Sektorn för utbildning och kultur Sektorsövergripande Organisation Sektorns uppdrag Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter, en god barnomsorg, ett rikt kulturliv och bra fritidsaktiviteter för unga. Politiska uppdrag I budgeten för fick förskolan ett budgettillskott för minskade barngrupper inom förskola på 2 mkr. Nya riktlinjer från Skolverket har ytterligare fäst blicken på frågan och verksamheten försöker hitta modeller för att uppfylla de allmänna råd som nu finns. Ett statsbidrag används också för att minska barngruppernas storlek. I budget för fick grundskolan 3 mkr för att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten. Verksamheten arbetar vidare med att höja måluppfyllelsen och konstaterar att den stora utmaningen är att skillnaden mellan olika skolors resultat tenderar att öka. I budgeten för satsas 1,2 mkr till enheter med lägre måluppfyllelse och samtidigt görs en socioekonomisk viktning av fritidshemsresursen inom ram. Genom "grundskolepaketet" har grundskolorna och utvecklings- och stödenheten förstärkts med ytterligare 7,4 mkr. Detta för att ytterligare öka möjligheten för elever att uppnå kunskapsmålen. Den satsning på fritidshemmen på 10 mkr under tre år som inletts har sin grund i en politisk vilja att höja kvalitén i verksamheten. I första hand kommer medlen att användas för att höja kompetensen bland de olika yrkeskategorierna inom fritidshemmet. Det råder stor brist på utbildad personal och ambitionen är i första hand att behålla och utveckla den personal vi har. 28(129)
Sektorns ekonomi Resultatbudget/plan - Belopp i tkr Bokslut Taxor och avgifter 39 933 41 550 41 950 41 940 41 820 Hyror och arrenden 2 436 2 115 2 115 2 115 2 115 Bidrag 87 913 52 519 55 889 55 889 55 889 Försäljning av verksamhet och entreprenad 113 449 111 147 114 640 116 083 118 029 Övriga intäkter 2 545 1 035 1 035 1 035 1 035 Summa intäkter 246 276 208 366 215 629 217 062 218 888 Lönekostnaderna m.m. 752 532 793 731 812 326 817 889 824 083 Köp av huvudverksamhet 184 778 185 385 191 352 198 448 212 964 Lokalhyror och markhyror 105 758 114 156 118 560 120 306 121 556 Avskrivningar och internränta 13 859 14 700 15 200 15 800 16 100 Övriga kostnader 224 647 209 731 215 904 219 965 223 086 Summa kostnader 1 281 573 1 317 703 1 353 342 1 372 408 1 397 789 Nettokostnader 1 035 297 1 109 337 1 137 713 1 155 346 1 178 901 Under planperioden ökar budgeten med cirka 70 mkr och det som framförallt påverkar sektorns kostnader är befolkningsförändringar. Antalet barn i grundskoleålder ökar kraftigt under planperioden. Mellan åren och ökar antalet med ca 400 elever. Antalet gymnasieungdomar ökar under hela planperioden men i slutet av perioden är ökningen som störst. I förskoleåldrarna prognostiseras ingen ökning under planperioden. en är anpassad till de befolkningsförändringar som prognosen visar. Det finns en viss överkapacitet på platser inom förskolan, särskilt i Landvetter. Grundskolans lokaler behöver kompletteras med paviljonger på flera ställen i kommunen. Hulebäcksgymnasiets matsal kommer att byggas ut år. Särskilda prioriteringar under planperioden är till exempel grundskolepaketet där grundskolorna och utvecklings- och stödenheten förstärkts med 7,4 mkr, utökad socioekonomisk resursfördelning inom fritids och grundskola samt fordonsutbildning för unga nyanlända. Av dessa är endast förslaget för grundskola ett tillskott medan övriga finansieras genom omfördelningar eller statsbidrag. Fördelning av bruttokostnader för 29(129)
Investeringsbudget/plan -2022 Verksamhet, tkr Bokslut Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 14 119 18 867 14 710 12 110 14 290 16 610 13 910 Nettoutgift 14 119 18 867 14 710 12 110 14 290 16 610 13 910 Sektorn planerar att investera för 72 mkr under planperioden. De största posterna utgörs av investeringar i möbler och utrustning till förskolor och skolor i samband med nybyggnation eller ombyggnad. Exempel på detta är tillbyggnader av senareskolor i Mölnlycke och Landvetter samt en ny 4-9-skola i Hindås. 2021 2022 30(129)
Ledning Beskrivning I sektorsledningen ingår förutom sektorschefen alla verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorschefens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt genomför utredningar och uppdrag till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-utveckling, information samt gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. ering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och lokalresursplanering. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skolplaceringar, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. ering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de fristående förskolor som finns i kommunen. Ekonomi Ekonomi Ledning, tkr Bokslut Intäkt 4 0 0 0 0 Kostnad 10 178 12 588 11 259 11 259 11 259 Netto 10 174 12 588 11 259 11 259 11 259 Jämfört med minskar anslaget till ledning och det är omorganisationer som förklarar minskningen. Resurser motsvarande 1,3 tjänst flyttas från ledningen till gymnasiet. Det är en syv-tjänst samt delar av en planeringsledartjänst som övergår till gymnsasieverksamheten. 31(129)
