Fortsatt osäkert på börsen



Relevanta dokument
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

Inledning om penningpolitiken

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

Inför Riksbanken: Sportlov

Makrokommentar. November 2013

Investment Management

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Makrokommentar. April 2017

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Månadskommentar juli 2015

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. Januari 2014

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Makrokommentar. November 2016

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fortsatt skakig global konjunktur

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

13 JULI, : MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015

Makrokommentar. Januari 2017

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

Månadskommentar oktober 2015

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Strukturerade placeringar. Kapitalskyddade placeringar SEB1112

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Makrokommentar. Februari 2017

Makrokommentar. Mars 2017

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

US Recovery AB. Kvartalsrapport september 2013

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Makrokommentar. Juni 2016

Ett rekordår för svensk turism

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Månadskommentar Augusti 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Riksbanken och dagens penningpolitik

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

Månadskommentar november 2015

Makrokommentar. December 2016

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

AFFÄRSBREVET FREDAG DEN 12 OKTOBER 2012

Internationell Ekonomi

Makrokommentar. Februari 2014

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET

Sverige behöver sitt inflationsmål

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Strategifonderna Coeli Multistrategi Coeli Mix och Coeli Potential. per 30 november 2018

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Perioden i korthet. Garantigivningen ligger på en fortsatt hög nivå. EKN garanterade affärer i 105 länder för nära 26 miljarder kronor.

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Bostadspriserna i Sverige

Vart tar världen vägen?

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB mars 2019

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Transkript:

2013-09-06 År 2013 Fortsatt osäkert på börsen Man bör skydda långsiktiga portföljer... Räntan oförändrad - men räntan är inte så onormal som Ingves tror Riksbanken lät som väntat räntan vara under torsdagen men Ingves menar på att dagens ränta inte är normal utan att en normal ränta är 4 gånger högre än den vi ser idag. Frågan är vilken värld vår centralbankschef lever i? Riksbanken har ett mandat och det är att hålla inflationen runt 2 procent. Det är ett mandat som Riksbanken har misslyckats att följa. Mycket beroende på att Riksbanken inte har visat sig vara särskilt kompetent i sina prognoser som dock ska sägas är svåra att göra. Att avvikelser i utfallet sker från tid till annan får man bara acceptera men när Riksbanken är en av de sämsta prognosmakarna kan misslyckandet att följa mandat åtminstone delvis spåras till den interna prognosförmågan. Visst, dagens ränta avviker kraftigt från det historiska genomsnittet. Många minns de höga räntorna i början på 90- talet och även Ingves. Det monetära systemet ser dock inte ut idag som det gjorde då. Den fasta växelkursen är övergiven och den svenska kronan fluktuerar fritt på marknaden. Såvida det hade kunnat anses vara viktigt med en stark växelkurs, hade man kunnat se en risk för kraftigt höjda räntor. Tittar vi dock tillbaka på finanskrisen när kronan föll fritt och reflekterar över de diskussionerna som vi hade då, kan man konstatera att den svenska kronans betydelse är i det närmaste oviktigt för politiker och Riksbanken. Därmed inte sagt att en kraftigt fallande valutakurs inte hade kunnat skapa problem. I ett sådant scenario stiger importpriserna och exporten får en skjuts uppåt. Det leder till stigande inflation. Där kommer valutans betydelse in för räntesättningen.. Å andra sidan är den svenska kronan en av marknadens favoritvalutor just nu. Det beror på att den statsfinansiella krisen ändrade förutsättningarna på valutamarknaden för överskådlig framtid. Det som gör att marknaden sänker en valuta idag är försvagad konjunktur och statsfinansiella problem. Den svenska ekonomin visar ändå en viss relativ styrka och de svenska statsfinanserna är ruskigt goda. Visst kan man argumentera för att allt kan vara bättre men i internationell jämförelse är det så. Kronan har lockat en del kapital under de senaste åren på grund av ett safe heaven status och det kapitalet kan delvis komma att flöda ut när t.ex. eurozonen kommer upp över vattenytan. Men det utflödet har till stor del redan skett.

