Observationer i VÅGA VISA våren 2013 samt uppföljning av observationer våren 2012

2013-09-05 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2012/63-610 1 (21) Utbildningsnämnden Observationer i VÅGA VISA våren 2013 samt uppföljning av observationer våren 2012 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden ger kultur- och utbildningsenheten i uppdrag att under hösten genomföra riktad tillsyn på LEKO förskola och Johannes Petri förskola för att följa upp att åtgärder sätts in för att förbättra förhållandena. Sammanfattning Våren 2013 genomfördes observationer på åtta förskolor och två grundskolor. Flera enheter bedöms av observatörerna ha genomgående mycket god kvalitet. De uppföljningar som genomförts på förskolor och skolor som observerades för ett år sedan visar att rapporterna oftast använts aktivt och att det hänt en hel del på de utvecklingsområden som lyftes i rapporten. Ärendet I detta ärende redovisas resultaten från observationer genomförda våren 2013 på åtta förskolor och två grundskolor. Observationerna ingår i VÅGA VISA, kommunsamarbetet om utvärdering som utöver det professionella perspektivet genom observationer också visar kundernas bild genom enkätundersökningar och medarbetarnas genom självvärderingar. I denna skrivelse ges en kort sammanfattning av observationerna. Dessutom redovisas kundernas och medarbetarnas bild av verksamheten samt annan utvärderingsinformation om enheten. Avsikten är att med hjälp av tillgänglig information ge nämnden en fyllig bild av verksamheten vid de utvalda enheterna. Kultur- och utbildningsenheten följer upp observationer efter ett år för att ta reda på hur förskolan/skolan arbetat vidare med observationens resultat och vad som har hänt med de förbättringsområden som pekades ut. I bilaga 1 redovisas vad som framkom vid dessa besök. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (21) Observationer våren 2013: Järla skola Järla skola är en kommunal F-6 skola. Skolan har ca 600 elever fördelade på 25 klasser. I skolan finns också sju musikklasser i mellanstadiet. Till skolan hör även tre förskolor. Observationen Observationen fördjupades till områdena Utveckling och lärande, Ansvar och inflytande (fokus på det informella inflytandet) och Bedömning och betyg efter en diskussion mellan skolledning, observatörer, kultur och utbildningsdirektör och KU-enhetens tjänstemän. Figur 1: Järla skola, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät och självvärdering Observatörerna bedömde att skolan har flera starka sidor Ämneslärarsystemet Varje lärare undervisar i ett eller två ämnen i sitt arbetslag och åk 4 har även ett mentorssystem införts där tre lärare delar på mentorskapet för två klasser. För eleverna innebär detta att de får stifta bekantskap med flera lärare och att variationen i olika undervisningssätt blir större. För lärarna innebär denna organisation att de får färre ämnen att fördjupa sig i och kan specialisera sig på ett eller två ämnen Skolan har ett väl utvecklat system för dokumentation av lärandet. Med utgångspunkt ifrån dokumentation, elevens självskattning och utvärderingar sammanställs ett underlag för elevledda utvecklingssamtal. I samband med utvecklingssamtalet skrivs en Individuell utvecklingsplan. Vid nästa utvecklingssamtal utvärderas och revideras denna plan. Av jämförande betygstabeller och resultat från nationella prov mellan skolor i kommunen och hela riket framgår att Järla skola goda resultat. Arbetet med elever med behov av särskilt stöd är en stark sida. Organisationen med ett resursteam som ingår i Elevhälsoteamet garanterar ger förutsättningar för att de flesta elever får stöd. Alla elever med diagnosen dyslexi får en egen dator med tillhörande

3 (21) hjälpprogram. Skolans fritidspedagoger är också involverade i klassernas arbete vilket ger en relativt hög personaltäthet kring dessa elever. Förbättringsområden på skolan Järla skola befinner sig i ett utvecklingsarbete inom modern teknik och IT. Alla elever har inte tillgång till datorer och skolans nätverk är inte fullt utvecklat, när observationen genomförs. Den satsning på lärplattor som planerats för ht13 har ännu inte påbörjats. Ett förbättringsområde för skolan är rättningen av nationella prov så att den blir likvärdig och rättsäker. Det saknas tydliga rutiner för hela skolan, hur och av vem proven skall rättas. Observatörerna bedömde även att elevernas inflytande bör stärkas och gav detta arbete ett lägre betyg än självvärderingen. Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningens resultat ligger strax under eller på kommungenomsnittet för de olika områdena. Eleverna har nått höga resultat på de nationella proven i åk 3 och 6 och ligger högt över genomsnittet för riket och över genomsnittet för Nacka. Matematikresultatet i åk 3 var dock något lägre 2012. Johannes Petri skola Johannes Petri skola är en fristående skola som ägs av Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Skolan har 558 elever i förskoleklass t o m åk 9. Observationen avser grundskolan från förskoleklass till årskurs 9, totalt 558 elever.

