C-uppsatsen (Kandidatuppsats) Guidelines for writing a Bachelor Thesis

1 Avdelningen för Statsvetenskap Statsvetenskap 3 Självständigt arbete 15 hp, VT-12 C-uppsatsen (Kandidatuppsats) Guidelines for writing a Bachelor Thesis Version 3.3 Linköpingsversion Mats Lindberg Professor i statskunskap Antal ord: 5368

2 1. Allmänt 1.1 Inledning Den här handledningen är en fortsättning på ett tidigare handledningshäfte B-uppsatsen. Den bygger vidare på den terminologi och de tankegångar som presenterades där, och är egentligen bara ett tillägg som innehåller det man behöver veta och kunna som är nytt för C- uppsatsen. Det viktigaste från tidigare häfte gäller även för C-uppsatsen, är två saker: 1) synen på vetenskapligt förhållningssätt och uppsatsskrivandet syfte, samt 2) de formella kraven på uppsatsens utformning. Det innebär att en hel del nedan kan verka ofullständigt om man inte känner till innehållet i tidigare handledningshäfte om B-uppsatsen. 1.2 Målen med uppsatsskrivandet i C-kursen Målet med delkursen Självständigt forsknings- och utredningsarbete i C-kursen är att studenten, med stöd av handledare, ska kunna: planera en mindre vetenskaplig undersökning (välja problem, litteratur, material, metodiskt tillvägagångssätt samt disponera tiden för arbetet) formulera ett forskningsproblem på ett systematiskt sätt, genomföra en undersökning metodiskt, och hantera dess valda material och forskningsteknik, skriva en vetenskaplig uppsats enligt sedvanliga formkrav och tradition i svenskt universitetsväsen (inom humaniora och samhällsvetenskap). 1.3 Formkraven på en uppsats Formkraven på en uppsats framgår av handledningen B-uppsatsen. Även C-uppsatsen ska: vara skriven på vårdad sakprosa, vara utformad enligt de formella krav som förtydligas i B-uppsatsen (omslag, abstract, notapparat och referensförteckning), vara upplagd på ett sammanhängande, systematiskt och pedagogiskt sätt enligt grund modellen fråga svar, och med den röda tråden mellan fråga och svar tydlig och synlig. 1.4 Uppsatsens innehåll och uppläggning (översiktligt) Traditionellt säger man att en uppsats har tre delar: Inledning, Avhandling och Avslutning. I den vetenskapliga världen och med det vetenskapliga förhållningssättet kan vi precisera detta till: Utgångspunkter, Undersökning och Slutsatser. Inom dessa delar ska vissa moment finnas med. I olika uppsatser i olika ordning eller med olika omfång. (Se nedan avsnitt 4 om C- uppsatsens normaldisposition.)

3 A. Utgångspunkter (normalt kap. 1-2, i vissa fall kap. 1-3) * Ämnesval, problembild i politik och samhällsdebatt samt författarens avsikt/syfte. Viktigt att förtydliga ämnesvalets och syftets relevans. Obs! Relevansdiskussion viktigt! * Inordnande av ämnet i ett statsvetenskapligt sammanhang genom att anknyta till litteratur, dvs. tidigare forskning som rör det valda ämnet. Detta sammanhang eller denna bakgrund blir ofta ett eget kapitel. * Analysbegrepp (begreppsschema), i vissa fall teorianknytning till förklarande teori eller normativ teori. Kan i vissa fall bli ett eget kapitel. * Preciserad problemformulering: Formulering av grundfråga och delfrågor. * Metodiskt tillvägagångssätt. Val av: a) uppläggning (angreppssätt, design), b) avgränsning (viktigt för generaliserbarheten)(!) c) material d) forskningsteknik. * Disposition B. Undersökning (normalt kap. 3-4 eller 3-5) * Presentation av undersökningens empiriska resultat och analys i uppsatsens substanskapitel. Redovisning av material och forskningsresultat samt analys i varje kapitel. Varje kapitel avslutas med kapitelvisa analyser och delslutsatser som svar på delfrågorna. (Analysen kan ibland skrivas i ett eget kapitel, men då har man valt en väldigt induktiv uppläggning och då är substanskapitlen mer materialnära redovisningar. Eller omvänt, om substanskapitlen skrivs som materialnära redovisningar kan det vara lämpligt med ett särskilt analyskapitel efter substanskapitlen.) C. Slutsatser (normalt ett kapitel, kap. 5 eller kap. 6) * Sammanfattning av resultat och analyser från substanskapitlen. Svar på delfrågorna. * Slutsatser av uppsatsens helhet. Svar på grundfrågan. Slutkläm. * Diskussion om undersökningens giltighet, behov av ytterligare forskning. * diskussion om uppsatsens och resultatens relevans. Har jag uppnått vad jag hoppades. * Avslutande diskussion (mer fri och informell, kanske kritisk eller tyckande). 1.6 Vad är ett forskningsproblem och vad är problemformulering? Definitioner: forskningsproblem =def en undran som utgår från och är förankrad i en viss bakgrundskunskap om ett valt ämne som man vill undersöka eller skaffa sig kunskap om. problemformulering =def processen när ett forskningsproblem ges språklig form genom att formulera ämnesval + problembild + syfte (avsikt) problemprecisering =def processen när en problemformuleringen förs fram till en precis grundfråga samt precisa delfrågor genom att anknytas till tidigare litteratur

