFTSLIV OCH REKREATION... 13 6.6 OLYCKOR... 13 6.7 ANSÖKAN I RELATION TILL KRAFTVERKETS VATTENDOM... 13 BILAGA 1 Verksamhetsområde BILAGA 2 Brytområde 3(13)

1 INLEDNING Storumans kommun planerar att ansöka om tillstånd för bergtäkt av sprängsten på fastigheten Luspen 2:53 i Storumans Kommun, Västerbottens län. Ansökan omfattar uttag samt krossning och sortering av sprängmassor som är upplagda längs med utloppskanalen från Umluspens kraftstation på fastigheten Luspen 2:53 (se Figur 1). Ansökan avser ett totalt uttag och krossning av upp till 250 000 m 3 sprängsten under 5 års tid. Stenkrossen planeras användas som fyllnadsmaterial i ny järnvägensbank, nya Timmervägen samt till höjningen av väg E45. Detta dokument utgör underlag för undersökningssamråd enligt Miljöbalken (MB) 6 kap, 24 samt avgränsningssamråd enligt MB 6 kap 29. I samrådsunderlaget redovisas i korthet vad som planeras, vilka värden som finns i området och vilka miljökonsekvenser som kommer att utredas och redovisas i den MKB (miljökonsekvensbeskrivning) som ska bifogas kommande ansökan. När samrådstiden är slut kommer inkomna synpunkter att sammanställas och kommenteras av sökanden i en samrådsredogörelse. Eftersom verksamheten av den här typen alltid ska antas ha betydande miljöpåverkan, enligt 6 miljöbedömnings-förordningen (2017:966), behöver inget bmp-beslut fattas av länsstyrelsen. Ansökan och MKB:n kommer att tas fram av sökanden och lämnas in till miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Storumans kommun Kontaktperson sökande: Adress: Tel: Organisationsnummer: Fastigheter: Fastighetsägare: Göran Hellström Blå vägen 242 923 81 Storuman 072-233 06 39 212000-2577 Luspen 2:53, Stensele 6:2 Vattenfall, Benny Persson, benny.persson@vattenfall.com (Luspen 2:53) Svenska kyrkan, Anders Landström, anders.landstrom@svenskakyrkan.se (Stensele 6:2) Konsult: Kontaktperson konsult: Verksamhetskod: Tyréns AB Johanna Thurdin 070-275 49 20 MPF 10.20 (täkt av berg), 10.50 (krossning/sortering) 4(13)

3 LOKALISERING Sprängmassorna som avses nyttjas är upplagda på fastigheten Luspen 2:53, ca 2 km söder om samhället Storuman, i Storuman Kommun, Västerbottens län (bergupplag H1 och H2 i Figur 1 nedan). Fastigheten ägs av Vattenfall som lade upp massorna på fastigheten under bygget av Umluspens kraftverk, på 1950-talet. Utloppstunneln från Umluspens kraftverk mynnar i en ca 1,5 km lång utloppskanal. Sprängmassorna finns upplagda på ömse sidor om kanalen. Eftersom det är länge sedan de lades upp växer det nu gott om träd uppe på upplaget. De upplag som är aktuella att nyttja för brytning ligger längs den norra delen av kanalen och benämns H1 och H2. Massorna avses användas som fyllnadsmaterial på nya järnvägsbanken, nya Timmervägen samt till höjningen av E45. Ett eventuellt överskott av massor planeras att sparas inom terminalområdet för senare behov. Söder om bergupplag H1, ligger Storumans Pistolklubb bestående av klubbhus och pistolbana. Det finns inga bostadshus i närområdet. Mot Storuman Figur 1. Översiktskarta ( Storuman kommun & hitta.se). Översiktsplatser H1 & H2 med krossmassor till projektet markeras med röd cirkel. 3.1 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Naturliga jordarter under sprängstenen består enligt SGU av isälvssediment av grus. Den planerade täktverksamheten ligger på grundvattenförekomst Umeälvsåsen, Stenseleområdet som finns registrerad i VISS, VattenInformationsSystem Sverige, med ID SE721900-156299. Förekomstens läge markeras med blått i Figur 2. 5(13)