Sida 2 Kronans styrka är här för att stanna under en överskådlig framtid. Nedgångar är att se som tillfälliga. Vad kan då orsaka inflation? Stigande råvarupriser? Ja, man ska aldrig underskatta marknaden men faktum är att tillväxtländerna, den drivande faktorn bakom råvaruboomen, inte är en så stark faktor längre. Västvärlden brottas fortfarande med efter-verkningarna av finanskrisen och kommer att göra så under överskådlig tid. Japan kanske inte är svaret men väl en vägvisare. Ok, svensk ekonomi är stark säger många. Vi är benägna att hålla med till viss del. Den visar relativ styrka. Bakom ytan döljer sig dock en övervärdering på fastighetsmarknaden, den enskilt största posten på kreditmarknaden. Förr eller senare når fastighetspriserna sin topp. Hur stark ekonomi kan vi räkna med när bostads- och fastighetspriserna börjar falla? Just det, och det är inte heller inflationsdrivande. Ingves agerar som en otålig general som vill släppa fram det tunga artilleriet mot de olydiga låntagarna. Faktum är dock att det enda sättet att få upp inflationen väsentligt är att inte spräcka den omstridda bostadsbubblan och köra på som vanligt. Först då kan större räntehöjningar vara motiverade. Eller höja realräntan till en nivå som kraftigt avviker mot omvärlden, till följd av först stärkt krona och ökad arbetslöshet och fallande bostadspriser. Men med ett deflationstryck till följd och behov av snabba räntesänkningar igen. Hur man än vänder och vrider på det, såg vi toppen på en kreditbubbla år 2007. Efterverkningarna är kvar i vår omvärld med låga räntor till följd. Några större avvikelser i Sverige är inte att vänta. Inte utan att de får en drastisk påverkan på den svenska ekonomin och den finansiella stabiliteten. Visst kan man som Ingves gör argumentera för en fyra gånger högre ränta, men den är helt enkelt inte förenlig med inflationsmålet och finansiell stabilitet. Låga räntor är här för att stanna under överskådlig tid. Visst kan reporäntan tillfälligt röra sig upp mot tre procent men där någonstans ligger också taket som inte ska förväxlas med normalnivån.

Sida 3 Börsen i ett mellanläge Aktiemarknaden har visat lite positiva tendenser under de senaste dagarna. Den svenska börsen i synnerhet visar inga större tecken på att vara i en lite längre nedgångsvåg. Den amerikanska börsen och även den tyska som var den sista att visa svaghet har dock varit svagare på sistone. Särskilt den amerikanska börsen har varit svag och har under de senaste veckorna befunnit sig under 50 dagars medelvärde. Så pass länge har den inte befunnit sig under samma medelvärde sedan förra hösten. Med andra ord är risken stor att aktiemarknaden är inne i en korrigeringsfas. IMF varnar Norden för uppblåsta bostadspriser IMF gör en bedömning att de svenska bostadspriserna är övervärderade med 15 procent. Men vår nordiska granne Norge får rejält med skäll där priserna bedöms vara övervärderade med hela 40 procent. Större prisfall skulle kunna orsaka en kedjereaktion med arbetslöshet och minskad konsumtion. Som förslag på åtgärd mot de höga bostadspriserna föreslår IMF att det ska införas hårdare amorteringskrav, en begränsning av avdragsrätten och höjd fastighetsskatt. Det är fortfarande de stigande långräntorna och osäkerheten kring följderna av FEDs nedtrappningar av tillgångsköp som oroar marknaden. Den oron kommer inte att försvinna än. Som vi har flaggat för tidigare, är sannolikheten stor för att vi har sett en medellång topp. Det finns risk att börsen kommer att vara skakig under inledning av hösten. Vi tror emellertid inte att vi har sett en cyklisk topp på aktiemarknaden. Därför tycker vi inte att det är påkallat med större utrensningar från portföljen men väl lite indexskydd som kan kompensera vid ett lite större tillfälligt börsfall. Även i Sverige ifrågasätts tillståndet på den svenska bostadsmarknaden men det har först kommit på senare tid. Internationellt är emellertid dessa varningar inget nytt utan har pågått under flera år. Och bostadsbyggarna har redan nu problem Tittar man på bostadspriserna och varningarna från IMF skulle man kunna tro att det råder goda tider för byggbolagen. Småhusbyggarna har dock stora problem med volymer och lönsamhet. Bättre går det för de stora byggbolagen men även där går verksamheten på halvfart.