4 1.7 Handledarhantering Här nedan några viktiga råd och principer: 1 Ge och ta i diskussionen med handledaren. Lyssna och tänk! 2 Framför frejdigt vad du har tänkt dig och vad du önskar. 3 Framför också dina tvivel och din undran. 4 Det är lättare för handledaren att vara tydlig om du berättar vad du inte förstår. 5 Infoga namn och telefonnummer i all text som du lämnar in! 6 Numrera sidorna! 7 Lämna aldrig handledaren utan att vara säker på vad ni kommit fram till! 8 Lämna aldrig handledaren utan att ha fått en ny tid! 1.8 Uppsatsskrivande som yrkesförberedelse De flesta yrken som handläggare, utredare eller analytiker inom den offentliga och politiska sfären (stat, landsting, kommuner, EU, frivilligorganisationer, politiska partier etc.) handlar om att kunna: argumentera sakligt och logiskt, formulera tydliga frågor söka information i bibliotek, databaser och informationssystem hänvisa till källor och referera litteratur (notapparat, referensförteckning) göra utredningar, undersökningar, utvärderingar och (omvärlds)analyser kunna sammanfatta sig kort i abstracts (kort sammandrag på engelska) och med tydliga slutsatser skriva sakprosa med tydlighet, språkriktighet och stilistisk klarhet. ge och ta kritik (seminariekultur) vara konstruktiv i grupparbete och gruppdiskussioner (seminariekultur) Allt detta tränas i våra kurser om självständigt arbete och uppsats. Det som kan tyckas vara formalistiska petitesser i formkraven, eller överdriven noggrannhet i syftesformulering eller presentation av metodisk uppläggning, är alltså egentligen baskrav och grundläggande träning för färdigheter i det framtida yrkeslivet. På olika arbetsplatser kan det sedan råda olika formkrav. Men här lär man sig sådana grunder som kan anpassas till olika miljöer. 2. Skillnaden mellan C-uppsats och B-uppsats Vad skiljer då en C-uppsats från en B-uppsats nivåmässigt och kvalitetsmässigt? Vad gör en uppsats, så att säga, B-nivå-aktig respektive C-nivå-aktig? Det är främst fyra saker: 1) omfånget; 2) litteraturanknytning av bakgrund, ämnesval och syfte; 3) analysbegrepp och forskningsfrågor (teori, begreppschema); 4) abstract på engelska med keywords; 5) du själv.

5 2.1 Omfånget Den första skillnaden är omfånget. Detta är en till synes ytlig faktor, men den har innehållsliga konsekvenser. Medan B-uppsatsen rekommenderades i Statsvetenskapen vid Linköpings universitet till att omfatta 7-8000 ord, är den rekommenderade storleken för C-uppsatsen mellan 10-12000 ord. Den innehållsliga konsekvensen av att ha detta omfång som riktmärke är att det ger gränser som påverkar innehållet. Med detta omfång, och med en normalstudents beläsenhet och metodinsikt, blir resultatet, erfarenhetsmässigt sett, en undersökning av en viss omfattning och kvalitet. Erfarenhetsmässigt blir det en uppsats som är C-nivå-aktig, en C- uppsats. 2.2 Litteraturanknytning av bakgrund, ämnesval och syfte Den andra skillnaden är ämnesvalets litteraturanknytning och förankring i en historisk, politisk, idémässig eller rättslig bakgrundskunskap. Litteraturen är tidigare forskning eller sammanställning av forskning om det valda uppsatsämnet. Detta innebär att C-uppsatsen ska vara förankrad i tidigare samhällsvetenskaplig och/eller statsvetenskaplig litteratur. Genom litteraturförankringen och bakgrundskunskapen inordnar du ditt ämne som ett fall inom ett fält av existerande kunskap. Det blir tydligt vad det är för en undran du har, vilken aspekt och vilket tidsutsnitt av samhället och politiken som du vill undersöka. Bakgrundskunskapen hämtar du från tidigare forskning, pågående vetenskaplig diskussion eller aktuella läroböcker och handböcker, allt detta kallar vi litteratur. Med handböcker menas vetenskapliga arbeten av översiktskaraktär. Genom din litteraturanknytning gör du tydligt vilket kunskapsfält och vilken forskningsdiskussion ( diskurs ) som du utgår från och anknyter till. Den valda litteraturen utgör den innehållsliga bakgrund och tidigare kunskap som du behöver för att kunna tänka vidare och undersöka på egen hand. Litteraturanknytningen är särskilt viktig för att: (i) (ii) (iii) (iv) ge dig bakgrundskunskaper om ditt ämne; förankra uppsatsen i ett systematiskt kunskapsfält och dess begreppsvärld (diskurs); ge dig kunskaper för att motivera och förtydliga uppsatsens syfte, vad det är du vill göra; ge bakgrundskunskap och begreppsvärld för uppsatsens vägledande forskningsfrågor (grundfråga och delfrågor) Obs! Kort sagt, litteraturanknytningen ger den bakgrund och sammanhang som du behöver för att kunna formulera och precisera ditt forskningsproblem! Det är en viktig term som kan behöva definieras. Hur vet man då hur mycket bakgrundslitteratur som behövs för ett visst forskningsproblem? Du måste främst lita till din intuition och din nyfikenhet och dina kunskaper. När man som du har läst både 1 och 2 i statsvetenskap, och kanske en del andra samhällsvetenskapliga ämnen, så har man börjat bygga upp en kunskap och ett personligt intresse. Under kurserna har du stött på frågor som inte är utforskade, eller så har din nyfikenhet lett dig fram till frågor som du skulle vilja veta mer om. Ju mer man läser, desto mer har man att undra över. Paradox? Ja, men som de flesta paradoxer ett skenbart problem. Det är egentligen mycket naturligt att man