Förskola Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och läroplanen för förskolan, samt de kommunala politiska målen för verksamheten. För pedagogisk omsorg är förskolans läroplan vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för yngre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke och Landvetter finns familjecentralerna Eken och Knuten där öppna förskolan ingår som en del i verksamheten. Under hösten startade familjecentralen Hinden i Hindås och i samband med detta flyttade Hindås öppna förskola in. Informationsmått Utfall Invånare i kommunen, 1 5 år 2 748 2 683 2 686 2 705 2 699 Förskola Inskrivna barn, egen regi 2 176 2 079 2 082 2 096 2 128 Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn 125 135 135 135 127 Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi 135 135 135 135 147 Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn 122 123 123 123 116 Köpta platser Enskilda och kommunala platser 275 275 275 280 285 Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 7 0 0 0 22 Övriga informationsmått Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) 5,1 5,1 5,1 5,1 4,6 Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) 4,2 4,2 4,2 4,2 4,5 Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) 17,5 16,5 16,5 16,5 15,5 32(129)
Ekonomi Förskola, tkr Bokslut Intäkt 45 041 44 950 44 950 44 950 44 950 Kostnad 328 588 345 349 342 300 343 275 344 880 Netto 283 547 300 399 297 350 298 325 299 930 Verksamhetens volym beräknas utifrån befolkningsprognosen för barn i åldrarna ett till fem år samt i den utsträckning vårdnadshavare efterfrågar platser. Liksom de senaste åren har befolkningsprognosen för denna åldersgrupp skrivits ned, vilket ger en minskad ram jämfört med tidigare plan. Barnantalet ökar endast marginellt den kommande treårsperioden och först år är det uppe på samma nivå som. Barnantalet är dock ojämnt fördelat inom kommunen, med högre tryck på platserna i Mölnlycke och lägre i Landvetter. Under perioden kommer det att ske ett antal förändringar på lokalsidan. I samband med att nybyggda Västergärdet i Landvetter öppnar har två äldre och mindre förskolor lämnats. I Mölnlycke kommer Säteriets förskola att hållas öppen till och med våren. Till år är en ny förskola i centrum planerad, samtidigt som äldre lokalbestånd kommer att lämnas. I Rävlanda är bygget av de nya avdelningarna något försenade. När dessa är på plats kommer nuvarande paviljonger att lämnas över till grundskolan. Totalt finns i förslaget en ökad lokalkostnad samtliga tre år. Inom sektorn för utbildning och kultur finns en rullande budget för inköp av IKT-pedagogiska verktyg. Senast det var förskolans tur var år 2015. I förra årets plan fanns budget om 1,3 mkr för år, men eftersom behovet egentligen är tidigare än så har 0,8 mkr flyttats till år medan 0,5 mkr ligger kvar år. Inför tilldelades förskoleverksamheten 0,5 mkr för modersmål. för detta kommer inför att flyttas till UFF och enheten Centrum för flerspråkigt lärande. Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. En kartläggning genomförs på enheterna utifrån brukarenkäten. Verksamheten bjuder in till delaktighet genom brukarråd, den digitala plattformen Pluttra samt vårdnadshavares dagliga kontakt med pedagoger. Verksamheten har dock svårt att hitta formerna för delaktighet via brukarråd, då få vårdnadshavare kommer vid dessa tillfällen. Folkhälsoenheten har därför fått i uppdrag att hitta former för aktiva föräldramöten där man kan lyfta olika teman som berör föräldraskapet, exempelvis relationer och gränssättning. Detta presenteras för förskolecheferna i maj. 33(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Att verksamheten ska utgå ifrån barns behov och intressen är ett av uppdragen i läroplanen. Verksamheten arbetar aktivt för att ge barnen inflytande i verksamhetens form och innehåll. Fokus i utvecklingsarbetet kommer att läggas på pedagogiska relationer, vilket är ett samlingsbegrepp för det sociala, emotionella och kognitiva stöd som pedagoger kan ge barn i konkreta möten. Ett annat arbete sker i form av att skapa goda lärmiljöer som möjliggör för barnen att vara delaktiga fullt ut i verksamheten. Sammantaget ökar detta ytterligare möjligheten att möta barns behov och intressen. Ett utvecklingsområde är att ytterligare utveckla förmågan till analys i verksamheten, också på övergripande nivå. Den kompetensutveckling som genomförs på Tellus och ÅterC sker i processform och där ingår analys av barns lärprocesser som en del i utvecklingsarbetet. Vidare har mallen