CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson

Relevanta dokument
Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Stockholm Miljö- och energidepartementet

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag

Hur regleras drivmedelskvalitén? Processen och bestämmelser. Ebba Tamm SPBI Luftvårdsföreningen 6 november 2014

Vad krävs för att skapa hållbara transportbränslen. Sören Eriksson

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism Årlig sammanställning, maj % 100%

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Omställningen har redan börjat

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör

Forum för hållbara bränslen

Informationsmaterial om hållbarhetsbesked. Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015

Frågor från mailen 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

Hållbara drivmedel 2017/18

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Bränsle från skogen, tallolja och förnybar bensin Strategier och vägval för att utöka den gröna produktionen. Sören Eriksson

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel?

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Hållbar tillverkning av etanol. Landscape LM-Agroetanol

Bioenergin i EUs 2020-mål

Angående remiss av föreskrifter Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Världsnaturfonden WWF:s synpunkter på Remiss av förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen -

LRF seminarium runt råvaror för biobaserade produkter. Stockholm 28:e augusti 2019

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 3.0 ER 2012:27

ETANOL- RÅVARA O BIOBRÄNSLE. Ylwa Alwarsdotter Senior Vice President Market dev SEKAB

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

2. Godkänd rapportering 108

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Hållbara drivmedel 2016/17

Svensk författningssamling

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter?

OKQ8 och hållbar bilism

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

Stockholm Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Christina Nordenbladh. Energienheten Andreas Kannesten Martin Palm

Vårt bidrag till en hållbar framtid

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2013

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Drivmedel i Sverige 2013

Flytande biobränsle 2016

ER 2018:21. Vägledning reduktionsplikt för bensin och dieselbränsle

Hållbarhetskriterier för biogas

Vårt bidrag till en hållbar framtid

DML/HBL rapporteringen

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 2.0 ER 2011:23

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Bilaga: Hållbarhetsrelaterade Indikatorer 2009

Remiss av Promemor-ia - Minskad klimatpåverkan av drivmedel, DNr:

Krav på bränslen 2010

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

Är produktionen av biodrivmedel i Sverige hållbar? - En studie av implementering och effekt av EUs hållbarhetskriterier

Övergripande kommentarer till RED II diarienummer M2017/00114/Ee

Konsekvensutredning reduktionsplikt

Hållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030?

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Vägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 4.0 ER 2017:XX

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final

Stockholm Miljö- och energidepartementet Klimatenheten

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

Drivmedel i Sverige 2013

NESTE - REDUKTIONSPLIKT FÖR MINSKNING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN BENSIN OCH DIESEL (M2017/00723/R)

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Hur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri?

Frågor och svar om etanol

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

ED95 - etanol för tunga fordon varför det?

Drivmedel i Sverige 2011/2012

Vilken konsumentinformation ger bolagen om drivmedlens klimatpåverkan och ursprung?

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Bodel Norrby. Sundsvall 22 mars 2011

Transkript:

CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL Sören Eriksson

Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Total marknadsandel ca 25 % Levererar cirka 50% av alla petroleumprodukter som säljs i Sverige 400 bensinstationer och 200 dieselstationer för yrkestrafik

EUs miljömål genom RED och FQD Förnybarhetsdirektivet 2009/28/EC 2009 (RED) 10% förnybart i transportsektorn 2020 Obligatoriska hållbarhetskriterier Min växthusgasbesparing Växthusgasberäkningar Frivilliga certifieringsorgan Bränslekvalitetsdirektivet 2009/30/EC 2009 (FQD) 6% växthusgasbesparing i transportsektorn 2020 Obligatoriska hållbarhetskriterier Min växthusgasbesparing Båda direktiven har stor påverkan på det drivmedel som säljs idag

CERTIFIERING Hur implementeras RED och FQD i medlemsländerna Lagar & förordningar EU Förnybarhetsdirektivet 2009/28/EC 2009 (RED) Bränslekvalitetsdirektivet 2009/30/EC 2009 (FQD) Frivilliga certifieringsorgan EU Direktiv 2015 Nya regler för växthusgasberäkningar MS Implementering i medlemsländerna- nationella system/ frivilliga certifieringssystem Klassificering av avfall och restprodukter Certifieringsvillkor Vägledning

Skillnad mellan nationella system och friviliga certifieringssystem Det som skiljer det nationella systemet från de frivilliga certifieringssystemen godkända av EU-kommissionen är att certifieringssystemen certifierar varje enskild aktör i produktionskedjan. I det nationella systemet ansvarar den rapporteringsskyldige för att hela produktionskedjan uppfyller hållbarhetskriterierna.

