se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Relevanta dokument
PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Att våga prioritera det existentiella samtalet

we help people achieve healthy skin Checklista för din psoriasis

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

När mamma eller pappa dör

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

God palliativ vård state of the art

Lycksele, Medborgarhuset den 22 november

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Samtal med den döende människan

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

INFORMATION OM INVEGA

IKTYOS en grupp ärftliga och sällsynta hudsjukdomar

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder

Att arbeta med suicidnära patienter

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Kan man bli sjuk av ord?

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Smärta och obehag. pkc.sll.se

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Min forskning handlar om:

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

SOPHIE ZETTERMARK OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU?

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Sandra Lindholm 5 NYCKLAR TILL GRÄNSLÖST VÄLBEFINNANDE. Skapa mera glädje och mindre stress

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Lite info om hälsa & livsstil

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder.

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Josefin Brüde Sundin, fil dr pedagogiskt arbete Vetenskapligt stöd #jagmed Strateg Region Östergötland

Det påverkar dig och andra

Fråga, lyssna, var intresserad

Varför är jag inte normal!?

Vi måste tala med varandra!

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

ETIK. och konsten att vara en medmänniska

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Välkommen till kurator

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Transkript:

SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står handfallen inför effekterna på själen. Det vill den blivande sjuksköterskan Nina Kaptelinina ändra på. Text karl lindberg Foto liza simonsson och patrick degermann Nina Kaptelinina läser till sjuksköterska i Umeå. Som en del av utbildningen har hon tillsammans med kurskamraten Melissa Ait Zaid skrivit en uppsats om hur det är att leva med psoriasis och psoriasisartrit. De fann att patienterna upplever att sjukdomarna har en stor negativ inverkan på deras liv. Klåda, smärta, trötthet och en oförstående eller fördömande omgivning får många patienter att välja bort social samvaro. På så sätt påverkar sjukdomarna patienternas livskvalitet och deras psykiska hälsa. Många patienter tycker också att det stöd de får från vården är otillräckligt. Det handlar både om att vården inte upptäckt deras sjukdom i tid och att det är svårt att få tillräckligt med tid för att prata med sin läkare. Men också om att vården inte förstår hur psoriasis och psoriasisartrit påverkar livskvaliteten och inte är så bra på att förbereda patienter på vad det innebär att leva med en kronisk sjukdom.» Många skäms och känner sig som en börda. Kunskap kan få människor att ändra inställning.«varför valde ni att skriva om hur det är att leva med psoriasis och psoriasisartrit? Under hela utbildningen till sjuksköterska har jag tänkt mycket på vad jag skulle skriva om i uppsatsen. Det som till slut avgjorde var att min sambo Daniel har psoriasis och psoriasisartrit. Jag tycker att det pratas för lite om dessa sjukdomar. Det är inte så många som vet vad det handlar om. Medan vi skrev uppsatsen blev det tydligt att det behövs mer kunskap. Få av de vi pratade med visste exempelvis om att psoriasis påverkar mycket mer än bara huden. Ni har gått igenom undersökningar av hur vuxna patienter upplever att sjukdomarna påverkar deras liv. Är det ett område som det finns mycket forskning om? Nej. Det fanns väldigt lite forskning om detta. Fokus är på mediciner och fysiska symtom, inte på det psykiska. Det är konstigt att det ser ut så, eftersom detta är sjukdomar som även påverkar det själsliga. Det finns väldigt få 20 Psoriasistidningen 5/2018

Nina Kaptelinina hoppas att mer kunskap om psoriasis och psoriasisartrit ska leda till förståelse för hur det är att leva med sjukdomar som innebär att man inte alltid kan eller orkar göra samma saker som andra. INTERVJU Psoriasistidningen 2/2017 21