Figur 2. Utsnitt från VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Grundvattenförekomst SE721900-156299 markeras med blått. Täktverksamheten markeras ungefärligt med rött. Det är en sand- och grusförekomst med utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i den bästa delen av grundvattenmagasinet, i storleksordningen 25-125 l/s. Grundvattenförekomsten har enligt VISS God kemisk status samt God kvantitativ status. MKN är God kemisk grundvattenstatus och God kvantitativ status. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Status enligt senaste klassning MKN Umeälvsåsen, Stenseleområdet (ID SE721900-156299) Kvantitativ status God God kvantitativ status Kemisk status God God kemisk grundvattenstatus 3.2 YTVATTENFÖREKOMSTER Utloppskanalen som täktområdet ligger vid är inte klassad som en vattenförekomst enligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Kanalen rinner ut i sjön Stenselet, som är klassad som ytvattenförekomst med ID-nummer SE721733-156716, se Figur 3. 6(13)

Figur 3. Ytvattenförekomsten Stenselet. Bilden hämtad från VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Stenselet Stenselet har klassningen Otillfredsställande Ekologisk potential och uppnår ej god Kemisk status. Inga ekologiska kvalitetsfaktorer är klassade, den låga statusen beror helt på de hydromorfologiska förhållandena. Sjöns konnektivitet är klassad som dålig med hänvisning till permanenta vandringshinder för fisk och sjöns morfologiska tillstånd klassas som måttligt med hänvisning till förändringar i planformen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att vattenkraften med dess dammar som hindrar fiskvandring och de onaturliga vattenståndsändringarna som följer av regleringen, är orsaken till att sjön har otillfredsställande ekologisk status. Klassningen av den kemiska statusen är samma som i alla sjöar och vattendrag i Sverige, vilket beror på att halterna av kvicksilver och bromerad difenyleter är förhöjda i hela Sverige. Miljökvalitetsnormen, MKN, är satt till God ekologisk potential 2027, med motivet att det krävs omfattande åtgärder för att förbättra statusen avseende konnektivitet, flödesreglering och morfologiska förändringar. Umluspens utloppskanal Öster om täktområdet rinner Lillån, som i VISS har fått namnet Umluspens utloppskanal, en vattenförekomst med ID SE722019-156083, se Figur 4. Figur 1Även denna ytvattenförekomst har klassningen otillfredsställande ekologisk potential och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Orsaken till klassningen är även här de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Miljökvalitetsnormen är satt till God Ekologisk potential 2017, med hänvisning till att dammar, barriärer, slussar, verksdamm och vattenkraft medför att det är tekniskt omöjliga att genomföra åtgärder och få avsedd biologisk effekt före år 2027. 7(13)

Figur 4. Lillån/ Umluspens utloppskanal är markerad i turkos färg. Bilden är hämtad från VISS, vatteninformationssystem Sverige. 3.3 NATUR- OCH KULTURVÄRDEN De registrerade natur- och kulturvärden som finns upptagna på Skogsstyrelsens e-tjänst Skogens pärlor och Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur anges i Figur 5 nedan. Naturreservat Luspen Skogligt biotopskyddsområde Vattenskyddsområde Luspen, Stensele Forn-/ kulturlämningar Figur 5. Utsnitt fån Skogsstyrelsens e-tjänst Skogens pärlor (till vänster) och utsnitt från Naturvårdsverket kartverktyg Skyddad natur (till höger). Den planerade täktverksamheten markeras med svart cirkel. Avståndet från den planerade täktverksamheten till Luspen Naturreservat är ca 600 m. Avståndet till Vattenskyddsområde Luspen, Stensele är >1000 meter. Avståndet till närmaste kulturlämningen (RAÄ Stensele 76:1) är ca 700 meter. Området ingår i ett riksintresse för naturvård (Storuman-Luspnäset NRO24101, riksvärde geovetenskap). I terrängen finns spår av en större issjötappning med både renspolade hällar och sedimentsavsättningar. 8(13)

