Svensk utbildning i internationell statistik

Svensk utbildning i internationell statistik 2005

Svensk utbildning i internationell statistik 2005 Statistiska centralbyrån 2005

Swedish education in international statistics 2005 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2005 Tidigare publicering/ Svensk utbildning i internationell statistik, 2002 Previous publication Swedish education in international statistics 2002 Producent/ Producer SCB, Enheten Utbildning Arbetsmarknad 701 89 Örebro Tfn +46 19 17 60 00 e-post: ua@scb.se Förfrågningar/ Karin Björklind, Enheten Utbildning Arbetsmarknad Inquiries Tfn +46 19 17 62 68 E-post: karin.bjorklind@scb.se Omslag och grafisk form Foton Marie Almers Atterhall, Ateljén SCB. Omslag: Håkan Lindgren/Pressens bild, Robert Ekegren/Bildbyrå Ekegren (2 foton), Bengt Höglund/Johnér Bildbyrå Kapitel 1: Emilio Ereza/Pressens bild Kapitel 2: Cathy Crawford/Pressens bild Kapitel 3: Voisin/Sjöbergs Bildbyrå Kapitel 4: HeikoWolfraum/Pressens bild Kapitel 5: Savinysev Fyodor/Pressens bild Kapitel 6: Sjöbergs Bildbyrå Kapitel 7: Robert Ekegren/Bildbyrå Ekegren Kapitel 8: Bengt af Geijerstam/Bildhuset Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 2005 ISSN 1653-4255 ISBN 91-618-1298-6 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2005.12

Förord Internationella jämförelser blir allt viktigare och förekommer allt oftare, inte minst i media och i den politiska debatten. Samtidigt är det svårt att göra internationella jämförelser och det är lätt att dra fel slutsatser om statistiken från olika länder inte är jämförbar. SCB har ambitioner att i allt större utsträckning publicera internationella jämförelser ur ett svenskt perspektiv och med kommentarer till statistikens kvalitet och jämförbarhet. Denna bok är ett led i dessa ansträngningar. SCB rapporterar underlag för utbildningsstatistik till EU, OECD och UNESCO. Underlaget sammanställs i omfattande publikationer, de mest kända är Key data on education in Europe (EU) och Education at a Glance (OECD). Föreliggande bok, Svensk utbildning i internationell statistik, belyser bland annat vissa områden ur dessa två internationella publikationer. Bokens inriktning är att göra en bred översikt snarare än en djup analys av olika delar av utbildningsområdet. Boken gör inte anspråk på att vara uttömmande utan skall snarare ses som en inkörsport till vidare läsning. Detta är den andra utgåvan i en planerad serie av internationella jämförelser. Nästa utgåva beräknas komma ut 2008. SCB tar gärna emot synpunkter på innehållet för att förbättra publikationen inför nästa utgåva. Framställningen av boken har möjliggjorts genom att Utbildningsdepartementet ställt resurser till SCB:s förfogande. Vid framställning av boken har Jonas Börjesson, Anna Eriksson, Anna Gärdqvist, Bengt Gref, Ann-Charlott Larsson och Allan Nordin medverkat. Arbetet har letts av Karin Björklind. Ingegerd Berggren, Fredrik Bood, Gunlög Eiderbrant-Nilsson samt Gunilla Dahlén har fungerat som läsgrupp. Samtliga medverkande är verksamma vid SCB. Statistiska centralbyrån i november 2005 Anna Wilén Kajsa Swenson

Innehåll Förord 3 Contents 6 Inledning 8 1. Utbildning i ett globalt perspektiv 13 Internationella utvecklingsmål prioriterar utbildning 14 Långt ifrån alla barn fullföljer utbildningen 19 Sekundärskolan få allt större betydelse 20 Utbildningssektorn och HIV/AIDS 21 2. Befolkningen 23 Befolkningen under 30 år 24 Utbildningsnivå 26 Arbetsmarknad 32 3. Förskolenivå 41 Förskolan det första steget i ett livslångt lärande 42 Organisation 43 Deltagande 44 Lärare 49 4. Grundskole- och gymnasienivå 51 Organisation 52 Informations- och kommunikationsteknologi (ICT) i skolan 58 Främmande språk 61 Elever 64 Lärare 68 5. Högskolenivå 73 Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv 74 Deltagande i högre utbildning 77 Högskoleexaminerade 79 Studenter med utländskt medborgarskap 82 6. Det livslånga lärandet 85 Totalt deltagande i lärande 86 Formell utblildning, kurser och studiecirklar 88 Kurser och studiecirklar 91 Självstudier 94

7. Utbildningskostnader 97 Utbildningskostnadernas andel av BNP 98 Utbildningskostnadernas andel av de offentliga kostnaderna 102 Utbildningskostnader per elev 104 8. Kunskapsmätningar 109 Jämförande internationella studier 110 Läsförståelse 111 Matematik 117 Naturvetenskap 123 Problemlösningsförmåga 128 Skolklimat och tillhörighet 130 Engelska 131 Demokrati 133 Tabeller 139 Tabellförteckning 140 Definitioner och begrepp 183 Beskrivning av regionala indelningar 184 Organisationer 186 Begrepp 187 Klassificering efter utbildningsnivå (ISCED) 188

Contents Forword 3 Contents 6 Introduction 8 1. Education from a global perspektive 13 Worldwide priorities in the educational areas 14 Far from all children complete their education 19 Secondary school getting more important 20 Education and HIV/AIDS 21 2. The people 23 Population 30 years and younger 24 Level of education 26 Labor market 32 3. Pre-primary education 41 Pre-primary - first step of Life Long Learning 42 Organisation 43 Participation 44 Teachers 49 4. Primary and secondary education 51 Organisation 52 ICT in school 58 Foreign language 61 Pupils 64 Teachers 68 5. Higher education 73 Swedish higher education from an international perspective 74 Participation in higher education 77 Completion of higher education 79 Students with foreign citizenship 82 6. Adult learning, participation in education 85 Participation in different types of education, training or learning activities 86 Formal and nonformal education and training 88 Nonformal education and training 91 Informal learning 94

7. Educational expenditures 97 Educational expenditures, share of GDP 98 Educational expenditure, share of the total public expenditure 102 Educational expenditure per pupil 104 8. Comparisons of student achievements 109 International comparisons of student achievements 110 Reading literacy 111 Mathematical literacy 117 Science literacy 123 Problem solving 128 School climate and a sense of belonging 130 English 131 Democracy 133 Tables 139 Table content 140 Definitions and concepts 183 Description of regional divisions 184 Organisations 186 Concepts 187 Classification of education level (ISCED) 188

