GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologiska institutionen KURSPLAN PT2201 PT2201, Teori- och metodkurs i barn- och ungdomspsykoterapi, 70 högskolepoäng Individual Child and Adolescent Psychotherapy Theory and Methods Avancerad nivå (Advanced level) 1. Fastställande Kursplanen har fastställts av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-01-22 att gälla från och med höstterminen 2007. Utbildningsområde: Medicin 2. Inplacering Kursen är en fördjupningskurs på avancerad nivå och ingår i Psykoterapeutprogrammet, 90 högskolepoäng, med inriktning mot individualterapi med barn- och ungdomar. 3. Förkunskaper Endast antagna till Psykoterapeutprogrammet, 90 högskolepoäng, med inriktning mot individualpsykoterapi med barn och ungdomar, vid Göteborgs universitet har tillträde till kursen. Se utbildningsplanen för Psykoterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet gällande antagningskraven för programmet. Se också under övrigt. 4. Kursens lärandemål Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i psykoterapeutiska teorier och metoder för individualteapeutiskt arbete med barn och ungdomar samt grundläggande kunskaper i psykoterapeutiskt arbete med barn och ungdomar samt grundläggande kunskaper i psykoterapeutiskt föräldrastöd. Kursens innehåll har nära anknytning till studenternas praktiska kliniska arbete. Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: ingående förstå, förklara och redogöra för centrala begrepp och huvuddrag i kognitiv beteendeterapeutisk och psykodynamisk teoribildning tillämpa de psykoterapeutiska teorikunskaperna på olika fallbeskrivningar och med dess hjälp göra diagnostiska bedömningar och upprätta behandlingsprogram själständigt och kritiskt jämföra kognitiv beteendeterapeutisk teori och metod med psykodynamisk teori och metod och kunna motivera respektive teoris tillämplighet på olika kliniska problem 1
ingående förstå och diskutera betydelsen av olika icke skolberoende faktorer för utfallet av individualpsykoterapeutiskt arbete med barn och ungdomar ingående förstå och förklara begreppet kvalitetssäkring och kunna verkställa kvalitetssäkring av egna psykoterapier med barn och ungdomar reflektera över hur samhälls- och familjeförhållanden påverkar barns, ungdomars och föräldrars livsbetingelser och får betydelse för det psykoterapeutiska arbetet redogöra för aktuella frågeställningar samt grundläggande metoder och resultat inom psykoterapiforskning och använda sig av dessa metoder i undersökningsplanering och verkställande av eget fördjupningsarbete 5. Innehåll Kursen omfattar fem moment: 1. Utvecklingspsykopatologi och spädbarnsobservationer (16 högskolepoäng) Under momentet ges en uppdatering av samtida utvecklingspsykologisk teori och en fördjupning i utvecklingspsykopatologi. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna jämföra och diskutera olika utvecklingspsykologiska begrepp och applicera en transaktionell modell på utvecklingen av psykopatologi hos barn och ungdomar. Under momentet genomför de studerande också spädbarnsobservationer under handledning, med syftet att få en fördjupad förståelse av hur ett spädbarn bygger upp sina relationer och utvecklas i sin familj under perioden 0-18 månader. 2. Relationsinriktad psykoterapi med barn och ungdomar (18 högskolepoäng) Momentet behandlar relationsinriktad psykoterapi utifrån psykodynamisk teori, i vid mening. Vidare behandlas de speciella krav som ställs för att utveckla en terapeutisk allians med barn och ungdomar. Momentet behandlar också den psykoterapeutiska processen vid relationsinriktad psykoterapi med barn och ungdomar. Efter avslutat moment ska den studerande vara väl förtrogen med psykodynamiska och anknytningsteoretiska grundbegrepp och kunna applicra dessa i sitt terapeutiska arbete med barn och ungdomar. Momentet behandlar också den relationsinriktade terapiprocessens olika faser liksom modifieringar i teknik för barn och ungdomar i olika åldrar. Under momentet tränas de studerande också i att använda olika typer av bedömningsinstrument som ska möjliggöra kvalitetssäkring av det egna psykoterapeutiska arbetet. Under momentet ges också en introduktion till metodik för samspelsbehandling och föräldraarbete vid relationsinriktad psykoterapi med barn och ungdomar. 3. Symtominriktad psykoterapi med barn och ungdomar (18 högskolepoäng) Momentet behandlar symtominriktad psykoterapi med barn och ungdomar utifrån i första hand kognitiv beteendeterapeutisk teori och metodik. Efter avslutat moment ska den studerande kunna genomföra funktions- och beteendeanalys i olika patientärenden och kunna applicera grundbegreppen inom kognitiv beteendeterapi i sitt terapeutiska arbete med barn och ungdomar. Momentet behandlar också modifieringar i teknik vid kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar i olika åldrar, och vid olika typer av kliniska problem. Under momentet ges också en introduktion till metodik för förädraarbete vid kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, och till inlärningsteoretiskt 2
