sregionens kommunalförbund LPA-nätverket 10 december Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Torsdag 1 december, kl. 13.00-16.00 Plats: Lokal View, Gothia Towers våning 28, Svenska Mässan, Ledamöter Staffan Sjölund, Ordförande Jenny Tydén Bengt Bohm Börje Carlsson Marie Ekberg Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Hillevi Sjöstedt-Lindkvist Lärare BA, Bräckegymnasiet Jessica Thompson Christina Sandström Martin Frejinger Michael Hernius Tommy Johansson Bonny Wernersson Ragnar Hartelius Avichai Arbiv Lars Andersson Carl Nyström Ronny Olausson Susanne Krook Anna Engström Pär Holmertz Margaretha Allen, Sekreterare Anita Attestål Tjörn Alingsås Härryda Härryda Härryda Kungsbacka Kungsbacka Kungälv Lerum Lerum Lilla Edet Partille Partille Stenungsund Stenungsund GR GR College Väst Ärendelista 1. Nyanlända hur inkluderar vi i utbildningen? Exempel från Lerum, Karin Glissel, Koordinator Yrkesintroduktion, projektledare Plug-in 2.0 Framgången SKLs gymnasiekonferens lyfte fram exempel på hur man jobbar med nyanlända. Ett av de exempel som lyftes kom från Lerum. Lerum arbetar med Plug-in målgrupp 3 och har på kort tid gått från 18 till 70 elever och
sregionens kommunalförbund från en homogen till heterogen elevgrupp. Ganska snart upptäcktes en inlåsningseffekt i IM SPRINT, då det inte fanns någon yrkeskoppling. IM SPRINT sorterar under IM. Kan vi luckra upp det? Syftet var bland annat att: Se till att det blir en tydlig integration av nyanlända, både i utbildningsorganisationen och för att underlätta integrationen i det lokala näringslivet. En bransch som behöver kompetens tar emot med öppna armar. Exempel på insatser: Studiebesök, Yrkesvägledning, Prova på, Praktik, Euro skills Undersköterskeutbildning inom vuxenutbildningen är bara på tre terminer och man kan få jobb på helger och sommar. Studiedag genomförs på skolan, då arbetslagen får diskutera utmaningar och möjligheter med att ta emot nyanlända på programmen. BF har en öppen förskola som eleverna får kika in på. Behov av fortbildning? IM yrkesintroduktion mot bygg (ligger närmare BA än IM). Elever, som har gått ut nian utan behörighet, har ibland sökt till Bräckegymnasiet i. Nu ville kommunen pröva om de kunde läsa på hemmaplan. Fyra ungdomar stannade hemma. Tre nyanlända ville jobba inom bygg. Dessa blev en grupp. De läser några kurser med en yrkeslärare och en mattelärare från IM. Karin pratade med lärarna på programmen och hon deltar även på lokala programråd. Inspiratörer har varit forskarna Nihad Bunar (grundskolan) och Hassan Sharif (kan man flytta ut de nyanlända på programmen?) Regelverket har öppnats upp på Yrkesintroduktion. Man kan göra friare varianter. Prova på yrkesprogrammen är en metod som används. Studiebesök på företagen Autoadapt är en annan. Den stora frågan för många elever är: Hur tar jag mig ur Språkintroduktion??? Individuell yrkesintroduktion: Ett exempel nämndes där en elev snart är klar med sin fordonsutbildning, men ännu inte är klar med svenskan. Eleven har praktik två dagar i veckan. Hen har fått avslag på sin asylansökan, har ingen fast adress, bor hos kompisar på soffan, får ingen dagersättning, matersättning utgick men eleven kunde inte lösa ut checken pga sin status. Spärrat kort från Migrationsverket. Resultaten i Byggintro är: De nyanlända blir mentorer för de unga. De är mera studiemotiverade. I bygghallen jobbar de två och två. När de har blivit varma i kläderna ser man effekter från det andra hållet. De svenska eleverna påverkas också. Hos dem finns utanförskap och få betyg. De hjälper de nyanlända med svenskan. Studiebesök Eleverna får se exempel på vad man kan arbeta med i framtiden. De får också lektioner i vårt samhällssystem, t ex hur vi tar hand om funktionshindrade. Autoadapt anpassar fordon för funktionshindrade. Detta förekommer inte i deras hemländer. Likvärdig progression borde betyda för varje individ utifrån sina förutsättningar. Varför ser vi inte nyanlända som utbytesstudenter. Svenska först svenska under tiden Majoritet vs minoritet (dari talar många, men det finns också mindre språk) Ett annat exempel på individualisering är att Lernia säljer en fordonsutbildning till Lerum för en elev, som blir klar i vår. Eleven läser också sfi en dag i veckan. En attitydförändring har åstadkommits på skolan.