för kvalitetsrapporten utvecklats för att underlätta och främja analys, både på enhets- och verksamhetsnivå. Orienteringssamtal genomförs i början av varje läsår. Förskolechef träffar då förskoleteamet och samtalar kring enhetens behov och inte minst barn i behov av särskilt stöd. I samband med detta läggs också en plan för samarbetet med berörda kompetenser så som specialpedagog, psykolog och/eller talpedagog. Verksamhetschef träffar hela teamet ett par gånger per termin. Verksamheten arbetar med mångfald på flera sätt och utifrån alla diskrimineringsgrunder. Olika kulturer ses som en tillgång. Arbetet har fokus på teman som likheter och olikheter, rätten att vara sig själv och att skapa en god språk- och lärmiljö. Förskolorna behöver i hög grad utgå från barnens intressen och kunskaper i det språkutvecklande arbetet. Ett sätt är att samverka med föräldrar, vilket visat sig vara en framgångsfaktor. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Enheterna sätter också egna utvecklingsmål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. En utveckling av analysen av resultaten både på verksamhetsnivå och enhetsnivå är en del i planen för ökad måluppfyllelse. 34(129)
Grundskola Uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och läroplan (Lgr 11). För grundskola och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 17 kommunala skolor från och med höstterminen. De större skolorna är uppdelade i två till tre skolenheter med en rektor för varje. De skolor som har elever från förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnomsorg, vilken är avgiftsbelagd. Skolbarnomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna 10-12 år. Mottagandet av nyanlända elever organiseras från och med vårterminen inom UFF med egen enhetschef. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Informationsmått Utfall Invånare i kommunen, 6 15 år 5 758 5 958 6 071 6 168 5 639 Varav 6 år 581 608 613 615 673 Varav 7 11år, tidigaredel 3 094 3 154 3 162 3 138 2 988 Varav 12 15 år, senaredel 2 083 2 196 2 296 2 415 1 978 Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) 95 96 96 96 91 Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi 2 148 2 145 2 144 2 127 2 106 Varav sålda platser 32 34 33 31 33 Köpta platser 218 212 207 205 224 Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem* 21 20 20 20 20 Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi 581 556 564 567 578 Varav sålda platser 8 8 8 8 10 Köpta platser 55 53 55 55 53 Grundskola Antal barn i kommunal regi 4 442 4 667 4 798 4 909 4 225 Varav sålda platser 72 73 72 72 81 Köpta platser 637 647 631 621 675 Elever per lärare (årsarbetare)* 12,5 12,5 12,5 12,5 13,6 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola 34 38 43 43 31 Antal elever med fritids/lss 29 29 34 36 21 Antal individintegrerade elever 10 8 7 6 7 35(129)
* Både kommunal och fristående verksamhet. Ekonomi Grundskola, tkr Bokslut Intäkt 61 984 43 986 44 706 43 966 43 396 Kostnad 575 817 592 701 618 870 627 376 637 166 Netto 513 833 548 715 574 164 583 410 593 770 Den största förändringen i grundskoleverksamhetens budget beror på den stora elevökningen som prognostiseras de närmaste åren. tillskottet beräknas räcka för att behålla befintlig personaltäthet inom undervisning, fritidshem och elevhälsa. Skolinspektionen ställer tydligare krav på att kommunen ska verka för ökad likvärdighet i förutsättningar för olika skolor. För att öka likvärdigheten kommer även fritidshemmen att inkluderas i den socioekonomiska resursfördelningen, vilket innebär att än mer resurser omfördelas mellan skolorna. Därutöver har en särskild satsning budgeterats om 1,2 mkr för att öka möjligheterna till likvärdiga resultat i kommunens samtliga skolor genom att utöka den befintliga socioekonomiska resursfördelningen inom grundskolan. Grundskolornas budget förstärks i kommande period med 1000 kr per elev för att ge rektorerna en ökad möjlighet att kunna höja kvaliteten på skolorna. Satsningen innebär en resursförstärkning om sammanlagt 6 mkr årligen. Utökande resurser för kulturaktiviteter och studiebesök om 200 tkr ingår även i den kommande budgetperioden. Det extra resurstillskott för fritidshemmen som ingick i plan -19 utgår år. för ungdomsarbetare är flyttad till sektor för socialtjänst. Ett ledningsstöd med 1 årsarbetare (600 tkr) till verksamhetschefen är budgeterat för att ge bättre förutsättningar för ledarskapet med hänsyn till verksamhetens storlek. Då antalet elever inom grundskola ökar har också resurser för specialpedagog, psykolog och skolläkare utökats. för detta förs över till Utvecklings- och stödenheten inom UFF. Antalet elever inom särskolan med fritids/lss beräknas öka under planperioden. Grundskolans lokaler i Mölnlycke räcker inte till utan paviljonger behöver placeras vid Djupedalsskolan. Även med detta