grundade metoder för föräldraträning vid behandling av dysfunktionella barnföräldrarelationer avseende yngre barn och barn i skolåldern. 4. Integration av olika psykoterapeutiska metoder (3 högskolepoäng) Momentet behandlar, på basis av de studerandes egna psykoterapeutiska erfarenheter, valet mellan relationsinriktad och symtominriktad psykoterapi med barn och ungdomar med olika typer av problem. Momentet behandlar också betydelsen av metodgemensamma faktorer, som terapeutisk allians, klientens och föräldrarnas motivation och olika ramfaktorer som för en lyckosam psykoterapi. Momentet syftar till att integrera de kunskaper och erfarenheter som de studerande gjort under kursen och ge utrymme för diskussion med målsättningen att erfarenheterna ska sammansmälta till ett för varje studerande personligt psykoterapeutiskt förhållningssätt. 5. Examensarbete (15 högskolepoäng) Inom momentet behandlas begreppet evidensbaserad behandling, utifrån såväl ett vetenskapsteoretiskt som empiriskt perspektiv, samt hur begreppet kan appliceras på val av psykoterapeutisk metod med barn och ungdomar. Under momentet ges också en introduktion till (alternativt en repetition av) grundläggande forskningsmetodik, i syfte att förbereda de studerande för det egna examensarbetet. Tyngdpunkten på momentet består av examensarbete där den studerande (ensam eller i grupp om två) behandlar en problemställning av relevans för individualpsykoterapi med barn och ungdomar. Arbetet ska innefatta någon form av datainsamling vilken bearbetas med hjälp av kvalitativ och/eller kvantitativ vetenskaplig metodik. Examensarbetet presenteras och försvaras vid ett seminarium. 6. Litteratur Litteratur för termin 1 beslutas av programnämnden för Psykoterapeutprogrammet under Vt 2007 efter beredning i Psykologiska institutionens styrelse. Litteraturen omfattar ca 1200 sidor. Litteratur för resterande terminer beslutas terminen innan respektive moment startar. 7. Former för bedömning Lärare och handledare bedömer kontinuerligt den studerandes förmåga att tillgodogöra sig undervisningen och omsätta den i kliniskt arbete. Under momenten 1-3 sker skriftlig och muntlig examination en gång per termin. Därutöver skriver deltagarna en sammanfattning av diskussionen efter varje seminarium. Under moment 1 ingår också handledda spädbarnsobservationer vilka redovisas i seminarieform. Moment 4 examineras genom gruppdiskussioner och ett individuellt författat arbete där den studerande redovisar sin egen integration av momenten 2 och 3. Moment 5 examineras dels genom författandet av en rapport och dels genom att den studerande föredrar sitt eget fördjupningsarbete och opponerar på någon annans arbete. 3
8. Betyg Betygsskalan utgörs av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För studerande som underkänts ges möjligheten till förnyat prov. Studerande som underkänts två gånger i ett visst prov har rätt att begära att annan examinator utses, om inte särskilda skäl talar mot det. Skriftlig ansökan ställs till institutionsstyrelsen. 9. Kursvärdering Momentansvarig ansvarar för att de studerande bereds tillfälle att göra en kursvärdering i samband med respektive moments avslutande. Kursvärderingarna behandlas i programnämnden för Psykoterapeutprogrammet. 10. Övrigt Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändringen. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen senast givits. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras. Propedeutisk litteratur För att så långt som möjligt säkerställa en gemensam basnivå vad gäller de studerandes förkunskaper krävs att den sökande efter antagning, men före kursstart, visar att hon/han har kunskaper som motsvarar den för utbildningen propedeutiska litteraturen. Lista på denna litteratur, som omfattar ca 1 000 sidor, skickas ut till de antagna. För studerande som ej haft denna eller motsvarande litteratur som kurslitteratur under de senaste 10 åren krävs redovisning av den inlästa litteraturen. Undervisning Undervisningen sker i form av observationer, föreläsningar och seminarier (lärarledda och lärarlösa) i mindre grupper. Utbildningen kräver en arbetsinsats om knappt 20 timmar/vecka, vilket motsvarar en studietakt på 38 %. Den schemalagda undervisningen uppgår till 3-5 timmar/vecka. På grund av utbildningens tillämpade karaktär gäller obligatorisk närvaro för såväl föreläsningar som observationer och seminarier. Frånvaro tas igen enligt överenskommelse med kursledare. 4