Inledning Inledning Statistik spelar en viktig roll i dagens samhälle. Den förser beslutsfattare i olika sammanhang med relevanta fakta, den både används i och ger upphov till debatter på olika områden och den ger allmän information om tillstånd och tendenser i samhällslivet. Statistiska uppgifter blir intressantare och mer användbara om de sätts in i ett sammanhang. En uppgift om till exempel hur många som sökt till högskolan ett visst år säger mer om den relateras till hur många platser de sökande konkurrerar om, eller hur många som sökt och kommit in under tidigare år etc. På liknande sätt innebär jämförelser mellan länder att uppgifterna för ett enstaka land ges en ny dimension. Intresset för internationella jämförelser har vuxit avsevärt under de senaste tio åren. Begreppet benchmarking i betydelsen jämföra med andra inom samma verksamhetsfält har använts flitigt under flera år och tycks fortfarande vara i högsta grad gångbart. En sökning på nätet ger nära tre miljoner träffar på ordet benchmarking. Att uttrycket definition of benchmarking ger ca 250 000 träffar vittnar om att jämförelser görs i det egna landet eller internationellt inom många områden. När det gäller internationella statistiska jämförelser har inte bara intresset utan också möjligheterna vuxit på senare tid. Det hänger samman med att flera internationella organisationer arbetat och arbetar intensivt med att öka jämförbarheten mellan länderna. Exempel på detta är det arbete med definitioner och standarder för statistiska mätningar som fortlöpande görs inom EU och OECD. Även FN har bestämt att internationellt samarbete och internationell koordination skall vara grundläggande principer för ländernas officiella statistik. För framtiden kan man förutse både ökade behov av internationella jämförelser och ökade möjligheter att göra internationell statistik. Ett exempel på detta är den s.k. Bolognaprocessen, till vilken 45 länder nu har anslutit sig. I Bolognadeklarationen fastställs tre övergripande mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning : 8 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

Inledning att öka rörligheten att främja anställningsbarheten att främja Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent. Dessa övergripande mål bryts ned i operativa mål, varav ett är införandet av ett system med tydliga och jämförbara examina (på högskolan). När detta operativa mål har uppnåtts, eller när jämförbarheten har blivit större än i dag underlättas studenters rörlighet mellan länderna för studier. Detta gör att möjligheterna för de färdigutbildade att få arbete i andra länder än sitt hemland ökar. En bieffekt av arbetet med mer enhetliga examina är en ökad jämförbarhet i statistiken mellan länderna. Syftet med denna bok är att beskriva Sveriges läge i förhållande till andra länder när det gäller hur mycket pengar som satsas på utbildning och resultatet av dessa satsningar: Vad får vi ut av de använda resurserna i form av utbildningsnivå och kunskaper hos elever och studenter? Vad skiljer vårt utbildningssystem från andra länders? Vad kan vi lära av andra länder i fråga om organisation och inriktning av utbildningen? Boken innehåller statistik från olika källor i många länder och resultat från flera internationella undersökningar. Förhoppningsvis kan materialet ge underlag för reflektioner kring frågorna ovan och kanske också bränsle åt den utbildningspolitiska debatt som ibland blir rätt intensiv i vårt land. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 9

Inledning Jämförelser av utbildningssystem Det är svårt att göra internationella jämförelser inom utbildningsområdet. Ländernas utbildningssystem skiljer sig åt. Definitions- och tolkningsproblem gör att ett och samma begrepp kan ha olika innebörd i olika länder. För att kunna jämföra och analysera data om utbildning behövs ofta kompletterande information om utbildningssystemen: när skolstarten sker, vad som räknas till grundskolenivå, vad som utgör obligatorisk skolgång och längden på utbildningsprogrammen. I EU:s publikation Key data on education in Europe presenteras utbildningssystemen i medlems- och kandidatländerna. Detta görs i både grafiska och verbala beskrivningar för att underlätta förståelsen av skillnader mellan länderna. Det svenska utbildningssystemet brukar betraktas som ganska enhetligt medan system i vissa EU-länder är mer svåröverskådliga. Det svenska utbildningssystemet 2002/03 Ålder Sverige samarbetar med EU, OECD och UNESCO för att förbättra kvaliteten på utbildningsstatistiken och göra internationella jämförelser möjliga. UNESCO ansvarar för en en internationell utbildningsklassificering, International Standard Classification of Education (ISCED97) som förenklar jämförelser mellan olika utbildningssystem. Enligt indelningen i ISCED97 är det nivåer på utbildning som jämförs i stället för skolformer. På så vis kommer man delvis runt svårigheter som bottnar i skillnader mellan utbildningssystem. Detta är inte enkelt och jämförelser måste göras med insikt om olikheter. 10 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

Inledning Några särdrag för utbildningssystemet i Sverige I EU:s jämförelser av utbildningssystem framgår att alla länder har en obligatorisk skola vilken i de flesta fall pågår nio eller tio år. Skolstarten skiljer sig dock åt och barn i Sverige börjar skolan relativt sent. I de flesta europeiska länder börjar barnen i skolan vid sex års ålder. I Sverige kan barnen börja förskoleklass vid sex år men börjar i den obligatoriska skolan det år de fyller sju. I Sverige och de övriga nordiska länderna är grundskolan sammanhållen i en enhet. Detta står i kontrast till den indelning i separata nivåer (primär- och sekundärskola) vilken är vanlig i många länder. I den svenska skolan är de första nio åren lika för alla och förbereder eleverna så att alla skall kunna fortsätta till gymnasieskolan. Praktiskt taget alla ungdomar i Sverige fortsätter också att studera efter den 9-åriga grundskolan. I de flesta andra europeiska länder sjunker studiedeltagandet efter den obligatoriska skolans slut. Inom EU är skolgången vanligtvis gemensam för alla elever inom den nivå som motsvarar vår grundskola i de flesta fall tills eleverna är 14 eller 15 år. Det finns dock undantag; i några länder väljer eleverna redan vid 10 12 års ålder antingen studie- eller yrkesinriktad utbildning. Inom det som motsvarar den svenska gymnasienivån är det i många länder en skillnad mellan generella och yrkesinriktade utbildningar, där de yrkesinriktade inte ger behörighet till högre studier. I Sverige skall all gymnasieutbildning ge grundläggande behörighet till högre studier. Detta oavsett om man går på ett yrkes- eller studieförberedande program. Avsikten med det enhetliga svenska skolsystemet är att elever skall kunna välja inriktning utan att hamna i någon återvändsgränd. När det gäller utbildning på högskolenivå finns olika system i Europa som speglar ländernas traditioner. Antagningen sker oftast vid 18 19 års ålder men detta gäller inte alla länder. I Sverige är det till exempel vanligt med ett avbrott i studierna innan en universitets- eller högskoleutbildning påbörjas. Detta påverkar medelåldern för studenter i universitets- eller högskoleutbildning, som är högre i Sverige än i många andra länder. Det finns också viktiga karaktärsdrag hos den svenska utbildningsmodellen som inte syns i EU:s översikt. Utbildningen skall till exempel vara tillgänglig för alla, oavsett ekonomiska eller sociala villkor. All utbildning, inklusive universi- SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 11