tillskott är skollokalerna i Mölnlycke mycket välutnyttjade. I Björketorp ökar antalet elever med 220 under femårsperioden. I Hindås kommer paviljonger att behövas för att möta ökningen i de yngre åren och för att byggandet av den nya skolan blir försenat. Vart tredje år budgeterar verksamheten med att byta ut personaldatorer och nästa byte är planerat till. Fördelning av bruttokostnader för 36(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Enheterna sätter också egna utvecklingsmål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. En utveckling av analysen av resultaten både på verksamhetsnivå och enhetsnivå är en del i planen för ökad måluppfyllelse. Sedan hösten finns Tellus, ett reurs- och kompetensutvecklingscentrum för förskola och grundskola som ger alla grundskolor möjlighet att aktivt arbeta med naturvetenskap, matematik och teknik i en inspirerande miljö, ledd av pedagoger med specifika kunskaper. På Tellus arbetar verksamhetsutvecklare med kompetens inom ämnena mot enskilda lärare, arbetslag och enheter för att öka kompetensen att möta elevernas behov. För att öka rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare och driva utvecklingsarbetet på skolorna förstärks rektorskapet på 7 enheter från ht 17 genom nya rektorstjänster på 50-100%. Utvecklingen av undervisningen genom variation och anpassningar efter elevens behov är den viktigaste och mest centrala formen av stöd inom grundskolan. När detta sker utifrån varje elevs förutsättningar och behov bör kommunens totala måluppfyllelse öka ytterligare. Inom grundskola pågår ett arbete för att bättre kunna förutse situationer som kräver insatser gällande närvaro, anpassningar och ev andra insatser för elevens bästa. Alla skolor ska på sikt kunna anpassa sin verksamhet för alla elever med den kompetens och medvetenhet som krävs för att eleverna ska nå den måluppfyllelse de har förutsättningar för. Styrdokumentens nya skrivningar kring digitalisering lyfts fram och implementeras i verksamheten under de två närmaste åren. I planen finns Tellus med som en viktig resurs samt planerad kompetensutveckling för både rektorer och pedagoger. Fritidsverksamheten ska planeras och genomföras utifrån individens och gruppens behov samt i samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet, men hela tiden med fritidshemmets pedagogik som grund. Kunskapen om och förståelsen av fritidshemmets uppdrag är grunden för en hög kvalitet i verksamheten. Ett arbete för att höja kompetensen inom fritidshemmets personalgrupp har därför påbörjats tillsammans med Högskolan i Borås, bland annat genom kompetensutveckling av personal och nyanställningar. På enhetsnivå samverkar rektorer kring fritidshemmets roll och ansvar i elevens skoldag. Läroplanens skrivningar om fritidshemmet ger stöd i det kvalitetshöjande arbetet. 37(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Flertalet grundskolor har någon sorts certifiering för hållbar utveckling, och söker efter nya utmaningar för att åstadkomma ett fördjupat lärande. Hållbar utveckling handlar bland annat om att arbeta med det entreprenöriella lärandet, det vill säga utveckla och stimulera generella kompetenser som behövs i ett hållbart samhälle. Sammantaget erbjuds alla grundskolans elever någon form av kulturupplevelse varje år, antingen inom ramen för Skapande skola eller som ordinarie verksamhet i samverkan med Kulturverksamheten. Några skolor har ett samarbete med kommunens kulturskola och köper in särskilda kompetenser för att berika den ordinarie undervisningen. Andra skolor har samarbete med Hulebäcksgymnasiets estetiska program för att stimulera estetiska lärprocesser i undervisningen. En utmaning är att synliggöra vilka kulturella alternativ och samarbetsmöjligheter som finns för skolorna inom kommunens verksamheter. Verksamheten utvecklas hela tiden genom hög elevdelaktighet i processen att ta fram aktuella och intressanta kulturområden. Enskilda skolor erbjuder också kulturupplevelser som erbjuds utanför kommunen. 38(129)
Utveckling, fritid och folkhälsa Uppdrag Verksamheten består av fyra enheter: Utvecklings- och stödenheten (USE), Fritid ungdom, Folkhälsoenheten samt enheten Centrum för flerspråkigt lärande. Målgruppen är barn, unga, elever och för folkhälsoenheten alla medborgare i kommunen. Enheterna utgör delvis ett stöd för förskola och grundskola i frågor som rör det systematiska kvalitetsarbetet, elevhälsa, elevvård, flerspråkigt lärande och ungdomsfrågor. Verksamheten är även ett stöd åt andra verksamheter i utvecklingsfrågor som rör pedagogik, metodutveckling och verksamhetsutveckling. Det som förenar verksamheten är att enheterna arbetar förebyggande, främjande och utvecklande med kvalitets-, demokrati och inflytandefrågor. Informationsmått Utfall Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun 7 259 7 584 7 790 7 