6 har mer att undra över, och att man har mer preciserade frågor, ju mer man kan. Det gäller oavsett om man är konsertmusiker, bilmekaniker, snickare, svampexpert, konditor eller samhällsvetenskaplig forskare. Men detta är ju också något som du ska ha handledaren och andra studiekamrater till: att diskutera vilken bakgrundslitteratur som behövs för din undersökning och i ditt fall. Litteraturanknytningens djup och omfång består i normalfallet av: a) förvärvade kunskaper från 1 och 2; b) studier på 3-nivån motsvarande Delkurs 2, Valfri alternativkurs; c) viss speciallitteratur i anslutning till uppsatsarbetet. 2.3 Analysbegrepp. Analytiska respektive öppna forskningsfrågor Analysbegrepp Den tredje skillnaden gentemot B-uppsatsen gäller uppsatsens analysbegrepp (eller teori eller modell). Analysbegreppen är kärnan i ditt analytiska perspektiv och ditt grepp om ditt ämne. De kommer därför att stå centrala i ditt syfte och dina forskningsfrågor (grundfråga och delfrågor). Analytiska forskningsfrågor Exempel: Om man har valt analysbegreppen centralisering-decentralisering eller nationellinternationell som kärnan i sitt teoretiska perspektiv på sitt valda ämne, bör dessa begrepp också ställas centralt i utformningen av forskningsfrågorna. Exempel: Är Säffle kommunförvaltning centraliserad eller decentraliserad? Är Sverigedemokraternas ideologi nationalistisk eller internationalistisk? Sådana forskningsfrågor benämner vi analytiska forskningsfrågor. De har ett inbyggt analytiskt perspektiv i sin formulering. Det finns dock även en annan typ av forskningsfrågor som vi benämner öppna forskningsfrågor och som då alltså inte har något analytiskt perspektiv inbyggt. Öppna forskningsfrågor Det är också i C-uppsatsen acceptabelt att ha öppna forskningsfrågor, vilket kan vara nödvändigt i vissa uppsatser, alltså forskningsfrågor som inte utgår från ett analytiskt perspektiv utan är mer induktivt öppna. Exempel: Hur är Säffle kommunförvaltning uppbyggd? Vilken är Sverigedemokraternas ideologi. När man har induktivt öppna forskningsfrågor är det vanligt att man har ett särskilt avsnitt eller kapitel som kallas analys. Vid analytiska forskningsfrågor (normalfallet i statsvetenskap) blir ju analysen inbyggd i själva frågandet och i resultaten. Obs! Tänk igenom skillnaden mellan analytiska forskningsfrågor och induktivt öppna forskningsfrågor. Prata med handledaren om saken. Ovan framhölls att bakgrundslitteraturen huvudsakligen borde vara vetenskaplig litteratur och vetenskapliga handböcker (forskningslitteratur) inte elementära läroböcker. Du måste på samma sätt som i B-uppsatsen tydligt klargöra definitionen av de valda analysbegreppen, vad de innebär och vad de inte innebär, begreppens gränser gentemot andra begrepp. Du ska också diskutera eventuell värdeladdning som kan ligga implicit i viss