sregionens kommunalförbund Laget runt med exempel på hur kommunerna arbetar: Kungsbacka Inom vuxenutbildningen finns exempel. Ett byggföretag ordnar skolbygge. Handledare har utbildats. 10 nyanlända vuxna ska skolas in i utbildningen. Kommunen har inte så stor erfarenhet ännu. Katrinelundsgymnasiet, Yrkesintroduktion finns på IM med två klasser i år. Många av dem som har gått kommer in på programmet. Många kommer in sent och går då till vux därefter. Naturvetenskapsprogrammet erbjuds också som IM SPRINT. Ingrid Blaxhult kan berätta mer om den metoden. Ester Mosessons gymnasium, Skolan har fyra klasser på restaurang och livsmedelsprogrammet. Utbildningen är mera som hemkunskap och inte så nära branschen ännu. Bräckegymnasiet, En halv skola är Bräcke IM och den lever sitt eget liv. Där finns introduktionsprogrammet och byggyrk. Utbildningen har fått inspiration från IMYRK, men med förstärkt Svenska som andraspråk. Eleverna läser ämnen för att bli behöriga till yrkesprogram. Skolan har också gruppbaserad IMYRK och då går det inte att plocka in elever hur som helst. De följer samma rytm som en årskurs 1 elev. Eleven kan ha med sig ämnen som slöjd och teknik. De ska ha full sysselsättning. Skolan strävar efter att bli bättre på studiehandledning. Lindholmens gymnasium, Skolan har utbildning kopplat till yrkesintroduktion. Eleverna är integrerade utom i svenska. De flesta är afganska pojkar uppfödda i Iran. Skolan ökar takten ganska snabbt. De blir motiverade när de är trygga. De är inskrivna i yrkesintroduktion. Språket löser sig. De har bra kontakt med varandra i klassen. Hulebäcksgymnasiet, Härryda IMSPRINT erbjuds. Stenungsund IM Bygg erbjuds. Inga nyanlända går ute i klasserna ännu. Många är intresserade av vård och omsorgsutbildning. Alströmergymnasiet, Alingsås Ganska stor omfattning utbildning mot nyanlända elever erbjuds. Exempel ges på elever som hörde hemma på IM, men som fick testa på programmet. De går ut i vår. De har inte fått någon examen men en väg in i ett yrke. Partille gymnasium Man känner egen sig från Lerum. Läget har gått från 20 till 100 elever. När det vara låga elevkullar var det lätt att samarbeta internt. När skolan växer, så är det inte så enkelt för nyanlända att komma ut på programmen. Ambitionen är att jobba med integrering hela tiden. Hälften av IMSPRINT-utbildningen finns i ena byggnaden och hälften i den andra. IMY har gått igång med både SPRINT och Y. Nu startar skolan språkstödsutbildning för vuxna. Intervju ligger i basen. De som kan klara en utbildning på två år erbjuds att gå igenom utbildningen.
sregionens kommunalförbund 2. Lärlingscentrum Skolverket Lotta Naglitsch, föreståndare för centret, medverkade - Återkoppling från den nationella lärlingskonferensen 30 november Gårdagens lärlingskonferens var fantastisk med 300 deltagare. Lärlingscentrum har en föreståndare, eftersom det ligger på en myndighet. Det ska finnas en person som svarar t ex media. Björn Wärnberg från Uddevalla arbetar också för det nationella centret. Omfattningen har ökat med cirka 1000 lärlingar per år. Den nya lagen om gymnasial lärlingsanställning har satt igång ett utvecklingsarbete. Carl Bennet, som bland annat äger Getinge-bolagen, skrev en artikel om att det borde finnas en lärlingsanställning med lön. Parterna på arbetsmarknaden, ministrar och oppositionen har varit med i diskussionerna. Vissa elever blommar ut när de går lärlingsutbildning. Nu ska man kunna få en lön också. Handelskammaren tillsammans med Skolverket har tagit fram en broschyr om gymnasial lärlingsanställning. En hemsida för elever kommer att tas fram. En överenskommelse har gjorts mellan parterna IF Metall och Teknikföretagen. Det aktuella företaget ska ta fram ett lokalt avtal. Det första företaget blev Getinge. Lagen om lärlingsanställning kom under Jan Björklunds tid som skolminister. Lagen säger att när man går på ett nationellt program så kan man ha en sådan anställning. Idag känner Skolverket till 40 elever som är anställda. Två kontrakt krävs. Ett ska slutas mellan skola, företag och elev/målsman. Utbildningskontrakt ska också finnas. Skolan har ingen del av detta. Varför ska företagen betala lön när de får 47 500 kr för att ta emot en lärling? Företagen tycker dels att eleverna är värda detta, dels vill de knyta upp dem. Elever som går handel och administrationsprogrammet och restaurang och livsmedelsprogrammet jobbar ofta extra. De klarar inte alltid sina ämnen. Om de får en anställning, så kanske det underlättar. Detta är alltså ett initiativ från näringslivet. När det kommer en utsträckt hand, så måste man helt enkelt testa den nya lagen. IF Metall och Teknikföretagen har kommit överens om 107 kr i timmen. En lönetrappa finns för varje år. År 1 50 % av detta. År 2 75 %, år 3 90 %. Det är vanligt att eleven är två dagar i skolan och tre på arbetsplatsen. Månadslön på 3424 kr utgår samt CSN-bidraget år 2. Avtalen ligger under kollektivavtalen som utvecklingsavtal. År 3 blir det nästan 10 000 med bidraget. Anledningen till trapporna är att det tidigare har funnits ett avtal. Det var per termin. Detta innebär en liten justering av trappan. Varför ska företagen haka på? Kostnaden med sociala avgifter blir 57 780 kr. Företaget får 47 500 kr i statsbidrag. Då blir kostnaden 10 000 kr för företagen. Staten och företagen delar alltså på kostnaden. I vård och omsorg är rekommendationen 69 kr i timmen. Intresset är stort från företagen eftersom det råder brist på kompetens. Fördelen är att skolan är ansvarig och styr innehållet i utbildningen. Den ska dessutom kvalitetssäkra utbildningen. I år 1 hjälper eleverna inte till så mycket i produktionen. Företagen vill ändå knyta upp dem. Företaget Kockums har 50 lärlingar och de ger dem vissa saker som skolan inte kan ge. Det är också ett sätt att introducera nya medarbetare.