Inledning tets- och högskolenivå, är därför avgiftsfri för studenten. Det skall också finnas möjlighet att återvända till studier och att komplettera eller bygga på sin utbildning varvat med arbete. Detta bidrar också till den höga medelåldern bland studenter i högre utbildning i Sverige. Svensk vuxenutbildning är omfattande, har en lång historia och finns i ett flertal former. Det finns också en tradition av folkbildning i Sverige och många studerar på folkhögskolor och inom studieförbund. Sammantaget kan sägas att i Sverige hålls dörrarna till utbildning öppna, en god förutsättning för ett livslångt lärande i praktiken. 12 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

Utbildning i ett globalt perspektiv 1

1. Utbildning i ett globalt perspektiv 1. Utbildning i ett globalt perspektiv Internationella utvecklingsmål prioriterar utbildning Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. FN har satt utbildning för alla världens barn högt på den internationella dagordningen. Utbildning ingår som en viktig komponent i millenniemålen (Millennium Development Goals), som är åtta tidsbundna mål för världens utveckling, hämtade från FN:s Millenniedeklaration 1. Målen är i dag centrala i utvecklingsdebatten. Bland målen finns att alla barn i hela världen år 2015 ska kunna avsluta en grundläggande skolgång (mål 2) samt att flickor och pojkar skall ha samma möjlighet till utbildning på alla nivåer (del av mål 3 om jämställdhet mellan könen). Utbildningsmålet anses grundläggande för att kunna uppnå det övergripande målet om att utrota den extrema fattigdomen. Internationella riktlinjer för utbildning finns också inom målen för Education for All (EFA). Vid den globala utbildningskonferensen i Senegal år 2000 antog 164 regeringar the Dakar Framework for Action med sex mål för att uppnå utbildning för alla år 2015. Målen handlar bland annat om att bygga ut utbildning på förskolenivå, ge kostnadsfri och obligatorisk primärutbildning 2 till alla, öka läskunnigheten bland vuxna med 50 procent jämfört med 2000, uppnå jämställdhet mellan könen samt förbättra kvaliteten på utbildningen. I den årliga uppföljningen 2005 låg tyngdpunkten på det sistnämnda målet och man menar att det nu är absolut nödvändigt att höja utbildningens kvalitet. När länder strävar efter att säkerställa alla barns rätt till utbildning, koncentrerar man sig på tillgängligheten, det vill säga att erbjuda platser, ofta på bekostnad av kvaliteten. I många länder råder en situation där barnen, även om de faktiskt är inskrivna, inte tillbringar tillräckligt med tid i skolan eller får en undervisning som är adekvat eller relevant för behoven. Resultatet blir att många barn och ungdomar lämnar skolan utan tillräckliga kunska- 1) Deklarationen skrevs under av världens ledare under det s.k. Millennietoppmötet år 2000. Tidsramen är 25 år, från 1990 till 2015. 2) Primary education ISCED 1, motsvarar grundskolans år 1 6. 14 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

1. Utbildning i ett globalt perspektiv per. För många länder innebär det en dubbel utmaning att öka tillgången på platser och samtidigt förbättra kvaliteten på utbildningen och förutsättningarna för barnen att lära på ett effektivt och varaktigt sätt. Detta kräver åtaganden och mobilisering av resurser i en omfattning som hittills inte varit möjlig. På det internationella planet har nu frågan om utbildningens kvalitet fått mycket hög prioritet. Både UNDP:s Human Development Report 2005 och UNES- CO/EFA:s Global Monitoring Report 2005 berättar att det skett framsteg mot de uppsatta utbildningsmålen i vissa länder och regioner, men konstaterar att mycket återstår om alla mål ska kunna nås i tid. Allmän primärutbildning, UPE 3 Både inom FN:s millenniemål och EFA har man antagit allmän primärutbildning, eller skola för alla barn, som ett huvudmål. Målet förutsätts vara uppnått år 2015. Barn som fullföljer utbildning motsvarande grundskolans första sex år, så kallad primärutbildning, antas få de grundläggande kunskaper som behövs för att fungera i samhället. Primärutbildning är en av FN:s grundläggande mänskliga rättigheter. Globalt sett gick 30 miljoner fler barn i skola runt 2001/2002 jämfört med i början av 1990-talet. Trots ökningen går fortfarande 103 miljoner barn inte i skolan i dag 4. Med nuvarande utvecklingstakt kommer uppskattningsvis 47 miljoner barn inte gå i skolan 2015. Målet om skolgång för alla barn kommer därmed inte att uppnås till år 2015. Ett vanligt mått som används för att utvärdera hur väl utbildningssystemen lyckas uppnå utbildningsmålen är det s.k. net enrolment ratio (NER) 5, på svenska - nettoinskrivningskvoten. NER visar andelen barn i officiell skolåder som finns inskrivna i skolan. Måttet inkluderar inte de barn som är inskrivna men som är yngre eller äldre än den åldersgrupp som utbildningen är avsedd för. Cirka 90 av världens utbildningsministrar, samlade för UNESCO:s generalkonferens i oktober 2005, gjorde följande gemensamma uttalande: Notable progress have been made by many countries towards the achievement of Education For All. However, we note with alarm the effects of poverty, hunger, conflict, instability, HIV and AIDS, maternal mortality, illiteracy, teacher migration and natural disasters ( ) on the chance to learn for millions of children, young people and adults, and the consequent stagnation of progress towards or retrogression from EFA goals. Se diagram på nästa sida! 3) Universal Primary Education (UPE), är ett utbrett begrepp som betyder att alla barn skall gå i skolan i nivån som motsvarar grundskolans år 1 6. 4) Data avser 2001 vilket är det senast tillgängliga för globala redovisningar. 5) Net enrolment ratio (NER) visar proportionen barn i officiell skolålder som går i skolan. Målet för universell primärutbildning är att NER ska vara 100, dvs. att alla barn i skolålder ska finnas i skolan. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 15