Varför certifiering Certifiering ger bevis på att kriterierna om miljö och spårbarhet följs och kvalificerar biomassa eller biobränslen för juridiskt erkännande enligt de mål som fastställs i direktivet om förnybar energi. Certifiering ger tillgång till marknader i Europa och Norge. Möjligheten att sälja / byta produkter utanför Sverige som RME eller Preems Evolution bränslen i framtiden. Frivilliga certifieringsorgan som ISCC accepteras och används över hela världen av leverantörer, traders, lager, terminaler och oljebolag.

Varför certifiering På en internationell arena är certifiering grunden till försäljning och ett viktigt redskap för företag med hållbar inriktning. I många EU-länder är det en skyldighet att företag med punktskattstillstånd och blandningsskyldigheten att bli REDcertifierad som i Holland, Storbritannien, Tyskland och Italien. Förnybarhetsdirektivet tillåter massbalans vilket innebär möjlighet att sälja hållbarhetsegenskaper. Vissa producerade strömmar kan inte särskiljas fysiskt idag men får ett ekonomiskt värde tack vare massbalansen. En fråga som man kan ställa är att om certifiering tillför förbättrade villkor för producentkedjan? Eller om de företag som certifieras verkar för detta.

Exempel på att uppföljning är väsentligt för att ha kontroll The Roundtable on Sustainable Palm Oil regrets to inform its members that there may be a disruption in the supply of Certified Sustainable Palm Oil (CSPO) due to the suspension of the RSPO certification of the IOI Group. The suspension of IOI Group s RSPO certificates is effective as of 1 April 2016. Frågan jag ställer mig är om vad som krävdes för att IOI skulle få tillbaka sin möjlighet att åter certifiera palmolja, vilket skedde under hösten 2016 Bränslebytet i Sverige driver mot bioråvaror med hög GHG reduktion här ser vi en snabb förändring för importerade råvaror.

Exempel på Drivmedelsstandarder inom EU SS-EN228 Standard för bensin EN 590 Standard för diesel- I Sverige MK1 standard SS155435 EN15940 Standard för HVO EN 14214 Standard för FAME EN 15376 Standard för Etanol CEN/TS 15293 Standard för E85 - SS 155480

Frivilliga certifieringssystem godkända av EU-kommissionen 1. ISCC (International Sustainability and Carbon Certification) 2. Bonsucro EU 3. RTRS EU RED (Round Table on Responsible Soy EU RED) 4. RSB EU RED (Roundtable of Sustainable Biofuels EU RED) 5. 2BSvs (Biomass Biofuels voluntary scheme) 6. 7. Greenergy (Greenergy Brazilian Bioethanol verification programme) 8. Ensus voluntary scheme under RED for Ensus bioethanol production 9. Red Tractor (Red Tractor Farm Assurance Combinable Crops & Sugar Beet Scheme) 10. SQC (Scottish Quality Farm Assured Combinable Crops (SQC) scheme) 11. Red Cert 12. NTA 8080 13. RSPO RED (Roundtable on Sustainable Palm Oil RED) 14. Biograce GHG calculation toolrbsa (Abengoa RED Bioenergy Sustainability Assurance)

Värdekedjan

Skogsråvaror Annex 9 nuvarande RED/ILUC Problemet är att beräkningar enligt RED inte alltid används för att tex kunna föra fram särintressen inom biobränsleområdet

Massbalans

Bolag som är certifierade idag Shell trading Exxon mobil ENI Neste Total Galp Greenergy, Petroineos All the major traders in the world like Vitol (4 locations), Litasco(CH), Gunvor(CH). All major Agribusinesses like ADM, Cargill, Bunge etc. are ISCC certified.

TACK!