4 (21) Observationen Figur 2: Johannes Petri skola, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät och självvärdering Skolan fick positiva omdömen i rapporten. Området bedömning och betyg fick full poäng av observatörerna, vilket är ovanligt. Övriga områden ligger också högt med undantag för ansvar och inflytande som fick 2,9. Starka sidor IKT-satsningen. Från årskurs 6 får alla elever en dator. I de yngre åren har elever tillgång till surfplattor och datorer. Verksamheten använder genomgående modern teknik som ett arbetsredskap i skolan. Elevernas kännedom om kunskapskraven i Lgr11 genomsyrar verksamheten Förhållningssätt mellan elever och personal skapar trivsel och arbetsro. Det finns en tydlig strävan bland personal att leva upp till likabehandlingsplanens övergripande målsättning på skolan. Läsårets fokusmål, som tas fram utifrån analys av skolans kvalitetsarbete, är väl förankrade i verksamheten. Förbättringsområden Utveckla elevdemokrati. Elevråd och klassråd fungerar inte tillfredställande. Utveckla arbetssätt för elever som behöver större utmaningar främst i matematik och naturvetenskap Utveckla ämnesintegrering och samarbete mellan lärare i hela skolan/ röd tråd De nya rutinerna i skolan bör tydliggöras bättre. Delegeringen av arbetsuppgifter ex. vikariefrågan upplevs svårhanterlig och skapar onödig stress hos personalen.

5 (21) Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningens resultat ligger på eller över kommungenomsnittet för de olika målområdena. Läsåret 2012/13 blev 96 procent av skolans elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, och genomsnittligt meritvärde var 246, vilket är goda resultat. Andelen elever som nådde kravnivån i nationellt prov i åk 3 var under genomsnittet, men i åk 6 varierar resultatet mellan ämnena. Johannes Petri förskola Johannes Petri förskola är en fristående förskola som ägs av Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Förskolan har 163 barn inskrivna. Under våren har förskolan utökat antalet platser och flyttat in i nya lokaler. Observationen Rapporten lyfter fram att förskolans styrkor är Närhet till skog och natur Ett bra webbverktyg för kommunikation med föräldrar(unikum) Att förskolan har tillgång till Pysslingens pedagogiska rådgivare samt att det finns en medvetenhet om att förskolan behöver fler förskollärare. Förskolans förbättringsområden är att Få en gemensam samsyn om värdegrunden och pedagogernas förhållningssätt till barnens inflytande, ansvar och lärande. Det pedagogiska ledarskapet behöver bli tydligare. En kunskapsfördjupning inom IT och tillgång till läsplattor och datorer. Rapporten visar på att förskolan har goda grunder i material och styrdokument för att utveckla en bra pedagogisk verksamhet. Det finns också ett väl genomarbetat arbete för identifiera och arbeta med barn i behov av särskilt stöd och det råder en positiv och vänlig stämning på förskolan. Rapporten beskriver att det till viss del finns arbetssätt som stöder barnen i att bli utforskande, nyfikna och självständiga. Skillnaden ligger i pedagogernas olika förhållningssätt, vilket innebär att det är en ojämn kvalitet på förskolan. Det hinder som lyfts fram som en anledning till det lägre resultatet är dels vårens omorganisation, att det finns kvalitetsskillnader i pedagogernas förhållningssätt samt att det pedagogiska ledarskapet bör utvecklas. Rapporten beskriver en medvetenhet hos pedagogerna om de utvecklingsområden som finns.

6 (21) Figur 3: Johannes Petri förskola, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät och självvärdering Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningens resultat ligger en bit under kommunens genomsnitt på de olika områdena. I mätningen i oktober var andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 13 procent, vilket är lågt. Antalet barn per årsarbetare var 6,3, vilket är över kommungenomsnittet. Kolarängens, Solängens och Älta gårds förskolor Förskolorna är kommunala. Vid observationen hade Kolarängens förskola 53 barn, Solängens förskola 54 barn och Älta Gårds förskola 51 barn inskrivna. Alla tre förskolorna bedöms ha god verksamhet enligt observationen, med bedömningar mellan god kvalitet och mycket god kvalitet. Det finns en likvärdighet mellan förskolorna i värdegrunden och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande. Skillnaderna som lyfts fram är små och det finns mycket goda förutsättningar för att än mer utveckla verksamheterna. Det pedagogiska ledarskapet genomsyrar alla tre förskolor och det finns en samstämmighet i hur de olika arbetslagen arbetar med barnen. Barnens delaktighet och engagemang i sitt eget lärande lyfts fram som en stark sida på samtliga förskolor. Kolarängens förskola Kolarängens förskola har som starka sidor. Ett lugnt och trivsamt klimat, Pedagogernas engagemang och förhållningssätt och ansvarstagande Den pedagogiska medvetenheten Barnens delaktighet och inflytande i verksamheten och i sitt lärande Ett tydligt inspirerande ledarskap Förskolan förbättringsområden är

7 (21) Förskolan kan förbättra sina kunskaper och användande av IT verktyg Arbeta mer aktivt för att motverka traditionella könsmönster. Rapporten beskriver att pedagogerna har en medvetenhet om vikten av att arbeta med att motverka traditionella könsmönster men att det kan utvecklas än mer. Rapporten lyfter vidare fram att förskolan präglas av en god organisation där pedagogerna aktivt kommunicerar med barnen på ett positivt sätt. Pedagogerna är aktiva i samvaron med barnen, förskolan har kommit långt i sina strävansmål där pedagogerna ger barnen möjligheter att vara utforskande, kreativa och självständiga. Rapporten lyfter fram ett exempel där värdegrundarbete är ett genomsyrande tema. Materialet heter Kungaskogen och omfattas av ett värdegrundsarbete som pedagogerna arbetar med tillsamman med barnen. Det leder till att det råder arbetsro på förskolan. Figur 4: Kolarängens förskola, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät och självvärdering Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningens resultat ligger strax över kommungenomsnittet på samtliga områden. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var i mätningen i oktober 16 procent, vilket är under kommungenomsnittet. I den särskilda uppföljningen av personalens utbildning hade andelen ökat till 27 procent. Antalet barn per årsarbetare var 4,8, något under kommungenomsnittet. Solängens förskola Solängens förskola har som starka sidor: Pedagogernas förhållningssätt Barnens engagemang i lärprocesserna En stor variation i arbetssätt och arbetsformer Synlig och genomtänkt dokumentation av barns lärande Barnens delaktighet i många vardagsrutiner

8 (21) Ett tydligt inspirerande ledarskap Förbättringsområden är: Förskolan kan utveckla pedagogernas kunskaper och användande av IT verktyg Ta fram en dokumentation om hur förskolan identifierar och arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Än mer delaktighet för barnen i några vardagsrutiner Förskolan har ett aktivt arbete med barn i behov av särskilt stöd men det är inte dokumenterat. Rapporten lyfter fram hur pedagogerna följer barnen i deras lek och lärande där barnens val av egna aktiviteter är en del det framgår också att pedagogerna har positiva förväntningar på barnen. Barnen ges stort inflytande i verksamheten och vad de själva vill göra i den. Även den här förskolan arbetar med Värdegrundsmaterialet Kungaskogen. Förskolan har kommit långt i arbetet med språk och matematik. Rapporten visar på flera exempel där språk och matematik integreras i vardagens arbete med barnen. Figur 5: Solängens förskola, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät och självvärdering Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningens resultat ligger strax under kommungenomsnittet på flertalet områden. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var 58 procent, dvs betydligt över kommungenomsnittet. Antalet barn per årsarbetare är densamma som i kommunen totalt. Älta gårds förskola Älta Gårds förskola har som starka sidor Pedagogernas ansvarstagande och engagemang Genusarbete med de yngre barnen En synlig dokumentation av barnens lärande Barnens delaktighet i ansvarstagande i lärandet

9 (21) Ett kontinuerligt arbete med experiment Förbättringsområden är att: Förskolan kan utveckla pedagogernas kunskaper och användande av IT verktyg Pedagogerna behöver ha en bättre samsyn kring regler och rutiner Arbeta med genusfrågor som genomsyrar hela förskolan Barnen kan bli mer delaktiga och ges ansvar i vardagsrutiner. Rapporten lyfter fram att förskolan arbetar medvetet för att ha en god värdegrund. Detta visar sig i att det råder arbetsro och en trevlig stämning på förskolan. Under utveckling och lärande lyfter rapproten fram att verksamheten präglas av utforskande och lärande. Naturvetenskap, estetiska former och teknik är delar som används kontinuerligt och genomarbetat. Det finns även ett medvetet arbete med språkutveckling där ett rikt utbud av böcker lyfts fram. Böckerna används både för högläsning och att barnen själva an läsa och titta i böckerna. Arbetet med matematik kan utvecklas i vardagssituationerna. Det finns ett genomtänkt arbete för barnens delaktighet och inflytande. Det kan utvecklas än mer för barnen i vardagsrutinerna. Rapporten lyfter fram att förskolan har ett mer medvetet arbete med att motverka traditionella könsmönster med de yngre barnen än med de äldre. Pedagogerna uttrycker att de försöker ta fram ett mer könsneutralt material för de äldre barnen. Barnen har ett stort inflytande och är delaktiga i verksamheten. Figur 6: Älta gårds förskola, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät och självvärdering Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningens resultat ligger under kommungenomsnittet på de olika områdena. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var i oktober 11 procent, vilket är lågt. I den särskilda uppföljningen i maj av personalens utbildning hade andelen ökat till 44 procent. Antalet barn per årsarbetare var något över kommungenomsnittet.

10 (21) Tallidens, Ängslyckans och Skogsgläntans förskolor Förskolorna är kommunala och har 55 barn (Talliden), 18 barn (Ängslyckan) resp 39 barn (Skogsgläntan). Alla tre förskolor präglas av en lugn och trygg atmosfär och alla arbetar för att hitta en gemensam värdegrund, enligt observationen. Alla tre förskolor har arbetat för att utveckla lek och lärmiljön för barnen och rapporterna lyfter fram att detta syns i verksamheterna. Naturvetenskap är ett tydligt inslag på förskolorna. En biträdande förskolechef leder arbetet på förskolorna på halvtid. Tallidens förskola Förskolan starka sidor är: Indelning i arbetsgrupper för att skapa arbetsro Den pedagogiska miljön Arbetet med naturvetenskap Förbättringsområden är: Ett utökat användande av modern teknik i verksamheten samt kunskapsfördjupning Barnens ansvar och inflytande i vardagssituationerna En handlingsplan mot kränkande handling Det råder arbetsro på förskolan genom att barnen delas in i mindre grupper. Pedagogerna bemöter barnen positivt, men det finns variation. Barnen ges möjlighet att pröva olika arbetsformer för lek, lärande och samarbete. Arbetet med naturvetenskap är tydligt i verksamheten. Även språk och matematik är tydliga inslag. Arbetet är dokumenterat på förskolan. Barnen ges möjlighet till inflytande på det egna lärandet, men detta kan utvecklas än mer. Det pedagogiska ledarskapet på förskolan kan bli tydligare. Den pedagogiska ledningen har förankrat den pedagogiska iden och det pågår ett medvetet arbete med lekoch lärmiljön. Det sytematiska kvalitetsarbetet kan förankras än mer hos personalen och de kan ges bättre förutsättningar för planering och dokumentation.

11 (21) Figur 7: Tallidens förskola, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät och självvärdering Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningens resultat ligger strax under kommungenomsnittet på flertalet områden. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var i oktober 42 procent, dvs. över kommungenomsnittet. Antalet barn per årsarbetare var strax över genomsnittet. Ängslyckans förskola Förskolan består av en avdelning om 18 barn. Starka sidor är: Pedagogernas förhållningssätt Pedagogiska miljön Barnens förmåga att samarbeta och samleka Barnens ansvar och inflytande Förbättringsområden är: Ett utökat användande och mer kunskap av modern teknik Förutsättningar och tid för pedagogisk dokumentation Upprätta en handlingsplan mot kränkande handling Rapporten lyfter att det finns en god värdegrund där pedagogernas förhållningssätt avspeglar sig på barnen på ett positivt sätt. Barnen bemöts med positiv uppmuntran. Verksamheten genomsyras av ett väl planerat arbete med utveckling och lärande. Inslag med att arbeta med språk, matematik, naturvetenskap och lek är återkommande. Barnen ges inflytande både över vardagsrutiner och de aktiviteter som förkommer. Den pedagogiska ledningen har förankrat den pedagogiska iden och det pågår ett medvetet arbete med lek och lärmiljön. Det sytematiska kvalitetsarbetet kan förankras än mer hos personalen och de kan ges bättre förutsättningar för planering och dokumentation.

12 (21) Figur 8: Ängslyckans förskola, genomsnittlig bedömning i observation och kundenkät (självvärdering redovisas ej då antalet personal är litet) Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningen visar att föräldrarna i mycket hög grad är nöjda med verksamheten. Resultaten ligger klart över kommungenomsnittet på samtliga målområden. Samtlig personal hade pedagogisk högskoleutbildning i oktober. Antalet barn per årsarbetare var över kommungenomsnittet. Skogsgläntans förskola Förskolans starka sidor är: Indelning i grupper för att skapa arbetsro Den pedagogiska miljön Arbetet med naturvetenskap Dokumentation som synliggör barnens lärande Förbättringsområden är: Barnens ansvar och inflytande i vardagssituationer Det språkutvecklande arbetet i vardagssituationerna Ett utökat användande av modern teknik i verksamheten samt kunskapsfördjupning Det råder arbetsro och en god värdegrund på förskolan. Personalen är aktiv i samvaron med barnen och bemöter dem respektfullt och trevligt. Förskolan har ett medvetet arbete med naturvetenskap och teknik. Även ett medvetet arbete medmatematik och språk finns i verksamheten. Arbetet med språk kan utvecklas i det vardagliga mötet mellan personal och barn. Lek och lärmiljön befrämjar lek, utveckling och lärande. Barnens inflytande kan öka framför allt för de yngre barnen.

13 (21) Figur 9: Skogsgläntans förskola, genomsnittlig bedömning i observation och kundenkät (självvärdering redovisas ej då antalet personal är litet) Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningen visar att föräldrarna i mycket hög grad är nöjda med verksamheten. Resultaten ligger klart över kommungenomsnittet på samtliga målområden. 50 procent av personalen hade pedagogisk högskoleutbildning i oktober. Antalet barn per årsarbetare var över kommungenomsnittet. LEKO förskola Förskolan Leko drivs av ett personalkooperativ och har 25 barn. Observationen Förskolans starka sidor är: Förskolechefens vision är förankrad i arbetslaget Förskolans fokus på trygghet hos barnen Pedagogernas förhållningssätt Små barngrupper Förbättringsområden är: Förskolan saknar en gemensam samsyn på dokumentation som innefattar reflektion och lärande Barns ansvar och inflytande i olika åldrar och situationer Kompetensutveckling inom dokumentation, naturvetenskap och teknik Personalens förhållningssätt och rutiner skapar arbetsro i barngruppen. Tilltron till barnens kompetens i vardagssituationer kan utvecklas med att mer ta tillvara vardagen för att utmana barnen. Dokumentationen på förskolan kan utvecklas så att den mer visar på barnens utveckling och lärande. Lek och lärmiljön skiljer sig åt på de två avdelningarna och

14 (21) det finns lite utmanande material som befrämjar naturvetenskap och teknik. Personalens arbete är strukturerat och till stor del vuxenstyrt med inslag av matematik, språk, naturvetenskap och lek men ger barnen få tillfällen till ansvar över sitt eget lärande och utveckling. Inflytande och ansvar för barnen kan utvecklas. Ledningen och personalen är medvetna om sina utvecklingsområden. Chefen arbetar även i barngrupp vilket begränsar verksamhetens utveckling. Förskolan får en riktad tillsyn under hösten 2013. Figur 10: LEKO, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät och självvärdering Annan utvärderingsinformation om enheten: Kundundersökningens resultat ligger över kommungenomsnittet på flertalet områden. För området förskola och hem är dock resultatet något lägre. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var 33 procent, dvs kommunens genomsnitt. Antalet barn per årsarbetare var lägre än genomsnittet. Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Ett viktigt syfte med observationerna är att bidra till utveckling på de observerade enheterna. De diskussioner som förts i samband med överlämningarna av observationsrapporterna visar att förskolechefer/rektorer på flertalet punkter, känner igen sig i de bilder av verksamheten som observatörerna ger, och vi bedömer att observationerna blir betydelsefulla för att utveckla kvaliteten framöver. Vårens observationer visar på flera verksamheter med genomgående mycket god kvalitet. För två förskolor visar observationen på tydliga brister i verksamheten. Det gäller LEKO och Johannes Petri förskola. Där föreslår kultur- och utbildningsenheten att Utbildningsnämnden beslutar om riktad tillsyn för att säkerställa och stötta arbetet med att utveckla verksamheten.

15 (21) Huvudmännen för de kommunala förskolorna och skolorna FFS och för fristående deras koncernledningar eller styrelser har självfallet en viktig roll i att stödja och ge förutsättningar för förskolors och skolors utveckling. Kultur- och utbildningsenheten kommer därför att fr o m i höst skicka observationsrapporten som information till en förskolas/skolas huvudman och även bjuda in företrädare till överlämningsmöten. De uppföljningar som genomförts på förskolor och skolor som observerades för ett år sedan visar att rapporterna oftast använts aktivt för att utveckla verksamheten. Vi kan dock konstatera att i de fall förskolan eller skolan har bytt ledning efter observationens genomförande har ofta rapporten använts i mindre utsträckning, och ibland inte ens kommit till den nya ledningens kännedom. Vid chefsbyten behöver kultur- och utbildningsenheten framöver uppmärksamma den nye rektorn/förskolechefen på rapporten. För att uppföljningssamtalen ska bli så givande som möjligt kommer viss redovisning inför samtalen att efterfrågas skriftligt inför samtalen. Susanne Arvidsson Weronica Jahnfors Carina Legerius Per Gunnar Rosengren Förskoleexpert Förskoleexpert Utvärderingsexpert Utbildningsexpert Bilaga 1: Uppföljning av observationer hösten 2012 Bilaga 2: Metoden för observationer i VÅGA VISA Bilaga 3: Observationsrapporter med ev kommentar från förskolechef/rektor våren 2013

16 (21) Bilaga 1 Uppföljning av observationer genomförda våren 2012 Kultur- och utbildningsenheten har intervjuat rektor/förskolechef för de förskolor/skolor som observerades ett år tidigare. Syftet har varit att ta reda på vad som har hänt med de förbättringsområden som observationen visade på och att öka kunskapen om hur observation och självvärdering fungerar som kvalitetsverktyg för förskolor/skolor. Fisksätraskolan Sedan rapporten skrevs har skolan bytt ledning. Skolan har därför inte arbetat uttalat med just observationsrapporten. Däremot har skolan generellt arbetat med att utveckla hela verksamheten och rektor kan se att de förbättringsområden som rapporten tar upp finns med i utvecklingsarbetet på skolan. Rektor har inte fått ta del av rapporten av sin företrädare. Observationsapporten visar att det saknas rutiner och strukturer i verksamheten. Rektor bekräftar att det stämmer och att skolan har ett pågående arbete med att skapa bättre strukturer och rutiner i organisationen. Förbättringsområden i rapporten: Synliggöra arbetet mot mobbing och kränkande handling Det pågår ett arbete med detta och rektor beskriver att arbetet är bättre och mer synligt i verksamheten. Dokumentation med åtgärdsprogram och uppföljning av barn i behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram finns nu i alla årskurser, även en plan för hur skolan tar emot nyanlända och för deras skolgångsprocess och anpassade studiegång Tydliggöra kunskapskrav och mål för elever, arbeta för att eleverna förstår sina mål Skolan har inte arbetat med detta, och rektor ser det som en utmaning som skolan ska arbeta med. Lärarnas kännedom om verksamhetens utvecklingsområden. Skolan har haft fokus på detta och lärarna är nu mer involverade och medvetna om verksamhetens utvecklingsområden, menar rektor. Områden som skolan arbetat med utöver de ovan nämnda förbättringsområdena är enligt rektor: Utvecklat elevhälsan och rutiner för den. Skolan har infört målkonferenser där lärarna arbetar aktivt med målen. Personalen har gjorts delaktiga i organisation, budget och styrning. Tidigare har de varit helt frikopplade ifrån detta. Skolan ska också arbeta med det svenska språket mer aktivt, för att öka elevernas språkkompetens. Det finns ett intresse att arbeta med Genre-pedagogik, reading to

17 (21) learn där fokus ligger på att utveckla en akademisk svenska. Skolan behöver än mer utveckla kompetensen att analysera sina resultat, menar rektor. År 1-2 behöver arbeta med kunskaper för att nå bättre resultat i de nationella proven, och skolan behöver också arbeta för att lämna klasslärarkulturen till förmån för en ämneslärarkultur, anser rektor. Igelboda förskola och skola Observationen beskrivs ha varit till stort stöd i skolans och förskolans utvecklingsarbete. All personal har gått igenom rapporten, diskuterat och sett över vad i den egna verksamheten som kan förbättras. Både skolrådet och föräldrar på förskolan har fått återkoppling på rapporten. Skolledningen kände i stort igen sig i den del av rapporten som gällde för förskolan, men ledningen hade ändå synpunkter på och var inte så nöjd med hur observationen gjordes och hur intervjuerna gick till. Självvärderingen har både förskolan och skolan använt och haft nytta av. I skolan var det stora skillnader mellan observatörernas bedömning och pedagogernas bedömning i självvärderingen. Det ledde till reflektioner i arbetslaget. I förskolan blev det också mycket reflektion t ex kring vad pedagogerna har för roll, att det finns en skillnad i det andra ser och hur man själv upplever sig själv och sin verksamhet. För förskolans del har arbetet lett till att förskolan gjort en del organisationsförändringar, bl a med en pedagogisk ledare för förskolan samt indelningen av barnen i grupper 1-2 år, 3-4 år och en 5-årsgrupp. Detta var också ett önskemål från föräldrarna. Förskolan har även arbetat med pedagogisk dokumentation där all personal varit involverad och engagerad. Personalen på förskolan har haft diskussioner om den egna rollen som pedagog och sitt förhållningssätt. De har pratat mycket om att inte bedöma barn i förskolan och vad man använder för ord och hur man kan arbeta på lång sikt. Skolan har bl a arbetat med LPP, lokala pedagogiska planeringar, men inte lika intensivt då skolan inte höll med observatörernas bedömning på detta område. Lärarna var medvetna om att de var i initialstadiet, även om olika lärare hade kommit olika långt i arbetet. De har haft diskussioner och olika typer av arbete kring LPP. Nu står det tydligt och varje elev ska veta när de går in på sin lektion om arbetet, se vad det blev av det och vilken koppling det har till LPP. Pedagogerna har blivit säkrare. Området likvärdig bedömning har pedagogerna arbetat med i fokusgrupper och rättningen av prov har kopplats till bedömningen. Lärarna har fått gå på föreläsningar och de har lagt mycket tid på diskussioner bl a kring lärares kunskap om alla elever.

18 (21) Orminge skola och Myrans särskola Skolan beskriver observationen och rapporten som mycket positiv. De har arbetat med rapporten och upplevelsen är att all personal är mycket stärkta efter observationen. Skolledningen upplever att det har varit bra, roligt och uppskattat att ha observatörer i verksamheten och de kände igen sig i rapporten. Skolan har satt prioriterade mål utifrån vad observationen visade. Personalen har arbetat med rapporten, både i arbetslaget och i hela ledningsgruppen. Elever och föräldrar har tagit del av rapporten muntligt. Självvärderingen beskrivs som tydlig och bra och fungerade väl. Det fanns en överensstämmelse mellan observatörers bedömning, kundundersökningen och självvärderingen. Skolledningen uttrycker att de har haft en bra dialog med observatörerna och säger att det var bra intervjuer. Ett av skolans förbättringsområden var en övergripande plan för genusarbete. Skolan har utgått ifrån sitt arbete med likabehandling och förhållningssätt och kommer fortsätta arbeta för att se över hur de bygger upp genusarbetet. Bland annat kommer de att använda kundundersökningens resultat som underlag. Personalen tycker att man arbetar lika med flickor och pojkar, men barnen tycker inte det när det gäller vissa frågor och skolan måste analysera svaren för att komma fram till hur de ska arbeta vidare. Skolledningen beskriver arbetet som intressant. Rektor säger att de med hjälp av observationen och rapporten har tittat på olika värden, vilket var nyttigt. Hon uttrycker att det var flera processer som redan var påbörjade oavsett observationen men att det varit bra att stanna upp och titta på det egna arbetet. Skolan har förändrat sin organisation från klasslärare till ämneslärare vilket beskrivs ge förutsättningar för att undervisningen ska vara utvecklande för eleverna. Det har också skapat förutsättningar för att utveckla och förbättra både för elever och för lärare. För barn med särbegåvningar finns specialister på skolan. Eleverna är integrerade, dvs. de har en klasstillhörighet men går ibland ifrån till sin grupp. Organisationen kring en elev kan se olika ut, några har eget rum, några kan vara i mindre eller i större sammanhang. Särskolan har arbetat med LPP. Eleverna läser enligt ämnesområden och har lång tid på sig. Man har gjort erfarenheten att det är svårt med bedömningar i de fall som föräldrarna vill att barnen ska få betyg. Man har traditionellt sett varit van att arbeta med individuella planeringar och inte med kravnivåer inom särskolan. För att få eleverna att få syn på sitt eget lärande används t ex filmning när eleverna har teater. Den mesta dokumentationen sker med hjälp av film. Skolan har arbetat med att utveckla dokumentationen, vilket varit positivt. Snitz grundskola

19 (21) För närvarande har skolan 20 elever men kommer att ha 25 elever till hösten. Alla elever på skolan läser normalt alla ämnen men utifrån behandlingar m m anpassas elevernas undervisning. Det kan t.ex. handla om hur ämnena förläggs över terminen. Alla i personalgruppen har varit med och diskuterat rapporten. Föräldrarna fick även läsa och diskutera rapporten. Det var en positiv observation, säger skolledningen, som tyckte att det var utmärkt att observatörerna också var specialpedagoger. Det blev lättare för dem att ta till sig och förstå arbetssättet. Skolledningen kände igen sig i rapporten som helhet, men däremot delen om elevernas ansvar för sin egen miljö (ansvar och inflytande) är man mer tveksam till. Skolan arbetar i högsta grad med elevernas metakognitiva förmågor, men måste hela tiden förhålla sig till elevernas förmåga för att det ska bli meningsfullt. Därför är man kritisk till den delen. Skolan har egentligen inga synpunkter på hur observationerna kan förbättras utan var nöjda med genomförandet och resultatet. Eftersom skolan nyligen har blivit granskad av Skolinspektionen kunde man jämföra med den granskningen och uppskattade då särskilt att observatörerna hade ett mer balanserat förhållningssätt där både styrkor och svagheter beskrevs. Snitz kommer att arbeta vidare med betyg och bedömning inom koncernen för att kunna få ett större underlag och fler exempel för diskussionerna. Men det finns redan gemensamma betygskonferenser och gemensam rättning av nationella prov. Det krävs mycket extra arbete för att klara för de här eleverna att generalisera och att analysera är normalt svårt för de här eleverna, men är viktigt i Lgr 2011. De nationella proven missgynnar också de här eleverna. Skolan genomför gemensamma fortbildningar på kvällstid där lärarna träffas och diskuterar. I år har Snitzkoncernen även satsat mycket på värdegrundsfrågor eftersom man har upptäckt skillnader mellan de olika skolorna. Föreläsare från t.ex. aspergercenter och specialpedagogiska skolmyndigheten kommer ofta till skolan. Personalen kan delta i diskussionen vid föreläsningarna. Skolan vill bli bättre på att följa upp hur det går för eleverna i nästa skola och vilka skolor de väljer. Alla elever går vidare till gymnasieskolan, men alla går inte till Snitz gymnasium. En del elever går också tillbaka till sin gamla grundskola. Snitz uppskattar samarbetet med Nacka kommun och har deltagit i kundundersökningen som man tyckte var bra utformad. Strandparkens förskola Observationen genomfördes under vecka 7 2012. Ett arbete påbörjades under hösten 2012 med att följa upp förbättringsområdena i rapporten, främst vad gäller den pedagogiska dokumentationen. Uppföljningen stannade dock av till följd av att ett kränkningsärende på

20 (21) Stensötans förskola, som ingår i samma resultatenhet, som blev nödvändigt att hantera. Händelsen ledde till stora förändringar i organisationen, bland annat fördes personal över från Strandparkens förskola till den andra förskolan och arbetet tog mycket tid för alla involverade. Ärendet har påverkat hela organisationen under både senhösten 2012 och våren 2013. I januari 2013 fick enheten en ny rektor. Observationsrapporten presenterades för både personal och föräldrar. Förskolan upplevde att rapporten speglade verksamheten och var glad över att den var så positiv (omdömena ligger mellan 3,1 och 3,9) och att den lyfter fram många starka sidor. Ledning och personal ansåg att det skulle vara strategiskt att arbeta med pedagogisk dokumentation för att både arbeta med att utveckla barnens lärande och att utveckla uppföljningen av verksamheten. Detta anknöt även till det arbete som förskolan hade startat med läsplattor och att använda dem i barngrupp. Arbetet med att förbättra den pedagogiska diskussionen inleddes med att Lisa Dessle, biträdande rektor på Saltängens förskolor, Nacka, föreläste om pedagogisk dokumentation. Man beslutade att arbeta med rapporten på varje APT och kom även en bit på väg. All personal arbetade tillsammans utifrån skolverkets skrift om uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Vid uppföljningen kom även fram att förskolans ledning tyckte att det finns anledning att fortsätta arbeta med rapporten även om själva observationen och överlämningen av rapporten ligger långt tillbaka till tiden.

21 (21) Bilaga 2 Metoden för observationer i VÅGA VISA I VÅGA VISA ingår förutom Nacka, Danderyd, Ekerö, Sollentuna och Upplands Väsby. Utvärderingen omfattar det professionella perspektivet genom observationer, kundernas perspektiv genom kundundersökningar samt personalens perspektiv genom självvärdering. Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhets- eller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, föräldrar, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. De områden som observeras följer läroplanernas målområden. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Observatörerna beskriver och bedömer där skolans arbete, resultat och utvecklingsarbete inom varje målområde. Innan rapporten är klar granskas den av oss tjänstemän, för att säkra att den är tydlig, tar upp de områden som ska tas upp och har en balans mellan beskrivning och bedömning. Rektor faktagranskar rapporten. Observationsrapporten överlämnas därefter till skolan som observerats och till kultur- och utbildningsdirektören. Rapporten fungerar som underlag för utveckling och åtgärder på skolan och används också som information till politiker och till föräldrar och elever. Ambitionen är att observera förskolor och skolor var tredje år, men tyvärr får särskilt många förskolor vänta längre än så. Observationerna är en viktig del i Nackas utvärderingssystem då de är ett sätt att fånga det mjuka i verksamheten, sådant som är svårt att mäta på annat sätt. Genom den kvalitativa metoden, som omfattar dokumentstudier, observationer vid verksamhets- och lektionsbesök samt intervjuer med ledning, personal, föräldrar och elever, skaffar sig observatörerna en bild av vad som sker på förskolan/skolan och hur det går till. Vid läsningen av rapporterna är det självfallet viktigt att vara medveten om att delar av observationen baseras på en ögonblicksbild som presenteras av de enskilda observatörerna.