1. Utbildning i ett globalt perspektiv Skillnaden mellan olika regioner är mycket stor när det gäller andelen barn inskrivna i primärskolan. Många länder i Afrika söder om Sahara samt vissa länder i Mellanöstern och Nordafrika och Pakistan, hade år 2001 en NER som låg under 70 procent. Utbildningssystemen i Central- och Östeuropa utmärkte sig också genom att många länder hade en NER mellan 70 och 90 procent. Störst framsteg har gjorts i Latinamerika och Karibien, där inskrivningen i grundskolan nu är 96 procent jämfört med 86 procent 1990. Andel barn i och utanför primärskolan i Afrika söder om Sahara år 2001 Barn utanför skolan Barn i skolan 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Källa: UNESCO, Institute for Statistics. Seychellerna Kap Verde Sao Tomé och Principe Mauritius Togo Sydafrika Ekvatorial Guinea Lesotho Rwanda Zimbabwe Malawi Botswana Gabon Namibia Swaziland Gambia Benin Kenya Liberia Madagaskar Zambia Elfenbenskusten Guinea Ghana Moçambique Tchad Senegal Tanzania Burundi Etiopien Guinea Bissau Eritrea Burkina Faso Niger 16 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

1. Utbildning i ett globalt perspektiv Det finns också stora skillnader inom regionerna. Uppgifter från 34 afrikanska länder söder om Sahara visade till exempel att några länder hade lyckats nå fullt eller nästan fullt deltagande inom primärutbildningen år 2001. Samtidigt hade fem länder mindre än hälften av barnen i officiell skolålder registrerade i primärskolan. Uppgifter saknas för elva länder i regionen. Faktorer som skolavgifter och långa avstånd till skolan bidrar till att barn börjar skolan senare än den officiella inträdesåldern. I Afrika söder om Sahara är 20 till 40 procent av alla barn som börjar skolan två eller flera år äldre än den uppsatta åldern för skolstart. Sammantaget står det klart att många av världens länder fortfarande har lång väg att gå innan den internationella målsättningen om skolgång för alla är uppnådd. Samma möjligheter för flickor och pojkar? Utbildningsskillnader beroende på kön ska elimineras, helst före år 2005, men inte senare än år 2015. Allt fler flickor bereds plats i skolan och antalet flickor i förhållande till antalet pojkar i skolan förändrades från 89 procent år 1990 till 93 procent år 2000. Även om läget har förbättrats inom primärskolan är tillgången till utbildning för flickor och kvinnor betydligt sämre högre upp i utbildningssystemet. Över 60 procent av de 771 miljoner vuxna analfabeterna är kvinnor 6. Mer än vart tredje barn lever idag i länder utan jämlik åtkomst för pojkar och flickor till primärutbildning. Paritet (likvärdig nivå på deltagandet) och jämställdhet (att erbjudas samma möjligheter) mellan könen när det gäller tillträde till utbildning är därför fortfarande högt prioriterat i internationella sammanhang. När det gäller nivån på deltagandet är gapet mellan könen speciellt stort i länder i Mellanöstern och Nordafrika, Afrika söder om Sahara och i Syd- och Västasien. Deltagandet bland flickor i primärskolan är avsevärt lägre än deltagandet bland pojkar i 71 av 175 länder. Se diagram på nästa sida! 6) Data avser år 2002. Siffran är reviderad och ligger betydligt under de 862 miljoner som tidigare redovisats för år 2000. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 17

1. Utbildning i ett globalt perspektiv Andel barn i primärskolan efter region och kön år 2001 Afrika söder om Sahara Syd- & Västasien Nordamerika & Västeuropa Latinamerika & Karibien Östasien & Stillahavsreg. Centralasien Central- & Östeuropa Mellanöstern & Nordafrika Utvecklingsländer Industrialiserade länder Övergångsländer Världen Källa: UNESCO, Institute for Statistics. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Bland de huvudsakliga anledningarna till varför färre flickor än pojkar går i skolan är att de i större utsträckning än pojkarna utför hushållssysslor eller annat jobb för att bidra till familjens försörjning. Också kostnaden för skolmat, böcker och skoluniformer inverkar. Med begränsade resurser väljer många familjer att investera i sonens utbildning. Andra faktorer är tidiga graviditeter och äktenskap, HIV/AIDS, konflikter och våld i och utanför skolan, lågt antal kvinnliga lärare som kan fungera som förebilder etc. Listan kan göras lång. 18 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

1. Utbildning i ett globalt perspektiv Långt ifrån alla barn fullföljer utbildningen Att barn faktiskt börjar skolan betyder inte att de fullföljer hela primärutbildningen. I många länder är det vanligt att eleverna avbryter skolgången innan de hunnit få bestående kunskaper i att läsa eller räkna. Det är också mycket vanligt med sen start, det vill säga att barn börjar skolan när de är äldre än den föreskrivna åldern för skolstart och att barn går om årskurser både en och flera gånger. Ungefär hälften av alla barn i Afrika söder om Sahara slutför aldrig sin primärutbildning. Att elever inte fullföljer utbildningen är ett exempel på att man inte bör inrikta sig enbart på nivån på deltagandet eller inskrivningen i primärutbildningen när man gör en bedömning av utbildningsläget i världen. Det finns andra frågor som rör kvaliteten på utbildningen som också har stor betydelse för vad och hur barn lär. Andelen elever per lärare är högre än önskvärt i många delar av världen. I Afrika söder om Sahara går det 44 elever på en lärare och i Syd- och Västasien 40 elever på en lärare. I många fattiga länder uppfyller inte lärarna de Andel barn som fullföljer primärskolan år 2001 Mindre än 60 % 60 74 % 75 84 % 85 94 % 95+ % Uppgifter saknas SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 19