7 terminologi eller teoretiskt perspektiv (genom att vissa aspekter lyfts fram och andra lyfts bort eller tonas ner), och vad det kan få för konsekvenser för din undersökning. Vetenskaplig kumulativitet i princip. All mänsklig kultur bygger på kumulativitet, att man för vidare eller förändrar eller bryter mot en konst, en genre, en musikstil eller tankestil. Det gäller också vetenskaplig kunskap. All vetenskap bygger på tanken om kumulativitet, att nya undersökningar utgår från gammalt vetande för att skapa bättre och nytt vetande. Här i C- uppsatsen kräver vi vetenskaplig kumulativitet i princip. Dvs. du måste inte gå igenom all tidigare forskning inom ditt område för att bevisa poängen och relevansen med att göra just din undersökning, men du bör kunna förankra din uppsats i en forskningstradition och knyta an till centrala arbeten. Du ska alltså tänka undersökningen som litteraturanknytande och du ska behärska konsten att litteraturanknyta. Dels vid formuleringen av ditt problem ur en fond av bakgrundskunskap, som består av tidigare forskning eller tidigare litteratur. Dels vid hämtandet av dina analysbegrepp från forskningslitteratur (en bok eller en artikel). 2.4 Abstract Du skall skriva en kort sammanfattning om högst 250 ord på engelska som ska placeras före innehållsförteckningen och inte sidnumreras. Den skall även innehålla mellan tre-fem s.k. nyckelord, keywords på engelska som säger mest om innehållet i uppsatsen och som du väljer ut. 2.5 En fjärde viktig skillnad, Du själv Därtill kommer en ytterligare faktor, som kanske får till konsekvens den viktigaste skillnaden mellan B-uppsats och C-uppsats. En fjärde viktig skillnad är nämligen författaren, du själv. Det kan också tyckas vara en ytlig faktor, liksom uppsatsens omfång, men den har liksom uppsatsens omfång innehållsliga konsekvenser (Sic!). Du själv som forskande och undrande person ska inte underskattas. Efter att ha genomgått 1-kurs och 2-kurs, och efter att ha genomgått den inledande metodkursen på 3-nivån och läst den valfria alternativkursen, har du fått en viss inneboende bakgrundskunskap, mognad och rutin. Du är säkrare på vad det innebär att formulera ett undersökningsproblem, precisera syfte och frågeställningar, välja material och forskningsteknik, planera det metodiska tillvägagångssättet, förtydliga uppsatsens röda tråd och hantera formalia i en vetenskapligt syftande framställning. Dessa kunskaper medför automatiskt att dina 10 veckors handlett forskningsarbete, med en viss bakgrundslitteratur och vissa omfångskrav, liksom av sig själv mynnar ut i en uppsats på en viss erfarenhetsmässigt given nivå av kunskap och analys, en C-nivå-aktig uppsats en C- uppsats. 3. Skillnaden mellan C-uppsats och Magisteruppsats Ovan har en del förtydliganden gjorts gentemot B-uppsatsen, och vilken skillnad i krav som vi ställer. För att förtydliga behöver man ju också förtydliga uppåt, gentemot magisteruppsatsen. 3.1 Omfång Magisteruppsatsens riktmärke vid Statsvetenskapen i Linköping är till omfånget mellan 15-17000 ord. Med normalstudentens beläsenhet och metodinsikt, och med vissa ytterligare krav enligt nedan, så blir det en uppsats som erfarenhetsmässigt är magisteraktig gällande innehåll, begreppsprecision och metodinsikt, dvs. en magisteruppsats.

8 3.2 Forskningsproblemets litteraturanknytning, kumulativitet i begränsad mening C-uppsatsen ställer ett krav på kumulativitet i princip endast litteraturanknytning i princip vid formuleringen av forskningsproblemet och för de valda grundbegreppen. Vid magisteruppsatsen ställs kravet på kumulativitet i begränsad mening. Det valda forskningsproblemet ska vara av sådan art att ny kunskap frambringas gentemot ett förtydligat, men avgränsat, forskningsläge. Det betyder att en noggrannare diskussion av tidigare forskning behövs i magisteruppsatsen för det problem man valt att behandla. Man kan säga att man i magisteruppsatsen väljer ut och preciserar en avgränsad vetenskaplig diskussion, eller en avgränsat urval ur tidigare forskning, och låter den vara den fond av tidigare forskning som man utgår från och vill lämna ett bidrag till. 3.3 Analysbegreppens litteraturanknytning och precision, kumulativitet i begränsad mening I C-uppsatsen räcker det med att uppsatsens analytiska grundbegrepp (eller teori) hämtas ur elementära läroböcker. I magisteruppsatsen ska analysbegreppen hämtas från vetenskapliga handböcker eller forskningslitteratur. Dessutom är det en fördel om alternativa perspektivval eller begreppsliga scheman, modeller eller teorier jämförs och diskuteras. Man ska också i magisteruppsatsen liksom i C-uppsatsen diskutera och tydliggöra sitt val av värdeutgångspunkt eller värdeperspektiv samt dess innehållsliga och metodiska konsekvenser. I magisteruppsatsen är det inte lika vanligt och möjligt med induktivt öppna forskningsfrågor. Kravet på begreppsschema, modell eller teori är mer självklart. Det betyder att forskningsfrågorna normalt är analytiska, och att de som bärande begrepp har analysbegrepp som hämtats från ett begreppsschema, modell eller teori. Då blir också analysen inbyggd i själva resultatredovisningen och något särskilt analyskapitel onödigt. 3.4 Författaren På samma sätt som vid C-uppsatsen är författaren till en magisteruppsats en annan person med ytterligare kunskaper, insikter och erfarenheter som gör skillnad.

9 4. C-uppsatsens normaldisposition 4.1 Att ha en undran All början är svår, det gäller i varje vetenskap. Citatet är från Karl Marx. Problemet är att kunna formulera ett problem. Det är ett måste i allt självständigt kunskapsinhämtande och forskningsarbete. Det är därmed en grundläggande färdighet i alla utredningar och kunskapsöversikter, i alla diskussions-pm och idépresentationer inom allt möjligt nutida arbetsliv i kunskapssamhällets alla miljöer. Det vi gör i C-uppsatsen är att träna detta moment systematiskt, steg för steg, och med krav på litteraturförankring, saklighet och tydlighet. Startpunkten för en undersökning är en undran eller ett intresse att få veta mera. Karl Popper talar om det vetenskapliga förhållningssättet som a search-light theory of mind, en strålkastare som riktas åt ett visst håll. Det kan vara en politisk sakfråga eller ett politiskt problem (klimatfrågan, trafficking, den politiska situationen i Iran, konstitutionen i Sverige, brittiska Labour, EU:s framtid, USA:s mellanösternpolitik, social rättvisa m.m.). Utifrån sin undran kan man preliminärt formulera ett syfte: man vill undersöka något, man vill skaffa sig kunskap, man vill lyfta fram något obekant, man vill övertyga någon om något eller man vill framföra kritiska reflexioner. Det är därför vi i de tidigare handledningarna rekommenderar att skrivandet börjar med rubriken 1.1 Ämnesval, problembild och syfte. Då har man en fast punkt för tankeprocessen att börja från, för forskningsprocessen att fortsätta från och för skrivprocessen att kroka tag i. De tre aspekterna återkommer nedan i avsnitt 5.) 4.2 Ämnesval, problembild och syfte Genom att läsa in sig på bakgrundslitteratur om det valda ämnet kan det preliminära syftet preciseras till ett definitivt syfte. Syftet formuleras som din avsikt med din undersökning: Syftet med denna undersökning är att undersöka är att öka vår kunskap är att försöka förklara är att kritisera den så vanliga uppfattningen är att närmare granska den långa diskussionen om etc.. Syftet kan dock inte presenteras, och heller inte förstås, och framför allt kan men inte förklara varför det är viktigt, utan en rejäl substantiell bakgrund. Ofta är det en historisk redogörelse av en sakfrågas framväxt eller ett problems hanterande, men lika ofta kan det vara en politisk situation, en debatt, en tidigare lagstiftning som ska ändras, eller en ideologisk eller filosofisk princip. Bakgrunden kan formuleras som ett delkapitel av Kapitel 1, eller i ett eget kapitel, vanligtvis i så fall som Kapitel 2. 4.3 Grundfråga och delfrågor När ämnesval, problembild och syfte, samt bakgrunden, är avklarat i tankeprocessen, forskningsprocessen och i skrivprocessen är det dags att precisera sin problemformulering. Vi lägger stor vikt vid att du tydligt i uppsatsen formulerar uppsatsens grundfråga och dina delfrågor. Grundfrågan är innehållsligt sett detsamma som syftet. Men medan syftet hade påståendeform, var en formulering av din avsikt i början av uppsatsen, går du nu över till frågeform och formulerar om syftet till en fråga, uppsatsens grundfråga. Delfrågorna är aspekter av grundfrågan. Det kan vara smart att låta uppsatsens substanskapitel hantera var sin delfråga. Då kommer varje delfråga att undersökas och besvaras inom ett substanskapitel. Och uppsatsens grundfråga kommer att besvaras av hela uppsatsen sammantaget.

10 4.4 Normaldisposition 1 En av de saker som du och handledaren ska diskutera er fram till är naturligtvis uppsatsens disposition. Så till grundversionen, normaldisposition 1, den mest logiska och enkla. KAPITEL 1. INLEDNING 1.1Ämnesval, problembild och syfte 1.2 Bakgrund (historisk, politisk, rättslig, idémässig etc.) 1.3 Teori och analysbegrepp 1.4 Grundfråga och delfrågor 1.4 Metodiskt tillvägagångssätt a) uppläggning (design) b) material c) avgränsning d) forskningsteknik e) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet. Validitet och reliabilitet. 1.5 Disposition KAPITEL 2. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 3. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 4. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 5. SLUTSATSER 5.1 Resultat (från substanskapitlen, delfrågornas besvarande) 5.2 Slutsatser (hela uppsatsen, grundfrågans besvarande) 5.3 Vidare forskning, uppsatsens begränsning och behov av nya undersökningar 5.4 Personliga reflexioner (ev. politisk diskussion eller normativa påpekanden) Kommentar till normaldisposition 1 Uppmärksamma hur avsnitt 1.4 Grundfråga och delfrågor kommer efter både bakgrund och teori-analysbegrepp. Det är logiskt. Det är ju först efter bakgrunden och analysbegreppen som de forskningsfrågorna kan formuleras preciserat. De bygger ju på kunskaper från 1.2 och 1.3. Tänk igenom detta. Diskutera med kamraterna. Diskutera med handledaren. Ovan hade jag metodisk beskrivande kapitelrubriker. Det är viktigt i uppsatsen med bra rubriker som framhäver innehållet, systematiskt och sakligt naturligtvis men samtidigt gärna litet snärtigt. Detta diskuterar du med handledaren om.

11 4.5 Normaldisposition 2 Det är ganska vanligt i C-uppsatser att Inledningen enligt ovan blir lång och tungläst, börjar dra iväg mot 8 10 sidor. Särskilt bakgrunden kan behöva vara ganska omfattande, med minst 5 sidor. Då kan den behöva brytas ut ur kapitel 1 och bli ett eget kapitel 2. Det är vad som har skett här i normaldisposition 2. I stället för ett Kapitel 1 på 10 sidor får vi nu två kapitel på kanske 5 sidor vardera. Det betyder att Grundfråga och delfrågor kommer att vara placerade före bakgrundskapitlet. Det är litet ologiskt, eftersom dessa frågor kräver en bakgrund för att kunna formuleras med tydlighet, men det kan hjälpas upp genom att låta några viktiga saker från bakgrundskapitlet vara med i kapitel 1.1 om ämnesvalet. Se nedan. Jämför noga med normaldisposition 1. KAPITEL 1. INLEDNING 1.1Ämnesval (något litet utbyggt), problembild och syfte 1.2 Teori och analysbegrepp 1.3 Grundfråga och delfrågor (någon liten hänvisning till Kapitel 2) 1.4 Metodiskt tillvägagångssätt a) uppläggning (design) b) material c) avgränsning d) forskningsteknik e) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet. Validitet och reliabilitet. 1.5 Disposition KAPITEL 2. BAKGRUND (Historisk, politisk, konstitutionell, rättslig, idémässig etc.) KAPITEL 3. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 4. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 5. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 6. SLUTSATSER 6.1 Resultat (från substanskapitlen, delfrågornas besvarande) 6.2 Slutsatser (hela uppsatsen, grundfrågans besvarande) 6.3 Vidare forskning, uppsatsens begränsning och behov av nya undersökningar 6.4 Personliga reflexioner (ev. politisk diskussion eller normativa påpekanden) Kommentar till normaldisposition 2. Eftersom grundfrågan och delfrågan inte blir riktigt begripliga förrän efter Kapitel 2 Bakgrund kan det vara lämpligt att åtgärda det på något sätt. Ett är att någonstans i kap. 1.3 hänvisa framåt till Kapitel 2. Ett annat är att vid slutet av Kapitel 2 hänvisa tillbaka till kap. 1.3, eller rent av återupprepa grundfrågan och delfrågorna en gång till. Alla upprepningar är inte dåliga. Det kan vara viktigt att se till att läsaren hela tiden kommer ihåg den röda tråden i uppsatsen.

12 4.6 Normaldisposition 3 Nu kan det vara så att inledningskapitlet blir ännu längre. Inte bara bakgrundsavsnittet i normaldisposition 1 blir långt, utan även teoriavsnittet. Vi får ett inledningskapitel som skulle bli upp emot 15 sidor om vi lät dispositionen se ut som i normaldisposition 1. Det är inget fel egentligen, men det kan vara pedagogiskt svårt att få med sig läsaren. Man kan alltså tänka sig att bryta ut både bakgrunden och teoriavsnittet till egna kapitel, i det här fallet som Kapitel 2 och Kapitel 3. Se nedan. Jämför noga med de ovanstående normaldispositionerna. KAPITEL 1. INLEDNING 1.1Ämnesval (något litet utbyggt), problembild och syfte 1.2 Grundfråga och delfrågor (någon liten hänvisning till Kapitel 2 och 3) 1.3 Metodiskt tillvägagångssätt a) uppläggning (design) b) material c) avgränsning d) forskningsteknik e) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet. Validitet och reliabilitet. 1.4 Disposition KAPITEL 2. BAKGRUND (Historisk, politisk, konstitutionell, rättslig, idémässig etc.) KAPITEL 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER KAPITEL 4. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 5. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 6. SUBSTANSKAPITEL KAPITEL 7. SLUTSATSER 7.1 Resultat (från substanskapitlen, delfrågornas besvarande) 7.2 Slutsatser (hela uppsatsen, grundfrågans besvarande) 7.3 Vidare forskning, uppsatsens begränsning och behov av nya undersökningar 7.4 Personliga reflexioner (ev. politisk diskussion eller normativa påpekanden) Kommentar till normaldisposition 3 Vi ser hur bakgrund och teoretiska utgångspunkter får var sitt kapitel, 2 och 3. Grundfråga och delfrågor flyttas fram och blir 1.2. Men det betyda att det behövs någon liten hänvisning i kap. 1.2 både till kapitel 2 och till kapitel 3. Kanske några också meningar som förklarar vissa tankar som annars kan vara svåra att förstå. Detsamma gäller i kapitel 2 respektive 3, att man skriver något om hur grundfrågan och delfrågornas utformning hänger ihop med kapitel 2 och 3, eventuellt som avslutning av kapitlen, men kanske också i början. Tänk på den röda tråden!

13 5. Uppsatsens arbetsgång, disponeringen av författarens tid Här kommer ett exempel på en stiliserad arbetsprocess som leder fram till en färdig uppsats. Det är viktigt att ha håll på tiden. Att forska i primärmaterial tar tid, men framför allt tar det tid att skriva. Underskatta inte det! Tankeprocess Forskningsprocess Skrivprocess Kommentarer Bestämma sig för sitt ämne och dess avgränsning. Formulera ditt syfte preliminärt. Läsa litteratur allmänt om ämnet, men också någon speciallitteratur och gärna debattböcker. Skissera. Gör mindmap. Gör utkast till preliminära dispositioner. Arbetsvecka 1 Val av källmaterial. Val av metodiskt tillvägagångssätt. Val av bakgrundslitteratur. Val av problembild och perspektiv. Val av teorianknytning och analysbegrepp. Vad behövs för att uppfylla ditt syfte? Ta fram allt källmaterial, gå igenom någon primärkälla för att se om ämnesvalet är hållbart och för att få inspiration till att precisera problemet Läsa bakgrundslitteratur noggrant. Skriv hela tiden anteckningar. Dels referat av de texter du läser. Dels uppslag och idéer. Obs! Arbetsvecka 2 3 Formulera i tanken ditt syfte men också dess precisering (preliminärt) till grundfråga och delfrågor. Skriv preliminär inledning (ämnesval, problembild och syfte). Skriv preliminär version av grundfråga och delfrågor. Bör vara klart i Arbetsvecka 3 Tänk igenom din historiska etc. bakgrund. Forska! Läs bakgrundslitterturen. Skriv utkast till historisk, politisk, rättslig eller annan bakgrund. Bör vara klart arbetsvecka 4. Tänk igenom ditt analysperspektiv (teorianknytning Forska! Läs teorilitteraturen. Skriv utkast till teoriavsnitt med betoning på Bör vara klart arbetsvecka 4.

14 och analysbegrepp). analysbegreppen. Tänk igenom de fyra aspekterna av det metodiska tillvägagångssättet. Hur tänker du göra i praktiken? Vilka viktiga val gör du? Behöver du ha nmed alla fyra i ditt metodavsnitt? Skriv utkast till metodavsnittet med betoning på dina gjorda val och vad du faktiskt ska göra. Bestäm dig för utformningen av notapparat och referensförteckning. Bör vara klart arbetsvecka 4 Tänk igenom uppsatsen från slutet. Vilka resultat har du kommit fram till? Vilka slutsatser vill du dra. Hur lyder svaren på din grundfråga och dina delfrågor? Tänk igenom uppsatsen från början. Hur bör du vinkla och formulera om din inledning så att du bäddar för dina slutsatser Forska! Gå igenom ditt källmaterial. Skriv hela tiden referat och citat! Gör anteckningar och skisser över viktiga händelser och faktauppgifter. Var exakt från början med citat och sidhänvisningar och faktauppgifter. Skriv dina substanskapitel. Obs! Så färdig text som möjligt redan från början. 4 Skriv utkast till dina slutsatser och hela slutkapitlet. Skriv om uppsatsens inledning samt de inledande avsnitten från v. 1 4 (ovan). Arbetsvecka 5, 6 och 7. Bör vara klart arbetsvecka 7 Arbetsvecka 8 Arbetsvecka 8

15 Sluthandledning på hela uppsatsen Arbetsvecka 8, eller början av vecka 9. Arbeta igenom hela texten, snygga till språket. Se till att den röda tråden lyfts fram, t.ex. genom övergångar mellan kapitlen. Kolla layout och formalia! Arbetsvecka 9 Inlämning!

16 6. Vilka slags ämnen kan man välja? Vad är typiska statsvetenskapliga problem? 6.1 Vad är ett statsvetenskapligt forskningsproblem? Statsvetenskap är vetenskapen om politik. Disciplinen bidrar med kunskaper om politiska fenomen om politiska händelser, politiska aktörer, politiska processer och politiska institutioner. Det överordnade syftet är att öka den samhälleliga kunskapen och den medborgerliga klokheten. Det finns huvudsakligen tre olika slag av metateoretiska förhållningssätt i statsvetenskapliga undersökningar. Det första är förstående analys, en huvudsakligen beskrivande analys som tolkar de beskrivna fenomenen i ljuset av ett analytiskt begreppsschema (ex. centralisering-decentralisering, nationalistisk-internationalistisk ). Det andra är en förklarande analys, som tar sikte på att förklara varför något är som det är. (Exempel: Varför är Säffle kommun decentraliserad? Varför har Sverigedemokraterna en nationalistisk ideologi?) Den förklarande analysen behöver som bekant en beskrivning i botten, en god beskrivning av det som ska förklaras. Det tredje är normativ analys, som tar sikte på att bedöma eller utvärdera ett politiskt fenomen utifrån någon normativ teori eller normativt begreppsschema. (Exempel: Är det bra eller dåligt med Säffles decentraliserade förvaltning? Är Sverigedemokraternas nationalistiska ideologi intellektuellt hållbar?) Även normativ analys behöver en god beskrivning i botten. Valet av metateoretiskt förhållningssätt är naturligtvis grundläggande för uppsatsens ämnesval och syfte. Men lika viktiga är valet av analysinriktning (delområde av statsvetenskapen eller politiken) och valet av metodisk uppläggning (specifik metod, strategi, design). 6.2 Avgränsning! Urval och avgränsning representativitet generaliserbarhet validitet (giltighet)

17 7. Seminarium och opposition Seminariets syfte Seminarium är namnet på en samling människor som samlats för att diskutera forskningsresultat och forskningsproblem i en kunskapssökande och kunskapskritisk diskussion. Seminariet är ett forum för ordnat samtal, kärnan i universitetets vetenskapliga tradition. Det har en ordförande, normalt en annan person än handledaren. Dessutom har man en i förväg utsedd granskare, en opponent. Opponenten skall förbereda frågor för diskussion, och ska ha granskat sakuppgifterna och noggrannheten. I vårt fall diskuterar vi en genomförd undersökning som framlagts i form av en vetenskaplig uppsats. Alla skall ha läst den uppsats som läggs fram. Alla bör delta i diskussionen. Seminariets syfte är att granska och diskutera undersökningens problem, uppläggning och slutsatser. Är forskningsproblemet relevant och resultaten intressanta? Får vi ny eller spännande kunskap genom undersökningen? Seminariet skall också granska och diskutera undersökningens metodiska genomförande. Kan vi lita på slutsatserna? Är sakuppgifterna korrekta? Är författarens tolkningar rimliga? Har vi blivit klokare av uppsatsen? Seminarieformen är vanlig som work-shop i alla slags kreativa, utredande och projektbaserade arbetsplatser. Det har olika form i olika branscher och näringsgrenar. Seminariet är kärnan i det vetenskapligt syftande arbetssättet. Det har vuxit fram för att möjliggöra maximalt saklig diskussion, intersubjektiv förståelse och kunskapssökande kritik. Seminariets genomförande Ordföranden öppnar seminariet. Författaren får ordet för att i sista minuten rätta till eventuella fel som upptäckts efter tryckningen. Opponenten får ordet och presenterar sin oppositionsplan, de frågor som han/hon vill ta upp till diskussion. Opponenten börjar med en sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga resultat. Diskussionen tar sin början. Vanligen diskuteras: 1) ämnets relevans och resultatens intresse, 2) syfte och forskningsfrågor, 3) den röda tråden, 4) forskningsresultatens tillförlitlighet, 5) slutsatsernas rimlighet. Seminariet avslutas med att ordföranden inte opponenten sammanfattar uppsatsens starka och svaga sidor. Opponentens uppgifter Opponenten ska sätta sig in i undersökningen och uppsatsens utformning. Opponenten ska ta del av källor och litteratur och ta med sig dessa (de flesta eller de viktigaste) till seminariet (författaren är skyldig att tillhandahålla dessa). Opponenten ska granska sakligheten och noggrannheten genom att göra stickprov i källmaterialet. Opponenten ska också sätta sig in i uppsatsens röda tråd och granska om den håller ihop. Syftet är att förbereda och genomföra en genomlysande diskussion av undersökningens uppläggning och genomförande, samt uppsatsens utformning. Opponenten ska vara diskutant och frågare, en kritisk undrare som särskilt tagit sig tid. Opponenten ska argumentera genom att ställa frågor. Opponenten ska inte på något sätt uppträda som domare. Däremot ska naturligtvis opponenten under diskussionens gång redovisa sin personliga uppfattning både om det som är bra och det som är mindre bra. OBS! Glöm inte det som är bra i uppsatsen! Negativ kritik skall framföras i konstruktiv anda. Det betyder att negativ kritik endast skall framföras: tillsammans med ett positivt alternativ ( Så här tycker jag att man kan göra... ) eller med ett erkännande om svårigheten (...jag har inte heller någon bra lösning... ). eller genom att inbjuda till jämlik diskussion (...vad tror du om att göra så här... ).

18 Seminariet utgör ett gemensamt lärande om problem som vi alla brottas med, och om misstag som vi alla gör, eller kommer att göra. Vi är alla medansvariga. Våga fråga! Våga tyck till! Oppositionens genomförande (En vanlig oppositionsplan följer här, men följ den inte slaviskt. Ta upp det innehållsligt och metodiskt väsentliga!) (Kan också användas som checklista för författaren innan uppsatsen lämnas in för tryckning.) 1) Sammanfatta undersökningens uppläggning och huvudsakliga resultat. Glöm inte att berömma det som är bra och om du har lärt dig något. Fråga författaren om du har uppfattat hennes/hans undersökning rätt, eller misstolkat den. Var inte för kortfattad. Tänk på att författaren har arbetat länge och mycket. Visa erkänsla och synliggör personen-författaren. 2) Är ämnet, perspektivet och syftet relevant och intressant? Vilket perspektiv (synvinkel) medför syftet. Vad ser man, och vad ser man inte? Kunde man tänka sig ett annat syfte, eller en annan formulering rent språkligt? Diskutera. 3) Håller syftet vad det lovar, dvs. genomförs syftet? Är forskningsfrågorna lämpliga för att konkretisera syftet? Kunde man tänka sig andra forskningsfrågor? Diskutera. 4) Diskutera det metodiskt tillvägagångssättet: dvs. uppläggning, typ av material, vald avgränsning och vald forskningsteknik (insamling och analys av data). Kunde man ha gjort på något annat sätt? Diskutera. 5) Diskutera forskningsresultaten i substanskapitlen. Är de hållbara? Har författaren arbetat metodiskt och sakligt? Har författaren redovisat vad hon/han har funnit på ett bra sätt? Diskutera. 6) Diskutera slutsatserna och uppsatsens röda tråd. Är slutsatserna hållbara? Kan vi tro på dem? Är forskningsfrågorna besvarade och därmed också syftet genomfört? 7) Skriftlig framställning 1: vetenskaplig apparat. Diskutera utformandet av hänvisningssystemet (notapparat, referensförteckning) och redovisningen av materialet (referat, citat, tabeller och figurer). 8) Skriftlig framställning 2: layout, språkriktighet och stil. Diskutera disposition, redigering, rubriker, språkriktighet och språklig stil. Är det många formella fel skall opponenten inte räkna upp alla, utan bara ge några belysande exempel. Författaren skall rätta formfelen (rättstavning, ordval, sidnummer, notapparat, glömda arbeten i referensförteckning) i de arkiv-exemplar som inlämnas. 9) Sammanfattning. Opponenten sammanfattar kort sin opposition och diskussion. Obs! Opponenten är en granskande kamrat. Inte domare eller betygsättare. Framför dina synpunkter, säg absolut inget om vad du tror om betyget. Betyg sätts av rättande lärare!