Litteratur - PT2201, Teori- och metodkurs i barn- och ungdomspsykoterapi Litteraturlistan har fastställts av institutionsstyrelsen 2007-06-04, med ändring av prefekten 2007-12-06 Litteratur termin 1, HT 2007 Blomberg, Britta (2005). När är psykodynamisk psykoterapi en lämplig behandlig för barn? Mellanrummet tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, 12, 11-25. 15 s* Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord & Risholm Mothander, Pia (2006). Anknytningsteori Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur. (delar termin 1) ca 100 s Coppolillo, Henry P. (1996). Psychodynamic psychotherapy of children. An introduction to the art and the techniques. Madison: Connecticut. Int Univ Press Inc. 99 s The theory and practise of psychodynamics: contribution and content, ss.13-18. The psychotheraputic environment: Its physical setting and psychological atmosphere, ss. 19-41. Beginning the therapy, ss. 235-264. The middle phase of the therapeutic process, ss. 265-308. Eklöf, Eva & Carlberg, Gunnar (2002). Motöverföring i barnpsykoterapi. Mellanrummet, tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, 6, 47-62. 16 s Fonagy, Peter & Target, Mary (2004). Psychoanalytic theories Perspectives from Developmental Psychopathology. (3:e uppl.). London & Philadelphia: Whurr Publishers. An introduction to this book and to the basic psychoanalytic model, ss. 1-30. Overview of the major shifts in Freud s model of development, ss. 31-52. The structural approach, ss. 53-70. Modifications and developments of the structural model, ss. 71-106. 103 s Freud, Sigmund (2007). Föreläsningar. Crafoord, Clarence & Sjögren, Lars (red:er). Stockholm: Natur och Kultur. (Utdrag) ca 100 s Gullestad, Siri Erika & Killingmo, Björn (2005). Underteksten. Psykoanalytisk terapi i praksis. Oslo: Universitetsforlaget. 257 s Green, Viviane (2000). Therapeutic space for re-creating the child in the mind of the parents. I John Tsiantis m.fl. (red.). Work with parents. Psychoanalytic psychotherapy with parents. (ss. 25-45). London: Karnac Books. 21 s Horne, Ann (2006). Interesting things to say and why. I Monica Lanyado & Ann Horne (red:er). A question of technique. Independent psychoanalytic approaches with children and adolescents ( ss. 224-238). London: Routledge. 14 s* 5
Jarlemark, Helena & Lönnquist, Märta (2006). Teamsamarbete bra för patienten, bra för psykoterapeuten. Mellanrummet, tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, 15, 123-130. 7 s* Joseph, Betty (1998). Thinking about a playroom. Journal of Child Psychotherapy, 24, (3), 359-366. 8 s* Lantzourakis, Ann. (1995). Terapirummets inredning. Barnpsykoterapeutisk metodik några infallsvinklar. Sfph:s monografiserie, 40, 21-22. 2 s* Lantzourakis, Ann (1995). Överföring, motöverföring, projektiv identification. Barnpsykoterapeutisk metodik några infallsvinklar, Sfph:s monografiserie, 40, 48-60. 13 s* Sameroff, Arnold J., Lewis, Michael, & Miller, Suzanne M. (red:er.). (2000). Handbook of developmental psychopathology (2:a uppl.). New York: Springer. (delar termin 1) ca 100 s Sutton, Adrian & Hughes, Lynette (2000). The psychotherapy of parenthood. Mellanrummet, tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, 3, 13-22. 10 s* Winberg Salomonsson, Majlis (2001). Rum för tolkning. Mellanrummet, tidskrift om barnoch ungdomspsykoterapi, 4, 22-34. 13 s* Totalt termin 1 ca 900 s Artiklar/kapitel med * kommer att tillhandahållas av kursledningen/föreläsaren Litteratur termin 2, VT 2008 Alvarez, Anna. (1996). Different uses of the countertransference with neurotic, borderline and psychotic patients. I Tsiantis, J. et al. (eds) Counter transference in Psychoanalytic Psychotherapy with Children and adolescents. London: Karnac Books, 111-123. 12 s Alvarez. Anna. (1998). Failures to link: attacks or defects? Some questions concerning the thinkability of Oedipal and pre-oedipal thought. Journal of Child Psychotherapy, 24 (2), 213-231. 18 s Balbernie, Robin (2007). The move to intersubjectivity: a clinical and conceptual shift of perspective. Journal of Child Psychotherapy, 33, 3. 308-324. Barrows, Paul. (2002). The aims of child psychotherapy: A Kleinian perspective. Mellanrummet tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, nr 6, 9-32. Berlin, Lisa, J., Ziv, Y., Amaya-Jackson, Linda, & Greenber, Mark, T. ((Red). (2005). Enhancing early attachments Theory, research, intervention and policy. New York: Guilford. (termin 2) 305 s Bion, Wilfred. (1994). A theory of thinking. I Bott Spillius, E. (ed). Melanie Klein today: Developments in theory and practice. Vol 1: Mainly theory, 178-186. Blomberg, Britta. (2001). Tid, rum och the mind psykoterapi med barn med autism. I Mellanrummet, tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, nr 4, 62-78. 16 s 23 s 9 s 16 s 6
Broberg, Anders (2007). Att knyta an på nytt en utmaning för internationellt adopterade barn. I Carberg, M. & Nordin Jareno, K. (Red.), Internationellt adopterade i Sverige; Vad säger forskningen? (ss. 47-71). Stockholm: Gothia förlag. (termin 2) 34 s Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord & Risholm Mothander, Pia (2006). Anknytningsteori Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur. (Kap. 1 7 termin 1 och 8-11 termin 2) 329 s Broberg, Anders, Risholm Mothander, Pia, Granqvist, Pehr & Ivarsson, Tord (in press). Anknytning i praktiken Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur. (Kapitel 7 termin 1 & kap 6, & 8 termin 2) ca. 100 s Fonagy, Peter & Target, Mary. (2004). Psychoanalytic theories Perspectives from Developmental Psychopathology. (3:e uppl.). London & Philadelphia: Whurr Publishers. 107 282 175 s Fonagy, Peter. (1995). Playing with reality: the development of psychic reality and its malfunction in borderline personalities. International Journal of Psychoanalyses 76(1), 39-44. 6 s Gerhardt, Sue. (2004). Why love matters how affection shapes a baby s brain. London: Routledge, 62 s Building a brain. 32-55. Shaky foundations and their consequences. 87-92. Trying not to feel. The links between early emotional regulation and the immune system. 93-111. Active harm. The links between trauma in babyhood and Trauma in adult life. 133-148. Gullestad, Siri Erika & Killingmo, Björn (2005). Underteksten. Psykoanalytisk terapi i praksis. Oslo: Universitetsforlaget.?s Henderson, Heather, A., & Wachs, Theodor, D. (2007). Temperament theory and the study of cognition emotion interactions across development. Developmental Review, 27, 396-427 31 s Hinshelwood, Robert.D. (1995). Internal objects. I A dictionary of Kleinian thoughts. London: Free Association Books, 68-83. 15 s Jarlemark, H., M. Lönnquist (2006). Teamsamarbete bra för patienten, bra för psykoterapeuten. Mellanrummet, tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, nr 15, s. 123-130. 7 s Joseph, Betty. (1988). The patient who is difficult to reach. I Bott Spillius, E. (Red.). Melanie Klein today: Developments in theory and practice. Vol 2: Mainly practice, 48-60. 12 s Lantzourakis Ann. (1995). Symboler. Symboliseringsförmågans uppkomst. I Barnpsykoterapeutisk metodik några infallsvinklar. Sfph:s monografiserie nr 40, 23-34. 12 s Lantzourakis, Ann. (1995). Tolkningar. I Barnpsykoterapeutisk metodik några infallsvinklar, Sfph:s monografiserie nr 40, 35-47. Lantzourakis, Ann. (2002). Några tankar om tidsbegrepp och symbolisering. Mellanrummet, tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, nr 4, 79-81. 3 s 13 s 7
Oppenheim, David & Goldsmith, Douglas, F. (Red.) (2007). Attachment theory in clinical work with children; Bridging the gap between research and practice. New York: Guilford. 250 s Sutton, A. L. Hughes (2000). The psychotherapy of parenthood. Mellanrummet, tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, nr 3, s. 13-22. 7 s Szutkiewicz, Kia. (2005). Imitation som förutsättning för medkänsla och ömsesidighet. Mellanrummet tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, 13, 118-127. Wennerberg, Tor (2007). Det falska självets biologi. Insikten nr 3, s. 1-9 9 s 10 s Tillkommer artiklar enligt föreläsarnas anvisningar ca. 100 s Artiklar/kapitel med * kommer att tillhandahållas av kursledningen/föreläsaren Totalt termin 2 ca 1600s 8