Nina Kaptelinina tycker att hon blivit bättre på att stötta sin sambo Daniel Björn sedan hon lärt sig mer om psoriasis och psoriasisartrit. Nu förstår hur han inte alltid orkar resa sig i soffan för att ställa in ett glas i diskmaskinen. artiklar där de intervjuat personer som själva har sjukdomarna och låtit dem berätta hur de påverkar deras liv och deras anhöriga. Patienterna säger att psoriasis och psoriasisartrit har stor inverkan på deras liv. Vad påverkar dem mest, utslagen och värken eller de negativa reaktionerna från omgivningen? Både värken och omgivningens reaktioner spelar roll. Många hade känt sig deprimerade för att de inte orkade göra saker med sina barn på grund av värken. En person med fjällande utslag berättade att någon som satt bredvid honom sagt Gud vad du är äcklig, gå hem och duscha. Det är inte så lätt att röra sig ute bland folk när de stirrar, går omvägar runt dig eller frågar om du smittar. Självklart påverkar det hur man mår. Det är därför väldigt synd att vården inte fångar upp de här aspekterna. Många patienter vittnar om att de isolerar sig och en del upplevde också att sjukdomen gjorde att de blev en börda för sina närmaste. Tror du att det är vanligt med denna typ av negativa känslor? Det tror jag. Föreställ dig att du varit frisk en ganska stor del av ditt liv och insjuknar när du är kring 30 och har skaffat barn. Plötsligt 22 Psoriasistidningen 5/2018

SJÄLEN» Man ska se hela människan inte bara de fysiska symtomen.«hur kan det stöd sjukvården ger patienter med psoriasis och psoriasisartrit förbättras? Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor behöver mer kunskap. Jag tror att det är där det brister. Utan rätt kunskaper om sjukdomarna blir det svårt att hjälpa patienterna på rätt sätt. I artiklarna vi har hittat var det många som fått höra Men du är ju överviktig. Det är därför du har ont i lederna. Gå ned i vikt så kommer det försvinna. eller Du har ett utslag. Här har du kortison. Det är bara att smörja, så kommer det att försvinna. Bristande kunskap gör att personal i vården blir nonchalanta mot patienterna. Patienter ska inte behöva höra saker som Gud vilken jobbig patient du är. Nu har du varit här så många gånger. Jag kan inte göra nåt. Varför kommer du tillbaka? blir du beroende av andra och känner att Det här kunde jag göra för bara ett par månader sen. Varför kan jag inte göra det nu? Jag borde inte behöva be om hjälp för att skruva upp en kork. Många skäms och känner sig som en börda. Det är inte heller alla anhöriga som förstår hur sjukdomen påverkar personen. Jag var själv en av dem innan jag började lära mig ordentligt om psoriasis och psoriasisartrit. Då var det mycket Ska jag behöva ställa in disken i diskmaskinen nu igen. Men gud vad lat du är. Men nu när jag har skaffat mig kunskapen så har det varit mycket lättare att tänka Idag får du faktiskt sitta på soffan. Du slipper det där. Ni kommer fram till att vården behöver bli bättre på att förmedla kunskap om sjukdomarna och deras symtom till både patienterna och deras anhöriga. Varför är det så viktigt? Kunskap gör att patienter kan acceptera sin sjukdom och gå vidare i livet. Även anhöriga behöver kunskap. Man kan ju inte stötta om man inte vet vad det handlar om. Vården behöver informera om, att det finns hjälp att få, att det exempelvis finns samtalsgrupper man kan gå med i om man mår dåligt psykiskt. Läkaren eller sköterskan som tar emot patienten behöver vara lyhörd för att kunna snappa upp även det psykiska och inte bara de fysiska symtomen. Psoriasistidningen 5/2018 23

SJÄLEN Många patienter är missnöjda med vårdens bemötande. Tror du att det kan påverka hur de mår psykiskt? Absolut. Om jag kommer till en läkare som inte lyssnar på mig så känner jag mig mer dålig över min vikt än om jag möter en läkare som ser och hör mig och säger att han ska hjälpa mig. Att bli dåligt bemött av sin läkare är flera gånger värre än att få ett dåligt bemötande på gatan. Det är ju vården vi söker oss till för att få hjälp. När du som patient får ett bemötande som gör att du känner att du inte duger, att ingen kan hjälpa dig och att ingen accepterar dig för den du är, så resulterar det i dålig självkänsla, isolering, depressioner och självmord. Depression, ångest och självmordstankar är vanligare hos patienter med psoriasis och psoriasisartrit. Hur kan sjukvården bli bättre på att upptäcka dessa symtom? Det är väldigt enkelt. Fråga Hur mår du?. Den frågan kan starta en diskussion där läkaren eller sjuksköterskan får väldigt mycket information och idéer om vad man behöver göra. Allt för ofta frågar man istället Har du ont? Då tar man inte in hur smärtan, klådan och tröttheten påverkar hela livet. Information och kunskap om sjukdomen gör att vården ofta blir bätttre. Många sa att de berättat för sin läkare att de har så ont att de inte kan jobba och att ekonomin blivit lidande. Läkaren har då sagt. Det där är väl en sak, men hur är det i lederna? och viftat bort det. Det är inte okej. Man ska se hela människan inte bara de fysiska symtomen. Hur vill du i din roll som sjuksköterska bidra till att förändra vården så att patienter med psoriasis och psoriasisartrit får ett bättre stöd när sjukdomarna påverkar hur de mår psykiskt? Det handlar om att vara lyhörd. Att verkligen visa patienten att man lyssnar på dem och förstår dem. Att låta dem prata. Jag vill få personen jag möter att känna att den blir sedd och har min tillåtelse att berätta om det jobbiga. Men då gäller det verkligen att sitta och lyssna på personen och ge den utrymme att berätta sin historia och inte ha så bråttom därifrån. Det handlar också om att se hela människan. För det är ju en människa som kommer in, inte en sjukdom. Att fråga om allt runt omkring och inte bara om lederna och huden. Att se till att de får en remiss till en psykolog istället för bara recept på smärtstillande eller kortison. Jag hoppas kunna få fler i vården att resonera på samma sätt. En stor del av lidandet för de som har psoriasis och psoriasisartrit verkar bero på omvärldens attityder. Kan vi förändra dem eller handlar det bara om att som patient lära sig att hantera negativt bemötande? Sjukvården kan förbereda patienterna och få dem att ta emot dåligt bemötande på ett bättre sätt. Men det är också viktigt att sprida information, eftersom det dåliga bemötandet till stor del handlar om okunskap. Därför måste vi våga prata om psoriasis och psoriasisartrit och hur dessa sjukdomar påverkar både kroppen och själen. Sjukvårdens kan hjälpa patienter att acceptera sin sjukdom, så att de kan prata med andra om den. Kunskap kan få människor att ändra inställning. Okej du har utslag. Vad gör det? Du är ju ändå samma person som du alltid varit. 24 Psoriasistidningen 5/2018

INTERVJU Nina Kaptelinina och sambon Daniel Björn har lärt sig mer om psoriasis och psoriasisartrit genom att gå på kurser som Psoriasisförbundet ordnat. Ett hoppfullt budskap i uppsatsen är att det ofta blir bättre med tiden. De som haft psoriasis och psoriasisartrit i många år har hittat sätt att anpassa sig och hantera livet med sjukdomarna. Hur kan vården hjälpa patienter med denna anpassning? Det gäller att vara lyhörd och se vad som funkar för den här personen. För en person kanske det funkar med kortison. En annan kanske behöver psykologisk hjälp för att minska stressen och på så sätt få ned utslagen. Det är också viktigt att följa upp och utvärdera åtgärder för att se vad som funkar. Det görs alldeles för sällan. Sen gäller det att hitta omvårdnadsåtgärder. Såna åtgärder är minst lika viktiga som de medicinska. Men det är som att vården glömt bort den biten kring psoriasis och psoriasisartrit. Det kan handla om en lätt promenad på hundra meter. Var det något som överraskade dig när ni gick igenom forskningen om hur psoriasis och psoriasisartrit påverkar de som har sjukdomarna? Jag blev både förvånad och imponerad av att så många av patienter som inte blev hjälpta av sjukvården istället på egen hand kunde hitta strategier för att hantera och acceptera sin sjukdom. Jag trodde verkligen inte att så många kunde lyckas med det. Det är helt enkelt bra jobbat att finna en väg och inte tappa bort sig själv i sjukdomen. Det är förstås synd att de behövde gå igenom detta på egen hand, men bra att de fann styrkan och kunde acceptera sin sjukdom och gå vidare. Det handlar om att acceptera att jag har den här sjuk domen, men den är bara en del av mig. Det betyder inte att mitt liv tar slut här. För två år sen, innan jag blev sjuk, var jag en annan person. Men nu är detta jag och det är okej. Psoriasistidningen 5/2018 25