963 7 244 Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer 12 11 11 11 12 Ekonomi Utveckling, fritid och folkhälsa, tkr Bokslut Intäkt 1 491 1 565 2 535 2 535 2 535 Kostnad 30 601 43 414 47 222 47 482 47 482 Netto 29 110 41 849 44 687 44 947 44 947 Anslaget till verksamheten ökar med 2,8 mkr jämfört med. Då antalet elever inom grundskola ökar under perioden har också resurser för elevhälsa utökats, vilket finansieras av grundskolans tillskott för elevökning. Utöver elevökningen tillskjuts ytterligare 1,2 mkr för att utöka resurserna för psykologer. Även en omorganisation inom UTK, där resurser för modersmål flyttas från förskola, förklarar delar av ökningen. Fördelning av bruttokostnader, budgetförslag 39(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Genom ett varierat utbud av aktiviteter ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ och utökad lovverksamhet komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. 40(129)
Gymnasium Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 (Gy 11) samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transport-programmet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Elever som inte nått gymnasiebehörighet i grundskolan och nyanlända elever erbjuds olika inriktningar inom introduktionsprogrammet. För elever som tidigare gått grundsärskola och som vill läsa gymnasiekurser erbjuds introduktionsprogrammet: individbaserad yrkesintroduktion. Informationsmått Utfall Antal elever på Hulebäcksgymnasiet 1 700 1 743 1 732 1 720 1 799 Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun 1 357 1 406 1 451 1 545 1 413 Ekonomi Gymnasium, tkr Bokslut Intäkt 110 369 98 365 102 538 104 711 107 107 Kostnad 247 992 239 876 246 311 255 636 269 622 Netto 137 623 141 511 143 773 150 925 162 515 Antalet ungdomar i gymnasieålder har stor påverkan på verksamhetens budgetutveckling. Befolkningsprognosen visar att elevantalet vände upp igen efter ett antal år av minskande elevkullar. Inför skrivs planerat antal elever på Hulebäcksgymnasiet upp, från 1 700 till ca 1 740, för att sedan succesivt minska de kommande åren till 1 700 igen. Detta för att under en period kunna sänka budgeterade kostnader för köpta platser. I praktiken sker ingen ökning av antalet elever på Hulebäck jämfört med dagens nivåer, då det redan idag finns fler elever på skolan än de budgeterade 1 700. Till följd av KAA (kommunalt aktivitetsansvar) och APL (arbetsplatsförlagt lärande) ökar verksamhetens budget för undervisning från. Verksamheten planerar, tillsammans med Vuxenutbildningen, att starta en fordonsutbildning för nyanlända. Utbildningen kommer att vara bidragsfinansierad inom ramen för Yrkesvux. Vart tredje år budgeterar verksamheten med att byta ut personaldatorer och nästa byte är planerat till. Prisökning och kostnader för licenser ökar, vilket har tagits hänsyn till i budgeten. Under planerar verksamheten att bygga ut skolans matsal. Fördelning av bruttokostnader för år 41(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Gymnasieskolan i Härryda ska präglas av mångfald och av ett stort utbud av program och inriktningar för att tillgodose de många olika önskemål om utbildningsalternativ som ungdomar har, men också av att vara en skola för alla, en spännande mötesplats där kunskap och lärande utvecklas i samklang med olika elevgrupper. Gymnasieverksamheten erbjuder i dagsläget följande spridning: fyra yrkesförberedande program, fem högskoleförberedande program samt introduktionsprogrammen (IM) för elever som inte är behöriga. När det gäller inriktningar varierar det efter elevernas intressen, men i dagsläget finns totalt 24 inriktningar fördelade på alla gymnasieprogram. För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop, så långt det är möjligt. Varje program har ett elevhälsoteam (skolsköterska, specialpedagog, kurator och studie- och yrkesvägledare) som leds av rektor och som kan stötta vid behov. Specialpedagogerna har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare på skolan har ett särskilt övergripande ansvar för kartläggning och utbildning inom läs- och skrivproblematik, och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. Liknande upplägg finns inom matematik. Gymnasiet har även tillgång till skolpsykolog och skolläkare. Eleverna trivs mycket bra på Hulebäcksgymnasiet och de känner sig trygga. Skolan arbetar målmedvetet med bemötande, positiv stämning och för att den sociala samhörigheten och respekten för varandra ska vara levande i vardagen. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud och på Hulerådet behandlas 42(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse många frågor som rör den fysiska arbetsmiljön. Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Gymnasiets satsning på breda och tidiga stödinsatser ger resultat. Gymnasiet kommer fortsätta med denna medvetna strategi och bygga vidare och utveckla arbetet genom fortbildning och kollegialt lärande. Varje enhets arbete med det systematiska kvalitetsarbetet ger en bra analys över hur resurserna ska användas. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna för att följa elevernas utbildning oavsett var de är folkbokförda. För de elever som bor i Härryda kommun och som studerar på Hulebäcksgymnasiet, arbetar skolan aktivt för att hitta former så att eleverna ska fullfölja sina studier. De elever som bor i Härryda kommun, men som studerar på andra gymnasieskolor, finns det begränsade möjligheter att göra insatser för, men tendensen är att elever från Härryda kommun klarar sig allt bättre på gymnasiet, oavsett skola. Det kommunala aktivitetsstödet (KAA) gör att Härryda kommun anordnar bra aktiviteter för de ungdomar som är skrivna i kommunen och som eventuellt avbryter sina gymnasiestudier. 43(129)
Vuxenutbildning Uppdrag Vuxenutbildningens övergripande uppdrag är att förmedla kunskaper och stödja elever/studerande så att de kan arbeta och verka i samhället eller fortsätta studera. Uppdraget är att möta kommuninvånarnas och andras behov av utbildning på olika nivåer. Verksamhetens målgrupp är heterogen och de studerande är individer med mycket olika förutsättningar. Verksamheten ska alltid möta varje studerande utifrån hens behov och förutsättningar. Skollagen (2010:800) reglerar de skolformer som finns för den kommunala vuxenutbildningen. Dessa är: Vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) Särskild utbildning för vuxna, särvux Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Yrkeshögskolan regleras av Lag om Yrkeshögskolan (2009:128). Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar, yrkesvuxutbildningar med språkstöd samt lärlingsutbildning). Dessa utbildningar regleras av förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Från och med 1 januari förstärks medborgarnas rättighet till vuxenutbildning i det så kallade kunskapslyftet. Detta medför en förstärkning i medborgarens rättighet att under hela sin yrkesverksamma tid ha möjlighet att skola om sig med hjälp av gymnasial vuxenutbildning (både teoretisk och praktisk). Informationsmått Utfall Antal studerande, individer 1 100 1 200 1 250 1 200 1 086 Antal heltidsplatser gymnasial utbildning 250 220 220 220 205 Antal deltagare SFI 150 200 175 150 140 Antal deltagare Gruv 80 90 100 110 75 Antal deltagare inom GR 40 40 45 50 35 Studerande i annan kommun 50 70 70 70 100 Antal deltagare inom YH 300 300 350 350 410 Antal deltagare inom uppdragsutbildning 40 30 30 30 20 Ekonomi Vuxenutbildning, tkr Bokslut Intäkt 21 432 14 980 16 380 16 380 16 380 Kostnad 38 982 35 601 39 151 39 151 39 151 Netto 17 550 20 621 22 771 22 771 22 771 Jämfört med ökar verksamhetens budget med ca 2 mkr. Ökningen beror på ett statsbidrag som kommunen erhåller för den nya lagstiftningen kring rätt till vuxenutbildning. Verksamheten planerar att, tillsammans med gymnasiet, starta en yrkesvuxutbildning för unga nyanlända. Det är en fordonsutbildning som kommer att bedrivas i gymnasiets lokaler. Utbildningen kommer bedrivas inom ramen för yrkesvux och kostnaden täcks då av statsbidrag. 44(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. I kommunen anordnas utbildning för vuxna studerande. Inom ramen för givna resurser ska utbildningsutbudet vara så brett och mångfacetterat som möjligt. Studievägledning, undervisningsformer och samverkan inom GR ska erbjuda utbildningsvägar utifrån den enskildes behov. För att kunna behålla ett brett kursutbud arbetar verksamheten med flexibla undervisningsformer som möjliggör ett individanpassat arbetssätt. Genomströmningen och andelen elever med ett godkänt betyg (A E) ligger stabilt de senaste åren och på en något högre nivå än riket gällande grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Riktade satsningar för att behålla eleverna i utbildning genomförs i samtliga skolformer. De studerandes uppfattning om studiernas betydelse för deras framtida verksamhet efter studier mäts genom årliga enkäter. En direkt utvärdering av hur utbildningen lyckas matcha arbetsmarknadens behov är elevernas möjlighet till arbete efter utbildningen. Detta mäts årligen genom effektstudier sex månader efter avslutad yrkesutbildning. Genom att erbjuda ett stort och flexibelt kursutbud arbetar verksamheten för att nå eleverna och deras behov och genom detta vara ett steg på vägen. Yrkeshögskolans ledningsgrupper och branschråd, kontakter med arbetslivet, prognoser och kontakter med Arbetsförmedlingen ger vägledning för verksamhetens utbud. Att ha kontakterna med GR-nätverk och att samarbeta med kommunens näringslivsenhet är viktigt för planeringen. Verksamhetens studie- och yrkesvägledare är länken till elevernas önskemål och behov. Uppsökande verksamhet genomförs på