Storuman-Luspnäset (NRO24101) Figur 6. Riksintresse för naturvård Storuman-Luspnäset (streckad grön). Utsnitt från Naturvårdsverket kartverktyg Skyddad natur. Täktområdet markeras ungefärligt med rött. 4 PLANFÖRHÅLLANDEN Täktområdet omfattas inte av någon detaljplan. I gällande Fördjupad översiktsplan för Storuman- Stensele, från 2011, beskrivs det planerade triangelspåret och omdragningen av vägar som ska ske i samband med projektet. Den ansökta täktverksamheten bedöms överensstämma med planen. 5 VERKSAMHET 5.1 MÄNGDER OCH PLATSER Den planerade verksamheten innefattar täktverksamhet med uttaget av stenblock som är upplagd på 1950-talet, samt krossning och sortering av det uttagna materialet. Det är sprängsten från bergupplag H1 och eventuellt från bergupplag H2 (se Figur 7 nedan) som planeras nyttjas. En mer detaljerad lokalisering av verksamhetsområdet redovisas i bilaga 1. Endast material som är upplagt på platsen sedan tidigare kommer att uttas, ingen brytning av naturliga jordlager planeras. Volymen upplagd sprängsten har mätts in vid ett tillfälle och uppskattades då till 160 000 m 3 på östra sida kanalen (H1) och ca 47 000 m 3 på västra sida kanalen (H2). Eftersom dessa volymer är ungefärliga och det kan visa sig att volymerna upplagd sten är större, ansöker Storumans kommun om uttag av upp till 250 000 m 3. 9(13)

Krossning och utsortering av sprängmassorna planeras ske på en yta som ligger i mitten av bergupplag H1, se Figur 7. Där har gjorts ett tidigare uttag i upplaget och platsen lämpar sig därför till uppställning av maskiner. Det finns även en alternativplats för bearbetning och för tillfälligt upplag. Alternativplatsen ligger på fastigheten Stensele 6:2, vilken ägs av Svenska Kyrkan. Alternativplatsen framgår av Figur 7. Figur 7. Ungefärlig placering av åsar H1 & H2, kross- och sorteringsanläggningen samt reservplats för bearbetning ( Storuman kommun). Förslag på upplagsplatser för det sorterade och krossade materialet samt ungefärlig placering av de föreslagna upplagsplatserna framgår av Tabell 2 respektive Figur 8. Brytområdets exakta lokalisering redovisas i bilaga 2. 10(13)

1. (5000 m 3 ) 0 70 mm 2. (4000 m 3 ) 0 100 mm 3. (7600 m 3 ) 32 64 mm 4. (3000 m 3 ) 0 30 mm (uppställning kross) 5. Vattenfall 1 (10000 m 3 ) 0,6 m 3 större block 6. Vattenfall 2 (5000m 3 ) 0,1-0,2 m 3 finberg 7. Alternativplats (upplag + uppställning kross) Tabell 2. Förslag på upplagsplatser ( Storuman kommun). Figur 8. Ungefärlig placering av förslagna upplagsplatser ( Storuman kommun). 5.2 ANVÄNDNING AV UTTAGEN STENKROSS Det sorterade och krossade materialet avses användas som fyllnadsmaterial på den nya järnvägsbanken, nya Timmervägen samt till höjningen av E45, se Figur 9. En del av materialet ska även lämnas på Vattenfalls mark (punkter 5 och 6 i Tabell 2 och Figur 8). Vattenfall planerar att använda dessa massor till åtgärder för dammförstärkning vid Stensele Kraftstation. Detta projekt kommer att startas inom en tidsperiod 2-5 år. De utbrutna sprängstenarna ska lastas till lastbilar och transporteras till ovan nämnda användningsområden. Det material som inte får avsättning i de aktuella projekten kommer att läggas upp inom terminalområdet, nordost om aktuell fastighet, för senare behov. De transportvägar som föreslås användas framgår av Figur 9. Det är ännu inte klart vilka typer av lastbilar som kommer att användas och med vilken intensitet utlastningen kommer att ske. Om man gör en grov uppskattning av det kommer att brytas 50 000 m 3 per år, att densiteten ligger på 1,75 ton/m 3, att en lastbil med släp lastar 35 ton och att transporterna går 350 dagar/år, skulle det ge i genomsnitt 7 ekipage per dag. Med tanke på att transporterna sannolikt inte är så jämnt fördelade över året kan det troligen bli uppemot 30 ekipage per dag när verksamheten är i full gång. I MKB:n kommer en grundligare uppskattning och beräkning att bifogas. 11(13)

Figur 9. Användningsområden för fyllnadsmassor samt föreslagna transportvägar ( Storuman kommun). 5.3 TIDPLAN Uttaget av sprängsten planeras startas så snart tillståndet erhålls och kommer att pågå fram till 2023. Uttaget kommer att ske dygnet runt, medan krossning och sortering kommer att ske helgfria vardagar, dagtid. 6 MILJÖKONSEKVENSER En MKB, miljökonsekvensbeskrivning, enligt kapitel 6 i miljöbalken kommer att upprättas för att beskriva och bedöma påverkan på människor och miljö av den planerade verksamheten. MKB:n kommer att ingå i den tillståndsansökan som Storuman Kommun ska lämna till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Följande miljöaspekter kommer att behandlas i MKB:n: 6.1 NATUR- OCH KULTURMILJÖ Påverkan på natur- och kulturmiljö kommer att bedömas och redovisas. En preliminär bedömning är att uttaget av krossmaterial inte kommer att innebära några negativa konsekvenser för Riksintresse Storuman-Luspnäset. I övrigt har det inte framkommit någon information om att särskilda naturvärden eller skyddade områden förekommer i omgivningen. 12(13)

6.2 BULLER Gällande bullerriktvärden samt eventuella risker för negativ påverkan kommer att tas upp i MKB:n. En preliminär bedömning är att det inte finns någon risk för bullerstörningar över gällande riktvärden, eftersom det är mycket långt från täktområdet till närmaste bostad. 6.3 TRANSPORTER Transporterna har visserligen en miljöpåverkan genom användandet av fossila bränslen och utsläppen av avgaser, men i det aktuella sammanhanget bedöms det vara transporternas bullerfrågan och möjligen belastningen på vägnätet som är relevanta att belysa i MKB:n. 6.4 PÅVERKAN PÅ YT- GRUNDVATTEN Påverkan på ytvatten skulle kunna ske om dagvattenavrinningen från täktområdet blir påverkat genom t ex grumling och därefter avrinner mot utloppskanalen. Det är mycket viktigt att grundvattenförekomstens kvalitet och kapacitet inte påverkas negativt av verksamheten. Risker, skyddsåtgärder och bedömning av konsekvensen kommer att beskrivas i MKB:n Eftersom utbrytning endast kommer att ske av material som lagts upp inom området vid ett tidigare tillfälle, är den preliminära bedömningen att ingen negativ påverkan på grundvattenbildningen kommer att ske. 6.5 FRILUFTSLIV OCH REKREATION Påverkan på friluftsliv och rekreation kommer att beskrivas i MKB:n. 6.6 OLYCKOR De olyckor som skulle kunna orsaka negativa konsekvenser för människor och miljö är t ex läckage av drivmedel eller olja från arbetsmaskiner samt trafikolyckor. Arbetsplatsolyckor kommer inte att beröras i MKB:n, då de inte omfattas av miljöbalken utan av annan lagstiftning. 6.7 ANSÖKAN I RELATION TILL KRAFTVERKETS VATTENDOM Dåvarande Vattendomstolens tillståndsprövningen av Umluspens kraftstation omfattar flera deldomar som beslutades mellan 1955 och 1964. I domarna finns krav på hur uppläggning av tippmassor får ske, bland annat den bergkross som nu planeras brytas i den täkt som kommunen planerar att söka tillstånd för. I kommande MKB kommer de krav som ställs i vattendomen att redovisas och kommenteras, för att tillse att den planerade verksamheten inte bryter mot villkor i vattendomen. 13(13)

Bilaga 1 - Verksamhetsområde Sida 1 av 1

Bilaga 2 - Brytområde Sida 1 av 1 Brytområdet enligt ansökan omfattar områdena H1 och H2.