Sida 4 Vi lyfte tidigare fram JM och NCC som köpvärda aktier på grund av kortsiktigt bättre utsikter på bostadsmarknaden. Men om byggarna redan idag har problem är det inget jämfört med vad som kommer om politikerna följer något av IMFs rekommendationer. Kurspotentialen i byggaktierna borde helt klart vara begränsad, särskilt i JM som fokuserar på bostäder. Långräntorna fortsätter att rusa uppåt Räntorna fortsätter samtidigt att rusa uppåt. Den svenska tioåringen har nått 2,74%. Det är den högsta nivån sedan våren 2011 och i paritet med genomsnittet för åren 2009-2011. Den som minns rubrikerna i media från den tiden kan komma ihåg att den svenska ekonomin kallades halvt på allvar för en tigerekonomi. I alla fall efter att Sverige kommit ur den akuta finanskrisen. Tillväxten var hög och optimismen till följd av de stora stimulanserna efter finanskrisen på en helt annan nivå än idag. Bland annat pekades tillväxtmarknaderna ut som den nya motorn. Och det var före den statsfinansiella krisen hade spridit sig vidare från Grekland. en valutakris. Inte ens Brasilien med stora idrottsevent framför sig har förväntat snurr i ekonomin. Den svenska ekonomin ses inte längre som en tiger utan som en halvtrött bondkatt. Stora delar av eurozonen har visat sig vara nästan lika trög som den grekiska olivoljan. De svenska statsfinanserna har dessutom satt den svenska räntemarknaden i en efterfrågad position vid skalv på kapitalmarknaden, något som förblir oundvikligt under överskådlig framtid. Den stora men ändå viktiga skillnaden är att den amerikanska ekonomin mår betydligt bättre än vad de flesta trodde skulle bli fallet. Sammantaget är det tveksamt om det finns fundamentala skäl till att räntorna ska ligga på samma nivå som under den perioden, i synnerhet de svenska. Tittar vi dessutom på uppgångens storlek under de senaste månaderna kan vi se att den är i paritet tids och storleksmässigt med uppgångarna under 2009 och 2010/11. Helt klart är ränteuppgången på övertid, åtminstone för en kortare period. Då kan man ställa sig frågan, vad har hänt sedan dess? Stimulanser har lett till statsfinansiella kriser. Kina som antogs vara motorn har börjat kallas för luftslott. Indien kan vara på väg mot

Sida 5

Sida 6 VIKTIG INFORMATION Informationen i Market Outlook baseras på källor som vi har bedömt som tillförlitliga. Börsvinnare Sverige AB kan dock ej garantera riktigheten i denna information. Åsikterna i marknadsbrevet avspeglar våra analytikers uppfattning vid nuvarande tidpunkt och kan förändras utan förvarning. Slutsatser och rekommendationer i detta brev behöver inte nödvändigtvis vara underbyggda på enbart de förklaringar som anges. Alla framtidsbedömningar är förenade med osäkerhet. Market Outlook skall endast ses som en informationskälla och skall under inga omständigheter betraktas som en uppmaning att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Market Outlook tar inte hänsyn till kundens specifika behov eller ekonomiska situation utan skall endast betraktas som ett av flera underlag för affärsbeslut. Läsaren bör vara medveten om att alla eventuella affärer görs på egen risk. Börsvinnare Sverige AB svarar därför ej för eventuella förluster som baserar sig på investeringsbeslut grundade på information i detta marknadsbrev. Materialet får inte mångfaldigas utan medgivande från Börsvinnare Sverige AB. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. PRENUMERATION Market Outlook ges ut av Börsvinnare Sverige AB. Ansvarig utgivare: Per-Åke Nordenhög Prenumerationspris Helår 2495:- (inkl. moms) Halvår 1495:- (inkl. moms) Börsvinnare Sverige AB Villavägen 38 564 32 Bankeryd info@borsvinnare.se 036-299 13 48 alt. 0730-325 125