Arbetsförmedlingen och tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Underlagen matchas sedan med verksamhetens kunskaper och prognoser för 45(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse att träffa rätt för både enskild elev och behov på arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Vuxenutbildningen avser att lämna in sex till åtta ansökningar till Yrkeshögskolan årligen. Ett samarbete har inletts med grannkommunerna inom ramen för GR om att försöka hitta vägar att underlätta och effektivisera ansökningsprocessen för att på det sättet bli mer kostnadseffektiva. Ansökningarna som skickas till Myndigheten för yrkeshögskolan avser i första hand start av utbildningar i september påföljande år. Besked om eventuell start av utbildning meddelas under januari/februari månad. I planeringen förutsätts att två till fyra ansökningar beviljas. Yrkeshögskolan har ett brett samarbete med arbetslivet och näringslivet både när det gäller att driva YHutbildningar och när det gäller att ta fram områden där det finns bristyrken. Förutsättningen för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en ansökan är att skolan samverkar just med arbetslivet och näringslivet, och att man kan visa att det finns ett behov på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier som ingår i sökta utbildningar. Verksamheten bedriver uppdragsutbildning inom skilda områden. För verksamhetsplanperioden planeras utbildningar inom IT, språk och eventuellt inom säkerhetsområdet. 46(129)
Kultur Uppdrag Kulturverksamheten i Härryda består av tre enheter: Kulturskolan, Mölnlycke kulturhus samt Landvetters kulturhus inklusive Hindås och Rävlanda bibliotek. Verksamheten arbetar dessutom med den offentliga konsten och med olika kulturprojekt; handlägger ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Informationsmått Utfall Antal kursplatser i Kulturskolans terminskurser 1 650 1 680 1 680 1 680 1 626 Antal utlån biblioteken 400 000 440 000 440 000 440 000 436 805 Antal besök Kulturhuset* 500 000 500 000 500 000 500 000 470 000 Ekonomi Bokslut Intäkt 5 954 4 520 4 520 4 520 4 520 Kostnad 49 415 48 174 48 229 48 229 48 229 Netto 43 461 43 654 43 709 43 709 43 709 Jämfört med ökar anslagen till Kulturskolan 0,2 mkr, vilket delvis täcker elevökningen för perioden. Mot bakgrund av förväntad befolkningsökning är det sannolikt att kön likväl kommer att bli längre. Vidare får verksamheten ett tillskott för att täcka kostnader för verksamhetsservice i framförallt Landvetters kulturhus. Kostnader för lokaler minskar då en omräkning av hyreskostnaderna har gjorts av fastighetsfunktionen. Fördelning av bruttokostnader för 47(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att tillgängliggöra kulturarvet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Kulturhusen kommer att fortsätta erbjuda ett varierat kulturutbud för kulturkonsumenter och kulturutövare. Samverkan med enskilda, företag, föreningar och studieförbund breddar utbudet liksom stödet till det föreningsdrivna kulturhuset i Hindås. Alla elever från tre år och uppåt inom förskolan och grundskolan erbjuds årligen ett kulturprogram. Stort fokus läggs på lovaktiviteter, ambitionen är att erbjuda meningsfulla och kreativa fritidssysselsättningar för barn och unga. Det kan vara dans och teater, pyssel för de yngre, sagostunder, ungdomsfestivaler eller kreativa verkstäder. Verksamheten initierar även nya projekt och samarbeten för att förnya och utveckla. Det kan vara samarbeten mellan konst- och musikelever och professionella utövare eller nya samarbeten med föreningar. Att lyfta fram aktuella ämnen och profiler på författarfrukostar, föredrag eller till samtal är också angeläget. Bibliotekens uppgift kan definieras som plats för lärande, möten, skapande och upplevelser. Bibliotekssystemet i kommunen består av biblioteken i de två kulturhusen, ett integrerat skol- och folkbibliotek i Rävlanda och ett meröppet bibliotek i Hindås. Meröppet innebär att brukare kan använda biblioteket utöver de bemannade öppettiderna vilket gör det tillgängligt även kvällar och helger. Generösa öppettider och en god digital tillgänglighet ökar möjligheten att använda sig av bibliotekets utbud. Utlåningen av barnböcker väntas fortsätta vara mycket hög och stå för ca 66 procent av utlånen. Ambitionen är att arbeta alltmer läsfrämjande och med läslust riktat mot barn och unga. Utvecklingen av de digitala tjänsterna väntas fortsätta och utlåningen av e- böcker öka. Biblioteken i kommunen har bland landets högsta bokutlåning fördelat per invånare och den väntas fortsätta ligga på en hög nivå. Aktiv låntagare är definitionen för den som någon gång under året lånat på biblioteket. Det gör cirka 40 procent av medborgarna. Motsvarande tal för hela landet är runt 26 procent. Kulturarvet är både materiellt och immateriellt såsom kulturmiljöer, traditioner, seder och bruk. Arbetet med att digitalt tillgängliggöra och presentera värdefulla kulturmiljöer på hemsidor och i marknadsföring kommer att fortsätta. Bibliotekens ökade digitalisering gör allt fler tjänster tillgängliga på nätet. Kulturskolans verksamhet kan delas in i fyra delar. Det är terminskurserna i instrumentalundervisning, sång, rytmik, dans, teater och bild; det är korta kurser och lovaktiviteter; det är obligatorisk rytmik och det är samarbeten med grundskolan. I dessa samarbeten och aktiviteter möter pedagogerna lika många barn som deltar i terminskurserna. Det svårt att göra prognos över antalet barn i kö, många faktorer samverkar: gruppstorlek, olika konstformers attraktivitet, hur länge man 48(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse går kvar, utbud i kommundelarna med mera. I det nya kulturhuset i Landvetter är behovet stort av aktiviteter för barn och unga. Där kommer fler barn att hitta sin kulturform om utbudet ökar med fler korta kurser, eftermiddagsverksamhet, öppen ateljé och en satsning på aktiviteter på loven. Kulturskolan kommer även de närmaste åren bedriva kulturskola i Bollebygds kommun. 49(129)
Indikatorer Verksamhetsmål Indikator Utfall Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn, %. Föräldrar ska kunna vara med och påverka arbetet i förskolan, %. Barnen har möjlighet att ha inflytande på verksamhetens innehåll, %. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Barnen ska känna glädje av att lära sig och känna att de behövs i gruppen, %. Andel genomförda orienteringssamtal, %. Barnen har möjlighet att utveckla språket, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. Vårdnadshavares totala nöjdhet, fsk och fdh, skala 1-7. Andel enheter som har ett systematiskt kvalitetsarbete, fsk och fdh, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i engelska, %. Vårdnadshavares totala nöjdhet, fsk och fdh, skala 1-7. Andel enheter som har ett systematiskt kvalitetsarbete, fsk och fdh, %. Vårdnadshavares totala nöjdhet, fsk och fdh, skala 1-7. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar i åk 9. 90 95 95 95 65 70 70 70 65 70 70 70 50 50 50 50 44 80 85 85 90 100 100 100 100 75 80 80 80 88 88 89 89 87 5,5 5,5 6 6 100 100 100 100 78 78 78 78 77 82 87 87 87 87 95 95 95 95 93 97 96 96 96 94 98 97 97 97 95 100 5,5 6 6 94 93 93 93 91,4 90 89 89 89 87,5 220 227 227 227 227 50(129)
Verksamhetsmål Indikator Utfall Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Genomsnittligt meritvärde för flickor i åk 9. Andel årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, %. Vårdnadshavarna upplever att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra så att barnet utvecklar sina förmågor, %. "Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan" - fråga i brukarenkäten för elever i åk 5, %. "Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan" - fråga i brukarenkäten i åk 8, %. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, %. 240 251 251 251 251 52 45 45 45 45 84 84 84 84 82 95 90 90 90 90 80 75 75 75 75 55 57 57 57 57 72 62 62 62 62 Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet. 650 650 650 650 667 13 525 13 900 13 950 14 000 13 901 Programutbud. 11 10 10 10 11 Antal inriktningar. 25 24 24 24 24 Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet när jag behöver det, %. 87 89 89 89 85 Känner mig trygg på Hulebäck, %. 97 97 98 98 97 Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Jag får möjlighet till studiero i skolan, %. Jag är nöjd med min skola som helhet, %. Andel elever med gymnasieexamen (slutbetyg) på Hulebäcksgymnasiet, %. Andel elever med examen efter 4 år inklusive IM- programmen, %. Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i SFI som slutfört kurs, %. 82 75 80 80 80 91 92 93 94 89 90 90 92 92 86,7 78 78 78 78 75,2 80 80 80 80 83 65 70 70 70 83 40 35 37 40 25 Antal deltagare på Särvux. 25 25 25 25 24 Kommer utbildningen ha betydelse för din framtida verksamhet, arbete/studier? 3,2 3,2 3,2 3,2 3,4 51(129)
Verksamhetsmål Indikator Utfall Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. 65 65 65 65 70 Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Antal erbjudna YH-utbildningar. 7 8 8 8 7 Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Antal erbjudna uppdragsutbildningar per år. Antal aktiviteter, program och utställningar. Antal besökare på program och aktiviteter. 5 2 2 2 3 500 500 500 500 676 20 000 20 000 20 000 22 000 16 297 Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att tillgängliggöra kulturarvet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Öppettimmar per vecka. 155 228 228 228 228 Andel aktiva låntagare, %. 40 40 40 40 40 Antal utvecklingsområden. 2 1 1 1 2 Andel barn 7-15 år som deltar i kulturskolan, %. 27 27 26 25 26 Antal barn i kö. 200 200 225 225 132 52(129)