1. Utbildning i ett globalt perspektiv minimikrav som ställs för att få undervisa. Effekterna av HIV/ AIDS på utbildningssektorn är katastrofala i många länder och märks bland annat genom ett lägre deltagande och frånvaro bland lärare. Resultat från nationella och internationella kunskapsmätningar visar att elever i många utvecklingsländer presterar långt under de uppställda kraven. Sekundärskolan får allt större betydelse 7 De senaste åren har många länder lagt allt mer strategisk vikt vid sekundärutbildningen efter att tidigare ha prioriterat primärskolan. Man följer nu utvecklingen på sekundärnivån som en viktig del av målsättningen om utbildning för alla. Andelen elever som fortsätter från primär- till sekundärskolan, i svenska termer från skolår 6 till skolår 7, är en viktig aspekt av utbildningsdeltagande vid internationella jämförelser. I de flesta av världens länder går mer än 80 procent av eleverna som lämnar primärskolan vidare till sekundärskolan. I Afrika ser bilden annorlunda ut och i två tredjedelar av länderna fortsätter betydligt färre än 80 procent av eleverna skolan efter primärnivån. Det relativt låga deltagandet i sekundärutbildningen är ett problem i många afrikanska länder. Ett lågt utbildningsdeltagande får i förlängningen återverkningar på tillväxten och försvårar en hållbar utveckling. Vidare gäller att desto närmare målet full skolgång på primärutbildningsnivå, desto mer ökar efterfrågetrycket på sekundärnivån. 7) Secondary education ISCED2, utbildning som motsvarar grundskolans år 7 9 samt gymnasieskolan. 20 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

1. Utbildning i ett globalt perspektiv Utbildningssektorn och HIV/AIDS Efter 25 år med epidemin har över 20 miljoner människor dött av AIDS och nära 40 miljoner lever med HIV-viruset. Afrika söder om Sahara har hittills varit värst drabbat och ytterligare runt 3 miljoner människor i regionen blev smittade under 2004. I dag är det länder i Östeuropa och i Asien som har de snabbast växande andelarna smittade i världen. Det finns dock exempel på att det går att bekämpa epidemin. Uganda har lyckats få ner andelen HIV-smittade från 14 19 procent i början av 1990-talet till dagens nivå runt 4 procent. Statistik från en mängd fallstudier som utförs i drabbade länder visar en hård verklighet. Studier från Tanzania, Zambia, Swaziland och Zimbabwe pekar på att HIV/AIDS reducerar antalet barn i primärskolan med minst 20 procent. Eller uttryckt på ett annat sätt: skolor i en region i Tanzania hade i genomsnitt 30 elever istället för 45 på grund av lägre närvaro genom egen eller anhörigs sjukdom. När det gäller antalet lärare i Zambia, så är antalet som dör av AIDS större än antalet som examineras från lärarutbildningen under ett år. Barn i skolåldern (5 14 år) är den grupp som är minst drabbad av HIV/AIDS. Barn i denna åldersgrupp kallas för the window of hope och man anser att det finns en särskild möjlighet att sätta in åtgärder bland just primärskolbarnen för att hindra ytterligare spridning och överföring av HIV. Millenium DevRelopment Goals; Education Related Goal 2 Achieve universal primary education Target 3: Ensure that, by 2015, children everywhere, boys and girls alike, will be able to complete a full course of primary schooling. Indicators for monitoring progress: Net enrolment ratio in primary education, Proportion of pupils starting grade 1 who reach grade 5, Literacy rate of 15- to 24-yearolds. Goal 3 Promote gender equality and empower women Target 4: Eliminate gender disparity in primary and secondary education, preferably by 2005, and to all levels of education no later than 2015. Indicators for monitoring progress: Ratio of girls to boys in primary, secondary and tertiary education, Ratio of literate women to men ages 15 24, Share of women in wage employment in the non-agricultural sector, Proportion of seats held by women in national parliaments. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 21

1. Utbildning i ett globalt perspektiv Källor till kapitlet UNESCO Institute for Statistics (2004), Global Education Digest 2004, Beyond Universal Primary Education UNESCO (2003), Education For All Global Monitoring Report 2003, Gender and Education for All UNESCO (2004), Education For All Global Monitoring Report 2005, The Quality Imperative. UNDP, Human Development Report 2005 UNESCO, International Institute for Educational Planning (2004), The Impact of HIV/AIDS on Education and Institutionalizing Preventive Education Tabeller till kapitlet Sid Tabell 1.1 Andel barn i primärskolan efter region år 2001 142 Tabell 1.2 Andel barn i och utanför primärskolan i Afrika söder om Sahara år 2001 143 Tabell 1.3 Andel barn som fullföljer primärskolan år 2001 144 22 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

Befolkningen 2

2. Befolkningen 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan ökade kraftigt under slutet av förra årtiondet för att sedan minska från år 2001. Minskningen kommer enligt SCB:s befolkningsprognos att fortsätta fram till år 2010. När de stora årskullarna födda runt år 1990 hade passerat genom grundskolan, ökade antalet gymnasieelever kraftigt. År 2000 fanns det cirka en halv miljon 15 19-åringar i Sverige. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas denna grupp bestå av nästan 640 000 personer år 2008, det vill säga en ökning med 25 procent på åtta år. Efter 2008 beräknas antalet ungdomar i gymnasieåldern att minska snabbt. Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren 2005 2015 Folkmängd i tusental 1 400 1 200 1 000 800 20 29 år 5 14 år 600 400 15 19 år 200 Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. 0 1992-94 -96-98 2000-02 -04-06 -08-10 -12-14 -16 Anm. Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året därpå. Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser (SSDB). 24 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

2. Befolkningen Internationell utblick Eurostat rapporterar att det blivit allt färre unga i Europa sedan 1975. Fallande födelsetal sedan mitten av 1960-talet har bidragit till denna utveckling. Antalet unga personer i åldrarna 0 9, 10 19 och 20 29 i EU15 och de nya medlemsländerna, 1980 2000 Tusental 60 000 55 000 50 000 45 000 EU15 20 29 år 10 19 år Befolkning under 30 år 40 000 0 9 år 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Nya medlemsländer 0 1980 1985 1990 1995 2000 Antalet 0 9-åringar och 10 19- åringar inom EU15 har minskat sedan 1980, medan åldersgruppen 20 29 år ökat fram till 1990 för att sedan minska. Som framgår av diagrammet har de nya medlemsländernas befolkningsutveckling inte följt samma utveckling. Källa: Eurostat, Key Data on Education In Europe 2005. Det finns stora regionala skillnader i andelen unga i befolkningen. I en fjärdedel av länderna är andelen invånare under 30 år lägre än 35 procent och i mer än hälften ligger andelen mellan 35 och 39 procent. I några få länder är mer än 44 procent av befolkningen under 30 år. Prognoser över befolkningsutvecklingen till år 2015 inom EU 25, för åldersgrupperna 5 9 år och 10 19 år visar på en minskning i den yngre åldersgruppen med 9 procent och i den äldre med 12 procent. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 25

2. Befolkningen Utbildningsnivå Utbildningsnivå Relativt hög utbildningsnivå i Sverige Befolkningens utbildningsnivå används ofta som mått på ett lands humankapital, dvs. befolkningens och arbetskraftens samlade färdigheter. Antar man att ett års utbildning är likvärdig oavsett nivå så kan den vuxna befolkningens utbildningsnivå sammanfattas av det genomsnittliga antalet skolår som utbildningen motsvarar. På detta sätt beräknar OECD den genomsnittliga utbildningsnivån för den vuxna befolkningen (25 64 år) bland medlemsländerna. För Sverige beräknades det genomsnittliga antalet studieår till 12,6 för år 2003, medan motsvarande genomsnitt för hela OECD var 11,9 år. Variationen mellan de 18 länder som låg över genomsnittet var endast två år: från 12,1 till 13,9 år. För de återstående 12 länderna, som återfanns under OECD:s genomsnitt, var spridningen något större från 8,4 år till 11,8 år. Observera att denna beräkning baseras på den teoretiska längden av nuvarande utbildningar. Den representerar därmed en uppskattning av det antal skolår som idag skulle krävas för att uppnå nuvarande humankapital, inte det verkliga antalet genomsnittliga utbildningsår som genomförts av tidigare årskullar. 26 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

2. Befolkningen Genomsnittligt antal utbildningsår, 2003. Personer i åldern 25 64 år Norge Danmark Nederl. Australien Tyskland Kanada Island Irland USA Sverige Storbrit. Finland Luxemburg Slovakien Japan Schweiz Tjeckien Polen Ungern Belgien Korea Österrike Frankrike Nya Zeeland Spanien Grekland Italien Turkiet Portugal Mexiko Utbildningsnivå OECD genomsnitt 0 2 4 6 8 10 12 14 Antal utbildningsår Källa: OECD, Education at a Glance 2005. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 27

2. Befolkningen Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (ej högskola) Högskoleutbildning (kortare än 3 år) Högskoleutbildning (3 år eller längre, inkl. forskarutbildning) På grund av att utbildningssystemen skiljer sig åt mellan länderna är det svårt att nå fullständig jämförbarhet. Skillnader finns till exempel i förekomst av lärlingsutbildningar på gymnasial nivå eller i variationer i utbildningens längd för vissa utbildningar. I ISCED 97 delas högskoleutbildningarna (ISCED 5) in efter teoretisk grad. I detta avsnitt har vi valt att benämna dem Högskoleutbildning (3 år eller längre, inklusive forskarutbildning) samt Högskoleutbildning (kortare än 3 år). Till den förra räknas utbildningar med ett teoretiskt/forskarförberedande innehåll samt utbildningar som ger tillträde till yrken med höga krav på teoretisk utbildning (läkare, tandläkare, arkitekter etc.). Till högskoleutbildning (kortare än 3 år) räknas utbildningar som är av mer praktisk/yrkesförberedande karaktär men med en sammanlagd teoretisk studietid om minst 2 år. Se Bilaga för mer information om innehållet i ISCED 97. Utbildningsnivå efter land år 2003. Personer i åldern 25 64 år Kanada USA Japan Sverige Finland Norge Australien Nya Zeeland Danmark Belgien Storbrit. Island Korea Irland Nederl. Schweiz Spanien Frankrike Tyskland Grekland Luxemburg Ungern Österrike Polen Tjeckien Slovakien Italien Turkiet Portugal Mexiko Genomsnitt OECD 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Anm: Av figuren framgår att flera länder inte redovisar Eftergymnasial utbildning (ej högskola). För Sverige gäller att denna nivå redovisas inom Högskoleutbildning (kortare än 3 år). Källa: OECD, Education at a Glance 2005. 28 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

2. Befolkningen År 2003 hade 33 procent av den vuxna befolkningen (25 64 år) i Sverige högskoleutbildning, vilket är relativt högt jämfört med övriga OECD-länder. Finland hade samma andel som Sverige. Endast tre länder hade en större andel högskoleutbildade USA, Kanada och Japan. Drygt hälften av de högskoleutbildade i Sverige hade en högskoleutbildning som var 3 år eller längre. Andelen av den vuxna befolkningen med endast grundskoleutbildning var 10 procent i Sverige, lägre än i de flesta andra länder. Nästan hälften av den vuxna befolkningen hade gymnasieutbildning som högsta utbildning, vilket var en högre andel än genomsnittet för OECD. Den var dock lägre än i länder där lärlingsutbildningar är vanligt förekommande som i Polen, Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Utbildningsnivå Svenska kvinnor välutbildade I nitton OECD-länder är utbildningsnivån för kvinnor i åldern 25 64 år, mätt som genomsnittligt antal skolår, densamma eller något högre än männens. Skillnaden mellan kvinnor och mäns genomsnittliga antal skolår är i de flesta länder bara någon eller några tiondelar förutom i Schweiz och Korea där kvinnorna har gått ungefär ett halvår längre än männen. Stigande svensk utbildningsnivå Utbildningsnivån i Sverige har stigit markant under de senaste decennierna. År 1970 hade en tredjedel av svenskarna gymnasie- eller högskoleutbildning. År 2003 gällde detta för mer än 8 av 10 svenskar i åldern 25 64. En av orsakerna till denna snabba omvandling är att äldre personer med lägre utbildningsnivå successivt lämnar denna åldersgrupp och ersätts av yngre personer med en högre genomsnittlig utbildningsnivå. Bland OECD-länderna var andelen gymnasie- eller högskoleutbildade i genomsnitt 66 procent år 2003. Ökande kunskapskrav i OECD-länderna har lett till att en examen från gymnasieskolan idag ses som ett grundkrav för att komma in på arbetsmarknaden. Detta har bidragit till att allt fler väljer och slutför en gymnasieutbildning. Skillnaderna i utbildningsnivåer mellan generationerna är stora för nästan alla länder inom OECD och den genomsnittliga utbildningsnivån för Sverige och de flesta andra länderna inom OECD kommer att fortsätta att stiga. Se diagram på nästa sida! SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 29