sregionens kommunalförbund Björn Wärnberg flikar in att det kommer att bli ännu viktigare att man ser till att yrkeslärarna är ute och besöker eleverna. Det krävs kanske nya strukturer för att kvalitetsäkra en ny svensk modell. Vi har lärt oss mycket i det nordiska LPA-projektet. Fråga från Bräcke: Ska det bara vara på Getingeföretag? Skolverket: Nej. Myndigheten provar och utvärderar försöket, som bygger på den tyska modellen. Man kan teckna avtal vilket år som helst. Kungsbacka: Lärlingarna går ut i jobb i stor utsträckning. Problemet är att hitta elever som vill gå IN och VO. Björn W: Strömstad kommun har svårt att få elever. BF och VO försöker se till att de får en anställning för att locka in elever. Lerum: Som rektor, hur ska man se på huvudmannaskapet? Kan det bli så att företagen ställer större krav på andra saker? Skolverket: Det är exakt samma sak som idag. Det enda är att eleven får ersättning. Ytterligare funderingar: Handelskammarens roll, hur ska den se ut? Effekten för IMelever, hur blir den? Och hur påverkar detta alla ungdomar som går i skola och samtidigt jobbar idag? 3. Tema Kartläggning Hur arbetar skolorna med kartläggning av apl-platser? Erfarenhetsutbyte mellan skolledare och yrkeslärare i nätverket skedde utifrån utskickat material och inhämtade exempel. 4. Om Euro skills och College Väst, Gröna näringar-delen Återkoppling från seminarium med bland annat Visita Angela Lindkvist, GR, delprojektledare i College Väst Den del i College Väst som rör Livsmedel och gröna näringar beskrevs. Utöver detta ingår också VO-College och Teknikcollege. En kartläggning görs just nu för att inventera delbranschernas och utbildningsaktörernas intresse och behov av att delta i samverkan samt genomlysa förutsättningarna för de horisontella kriterierna. Halland är med i denna del. Det rör sig i första hand om partioch detaljhandel m fl. Visita är med som branschorganisation. 70 personer diskuterade för några veckor sedan kompetensförsörjning och hur kan vi samverka. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning. Bättre samverkan med långsiktighet krävs. En regional plattform för dialog önskas Man vill arbeta tillsammans! Detta ska tas vidare och ev. skapas någon form av samarbete. Livsmedelskedjan är väldigt bred. Gröna näringar har inte tillräckligt med utbildningsplatser och det är dyra utbildningar. Det saknas kockar. Restaurangbranschen är i stort behov. Besöksnäringen ökar. & co gör sitt till för att den ska göra det. Branschfolk är beredda att starta egna utbildningar. Vilket nedköp i så fall!
sregionens kommunalförbund Att vi inte kan få eleverna att söka detta! Hur kan vi göra det mera attraktivt att söka? Fler kompetenser. Kan branschen hjälpa till? Det finns många som har utbildningen, men som inte vill jobba natt. Många små aktörer konkurrerar. Svårt att hitta överenskommelser om apl. Tillsammans med HRF (facket) tittar arbetsgivarna på arbetsmiljön. Hotellutbildningen är det det man vill ha? Yrkeshögskolan har ställt krav på matte 1 b, vilket av andra anses vara ett för högt krav. Projektet ska pågå till första delen av 2018. 5. Återkoppling från Gymnasiemässan - Reflektioner kring årets mässa. Många skolor är med av plikt. Några få väljer bort det. En del föredrar att göra informationsarbetet på hemmaplan. Utvärdering sker av mässan. Nätverket kan få ta del av denna vid senare tillfälle. Riktlinjerna för genomförandet av Gymnasiedagarna ska revideras och nätverket kommer att tillfrågas. 6. Gymnasieutredningen Förslagen presenterades i korthet av sekreteraren. 7. Övriga frågor Vårens mötestider kommer att meddelas senare. Ordförande tackade nätverket för gott arbete och önskade god jul. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare