Hur lär sig barn med CI att läsa?

Relevanta dokument
barn med CI och/eller hörapparat

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Observationspunkter, klassöversikt

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Observationspunkter, lärarmatris

Inledning, Lästrumpet

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Tvärvetenskapligt projekt

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Engelska när man inte vill och kan

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet.

Läsförmåga och arbetsminne hos barn med hörapparat eller cochleaimplantat

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna i den pedagogiska vardagen.

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN

Vad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik

Djurdoktorn: Linus och Smulan

Verbal dyspraxi i skolan

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige september Gunilla Almgren Bäck

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Maria Levlin. Maria Thellenberg

Välkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet

Rektor med vetande 15 mars 2017

Pärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat

Läsa och skriva.

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children

Disposition, Att läsa och skriva. Modeller för word recognition / ordigenkänning Behrns, Oslo, Att läsa och skriva

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Kognitiv och språklig utveckling hos barn med cochleaimplantat i ett longitudinellt perspektiv

Computer- assisted reading interven6on with a phonics approach for deaf and hard of hearing (DHH) children using cochlear implants or hearing aids

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om?

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Disposition, Behrns, Oslo, Att läsa och skriva , Oslo

Tala, lyssna, läsa, skriva

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Tidshjälpmedel och kalender

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Wendick-modellens signum

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Modell för en fungerande studiesituation

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSKOLAN - GYMNASIET

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Arbetsområden för Freja och Frigg

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

Läsförmågan hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning Hur ser sambandet med underliggande kognitiva förmågor ut?

En longitudinell studie av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med cochleaimplantat

Fysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av språk och kommunikation

PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSKOLAN - GYMNASIET

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019

Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Kan intensivträning av avkodningsförmåga förbättra läsförmågan hos lässvaga elever i årskurs 2?

Språkliga och kognitiva förmågor hos barn med läsoch skrivsvårigheter En jämförelse med barn med cochleaimplantat

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Fonologiskt arbetsminne hos döva barn med cochleaimplantat hur hör de, och hur gör de?

Kognitiv belastning och visuellt beteende hos äldre förare med hörselnedsättning

Läsförståelse definitioner och svårigheter. Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Effekterna av bakgrundsbuller b och

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

17 februari Läs- och skrivutredningskurs

Transkript:

Hur lär sig barn med CI att läsa? Malin Wass I samarbete med Björn Lyxell, Ulrika Löfkvist, Eva Karltorp, Lena Anmyr, Hua-Chen Wang, Anne Castles, Teresa Ching, Linda Cupples Birgitta Sahlén, Birgitta Larsby, Elina Mäki-Torkko, Mathias Hällgren, Tina Ibertsson, Lena Asker-Árnason, Forskningen finansieras av FORTE & European Commission, HRF, Jerringfonden och Riksbankens Jubileumsfond.

Det kommer att handla om Läsutveckling generellt (fokus på ordläsning) Läsutveckling hos barn med CI

Grunden för läsutveckling Språkutveckling: ordförråd, gramma:k etc. Fonologiska förmågor Kunskap om bokstäverna

Grundantagande Fonologiska förmågor Läsförmåga

Två lässtrategier (Coltheart et al., 2001) Ljudning: Bokstav för bokstav: a+p+a = apa Används av nybörjare och för okända ord Mäts genom läsning av låtsasord Ordigenkänning: Hela ord Kräver mentalt lexikon Används av erfarna läsare och för bekanta ord Mäts genom läsning av ord med oregelbunden stavning

2 strategier: Ljudning: glamiv pegimar Ordigenkänning: gjorde pension

Flytande läsning kräver snabb ordigenkänning och därmed stort mentalt lexikon Ordens stavning och utseende memoreras när man läser genom att ljuda bokstav för bokstav. - ortografisk inlärning (Share, 2004)

Läsinlärningsprocessen Ordigenkänning Ortografiskt lexikon Lära skrivna ord Ljudningsförmåga Språkutveckling: Fonologisk förmåga, bokstavskunskap mm

Läsinlärning är en utmaning för barn med CI (Geers & Hayes, 2011; Pisoni et al., 2008; Lyxell et al., 2013) Sämre hörselperception ê Mindre detaljerade minnen av ord och talljud ê Försämrade fonologiska förmågor

Svensk studie: 45 barn med CI Ålder: 6-10 år Implantationsålder, i genomsnitt: 24 månader

Testmått: Ortografisk inlärning - inlärningsfas Det nya ordet är faus. Det finns ee hårigt monster som heter faus. Faus är väldigt stor. Om du ser en faus måste du springa iväg.

Testfas Ortografisk inlärning Det finns ee hårigt monster som heter faus. Skriv faus! Bara ee ord på varje rad är samma som det du läste förut, med räe stavning. TiEa noga och peka på det ord du tror är räe. favs faus faos - fauvs

Kognitiva mått: Arbetsminne Fonologiskt/verbalt - Repe::on av nonord: I serie: ramm - piv tåss Enstaka nonord (mer komplexa): gaffelynflid Komplext arbetsminne: Fylla i ord som saknas i mening och sedan minnas Äpplen kan man äta. Mjölk kan man På sommaren är det varmt. På vintern är det Vilka ord sa du?

Kognitiva mått - Visuellt arbetsminne

Visuellt arbetsminne -testfas

Kognitiva mått - fonologiska förmågor Nonordsdiskrimina4on Tryck på knappen om orden låter precis lika Fonemsegmentering Tryck på knappen för varje ljud du hör i orden: Ex H-o-s-t-a

Kognitiva mått Verbal ordmobilisering Boston Naming test (BNT), expressivt ordförråd: Bildbenämning FAS, ordmobilisering: Säg så många ord du kan som börjar på F!

Kognitiva mått Visuell Verbal association (PAL) Nonwords from Kohnen, Nickels & Castles, 2009 leet [li:t] zorm[zɔ:m] heg [heg]

Testfas visuell-verbal association Kommer du ihåg vilket ord som hörde ihop med den här formen?

Kognitiva mått Ortografisk kunskap Vilket ord är räe? cykla sykla

Andel barn som presterar inom normalvariationen (eller bättre) Arbetsminne (verbalt, komplext): < 50% Verbal ordmobilisering: > 60% Fonologiska förmågor: < 20%

Läsförmåga: andel barn som presterar inom normalvariationen Att ljuda: > 80% Ordigenkänning: > 80% Ortografisk kunskap (stavning): >70% Ortografisk inlärning: < 50%

Starka samband Ortografisk inlärning: Förmåga att ljuda: a+b+a= aba Receptivt ordförråd (ordförståelse) Verbal ordmobilisering (fluency): säg ord på A Verb-verbal association : spock - gnik Läsning (ljudning + ordigenkänning): Receptivt ordförråd (ordförståelse) Verbal ordmobilisering Fonologisk förmåga Visuellt arbetsminne Taluppfattning

Australisk studie: 18 st 9-åringar med HNS (använder CI och/eller hörapparat) HNS upptäckt vid 8 mån ålder Sämre prestation än normalhörande i mått på: Läsning att ljuda Läsning oregelbundna ord Ortografisk inlärning

Samband Läsflyt ljudning och ordigenkänning: Starka samband med: Receptivt ordförråd Visuellt arbetsminne Ortografisk inlärning: Starka samband med: Verbalt arbetsminne Förmågan att associera visuell & verbal information = gnik

Sammanfattningsvis Barn med CI har generellt sämre läsförmåga än normalhörande men många läser inom normalvariationen Ljudning är mycket viktigt för att lära sig läsa flytande - även för barn med CI Läsförmåga (snabbhet) har starka samband med främst: receptivt ordförråd, fonologisk förmåga, och visuellt arbetsminne

Tack! Frågor? malin.wass@ltu.se