2. Befolkningen Utbildningsnivå Andel av befolkningen i olika åldersgrupper med minst gymnasieutbildning år 2003 Procent 100 80 60 40 Sverige OECD 20 0 25 34 35 44 45 54 55 64 25 64 Ålder Källa: OECD, Education at a Glance 2005. År 2003 hade hela 91 procent av 25 34-åringarna i Sverige minst gymnasieutbildning. Motsvarande andel för 55 64- åringarna var 69 procent. Genomsnittet för OECD-länderna var att 75 procent av 25 34-åringarna och 51 procent av 55 64-åringarna hade minst gymnasieutbildning. USA var det land som hade den i särklass minsta skillnaden mellan generationerna. Hela 85 procent av amerikanerna i åldern 55 64 år hade minst gymnasieutbildning, vilket endast var två procentenheter lägre än för de amerikanska 25 34-åringarna. Hög andel högskoleutbildade bland svenska 25 34-åringar I Sverige hade 40 procent av alla 25 34-åringar högskoleutbildning. Det är en högre andel än genomsnittet för hela OECD, där 29 procent av 25 34-åringarna hade någon form av högskoleutbildning. I Kanada och Japan var andelen högskoleutbildade i dessa åldrar dock betydligt högre än i Sverige. 24 procent hade minst en treårig högskoleutbildning. Denna andel är något högre än OECD:s genomsnitt på 20 procent men betydligt lägre än andelen i exempelvis Norge, där 37 procent av 25 34-åringarna har en högskoleutbildning motsvarande minst 3 år. 30 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

2. Befolkningen Andel med högskoleutbildning bland 25 34-åringar år 2003 Kanada Japan USA Sverige Finland Korea Belgien Australien Utbildningsnivå Norge Irland Danmark Spanien Frankrike Storbrit. Nya Zeeland Island Schweiz Nederl. Tyskland Luxemburg Grekland Ungern Österrike Polen Tjeckien Slovakien Italien Portugal Turkiet Mexiko Högskoleutbildning (kortare än 3 år) Högskoleutbildning (3 år eller längre, inkl. forskarutb.) Genomsnitt OECD 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Procent Källa: OECD, Education at a Glance 2005. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 31

2. Befolkningen Arbetsmarknad Arbetsmarknad Sysselsatta är personer som har ett arbete eller en anställning Arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa Arbetslösa omfattar personer som var utan arbete men kunde arbeta och aktivt sökte arbete. Stor andel sysselsatta kvinnor i Sverige Skillnaderna mellan länderna i andelen sysselsatta beror till största delen på situationen för kvinnorna. År 2003 var 78 procent av kvinnorna i Sverige sysselsatta, vilket var den högsta andelen inom OECD. Andelen sysselsatta kvinnor var lägst i Grekland, Italien, Spanien och Mexico med mindre än 50 procent. Medelvärdet inom OECD var 62 procent. För män var skillnaden i andelen sysselsatta inte så stor mellan länderna. I Sverige var 82 procent sysselsatta, vilket var i nivå med OECD-genomsnittet på 81 procent. Den lägsta andelen sysselsatta män, 67 procent, fanns i Polen. Sysselsättningen varierar kraftigt med utbildningsnivå. Framför allt gäller detta för kvinnor. De största skillnaderna i arbetskraftsdeltagande mellan Sverige och övriga länder år 2003 gällde folk- och grundskoleutbildade samt de gymnasieutbildade 1 kvinnorna. Av den förstnämnda kategorin var andelen sysselsatta 67 procent i Sverige, men genomsnittet för kvinnor inom OECD var endast 49 procent, det vill säga en skillnad på 18 procentenheter. Bland de gymnasieutbildade kvinnorna uppgick skillnaden till 16 procentenheter till Sveriges fördel. För svenska män var skillnaderna små jämfört med genomsnittet för män inom OECD. Arbetslöshet Det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och utbildningsnivå. I samtliga OECD-länder har personer med längre utbildning genomsnittligt lägre arbetslöshet än personer med kortare utbildning. Andelen arbetslösa och skillnaderna i arbetslöshetstal varierar mellan länder. 1) Gymnasieutbildning motsvaras av den högre sekundärskolan i den internationella rapporteringen. 32 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

2. Befolkningen Andel sysselsatta kvinnor respektive män (25 64 år) efter utbildningsnivå 2003 Procent 100 80 60 40 Kvinnor Procent 100 80 60 40 Män Arbetsmarknad 20 20 0 Gymn. utb. 1 Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) 0 Gymn. utb. 1 Samtliga Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) Samtliga Källa: OECD, Education at a Glance 2005. Arbetslöshet bland kvinnor respektive män (25 64 år) efter utbildningsnivå 2003 Procent 12 Kvinnor Procent 12 Män 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 Gymn. utb. 1 Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) 0 Gymn. utb. 1 Samtliga Grundskola Högskoleutb. (kort) Högskoleutb. (lång) Samtliga 1) Motsvarar gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Källa: OECD, Education at a Glance 2005. År 2003 var arbetslösheten i Sverige i genomsnitt 4,3 procent för kvinnor i åldersgruppen 25 64 år och 5,3 procent för män. Detta var lägre än OECD-genomsnittet på 6,6 procent för kvinnor och 5,6 procent för män. I Sverige var arbetslöshetsnivån generellt högre för män än för kvinnor oavsett utbild- SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 33

2. Befolkningen Arbetsmarknad ningsnivå. Detta gällde exempelvis i Irland, Storbritannien och USA. Det finns länder där de med gymnasieutbildning inte har lägre arbetslöshet jämfört med dem med förgymnasial utbildning. För år 2003 gällde detta för Grekland, Korea, Portugal och Mexico. I alla andra länder hade personer med en gymnasieutbildning en lägre arbetslöshetsnivå. I de flesta länder är andelen arbetslösa lägre för dem som har en högskoleutbildning jämfört med dem som har högst gymnasieutbildning. För fyra OECD-länder, Danmark, Luxemburg, Nya Zeeland och Mexico, var dock arbetslöshetsnivån i den vuxna befolkningen år 2003 högre för dem med högskoleutbildning. Enligt OECD är detta ett nytt fenomen. Sedan år 1995 har nyttan av högskoleutbildning i form av lägre arbetslöshetsnivå minskat något. Då var arbetslöshetsnivån inom OECD för högskoleutbildade i genomsnitt 2,8 procentenheter lägre än den var för dem med gymnasieutbildning. År 2003 hade skillnaden minskat till 2,2 procentenheter. Avkastning på utbildning Om statistiken i detta avsnitt Inkomstjämförelser mellan grupper med olika utbildning förekommer i OECD:s Education at a Glance sedan 1992. OECD har valt att jämföra relativa inkomstskillnader inom respektive land för personer med arbetsinkomst oberoende av anställningstidens längd, arbetstidens längd, etc. Eftersom förvärvsintensiteten är högst bland dem med högst utbildning är de totala inkomstskillnaderna större än skillnaderna för heltidsarbetande (eller per arbetstimme). OECD:s mått visar varken hur marknaden värderar utbildningens nivå eller hur privatekonomiskt lönsamt det är att utbilda sig, men det ger en sammanvägd bild av arbetsinkomsterna före skatt för olika utbildningsgrupper. Sveriges uppgifter i denna jämförelse baseras på taxerad förvärvsinkomst, dvs. inkomst av anställning och näringsverksamhet efter allmänna avdrag (pensionspremier, periodiskt understöd och avdrag för underskott i näringsverksamhet). 34 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

2. Befolkningen Vid tolkning av Sveriges siffror i en internationell jämförelse är det viktigt att ha i minnet att skattepliktiga arbetsrelaterade transfereringar såsom pension, sjukersättning och arbetslöshetsersättning ingår i inkomstjämförelsen, och att Sverige har fler och större sådana transfereringar än flertalet andra länder. Dessa inkomsttransfereringar bedöms ha en utjämnade effekt vid jämförelser mellan utbildningsgrupper. progressiviteten i det svenska skattesystemet gör att skillnaderna privatekonomiskt sett är mindre än denna statistik visar, eftersom jämförelsen görs före skatteavdrag. Arbetsmarknad i många av de länder som ingår i jämförelsen baseras inkomstjämförelserna på särskilda inkomstundersökningar eller på tilläggsfrågor i arbetskraftsundersökningarna. Jämförelseperiodens längd har också betydelse för tolkningen. De som har haft inkomst endast en del av året redovisas med en oftast relativt låg inkomst i årsstatistik. I en månadsstatistik däremot ingår säsongsarbetare med relativt normala inkomster de månader de arbetat och inte alls de månader de inte haft någon inkomst. Utbildning och inkomst Bland OECD-länderna råder ett starkt positivt samband mellan utbildningsnivå och inkomst. I samtliga länder har de med högskoleutbildning betydligt högre medelinkomster än de som har högst gymnasie- eller förgymnasial utbildning. För Sveriges del var medelinkomsten år 2003 för personer med förgymnasial respektive gymnasieutbildning 68 procent respektive 74 procent av medelinkomsten för personer med högskoleutbildning. Sverige hade små inkomstskillnader jämfört med de flesta länder inom OECD. Skillnaden i medelinkomst mellan dem med gymnasial utbildning och dem med förgymnasial utbildning var bara 8 procent. Endast Finland uppvisade mindre skillnader mellan dessa grupper. Skillnaden i inkomst mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade var i genomsnitt 35 procent i Sverige. Endast ett fåtal länder, till exempel Danmark, hade mindre inkomstskillnader mellan dessa utbild- SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 35

2. Befolkningen Arbetsmarknad ningsgrupper. Länder som Ungern, USA och Storbritannien uppvisade mycket stora inkomstskillnader mellan gymnasieutbildade och högskoleutbildade, 27 100 procents större inkomstskillnader än Sverige mellan motsvarande grupper. Detta verkar stödja antagandet att i länder med fritt tillgänglig och kostnadsfri högre utbildning kan inkomstskillnaderna väntas vara mindre än i länder med höga studiekostnader eller starkt begränsad tillgång till högre utbildning. Medelinkomst för personer med högskoleutbildning respektive förgymnasial utbildning i procent av inkomst för personer med gymnasial utbildning år 2003. Personer 25 64 år, gymnasieutbildning (Index = 100) Ungern USA Tjeckien Storbrit. Schweiz Tyskland Italien Frankrike Finland Nederl. Korea Norge Kanada Sverige Australien Belgien Spanien Nya Zeeland Danmark Högskoleutbildning Förgymnasial utbild. Gymnasial utbildning (Index = 100) 0 50 100 150 200 250 Index Källa: OECD, Education at a Glance 2005. 36 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

2. Befolkningen Skillnader i inkomst Inom hela OECD-området hade kvinnor i samtliga åldersgrupper lägre medelinkomster än män på samma utbildningsnivå. Jämfört med OECD-genomsnittet var den relativa inkomstskillnaden mellan kvinnor och män något mindre i Sverige. För åldersgruppen 30 44 år var de svenska kvinnornas inkomster i genomsnitt 73 procent av männens. Störst skillnad i inkomst mellan könen var det i Korea, där kvinnornas medelinkomst endast var hälftens av männens. Ungern och Luxemburg hade minst inkomstskillnader. Där var kvinnornas inkomster i genomsnitt 86 procent av männens. I Sverige tenderar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män att öka med utbildningsnivå. För svenska kvinnor med förgymnasial utbildning var inkomsterna i genomsnitt 73 procent av männens, medan kvinnor med minst 3-årig högskoleutbildning bara hade i genomsnitt 66 procent av männens medelinkomst. Arbetsmarknad Se diagram på nästa sida! SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 37

2. Befolkningen Arbetsmarknad Luxemburg Högskoleutbildning (3 år eller längre inkl. forskarutbildning) Belgien Gymnasial utbildning Inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Medel inkomst för kvinnor i procent av medelinkomsten för män per utbildningsnivå. Personer i åldern 30 44 år Spanien Korea Förgymnasial utbildning Italien Frankrike Irland Sverige Kanada Finland Storbrit. Danmark Ungern Austrailen Norge USA Schweiz Nya Zeeland Nederl. Tyskland Källa: OECD, Education at a Glance 2005. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent 38 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik